Namn: Isabelle Sackemark
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT21
Nivå: Grundnivå
Handledare: Malin Olsson Examinator: Ing-Britt Rydeman
Personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2 En litteraturstudie
Persons experiences of living with diabetes type 2 A literature study
Sammanfattning
Bakgrund: Att leva med en långvarig sjukdom som diabetes typ 2 innebär stora förändringar i en persons liv. Hanteringen, utmaningarna samt upplevelsen av diabetes typ 2 kan skilja sig åt från person till person vilket innebär att vårdmöten mellan patienter och sjuksköterskor behöver vara mer personcentrerade. Genom att utveckla en dialog med patienterna som får dela med sig av sina upplevelser så kommer förståelsen för patienterna öka samt därmed även behandlingen och utvecklingen av hälsan.
Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2
Metod: Metoden för detta arbete är litteraturöversikt vilket innebär att arbetet har presenterats med en sammanfattning av 10 stycken valda artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har därefter analyserats med hjälp av Fribergs modell för att granska kvalitativa studier.
Resultat: Resultatet redovisas i fem stycken huvudteman: Att känna frustration,
identifikation, utmaningar, anpassning i sociala sammanhang & stöd och motivation för att hantera vardagen.
Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplever att deras sjukdom påverkar deras psykiska och fysiska mående. Vanliga upplevelser var frustration, skuld- och skamkänslor, ensamhet, känslan av att vara onormal samt en psykisk kamp mellan det man vill samt borde göra. Det fanns även en koppling mellan ekonomiskt innehav och hanteringen av sin egenvård relaterat till diagnosen.
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, litteraturöversikt, livserfarenheter upplevelser, vuxna och vårdvetenskap
Abstract
Background: Living with a long-term illness such as type 2 diabetes means major changes in a person's life. The management, challenges and experiences of type 2 diabetes can differ from person to person which means that care meetings between patients and nurses need to be more personalized. By developing a dialogue with patients who get to share their experiences the understanding of the patients will increase and therefore also the treatment and development of the health.
Aim: The purpose of this literature study was to describe persons experiences of living with diabetes type 2
Method: The method for this study is a literature review which means that the writing have been presented and found in a summary based on 10 chosen articles. The articles have been collected from the databases Cinhal and Pubmed. The articles have then been analyzed with the help of Fribergs model to review qualitative studies.
Results: The result is presented in five main subjects: To feel frustration, identification, challenges, adaptation in social contexts & support and motivation to handle everyday.
Conclusion: Persons with diabetes type 2 experience that their disease affects their mental and physical condition. Normal experiences were frustration, guilt and shame, loneliness, the feeling of being abnormal and a mental struggle between what you want and should do. There was also a connection between financial possessiveness and the management of their own self-care related to the diagnosis.
Keywords: Adults, caring science, diabetes mellitus type 2, experiences, life experiences, literature study and self care.
Innehåll
1. INLEDNING 6
2. BAKGRUND 6
2.1 DIABETES MELLITUS TYP2 6
2.2 KOMPLIKATIONER OCH FÖLJDSJUKDOMAR 7
2.3 EGENVÅRD OCH BEHANDLING 8
2.4 SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR 9
3. PROBLEMFORMULERING 10
4. SYFTE 10
5. TEORETISK REFERENSRAM 10
6. METOD 11
6.1 URVAL 12
6.2 DATAINSAMLING 12
6.3 DATAANALYS 13
7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 13
8. RESULTAT 14
8.1 ATT KÄNNA FRUSTRATION 14
8.2 Identifikation 15
8.3 Utmaningar 15
8.4 ANPASSNING I SOCIALA SAMMANHANG 16
8.5 STÖD OCH MOTIVATION FÖR ATT HANTERA VARDAGEN 17
9. DISKUSSION 18
9.1 METODDISKUSSION 18
9.2 RESULTATDISKUSSION 20
9.2.1 Att känna frustration 20
9.2.2 Utmaningar 21
9.2.3 Stöd och motivation för att hantera vardagen 22
10 KLINISKA IMPLIKATIONER 23
11 FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 24
12 SLUTSATS 24
13 REFERENSFÖRTECKNING 25
14 BILAGA 1. SÖKMATRIS 30
15 BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT 31
1. INLEDNING
Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom världen över som innebär att kroppen inte själv kan reglera blodsockerhalten i kroppen. Att leva med diabetes typ 2 vilket är en långvarig sjukdom är något som påverkar en människa på olika sätt. Att förstå hur det är att leva med diabetes typ 2 är viktig kunskap som vårdpersonal behöver ta del av för att utöka förståelsen, känslorna samt svårigheterna som diagnosen medför. Denna information är det endast
personer med diabetes som besitter och därför är det viktigt att ta reda på personers
upplevelser av att leva med diabetes typ 2 för att sjuksköterskor ska kunna ta del av detta samt främja hälsa och förståelse för de drabbade.
Författaren för detta arbete har haft flera möten med patienter som är drabbade av diabetes och inte minst när man under praktiken deltagit på glukos- och årskontroller för personer som har diabetes. Som sjuksköterska möter man patienter med diabetes dagligen oavsett vart man jobbar och i mötet med dessa personer har jag önskat en större förståelse samt kunskap kring hur det är att leva med diabetes typ 2 från ett patientperspektiv, samt kunskap om vad de själva upplever är svårt med sjukdomen. Detta för att öka förförståelsen och
rekommendationerna för, eller stödet vid, framtida vårdmöten var orsaken till att detta ämne valdes att studera.
2. BAKGRUND
2.1 Diabetes mellitus typ 2
Diabetes är ett av världens folkhälsoproblem och är en sjukdom som förekommer i flera varianter men de som förekommer mest är diabetes typ-1 och typ-2. Idag finns det cirka 463 miljoner vuxna människor världen över som har diabetes varav cirka 90 procent av dessa utgör diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är den som ökar mest bland länder och vid år 2045 uppskattas siffran öka till runt 700 miljoner (International diabetesfederation, 2019). Den snabba ökningen kan likställas med smittspridningen av en epidemi och cirka 75 procent av de som har diabetes typ 2 lever i låg- och medelinkomstländer (Svenska diabetesförbundet, 2017). Orsaken till ökningen samt differensen mellan länder beror både på ärftliga faktorer samt förändringar i levnadsvanor som mindre fysisk aktivitet, kostbeteenden samt övervikt (Ericson & Ericson, 2012). Detta gör att diabetes typ 2 är problematiskt på både en världslig- och samhällsnivå som i sin tur drabbar sjukvården och den samhälleliga dödligheten.
Diabetes är en sjukdom som inte går att bota utan oftast behöver behandlas med hjälp av insulintillförsel. Typ 1-diabetes innebär att kroppen har absolut insulinbrist medan vid typ 2-diabetes så har kroppen utvecklat insulinresistens, det innebär att kroppen är dålig på att ta upp den insulintillförsel kroppen innehar (Ericsson & Ericsson, 2012). I kroppen justeras blodglukos-nivåerna och brukar normalt sett ligga runt 3,5-8,0 mmol/l men för en person med diabetes är glukosnivån för hög. En obehandlad person med diabetes diagnos har alltid
hyperglykemi vilket är en förhöjd glukoshalt men kan även drabbas av hypoglykemi vilket innebär att glukoshalten är för låg (Ericsson & Ericsson, 2012).
På marknaden idag finns flera olika tekniska utrustningar att ta del av som underlättar
kontrollen av blodglukosnivån i kroppen samt program där man kan hämta information kring kost och träning i samband med diabetes. Dessa hjälpmedel är värdefull för en person med diabetes men beroende på vart man bor kan det kosta pengar vilket gör att alla människor inte kan ta del av den förutsättningen (Turnbull m.fl., 2021). Detta innebär att det finns
samhälleliga aspekter samt socioekonomiska orsaker att ta hänsyn till när det gäller
hanteringen, hälsofrämjandet samt upplevelsen av diagnosen för personer med diabetes typ 2.
2.2 Komplikationer och följdsjukdomar
Personer med diabetes löper en risk för andra komplikationer och följdsjukdomar.
Uppskattningsvis så har ca 30 procent av alla personer med diabetes typ 2 världen över fått komplikationer till följd av sin sjukdom (Edeghere & English, 2019). Hög blodglukosnivå påfrestar kroppen på olika sätt som kan ta uttryck i hjärt-kärlsjukdomar samt påfrestning av njurar, ögon och nervskador som i sin tur kan leda till känselnedsättning (International diabetes federation, 2019).
Yang (2021) gjorde en studie av korrelationen på komplikationer till följd av sin diabetes typ 2 diagnos som visade på att ca 85 procent hade minst en diabeteskomplikation, 35 procent hade signifikanta diabetesbesvär samt procent uppvisade depressiva symtom. Detta är höga siffror men med en balanserad glukosnivå i kroppen kan de flesta komplikationerna undvikas med hjälp av egenvård i form av livsstilsförändringar såsom: hälsosamma matvanor,
kontrollerad kroppsvikt och motion (Ericsson & Ericsson, 2012 & Svenska diabetesförbundet, 2021).
Vid diabetes typ 2 är övervikt vanligt, uppskattningsvis så innehar ca 70-80 procent av personerna med diabetes typ 2 i Sverige även övervikt. Övervikt bidrar till ytterligare
sjukdomar samt komplikationer och en av de allvarligaste komplikationerna till följd av det är
ateroskleros (Ericson & Ericson, 2012). Ateroskleros innebär att de stora kärlen i kroppen drabbas av en ansamling av blodkroppar, fett samt bindväv. Detta ökar risken för blodproppar som i sin tur kan leda till både stroke och hjärtinfarkt (1177 vårdguiden, 2019 & Ericsson &
Ericsson, 2012). Därför är det så viktigt att personer med diabetes typ 2 ändrar sin livsstil genom träning och bättre kostvanor för att minska dessa allvarliga komplikationer som annars kan uppstå.
2.3 Egenvård och behandling
Egenvården är en stor del av behandlingen vilket innebär ett personligt ansvar för de som lever med diabetes typ 2 i hur de själva väljer att hantera den (Diabetesförbundet, 2016). Att få en diabetesdiagnos innebär en stor påfrestning för människan både psykiskt och fysiskt och kräver stor förändring i ens livsstil för att kunna hantera sjukdomen på bästa sätt. Detta innebär att patienter som har diabetes typ 2 behöver ta ansvar för sin egenvård, samt om patienterna inte tar ansvar kan det leda det till negativa konsekvenser på deras hälsa. Därför är det inte ovanligt att rädslor uppstår exempelvis för hur en person med diabetes ska hålla sitt blodsocker i schakt (Diabeteshandboken, 2018).
Socialstyrelsen (2011) presenterar fyra fördelaktiga samt vetenskapligt beprövade
kostrekommendationer att följa vid en diabetesdiagnos. Kostrekommendationerna ha skapats som ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av diabetesvård men finns tillgängligt för alla att ta del av. Genom att följa någon utav dessa beprövade
rekommendationer kan en person med diabetes typ 2 förbättra sin hälsa där blodglukos samt blodtryck stabiliseras samt en minskning av fetter i blodet samt vikten.
Hur personer mer specifikt väljer att hantera sin diabetesdiagnos varierar men det mest förekommande samt rekommenderat är att göra vissa livsstilsförändringar genom att justera kost, motion samt medicinering (Hasseler, Heide & Indefrey, 2011). Egenvård i form av kostreglering och fysisk aktivitet är viktiga komponenter i behandlingen av diabetes typ 2 som i sin tur sänker glukoshalten i kroppen samt leder till viktnedgång (Svenska
diabetesförbundet, 2020).
Den medicinska behandlingen kan ske i olika former. Vanligt är insulintillförsel som injiceras subkutant, i fettvävnaden, alternativt läkemedel som intas peroralt, via munhålan, som i sin tur aktiverar betacellernas frisättning av insulinproduktionen i kroppen, ökar insulinkänsliga vävnader eller minskar insulinresistensen i kroppens vävnader. Oavsett vilken medicinsk behandling man innehar så är målet att sänka den normalt sätt höga glukoshalten i kroppen
som en person med diabetes har (Ericsson & Ericsson, 2012).
2.4 Sjuksköterskans ansvar
ICN (2007) beskriver sjuksköterskornas etiska kod grundas i fyra ansvarsområden: Förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande och främja hälsa (Sandman & Kjellström, 2018). Vid möten med patienter med diabetes så ska sjuksköterskan förhålla sig till Socialstyrelsens (2018) nationella riktlinjer för diabetesvård som innefattar riktlinjer och rekommendationer där målet är att förbättra diabetesvården samt att personer med diabetes ska få en god och jämlik vård. Socialstyrelsen (2018) riktlinjer och rekommendationer innefattar åtgärder sjuksköterskan bör eller kan erbjuda, inte bör utföra samt åtgärder som inte alls ska utföras.
Sjuksköterskan behöver kunna värdera patienternas egen kompetens och kunskap kring sin sjukdom för att i sin tur kunna stödja patienternas enskilda utmaningar. Desto större
sjukdomsförståelse en patient har desto större förutsättningar och ansvar kan patienten ta sig an då egenvård är en stor del av behandlingen i diabetes typ 2. Det innebär att sjuksköterskan ska stödja och undervisa så att patienten kan ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling som i sin tur bidrar till att personer kan bli mer självständiga i sin diagnos vilket kommer att förbättra deras egen hälsa.
Lärandet kring hur det är att ha en diabetessjukdom ser ut är olika men många får stöd och så information från gruppbaserat lärande där flera samlas som har samma diagnos. Där utbyts erfarenheter, rädslor och information hur de drabbade på bästa sätt kan hantera sin sjukdom (Kjellsdotter m.fl., 2020). Det finns oftast en sjuksköterska med på dessa samtal som lyssnar och kan delge fakta. Sjuksköterskor har därför en stor uppgift i att förmedla rätt information men också bidra med motivation hur patienter bör tänka och gå till väga kring egenvård och livsstilsförändringar. Studier visar att personer med diabetes typ 2 föredrar rådgivning i ett fysiskt vårdmöte snarare än att läsa på om information kring egenvård via nätet då det bidrog till en mer personcentrerad samt skräddarsydd vård relaterat till deras egna behov (Dao m.fl., 2019). Individuella vårdmöten samt gruppbaserat lärande kan därför vara gynnsamt mellan sjuksköterska och patient för att utveckla patienternas egenvård som i sin tur på sikt kommer att förbättra hälsan.
En av de största utmaningarna som sjuksköterskor upplever i samband med mötet av personer med diabetes är förståelsen, behoven samt kraven patienterna har kring sin sjukdom (Hall &
Tolhurst, 2020). Den avsaknad av personlig information från patienterna kan utgöra ett hinder för att kunna utveckla hälsofrämjandet samt en patientnära vård i de framtida vårdmöten som kommer ske. Genom att utveckla en dialog med patienterna som får dela med sig av sina upplevelser så kommer förståelsen för patienterna öka samt därmed även behandlingen och
utvecklingen av hälsan. Detta innebär att vikten av att sjuksköterskor förstår patienters upplevelser kring sin sjukdom är en värdefull information för att kunna stödja patienternas egenvård och livsstilsförändringar. Även patienter som möter sjuksköterskor anser att ett varmt bemötande var avsevärt för hur de känner förtroende gentemot sjuksköterskorna som i sin tur påverkade i vilken grad patienterna ville berätta som sina upplevelser av att leva med diabetessjukdom men även i sitt liv runt omkring såsom situationer, hinder samt svårigheter (Du pon m.fl., 2019).
3. PROBLEMFORMULERING
Diabetes är en utbredd sjukdom världen över och många blir idag drabbade både psykiskt och fysiskt vilket leder till en stor förändring i ens liv. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ställer krav på patienten i form av egenvård såsom kontinuerliga blodsockerkontroller, förändring av kost och motion samt ibland tillförsel av insulin till kroppen vilket innebär en ny livsstil och förhållningssätt. Att behöva ändra på sina levnadsvanor i enlighet med rekommendationer är något som påverkar de drabbade och upplevelserna av att leva med diagnosen ser olika ut.
Sjuksköterskor utgör en viktig roll för patienter med diabetes typ 2 där sjuksköterskans ansvar innefattar att främja hälsa samt lindra lidande. Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska behöver vara personcentrerad för att kunna förstå de behov och utmaningar som patienterna möter. Det är därför viktigt att sjuksköterskor införskaffar kunskap kring
patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 för att kunna vägleda och hjälpa patienten till ett liv med en förbättrad hälsa.
4. SYFTE
Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2
5. TEORETISK REFERENSRAM
Dorotea Orems teori om egenvård valdes som teoretisk utgångspunkt (Orem & Taylor, 2011). Teorin om egenvårdsbalans innefattar och går ut på att genom egenvård kunna utveckla förståelse för sin sjukdom och främja hälsa. Detta innebär att brister i egenvård kommer att bidra till en sämre hantering av sin diabetessjukdom och därmed även en sämre hälsa. En persons egenvård är därmed väsentlig i hur patienter med diabetes typ 2
upplevelser sin egna sjukdom.
Wiklund-Gustin & Lindwall (2012) beskriver att Orems begrepp egenvårdsbrist innebär att en person inte har förmåga att utföra det som krävs för att uppnå egenvård, det är då
egenvårdsbrist uppstår. Att inte förstå sin sjukdom samt hanteringen av den blir därmed en egenvårdsbrist och det är då personen blir i behov av omvårdnad för att stödja den förmågan som personen själv inte besitter.
Wiklund-Gustin & Lindwall (2012) beskriver Orems begrepp egenvårdskapacitet som något som kan förändras både till det bättre och sämre utefter livets erfarenheter och
kunskapsinhämtande och därmed kan egenvårdskapaciteten se olika ut för alla. Orem menar att en persons livsberättelse också har en betydelse i den egenvårdskapacitet man innehar.
Det innebär att en persons situation och historia har en påverkan i vilken utsträckning man klarar av att hantera sin egenvård där exempel ekonomi och socialt välbefinnande kan komma att påverka egenvården och upplevelserna av att leva med diabetes.
Egenvårdsbehov är ett centralt begrepp i Orems teori som kan tillgodoses på olika personliga sätt men beskrivs utifrån ett universellt perspektiv där åtta olika egenvårdsbehov lyfts som utgör en grund för en människas kapacitet till att uppnå egenvård som i sin tur förbättrar hälsan. Om dessa åtta behov är tillgodosedda har människan därmed förmågan till egenvård som i sin tur ökar hälsan. Egenvårdsbehoven som krävs för att främja sin hälsa är olika relaterat till vilken sjukdom man har då olika sjukdomar skapar olika behov (Wiklund-Gustin
& Lindwall, 2012). Dessa behov existerar i de fall där sjukdomen skapat en försämring i hälsan som kan gå att förbättra med hjälp av egenvård. För patienter med diabetes typ 2 är det i huvudsak livsstilsförändringar för att sänka glukosnivåerna i kroppen som kan kopplas till egenvårdsbehov nummer 7 där vikten av mänskligt välbefinnande beskrivs. En sjukdom som leder till försämrad hälsa kan också innebära att personens välbefinnande förvärras.
6. METOD
Detta arbete har designats som en litteraturöversikt vilket Friberg (2017) beskriver som ett sätt för att skapa en helhetsbild och översikt kring det valda området man vill undersöka.
Genom detta så framkommer det hur forskningen kring området ser ut idag och vart det eventuellt kan finnas luckor eller utrymme för ytterligare studier. Artiklarna som valdes för detta arbete är kvalitativa studier som innehåller en djupare förståelse för en persons upplevelser av att leva med diabetes vilket svarar på syftet för denna studie (Segesten, 2017).
6.1 Urval
För att avgränsa informationen till just denna studie så har flera urval gjorts. Det
inklusionskriterier som använts är att de valda artiklarna ska vara “Peer reviewed” vilket innebär att artiklarna är kvalitetsgranskade innan publicering (Karolinska institutet, 2015).
Artiklarna skulle även vara vetenskapliga originalartiklar samt etiskt granskade. De valda artiklarna handlade om personer som har diabetes typ 2, upplevelser samt erfarenheter av det och därför var artiklarna kvalitativa studier.
Det har även gjorts vissa exklusionskriterier samt begränsningar för studien. De begränsningar som tagits hänsyn till är att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2012-2020 för att vara relevanta samt aktuella. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska och de berörda personerna i studierna skulle vara vuxna över 18 år gamla. Därav var exklusionskriterierna på studier som var gjort på barn eller på personer med diabetes typ 1.
6.2 Datainsamling
De databaser som har använts är CINAHL och Pubmed som är relevanta databaser för det område som undersökts i arbetet. CINAHL innehåller vetenskapliga artiklar om omvårdnadsvetenskap medan Pubmed innehåller ytterligare relevanta ämnen såsom medicin (Östlundh, 2017).
Datainsamlingen påbörjades med att göra några test-sökningar i de valda databaserna.
Sökningen av dessa ord gjordes i flera kombinationer i enlighet med Östlundh (2017) beskrivning som underlättade processen att hitta de ord som gav en sökning på artiklar som bäst besvarade syftet, därefter valdes två sökord ut. De sökord som kombinerats för detta arbete är: diabetes mellitus type 2 & life experiences. Sökorden valdes av den anledning att de är relevanta sökord för att besvara arbetets syfte. Författaren har även tagit hänsyn till att sökningen motsvarar varandra trots att två olika databaser användes.
Dessa sökord har använts med hjälp av MESH-termer, cinahl subject headings samt boolesk sökteknik (AND) (Östlundh, 2017). Sökningens träffar avsmalnade tydligt med hjälp av begränsningarna och inklusionskriterier såsom språk, ålder samt publiceringsår för att hitta relevanta artiklar som besvarade arbetets syfte. Se bilaga 1 för en mer detaljerad översikt av sökningen.
För att avgöra om en artikel var av relevans för detta arbete så har författaren med hjälp av Fribergs (2017) modell. Detta gjordes med att först läsa artikelns titel och sedan abstract så
att artikeln besvarade syftet för detta arbete samt därefter läsa igenom hela artikeln. När det uppmärksammades att en artikel inte passade för denna studies syfte kunde därmed den artikeln uteslutas.
En kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes innan de valdes ut för denna studie med hjälp av Fribergs (2017) granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dessa granskningsfrågor
kontrollerades gentemot de funna artiklarna i samband med datainsamlingen för att säkerställa kvaliteten av de artiklar som valdes ut för detta arbete.
6.3 Dataanalys
Dataanalysen utförs genom Fribergs (2017) fyra steg för att analysera studier, det är en modell för att bryta ned artiklarna i mindre delar för att få en bra översikt och helhet för artiklarna.
Efter att datainsamlingen genomförts så utfördes analyssteg nummer ett. Där sammanställdes de valda artiklarnas resultat, syfte och metod i en strukturerad tabell som finns under Bilaga 2.
Detta bidrog till en bra översikt för de valda artiklarna. Utöver detta så sammanställdes noga resultatet av varje artikel i ett separat dokument, detta underlättade processen för steg nummer tre. Friberg (2017) beskriver att sammanställningen kan variera i detaljerna beroende på vad syftet för arbetet är. För detta arbete var syftet personernas upplevelser av diabetes typ 2 och därav även det som fokuset låg på. Efter att ha sammanställt varje artikels resultat gick författaren över till analyssteg nummer tre där det urskiljes likheter och skillnader mellan artiklarna. Detta bidrog till en bra översikt på resultatet av de valda artiklarna som i sin tur kunde utmynnas till lämpliga rubriker i analyssteg fyra. I analyssteg nummer fyra så
sammanställdes analysen där det utvanns rubriker som var gemensamma med varandra som i sin tur kategoriseras i de teman samt subteman som presenteras under resultatet.
7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskningsetik innebär etiska överväganden som tagits hänsyn till innan och under utförandet av ett vetenskapligt arbete. Forskningsetiken ska även utgå på att ingen kommer till skada, respekt, göra gott samt rättvisa för de som deltagit i studien. Det är även viktigt att beakta varför man utför en studie (Sandman & Kjellström, 2018). Sandman & Kjellström (2018) beskriver tre stycken etiska principer som utgör olika forskningsetiska regler att ta hänsyn till under ett arbete: Respekt för personen, göra gott principen samt rättvisa. Respekt för personen
grundar sig i att kvarhålla autonomi, självbestämmande rätt samt respekten för de berörda personerna i en studie. Göra gott principen etablerar en grund i någons välbefinnande där man inte ska skada någon samt möjliggöra de fördelar som finns för deltagaren. Den sista principen rättvisa innebär att det ska finnas en jämnt fördelad rättvisa där alla behandlas lika (Sandman &
Kjellström, 2018).
För att säkerställa att denna litteraturstudie har genomförts i enlighet med forskningsetiska överväganden så har dessa etiska principer beaktats under arbetets gång. Denna studie har inga egna deltagare utan resultatet är baserat på redan existerande vetenskapliga artiklar där de valda artiklarna tydligt har gjorts på ett etiskt godtagbart sätt och därmed håller resultatet en god etisk nivå.
8. RESULTAT
Resultatet redovisas i fem huvudteman utefter de likheter, skillnader uppvisades i
studierna i dataanalysen. De teman som redovisas är: Att känna frustration, identifikation, utmaningar, anpassning i sociala sammanhang och stöd och motivation för att hantera vardagen.
8.1 Att känna frustration
Resultatet visade att personer med diabetes typ 2 upplever en rad olika emotionella känslor som är kopplat till deras diagnos. Vanliga upplevda känslor var: rädsla, ilska, frustration, förlust av kontroll, depression, skuld, stort personligt ansvar, skam, oviss framtid samt ångest. Frustration, ilska samt skuld var ofta starkt kopplat till känslan av att man själv inte tagit ansvar över sin tidigare livsstil och därav var personligt ansvarig för att de drabbats av diabetes typ 2. Att känna sig själv ansvarig ledde också till skamkänslor samt att man inte hade någon annan att skylla på än sig själv (Handley m.fl., 2010,
Carpenter, 2014, Pal m.fl., 2011, Wermeling m.fl., 2014, Mwila m.fl., 2019 & Carolan m.fl., 2014).
Tankar kring framtiden var också vanligt då det uttrycktes en känsla av ovisshet inför framtiden då man inte visste hur den skulle se ut, varken om hälsan skulle bli förbättrad eller försämrad jämfört med hur livet såg ut idag. Det upplevdes därför svårt för personer med diabetes typ 2 att planera sin framtid samt se den framför sig vilket även bidrog till förlust av kontroll (Carpenter, 2014, Handley m.fl., 2010 & Ågård m.fl., 2015).
Vissa personer upplevde dock lättnad av att få diagnosen då det bidrog till en förståelse samt anledning för deras försämrade fysiska mående. Även de personer som beskrivit sin diagnos som ett marginellt problem i livet i kontrast till annat uttryckte tacksamhet för att de lever i ett samhälle där vård och medicinering finns tillgängligt (Handley m.fl., 2019 &
Ågård m.fl., 2015).
8.2 Identifikation
Resultatet visade att personerna upplevde identifieringen av sig själva samt anpassade sig till diagnosen diabetes typ 2 på olika sätt. Vissa personer upplevde ingen eller minimal påverkan av deras egna identitet, detta visades dock ha en koppling till en dålig
sjukdomsinsikt samt inte vilja se sig inte som annorlunda än tiden innan diagnosen (Abreu m.fl., 2017). Andra uttryckte att diagnosen inte ansågs påverka deras identitet då
diagnosen sågs som ett förutbestämt tillstånd som låg bortom ens egna kontroll samt inte var anledning nog att ge upp de “goda” sakerna i livet för (Ågård m.fl., 2015).
Studier visar att personer uttryckte svårigheter med identifieringen av sin diagnos samt att de förlorade en del av sig själva i samband med diagnosen pga skam- och skuldkänslor.
Kvinnor visade sig identifiera sig med sin diabetesdiagnos i högre utsträckning än män som dolde/förnekade diagnosen på grund av skamkänslor men majoriteten oavsett kön kunde efter en tids anpassning acceptera sin diagnos (Mathew m.fl., 2012, Pal m.fl., 2011).
8.3 Utmaningar
De livsstilsförändringar som krävs i enlighet med diagnosen medförde flera fysiska utmaningar och förändringar. Huruvida personerna anpassade sig till den nya livsstilen visade sig ha ett samband med hur de själva identifierade sig med diagnosen samt hur öppna de var kring den. De som dolde sin diagnos åsidosatte kost, träning samt medicinering som de fått rekommenderat i större utstäckning (Mathew m.fl.,2012).
Att få kontroll och upprätthålla en livsstil som ger goda resultat på blodsockret visade sig vara utmanande och frustrerande bland personerna då man upplevde att det var svårt att få ett stabilt blodsocker trots alla livsstilsförändringar som gjordes. Personerna med
diagnosen visste att ett förhöjd blodsocker ökar riskerna för andra sjukdomar och påföljder vilket bidrog till en stor frustration och känsla av uppgivenhet samt att deras hyperglykemi
bidrog till fler sjukhusbesök (Handley m.fl., 2019 & Mwila m.fl., 2019).
Många uttryckte även svårigheterna med att ta fasta på de nya livsstilsförändringarna i praktiken och vardagen, så pass att det var svårt att behålla sina nuvarande jobb.
Personerna förstod varför man behövde göra livsstilsförändringar men att deras jobb inte gick i enlighet med med tiden som krävdes för att hinna kontrollera blodsockret, laga matlådor, medicinera samt träna. Detta resulterade i att den nya livsstilen var svårhanterlig (Pal m.fl., 2011, Wermeling m.fl., 2014 & Mwila m.fl., 2019).
Utöver svårigheterna med livsstilen upplevdes även flera olika fysiska besvär som diagnosen medförde såsom: generell trötthet, sämre syn, domningar i extremiteter samt försämrat immunförsvar (Mwila m.fl., 2019).
Resultatet visade att många upplevde psykiska utmaningar av att leva med diabetes typ 2.
En majoritet ansåg att kostrestriktionerna såsom att behöva avstå från sötsaker, alkohol samt mat som frångick de rekommendationer de fått upplevdes som en psykisk utmaning och påfrestning. Det upplevdes som en förlust att behöva utesluta vissa produkter från ens kost samt något tråkigt att behöva anpassa sig till vilket i sin tur bidrog till en inre stress, ilska samt frustration. Några upplevde även att begäret efter mat som man borde undvika ökade då man kände sig så strikt och begränsad samt att man inte kände sig lika fri i livet längre vilket bidrog till upplevelsen av att inte kunna resa fritt och göra vad man vill som man kunde innan diagnosen (Mwila m.fl., 2019, Mathew m.fl., 2012 & Carolan m.fl., 2014).
Upplevelsen av ett stort eget ansvar framkom då livsstilsvalen påverkar glukosnivåerna i kroppen, konsekvenserna av hyperglykemi och det generella hälsofrämjandet (Carolan m.fl., 2014). Vissa upplevde dock att livsstilförändringarna som krävdes i form av att behöva avstå från sötsaker, alkohol och annan mat inte var värt att ge upp, man var inte beredd att ge upp de goda sakerna i livet för diagnosens/hälsans skull och använde det som ett skäl till att inte ändra sin nuvarande livsstil (Ågård m.fl., 2015).
Några personer uttryckte även en psykisk påfrestning som tog fasta i ekonomin då man upplevde att maten som gick i enlighet med rekommendationerna var dyrare än det man tidigare inhandlat. Detta gjorde att diagnosen påverkade ekonomin samt bidrog till en känsla av stress (Mwila m.fl., 2019).
8.4 Anpassning i sociala sammanhang
Resultatet visade att leva med diabetes typ 2 påverkade personernas sociala och kulturella
liv. Det uttrycktes svårigheter samt utmaningar av att ha diabetes i just sociala
tillställningar på grund av att man upplevde en känsla av att vara annorlunda än andra samt att man behövde avvika från den kosten alla andra kunde äta. Kosten man i vanliga fall följde var svår att hålla sig till i sociala sammanhang såsom middagar, kalas, fester etc (Mwila m.fl., 2019, Pal m.fl., 2011, Carolan m.fl., 2014 & Mathew m.fl., 2012). Detta gjorde att man valde att bryta kostrestriktionerna och hantera konsekvenserna som skulle komma av det.
Hur öppen personerna var med sin diagnos påverkade hur man hanterade kosten kring andra människor, de som var öppna kunde ta med egen mat och äta medan de som var mer slutna åt hemma innan sociala sammankomster. Detta resulterade i att flera personer började undvika sociala tillställningar för att inte lockas till mat de inte bör inta samt behöva medicinera framför andra (Mathew m.fl., 2012). Det visade sig däremot att de som levt med diagnosen en längre tid uttryckte att det blev lättare med åren samt att man var mer öppen och integrerad med diagnosen och därmed inte kände sig lika negativt påverkad i sociala sammanhang längre (Mwila m.fl., 2019 & Ågård m.fl., 2015). De personer som uttryckte att de inte alls blev påverkade av diagnosen i sociala sammanhang visade sig ha en relativt låg sjukdomsinsikt samt kunskapsnivå om sin diagnos (Abreu m.fl., 2017).
De personer som var troende alternativt levde i en familj med kultur uttryckte även svårigheter att sammanväva kostrestriktionerna med deras matvanor vilket bidrog till en känsla av förlorad kulturell identitet (Wermeling m.fl., 2014 & Carolan m.fl., 2014).
8.5 Stöd och motivation för att hantera vardagen
Stödet man fick och upplevde från olika parter visade sig ha stor betydelse i upplevelsen samt hanteringen av sin diagnos. Personerna uttryckte en stor variation i hur pass mycket stöd de behövde men majoriteten upplevde att de behövde något typ av stöd från familj, vänner och vården. Stödet man fick från vården upplevdes som informativt stöd och det stödet grundade sig främst i kunskap kring diagnosen, hanteringen, medicineringen samt livsstilsförändringarna av den. Stödet från familj och vänner upplevdes som ett mer emotionellt stöd som var otroligt viktig för den känslomässiga hanteringen av diagnosen.
Det emotionella stödet upplevdes även som en energikälla för att fortsätta med de utmanande livsstilsförändringarna (Abreu m.fl., 2017, Mathew m.fl., 2012, Carpenter, 2014 & Mwila m.fl., 2019).
Vissa uttryckte att det fanns en viss brist på det informativa stödet från vården, man
förstod diagnosen samt konsekvenserna som kan bli men livsstilsförändringarna som krävdes i just kosten upplevdes som svår att förstå. Detta resulterade i att man kände sig ensam i sin diagnos, därför önskade man ett gemensamt forum för drabbade personer samt informativt stöd från vårdpersonal (Pal m.fl., 2011). För de som hade ett stort behov av både emotionellt samt informativt stöd uttryckte att stödgrupper varit värdefullt där man kan diskutera och hjälpa andra som besitter samma diagnos (Mathew m.fl., 2012).
Motivationen samt följsamheten till behandling varierade både individuellt men framförallt hur man inhämtade motivationen för att fortsätta upprätthålla den nya livsstilen. Majoriteten upplevde att deras största motivationskälla kom från stöd av familj/vänner samt ett inre driv av att vilja fortsätta leva ett långt och friskt liv med sin familj. Motivationen kom av att man vill främja sin hälsa och ha ett liv med en ljus framtid vilket gjorde att man upprätthöll kosten, träningen samt medicineringen. Vissa uttryckte dock att rädsla för konsekvenserna som kan bli av att inte följa
rekommendationerna som en motivation för att fortsätta (Sebire m.fl., 2018 & Carolan m.fl., 2014).
Uppmuntran från familj och vänner var en viktig del i motivationen för att orka fortsätta samt se framstegen som sker i enlighet med livsstilförändringarna (Sebrie m.fl., 2018).
Motivationen kunde dock brista stundtals när man ansåg att ens ansträngningar inte gav det utslag man önskade på glukosmätaren, detta var vanligt förekommande för de personer som snabbt ville se resultat av sin hårda arbete. Det upplevdes därför frustrerande att vänta på resultat samt då en brist på motivationen (Handley m.fl., 2019). Vissa deltagare
uttryckte aldrig att de hade motivation till att förändra ens livsstil, dessa personer hade bristande sjukdomsinsikt samt ansåg det inte värt att de upp de goda sakerna i livet för diagnosens skull (Abreu m.fl., 2017 & Ågård m.fl., 2015). Motivationen samt hanteringen av diagnosen påverkas därför av vilken sjukdomsinsikt man innehar.
9. DISKUSSION
9.1 METODDISKUSSION
Den valda metoden för detta arbete var lämplig samt aktuell för det syfte denna studie skulle besvara då metoden bidrog till en överskådlig sammanfattning av aktuell kunskapen kring området (Friberg, 2017). Genom det så bidrar detta arbete till en samlad och
överskådlig kunskap inom det valda området som kan underlätta förståelse för andra samt
till framtida forskning.
I arbetets början skrev författaren med en till person men på grund av komplikationer samt svårigheter parterna emellan så separerades författarna och därmed fortsattes detta arbete på egen hand. Det bidrog till både styrkor och svagheter för arbetet. De styrkor som utvanns var att det blev mindre misstolkning samt kommunikationssvårigheter författarna emellan som gjorde arbetet lättare att jobba med. Därmed kan det funnits svagheter i form av att man som ensam författare inte haft någon att diskutera under arbetets gång. Styrkor från att separera på författarna var dock generellt större än de svagheter som blev för arbetet som tyder på att rätt beslut togs för arbetets vinning.
Urvalen för denna studie gjordes i enlighet mot att besvara syftet på ett så noggrant sätt som möjligt. Urvalet för att endast använda kvalitativa artiklar i resultatdelen var en styrka samt fördel då syftet för denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes. Segesten (2017) beskriver att kvalitativa studier bidrar till en djupare förståelse för just upplevelser vilket även var detta arbetets syfte. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska vilket ansågs relevant då träffarna i databaserna endast visade artiklar på ett språk som behärskas samt som Segesten (2017) beskriver utökar sökningen av artiklarna till flera länder och därmed ett mer utbrett resultat inkluderande i olika världsdelar. Det kan däremot bidragit till en eventuell misstolkning av artiklarna då engelska inte är författarens
modersmål vilket är en svaghet. Dock så har författaren använt sig att google translate till hjälp för att tolka resultatet på ett korrekt sätt.
Artiklarna skulle vara publicerade under årtalen 2010-2020 för att artiklarna som valdes till detta arbete skulle vara relevant för de senaste åren vilket anses som en styrka i urvalet. År 2021 valdes därmed bort då året inte är slut än men det kan ha bidragit till att författaren missat nya publicerade artiklar som hade kunnat vara relevanta för detta ämne. Detta påverkar dock inte tillförlitligheten för detta arbete. Ytterligare urvalskriterier för att styrka sökningen var att artiklarna skulle vara vetenskapliga originalartiklar, etiskt granskade samt peer reviewed. Detta bidrog till säkerställa att artiklarna som valdes var tillförlitliga som i sin tur ger ett trovärdigt resultat för denna studie. Cope (2014) beskriver att begreppet trovärdighet avser just sanningen och trovärdigheten kring den data som framkommer i en artikel. För kvalitativa studier anses trovärdigheten vara hög då man ser likheter i
deltagarnas berättelser och erfarenheter vilket både de valda artiklarna samt resultatet för detta arbete även visar på. Cope (2014) beskriver även begreppet äkthet som syftar på om berättelserna i en kvalitativ artikel beskrivs på ett troget sätt där läsaren blir införstådd i de upplevelser och berättelser som framställs. Detta är också ett begrepp och förhållningssätt
som författaren har haft i åtanke när artiklarna för detta arbete valdes ut.
Datainsamlingen som påbörjades med att göra en test-sökning styrker det faktum att rätt ord valdes ut för databaserna som i sin tur resulterar i relevanta och anpassade artiklar för detta arbete. De inklusions- och exklusionskriterier bidrog till ett lämpligt antal träffar i
databaserna, inte för många eller för få, vilket gjorde att författaren hade möjlighet att läsa alla titlar samt många abstract för att hitta de bäst lämpade artiklar. Detta gjorde med hjälp av Friberg (2017) metod som var en styrka i datainsamlingens process.
Trots att sökord och inklusions- och exklusionskriterier har valts ut med omsorg så kan det finnas artiklar som inte kom upp på den sökningen som gjordes, därmed tar författaren hänsyn till att det kan finnas andra lämpade artiklar för detta arbete som inte tagits med.
Dataanalysen hade styrkor i att den gjordes systematiskt på ett redan existerande och beprövat sätt med hjälp av Friberg (2017) metod. Denna metod bidrog till att författaren på ett organiserat sätt kunnat utläsa artiklarna, dess information samt resultat och kunnat jämföra resultaten med varann som i sin tur skapade de teman och subteman som hittades.
Detta underlättade även till att skriva ihop fynden som gjordes från de valda artiklarna i resultatdelen vilket var en styrka.
9.2 RESULTATDISKUSSION
Resultatdiskussionen presenteras utifrån tre utvalda teman som finns i resultatet vilket är följande: Att känna frustration, utmaningar och stöd och motivation för att hantera vardagen.
9.2.1 Att känna frustration
Resultatet visade att känslor såsom kring frustration, skam och skuld var vanligt
förekommande bland personer med diabetes typ 2 samt även tankar på framtiden som med diagnosen kändes oviss. Personerna med diabetes kände sig personligt ansvariga för att deras hälsa tagit denna vändning samt att deras nuvarande hälsa inte minst orsakat diabetes men stod nu även i risk för andra komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar och övervikt vilket ledde till frustration men även skam- och skuldkänslor.
Studier visar att det bland patienter med diabetes typ 2 förekommer skam- och skuldkänslor i en så stor utsträckning att det utgör ett hinder för att uppnå de behandlingsmål patienten har samt förhindrar en god vårdrelation (Beverly m.fl., 2012). Detta tyder på att patienter med
diabetes typ 2 som har dessa känslor behöver få hjälp och information kring hur de kan hantera dessa känslor för att i sin tur kunna lägga fokus på behandlingen samt därmed förbättra hälsan.
Svenska diabetesförbundet (2017) skriver att 75 procent av de som har diabetes bor i låg- och medelinkomstländer vilket även hittades i resultatet då det fanns en korrelation mellan diabetes typ 2 och lägre socioekonomisk status. Turnbull m.fl (2021) tar upp sambandet mellan lågekonomi och sämre förutsättningar för hanteringen av sin diabetes typ 2 diagnos.
Detta innebär att en sämre ekonomi ger sämre villkor för att klara av sin egenvårdshantering i enlighet med sin diagnos. Sandman & Kjellström (2018) beskriver att man kan se vårdetik som inkluderar all etik inom vård och omsorg. Det blir därför en vård och medicinsk etisk frågeställning huruvida sjukvården kan hjälpa till för de personer som har sämre ekonomiska förutsättningar då det i sin tur påverkar hälsofrämjandet. Detta kan relateras till Orems teori då Orem anser att en persons egenvårdskapacitet påverkas av ex livsberättelse som i sådana fall kan innefatta en vardag med dåliga ekonomiska förutsättningar (Wiklund-Gustin &
Lindwall, 2012). Alla människor har olika förutsättningar men frågan blir om sjukvården ska anpassa sig efter det eller ge samma och lika vård till alla oavsett vad.
9.2.2 Utmaningar
Resultatet visade att flera personer upplevde olika utmaningar i livet i samband med deras diabetes typ 2 diagnos där det främst grundade sig i den totala ändringen av sin livsstil samt känna sig så begränsad och strikt i kosten. Utmaningarna tog fasta i upplevelser som en balansbräda där begär och “måsten/borden” fanns på vardera sida, där personerna slets mellan vad man ville och borde göra. Detta gällde då främst kosten då man ville äta något som inte gick i enlighet med de rekommendationer som man borde följa för diabetesens skull som i sin tur bidrog till en känsla av stort personligt ansvar. Detta ökar risken av att känna sig ensam i sin diagnos samt falla ur livsstilsförändringar som förbättrar hälsan, därför kan gruppbaserat lärande underlätta känslan av stort personligt ansvar. Gruppbaserat lärande har en positiv utgång som kan bidra med motivation, mindre känsla av ensamhet samt utbyte av erfarenhet samt lärande (Borek m.fl., 2019). Detta är inte minst något som tar bort känslan av stort personligt ansvar utan kan även på lång sikt bidra till en bättre hälsa för personer med diabetes typ 2 som i sin tur minskar belastningen på sjukvården och ökar den generella hälsan i samhället. I bakgrunden beskrivs även vikten av korrelationen mellan egenvård och
hälsofrämjandet för personer med diabetes typ 2. Gruppbaserat lärande skulle därför kunna bidra till att personerna med diabetes får hjälp och kan hantera sin egenvård bättre som kommer att påverka hälsan till det positiva. Orems beskriver i sin teori att vikten av en balans i tillvaron är betydande för en persons hälsa och egenvårdskapacitet (Wiklund-Gustin
& Lindwall, 2012). Detta styrker ytterligare att möta andra i samma sits som en själv bidrar till en mer balanserad vardag där man lättare kan hantera sin egenvård i enlighet som man borde. I de åtta universella egenvårdsbehov som Orems beskriver ingår även social gemenskap, det enligt Orems skulle innebära att de som känner ensamhet inte har sin egenvård tillgodosedd och därmed inte uppleva hälsa (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012).
Den balansbräda som upplevdes bland personer med diabetes typ 2 där man slets mellan olika val såsom vilja/lust och vad man borde göra kan kopplas till Gentiles modell. Gentils modell med flera innefattande grundval utgår just från att hur man på ett etiskt sätt kan avgöra vad som är rätt som i sin tur påverkar en persons handlande. I det femte grundvalet i Gentils modell beskrivs vikten av att ju bättre någon känner sig själv, inkluderande sina styrkor och svagheter, ju mer kan man använda dessa kunskaper på ett gynnsamt sätt för att skaffa sig självkunskap (Sandman & kjellström, 2018). Detta innebär att även om personer med diabetes typ 2 ibland handlar “oetiskt” som går emot rekommendationerna i egenvården så kommer detta bidra till en kunskap framöver och stärka sin egna självbild. Med detta sagt så är det viktigt att personer med diabetes typ 2 kan lära sig av sina misstag och lära känna sig själv bättre som i sin tur kommer bidra till en bättre egenvård.
9.2.3 Stöd och motivation för att hantera vardagen
Motivation och stöd var två teman som visades i resultatet, båda var viktiga delar i
upplevelsen av att leva med diabetes typ 2 men går också in i varann till viss del. Stödet som personer med diabetes hade bidrog till motivation och därmed även följsamheten till
behandling och egenvård, därav vävs temana in i varann. Resultatet visade att just stöd hade en positiv inverkan i behandlingen av diabetes typ 2 och det kan därför bli problematiskt för de personer som lever i en stor ensamhet. Studier visar att ensamhet är en riskfaktor för ett sämre behandlingsresultat för personer med diabetes typ 2, såsom högt systoliskt blodtryck (Kobos m.fl., 2020). Orems beskriver även i sin teori att socialt välbefinnande ingår i en persons hälsa och när det är uppfyllt kan personen känna hälsa (Sandman & Kjellström, 2018). I de fall då personer med diabetes typ 2 inte har socialt stöd så kan personen inte heller känna hälsa som i sin tur påverkar motivationen, egenvården och därmed
hälsofrämjandet.
Komplikationer till följd av sin diabetes typ 2 är vanligt och resultatet visade även att motivationen för vissa personer med diabetes typ 2 hade en grund i just rädslan för att drabbas av komplikationer. Motivationen skapas alltså av en rädsla för att drabbas av
komplikationer men majoriteten upplevde att motivationen bildades i en önskan av att kunna leva ett långt och friskt liv med sina nära och kära. Motivationen ser olika ut hos olika individer men för att en person med diabetes ska kunna leva ett så långt och friskt liv som möjligt krävs det livsstilsförändringar, främst i form av egenvård. Sandman & Kjellström (2018) beskriver det etiska begreppet delaktighet som något oerhört viktigt för patienter som bidrar till just en känsla av autonomi samt en möjlighet att påverka framtiden genom deras egna liv. Genom att involvera patienterna i vården så kan även patienterna själva styra egenvården i enlighet med vad de själva motiveras av. I bakgrunden beskrivs även svårigheterna sjuksköterskor upplever i mötet med patienter med diabetes typ 2 (Hall &
Tolhurst, 2020). Genom att öka delaktigheten för patienterna i vårdmöten skulle därmed bidra till en mer personlig och motivationsbaserad vård för patienter med diabetes typ 2. Det skulle i sin tur skapa en bättre förståelse hos sjuksköterskorna kring patienternas behov och därmed kunna öka hälsofrämjandet.
10. KLINISKA IMPLIKATIONER
Resultatet i detta arbete kan användas främst för vårdpersonal som dagligen möter patienter med diabetes för att öka förståelsen för hur det är att leva med diabetes på en daglig basis.
Genom att ta del av detta arbete så kan sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter dessa patienter dagligen bidra till kompetensen för vikten av att patienterna själva delar med sig av sina utmaningar, tankar och upplevelser relaterat till sin sjukdom. Det gör att
vårdpersonal i större utsträckning förstår vikten av att ställa frågor som är relaterat till patienternas egna upplevelser som i sin tur kan bidra till en mer personcentrerad vård och främja dessa patienters hälsa. När patienternas hälsa ökar kommer även deras närstående runt omkring de också må bättre.
För att lyckas med detta så behöver verksamheter som har hand om just diabetespatienter etablera kunskap bland vårdpersonalen så att denna kunskap inte går miste om. Genom att bidra till förbättrad hälsa för patienter så kommer det på lång sikt även underlätta vården samt dess resurser och främja folkhälsan då en stor del av befolkningen har diabetes.
11. FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Det har i resultatet framkommit att det finns delar där det finns utrymme för fortsatt forskning inom det valda området. Något som artiklarna ofta berör är den negativa påverkan diabetes har på den psykiska hälsan men där det finns utrymme att undersöka ytterligare. Denna information framkommer endast på ytan och därav finns det plats för fortsatt forskning där det kan framgå mer detaljerat hur, varför och på vilket sätt det framträder. Det finns en del forskning kring olika typer av komplikationer som tar form för personer med diabetes men de flesta beskriver fysiska komplikationer och därav finns det ett glapp i forskningen som kan lägga större fokus på de psykiska påverkan som kan uppstå.
Detta arbete riktar sig enbart till vuxna personer med diabetes så är det därmed den målgrupp som författaren kunnat observerat en glipa där ytterligare forskningsmöjligheter finns. För en sådan forskning så hade en kvantitativ forskningsansats lämpat sig bäst som metod då man bäst kan fördjupa sig i personernas tankar, känslor och berättelser relaterat till det psykiska måendet.
12. SLUTSATS
Denna litteraturöversikts resultat visar att personer med diabetes typ 2 har upplevelser som berör flera aspekter inom det psykiska och fysiska måendet. Det psykiska måendet upplevs som starkt påverkat av skuld- och skamkänslor samt svårigheterna att hela tiden behöva parera det man vill göra samt det man borde som tar form i en psykisk obalans. Upplevelser som frustration, ensamhet och att vara onormal var vanligt i samband med de
livsstilsförändringarna som krävs i enlighet med de rekommendationer som personerna med diabetes fått. Upplevelsen av att vara ensam och onormal bidrog till att personer undvek sociala tillställningar som drabbades deras sociala liv. En persons lågekonomi visade sig ha en negativ påverkan på egenvården och därmed även begränsade utrymmet för förbättringar i hälsan samt upplevelserna av att leva med diabetes.
De upplevelser som påverkade det fysiska måendet grundade sig främst i svårigheterna av att uppnå ett stabilt och kontrollerat blodsocker samt att göra alla livsstilsförändringar som krävdes i form av kost, medicin och träning för att kunna leva ett långt och friskt liv både på ett fysiskt och psykiskt plan.
13. REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
* Abreu, L., Nunes, J. A., Taylor, P., & Silva, S. (2018). Distributed health literacy among people living with type 2 diabetes in Portugal: Defining levels of awareness and support. Health & Social Care in the Community, 26(1), 90–101.
https://doi org.esh.idm.oclc.org/10.1111/hsc.12465
Beverly EA, Ritholz MD, Brooks KM, Hultgren BA, Lee Y, Abrahamson MJ, Weinger K, Beverly, E. A., Ritholz, M. D., Brooks, K. M., Hultgren, B. A., Lee, Y., Abrahamson, M. J., & Weinger, K. (2012). A qualitative study of perceived responsibility and self-blame in type 2 diabetes: reflections of physicians and patients. JGIM: Journal of General Internal Medicine, 27(9), 1180–1187.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s11606-012-2070-0
Borek, A. J., Abraham, C., Greaves, C. J., Tarrant, M., Garner, N., & Pascale, M.
(2019). “We’re all in the same boat”: A qualitative study on how groups work in a diabetes prevention and management programme. British Journal of Health Psychology, 24(4), 787–805.https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/bjhp.12379
* Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2014). Experiences of diabetes
self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes.
Journal of Clinical Nursing, 24(7-8), 1011–1023. doi:10.1111/jocn.12724
*Carpenter, R. D. (2014). Challenges and Movement to Resolution for Persons Living With Diabetes. Archives of Psychiatric Nursing, 28(5), 352–353.https://doi org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.apnu.2014.06.002
Cope D. G. (2014). Methods and meanings: credibility and trustworthiness of qualitative research. Oncology nursing forum, 41(1), 89–91.
https://doi.org/10.1188/14.ONF.89-91
Dao, J., Spooner, C., Lo, W., & Harris, M. F. (2019). Factors influencing self-management in patients with type 2 diabetes in general practice: a qualitative study. Australian Journal of Primary Health, 25(2), 176–184.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1071/PY18095
Diabeteshandboken (2018). Omhändertagande av nyupptäckt. Diabeteshandboken.se.
Hämtad 2 april, 2021, från
https://www.diabeteshandboken.se/inneh%C3%A5ll/5.-omh%C3%A4ndertagan de nyuppt%C3%A4ckt-13715997
Du Pon, E., Wildeboer, A. T., van Dooren, A. A., Bilo, H. J. G., Kleefstra, N., & van Dulmen, S. (2019). Active participation of patients with type 2 diabetes in consultations with their primary care practice nurses - what helps and what hinders: a qualitative study. BMC Health Services Research, 19(1), 1–11.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12913-019-4572-5
Edeghere, S., & English, P. (2019). Management of type 2 diabetes: now and the future.
Clinical Medicine, 19(5), 403–405. doi:10.7861/clinmed.2019-0318
Ericson, E., Ericson, T. (2012) Medicinska Sjukdomar. Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten (2021). Övervikt och fetma. Folkhälsomyndigheten.se. Hämtad 4 Maj, 2021 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapp ortering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. I A: Friberg, F (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.Studentlitteratur.
Hall, M., & Tolhurst, E. (2020). Nurses’ perspectives on supporting self-management of type 2 diabetes within a primary care setting. Journal of Diabetes Nursing, 24(5), 1–5.
International diabetes federation (2020). Diabetes facts and figures. Idf.org. Hämtad 26 Maj, 2021, från
https://www.idf.org/aboutdiabetes/what-is-diabetes/facts-figures.html
* Handley J, Pullon S, & Gifford H. (2010). Living with type 2 diabetes: “Putting the person in the pilots” seat’. Australian Journal of Advanced Nursing, 27(3), 12–19.https://search-ebscohost-com.esh.idm.oclc.org/login.aspx?direct=true&db
=ccm&AN=105184489&site=ehost-live
Hasseler M, Heide M, & Indefrey S. (2011). Resources for and barriers to effective diabetes care management-experiences and perspectives of people with type 2 diabetes. Journal of Public Health (09431853), 19(1), 65–71.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s10389-010-0354-6
Karolinska Institutet (2015). Är artikeln peer-reviewed?. Karolinska institutet. Från https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar-artikeln-peer-reviewed
Kjellsdotter, A., Berglund, M., Jebens, E., Kvick, J & Andersson, S. (2020). To take charge of one’s life - group-based education for patients with type 2 diabetes in primary care - a lifeworld approach,. (15), 1726856.
doi:10.1080/17482631.2020.1726856
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17482631.2020.1726856
Kobos, E., Szewczyk, A., Świątkowska, T., Kryczka, T., & Sienkiewicz, Z. (2020).
Relationship between loneliness and blood glucose control in diabetes. BMC Public Health, 20(1), 1–6.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12889-020-09241-z
* Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M., & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 13(1), 122–133.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/1471-2296- 13-122
* Mwila, K. F., Bwembya, P. A., & Jacobs, C. (2019). Experiences and challenges of adults living with type 2 diabetes mellitus presenting at the University Teaching Hospital in Lusaka, Zambia. BMJ Open Diabetes Research & Care, 7(1), e000497. doi:10.1136/bmjdrc-2017-000497
Orem DE, & Taylor SG. (2011). Reflections on nursing practice science: the nature, the structure, and the foundation of nursing sciences. Nursing Science Quarterly, 24(1), 35–41.https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/0894318410389061
* Pal, K., Dack, C., Ross, J., Michie, S., May, C., Stevenson, F., … Murray, E. (2018).
Digital Health Interventions for Adults With Type 2 Diabetes: Qualitative Study of Patient Perspectives on Diabetes Self-Management Education and Support.
Journal of Medical Internet Research, 20(2), e40. doi:10.2196/jmir.8439
Sandman, L & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken.
Studentlitteratur
* Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., Malpass, A.,
& Andrews, R. C. (2018). “I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health, 18(1).
doi:10.1186/s12889-018-5114-5
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I A: Friberg, F (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes - en vägledning till hälso-sjukvården.
Socialstyrelsen.se. Hämtad 27 Maj, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/
vagledning/2011-11-7.pdf
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen.se.
Hämtad 27 Maj, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/
nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Svenska diabetesförbundet (2017). Diabetes i världen. Diabetes.se. Hämtad 5 April, 2021, frånhttps://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-varlden/
Svenska diabetesförbundet (2016). Egenvård. Diabetes.se. Hämtad 5 April, 2021, från https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/egenvard/
Svenska diabetesförbundet (2020). Mat och recept. Diabetes.se. Hämtad 6 April, 2021, frånhttps://www.diabetes.se/diabetes/leva/mat-recept/
Svenska diabetesförbundet (2021). Så påverkas kroppen. Diabetes.se. Hämtad 6 April, 2021, från
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/
Turnbull, S., Lucas, P. J., Hay, A. D., & Cabral, C. (2021). The role of economic, educational and social resources in supporting the use of digital health technologies by people with T2D: a qualitative study. BMC Public Health, 21(1), 1–12.https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12889-021-10325-7 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od forskningssed_VR_2017.pdf
* Wermeling, M., Thiele-Manjali, U., Koschack, J., Lucius-Hoene, G., & Himmel, W.
(2014). Type 2 diabetes patients’ perspectives on lifestyle counselling and weight management in general practice: a qualitative study. BMC Family Practice, 15(1). doi:10.1186/1471-2296-15-97
Wiklund-Gustin, L., Lindwall, L. (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur &
Kultur.
Yang, Q.-Q., Sun, J.-W., Shao, D., Zhang, H.-H., Bai, C.-F., & Cao, F.-L. (2021). The Association between Diabetes Complications, Diabetes Distress, and Depressive Symptoms in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Clinical Nursing Research, 30(3), 293–301.https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/1054773820951933
* Ågård, A., Ranjbar, V., & Strang, S. (2016). Diabetes in the shadow of daily life:
factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, 33(2), 49–53.
https://doi org.esh.idm.oclc.org/10.1002/pdi.2000
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I A: Friberg, F (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.Studentlitteratur.
1177 Vårdguiden (2019). Diabetes typ 2. 1177.se. Hämtad 17 april, 2021, från
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/diabetes/diabetes-typ-2/#sect ion-12441
14. BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
Cinahl Complete 2021-03-24
((MH "Life Experiences")) AND (Diabetes mellitus type 2)
26 All adult
Peer - reviewed 2010-2020 English
12 5 Abreu, L. (2017)
Carpenter, R. D. (2014) Handley J. (2010) Mathew, R. (2012)
Ågård, A. (2015) PubMed
2021-03-24
(("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh]) AND life experiences))
233 Adult 19+
2010-2020 English
30 5 Carolan, M. (2014)
Mwila, K. F. (2019) Pal, K. (2018) Sebire, S. (2018) Wermeling, M. (2014)
15. BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys)
Resultat
Abreu, L., Arriscado Nunes, J., Taylor, P &
Silva, S. (2017)
Distributed health literacy among people living with type 2 diabetes in Portugal: Defining levels of awareness and support
2017, Portugal, Health & Social Care in the Community
Att på ett patientcentrerat sätt undersöka hur
hälsokunskapen var fördelat kring människor med diabetes typ 2 samt hur deras sociala nätverk och personliga upplevelser påverkade kunskapen.
Metod: Kvalitativ studie Urval: 26 deltagare Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer Analys: Beskrivande och analytisk statistik
Resultatet visar att patienternas liv kring socialt nätverk, social struktur samt
ansvar påverkar hälsokunskapen hos
patienterna. Sociala nätverk fungerar både som stöttepelare och kritiska granskare.
Carolan, M., Holman, J., &
Ferrari, M. (2014)
Experiences of diabetes
self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes.
2014, Melbourne, Journal of Clinical Nursing
Att undersöka och utforska upplevelserna samt oron hos individer med diabetes typ 2 samt självhanteringen av den.
Metod: Kvalitativ studie Urval: 22 deltagare Datainsamling:
Fokusgrupps-intervjuer Analys: Kvalitativ innehållsanalys
Resultatet visade att deltagarna beskrev sin diabetes samt hanteringen av den som
känslomässigt, fysiskt och psykiskt utmanande.
Carpenter, R. D.
(2014) Challenges and
Movement to Resolution for Persons Living With Diabetes
2014, Virginia, Archives of Psychiatric Nursing
Att undersöka vilka utmaningar och svårigheter som finns i hälsan för de
som lever med diabetes typ 2 samt metoderna för svårigheterna.
Metod: Kvalitativ studie Urval: 7 deltagare
Datainsamling: Berättelser Analys: Kvalitativ
innehållsanalys
Resultatet av studien lyfter fram svårigheterna, oron samt stressen som finns av att leva med diabetes typ 2. Såsom den dagliga kampen i vardagen kring livsstilsförändringar.
Handley J, Pullon S, & Gifford H.
(2010)
Living with type 2
diabetes: 2010, New
Zealand, Australian
Att undersöka och förstå de
dagliga upplevelserna Metod: Kvalitativ studie
Urval: 9 deltagare Resultatet visar på att det finns
svårigheter att anta och anpassa sig till de komplexa egenvårdshanteringar som krävs
