Verksamheten 1984

(1)

Verksamheten 1984

(2)

Stockholm i maj 1985

/CA-förbundet och /CA Aktiebolag ber härmed få öuerlämna 1984 års verksamhetsberättelse.

Med vänlig hälsning ICA-förbundet

Åke Bondesson ordförande

frons:Henrik Schartau verkstädande direktör

(3)

\

r

l

Utdrag ur !CA-stadgan

§ 1 Ändamål

ICA-förbundet är en riksorganisation fOr köpmän. Dess uppgift är att genom samverkan öka konkurrenskraf- ten hos medlemmarna. Denna samverkan skall ge medlemmarna och deras foretag:

dels tillgång till tekniska och admi- nistrativa stordriftsfordelar,

dels möjlighet till individuell och lokal anpassning och utveckling av det egna företaget.

På detta sätt fullgör ICA-fOrbundet uppgiften att verka for en effektiv varudistribution med bevarande av goda kontakter mellan butik och kundkrets.

En varudistribution i konsumenternas intresse måste ske i former som är effektiva och medger låga priser. Det är därför nödvändigt att butikerna be- tjänas av en organisation som kan ut- nyttja kapitalkrävande teknisk utrust- ning och ta till vara stordriftens forde- lar.

!CA-förbundet hävdar, att varudis- tributionen skall ske i former som medger personlig kontakt och service och anpassning tilllokala fcirhållan- den. I strävandena att tillgodose konsumenternas önskemål är enskilda köpmäns insatser av grundläggande betydelse.

ICA-året i satntnandrag

!CA-butikerna

O De 3 810 I CA-butikernas försäljning blev 33 429 mkr.

D Detta innebar en ökning i löpande penningvärde på 1 O, 9 procent.

D 61 nya ICA-butiker etablerades och 427 genomgick mer omfattande om- och tillbyggnader.

D I dessa nyetableringar och förnyelser investerades 438 mkr.

I CA-företagen

D Den totala försäljningen blev 22 772 mkr.

D Investeringarna uppgick till 582 mkr.

D [CA-företagens resultat (före bokslutsdispositioner och skatt) blev 594 mkr.

D Räntabiliteten uppgick till 13,8 procent.

D soliditeten blev 38,6 procent.

D I likvida medel disponerades per 31 dec 1984 1 763 mkr.

Innehåll

Hävdad marknadsandel ......... .

Från ICA-f6rbundets verksamhet .••..••

.

^.

... ...

Så arbetar !CA-rörelsen . . . . .. , • . . . • • • • .

Kallelse till bolagsstämma for ICA AB , • . . . . • • • • . ••• , .•...•.•• ,

Arsöversikt o

ICA AB, förvaltningsberättelse Regionföretagen

l • • • . .• • • • • l • • • • • • • • • • • • '

ICA Eol AB • - • • - • - - - - - - • • • .. • • • • .. • ' l • ~ • • ' • •• • • • l •

ICA Essve AB ICAHakon AB

Specialiserade dotterbolag . . . • • .•..•..••...

ICA storhushåll .............. .

ICA AB, koncernredovisning . . . . .....••. _ .•.•.•.. , ICA AB, moderbolagets redovisning • , , , •....

Revisionsberättelse ..... , Redovisning för ICA-forbundet

Revisionsberättelse .... . Ledamöter i !CA-förbundets sektionsstyrelser Ledamöter i !CA-styrelsen och !CA-direktionen

2 4 6 7

8

10 13 14 16 22 24 30 35 36 37 38 40

(4)

Från Konsumentverkets besök på !CA-för- bundet. Gudrun Borg lund, l CA Provkök och Maja-Lisa Furusjö, !CA-Kuriren (tv) i sam- språk med Konsumentverkets generaldirek- tör Laila Freivalds och !CA-förbundets VD Frans-Henrik Schartau

2

Hävdad ntarknadsandel på vikande totaltnarknad

Dagligvarukonsumtionen fortsatte att sjunka även under 1984. V olymrninsk- ningen rör sig enligt nationalräkenskaperna om O, 5 procent. 1983 var minskningen ca 1 procent. Konsumenternas dagligvaruinköp uppgick till ca 98 mdr vilket ijämforelse med 1983 innebar en minskning i fast penningvärde på ca 500 mkr.

1984 var det fjärde året i roljd som dagligvarukonsumtionen minskade. Den reella minskningen sedan "toppåret" 1976 uppgår till 5 procent.

Den främsta anledningen till den fortsatta nedgången i konsumtionen av dagligvaror är prisstegringarna i kombination med svag inkomstutveckling for hushållen.

!CA-handlarna gemensamt klarade i stort sett oforändrad volym under 1984. Därmed fortsatte !CA-handlarnas marknadsandel att öka om än i lång- sammare takt än tidigare. !CA-handlarnas forsäljning blev sammanlagt 33429 mkr inklusive moms, en ökning från 1983 med 10,9 procent i löpande pen- ningvärde.

Positiv resultatutveckling

Trots den svaga marknadsutvecklingen under 1984 nådde !CA-handlarna i sina foretag generellt sett en viss resultatforbättring. Det innebär en vändning från 1983 som kännetecknades av en oroande resultatforsämring i detaljhan- -deln. Förbättringen under 1984 beror på främst en allt stramare kostnadskon-

troll och prioritering av direkt lönsamhetsfOrbättrande åtgärder. Utsikterna for innevarande och kommande år gör det nödvändigt att detta arbete drivs vidare med all kraft. Resultaten for !CA-butikerna redovisas emellertid inte i denna verksamhetsberättelse då ju I CA-köpmännen är enskilda foretagare.

Resultaten fOr ICA AB, regionforetagen och de specialiserade dotterbolagen redovisas på sidorna 8-35. Mot bakgrund av utvecklingen inom daglig- varuområdet som helhet måste dessa resultat betecknas som mycket goda. De möjliggör en fortsatt uppbyggnad av !CA-handlarnas gemensamma resurser.

Att framtidstron är obruten illustreras av att !CA-handlarna under 1984 med stöd av sina regionforetag satsade 438 mkr på nyetableringar och butiks- rornyelser (1983 290 mkr). 61 nya butiker etablerades (1983 53), därav ett 25- tal under 200 m²i forsäljningsyta och inriktade på närservice i mindre orter och bostadsområden.

De sammanlagda investeringarna i de gemensamägda ICA-foretagen uppgick 1984 till582 mkr (1983 405 mkr).

Kvalitetsdebatten

Kvalitetsfrågorna när det gäller livsmedel tilldrar sig ett växande intresse. För I CA-handlarna är det en fördel att kvalitetskraven lyfts fram eftersom kvalitet traditionellt är ett av !CA-butikens främsta konkurrensmedeL Det visar de Sifo-undersökningar som gjorts. Konsumenterna ger där genomgående !CA- handlarna höga betyg for kvaliteten på t ex kött samt frukt och grönt.

Men ytterligare förbättringar i kvalitetshänseende fordras. Branschen kriti- seras i massmedia och av myndigheter for "dålig" köttfars, frysprodukter som forvarats i för hög temperatur, felaktig tillämpning av reglerna om innehållsdeklaration etc. Detta är naturligtvis helt otillfredsställande och det gäller for oss alla inom I CA-rörelsen i butiksledet och i I CA-företagen att med gemensamma ansträngningar medverka till en ytterligare skärpning av [CA- butikernas kvalitetsprofiL

(5)

Andelar av daghgvarumarknaden

iKai:a ICA-f.:>rlag~t. Dr•'.!!jh.J• 1~ls!nhrn.at•onl

11

1974 1976 1978 !980 1982 1984

Prisinformation i butikerna

Den tekniska utvecklingen har under den senaste tiden satt sin prägel på en stor del av diskussionen inom dagligvarubranschen. Bl a har frågan om prisinformationen till konsumenterna i samband medEAN-läsning i datoriserade butiker livligt diskuterats i massmedia och bland konsumentfåreträdare. När det gäller utvecklingen framöver kan man konstatera att medan prismärkning av varje enskild artikel blir dyrare och dyrare medför den elektroniska tekni- ken successivt möjligheter till en fullödig information till allt lägre kostnad. Den självklara slutsatsen blir att det är viktigt får såväl detaljhandel som får konsumenterna att även dessa möjligheter till en rationalisering av distributio- nen tillvaratas.

Varfor har vi då ratt en delvis negativ debatt i frågan? Förmodligen därfår att vi befinner oss i inledningen av en ganska komplicerad teknisk utveckling.

Det krävs en hel del erfarenheter och tar tid innan alla delar rent tekniskt och informationsmässigt trimmas så att det fungerar tillfredsställande. Kritiken har alltså delvis sin grund i upplevda eller befarade brister i ett inte helt fårdigt system. Dessutom måste vi räkna med att många människor rent allmänt känner tveksamhet inför fårändringar - detta underlättar för kritiska opi- nionsbildare att !a gehör for sina farhågor. Viktigaste orsaken till att vi !att en debatt i prisinformationsfrågan är dock att det i många butiker finns påtagliga brister i prisinformationen. Detta är uppmärksammat inom !CA-rörelsen och stora resurser sätts nu in for att åstadkomma erforderlig förbättring. Kun- derna skall känna att det är ordning och reda och klara besked om vilka priser som gäller. Genom god kvalitet på prisinformationen i alla !CA-butiker kommer !CA-köpmännen att nå ett ännu bättre fortroende från kundernas sida.

Förutsättningarna för 1985

Den ekonomiska politiken har de senaste åren främst inriktats på att prioritera export och industrins investeringar. Detta är naturligt med tanke på den svaga ekonomiska utvecklingen under många år, de stora statliga budgetunderskot-

ten och obalansen i utrikesbetalningarna. Samtidigt har man satt upp mycket ambitiösa mål när det gäller att begränsa prisstegringarna.

För 1985 ligger denna riktning fast, vilket bl a medfört generellt prisstopp från den 6:e mars 1985. Låt oss verkligen hoppas att det blir kortvarigt och rent psykologiskt medverkar till snabba och rimliga avtalsuppgörelser mellan arbetsmarknadens parter. Långvariga prisstopp har enbart negativa konse- kvenser bl a genom att en hård och stimulerande konkurrens $ätts ur spel och ersätts av en stel reglerings- och förhandlingsekonomi samtidigt som de ekonomiska grundproblemen forblir helt opåverkade eller förvärras.

Vå"l förberedda

Prognoserna for den privata konsumtionen tyder på en viss ökning under 1985, vilket från handelns synpunkt är nödvändigt efter en lång och pressande stagnationsperiod.

I allt väsentligt måste vi dock inom !CA-rörelsen lita till vår egen förmåga att skapa fortsatt utveckling. Betydelsen av varje enskild medarbetares insatser kan då inte nog understrykas. Det är därför mycket tillfredsställande att 1984 års start av resultatpremiering inom regionforetagen, ICA AB och de specialiserade dotterbolagen generell~ gett ett så bra utfall. Både i form av forbättrad kvalitet i arbetet och i ekonomiskt mervärde for de anställda i företagen. Detta är en av flera viktiga förstärkningar som skett under 1984 inom I CA-rörelsen.

Genom kontinuerliga satsningar på ökade och bättre resurser såväl i butiksledet som i bakomliggande led är !CA-köpmännen väl fOrberedda att ta tillvara de möjligheter som kommer att ges på den allt konkurrensintensivare dagligvarumarknaden.

Frans-Henrik Schartau Verkställande direktör ICA-forbundet/ICA AB

3

(6)

l CA-rörelsen har sedan åtskilliga år en etable- rad position inom idrottslivet. Inte minst görs stora insatser vid sidan av den idrottsreklam som syns i riksmedia. Dels via !CA-handlarnas egna lokala åtaganden, dels via breda upp- backningar från !CA-företagen av främst mo- tions- och ungdomsidrott.

Samlade åtgärder administreras av ICA-för- bundet/ICA AB, vilket under 1984 bl a inneburit starten för en barn- och ungdomsinriktad rikssatsning tillsammans med Svenska Fri- idrottsförbundet. Cirka 1 O 000 deltagare i åldersgrupperna 7-14 år har varit med i Knat- ticaden, Junicaden och Riksicaden landet runt.

ICA-lörbundet

Infcir verksamheten 1984 angavs som huvudinriktning, att ICA-iden - dess faktiska innehåll och praktiska tillämpning - ägnas prioriterad uppmärksam- het. I utvecklingsresonemang inom !CA-stämman, !CA-styrelsen, ICA För- bundsråd och !CA-förbundets chefskonferenser hävdades genomgående vik- ten av att !CA-iden levandegörs kraftfullt för alla inom ICA-rörelsen.

Samtidigt underströks behovet av att aktivt sprida kännedom i omvärlden om den idegrund som är !CA-verksamhetens. Detta för att klargöra dess långsiktiga värde för såväl konsumenterna som samhället i sin helhet.

Dialog inom !CA-rörelsen

!CA-direktionen formade under våren 1984 ett koncept fOr information och utbildning om ICA-iden inom !CA-rörelsen, avsett att stegvis tillämpas allt bredare under de närmaste åren. Målet är att skapa en levande och öppen dialog, där engagemang för !CA-iden främst nås genom egen insikt och övertygelse.

Med detta syfte producerades ett prototyp-material, som under året utgjort underlag för ett 50-tal utbyggda ideavsnitt inom främst I CA-skolans fciretags- ledarutbildning. I fårdigutformat skick sprids nu detta material brett inom ICA-rörelsen under våren 1985.

Kontakten med omvå'rlden

För att forma mål och metodik får !CA-rörelsens kontakt med och information till omvärlden har ett diskussionsunderlag under året bearbetats inom

!CA-företagens lednings-och samrådsorgan samt vid ICA-fårbundets chefs- konferens och ICA Förbundsråds höstmöte.

Som ett led i detta uppdrogs åt Sifo att kartlägga synen på !CA-rörelsen hos viktiga opinionsbildande grupper i samhället. Resultatet kunde ställas mot en i allt väsentligt identisk Sifo-undersökning 1980. Generellt registrerades både fårbättrade attityder och ökad kunskap om ICA, samtidigt som vissa delav- snitt klart angav brister i båda hänseenden.

Detta ämnesfåle har under 1984 även ägnats koncentrerad uppmärksamhet i

!CA-företagens gemensamma chefsutbildning, SPU. Fyra tredagarsseminari- er har genomförts med sammantaget hundratalet deltagare.

Branschgemensamma projekt

ICA-fårbundet svarar för !CA-rörelsens medverkan i olika typer av branschgemensamma projekt. Ett sådant är exempelvis "Aktion mot butiksstölder", som sedan 1980 organiserar den svenska detaljhandelns gemensamma an- strängningar att komma till rätta med problemet stöld i butik. På gruppens uppdrag har ICA-fårbundet genom ICA Informationsservice producerat dels en tidning, avsedd att utgöra utbildningsunderlag i butik. Den har nu rekvire- rats i närmare 100 000 exemplar. För aktionsgruppen har !CA-förbundet dessutom tagit fram en videofilm, avsedd att utgöra utgångspunkt för projek- tet Närkamp 85 - en landsomfattande drive får att forma lokala samarbets- grupper mellan handel, polis, skola och sociala myndigheter.

I samarbete med övrig handel har !CA-förbundet medverkat i produk- tionen av broschyren "En affår får alla". Den utgör det informationsinriktade resultatet av ett flerårigt arbete tillsammans med Handikappades Centralkom- mitte och Konsumentverket kring fårbättrad butiksmiljö för de många konsumenter, som har olika former av fysiska handikapp. Bl a har I CA-handlarnas eget inrednings- och utrustningsföretag, AB Köpmannatjänst, tagit aktiv del i detta samarbete. Arbetsgruppen svarade även får en uppmärksammad

(7)

Inom avsnittet högre utbildning och forskning har l CA-rörelsen ett etablerat samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, bl a via Insti- tutet för Företagsledning {IF L) och Fonden för handels- och distributionsforskning. l CA-rö- relsen manifesterade sin uppskattning av detta samarbete med en gåva t i Il H andelsh ägs ko- lans 75-årsjubileum som stöd till den forskning som bedrivs inom Fonden för handels- och distributionsforskning. Fonden tillkom på initiativ av Nils-Erik Wirsäll och finansieras av ett 20-tal företag. Till jubileets minnesvärde från !CA-synpunkt bidrog dessutom promo- veringen av förre verkställande direktören Nils-Erik Wirsäll till ekonomi e hedersdoktor.

utställning kring handikapproblemen i butik vid branschexpon "Butik och miljö" i Göteborg.

Sedan ett antal år ingår I CA-förbundet i den speciella arbetsgrupp för samarbete i kost- och hälsofrågor som Socialstyrelsen organiserar. Årets arbetstema har varit kvalitet. Bl a genomfördes en mycket uppmärksammad Sifo-undersökning av svenska folkets syn på matvarornas kvalitet och färsk- het, hur detta vid inköpstillfället värderas jämfört med andra faktorer m m.

Under året inleddes det första stora gemensamma marknadsprojektet med anslutning från merparten av den svenska livsmedelsbranschen. Syftet är, att med kraftfulla interna och externa aktiviteter slå ett slag for god mat och mer samvaro kring måltiden i de svenska hushållen. Denna kampanj avses att genomföras under en treårsperiod med start våren 1985. Samlande tema är

"Ät, drick och var glad". ICA-förbundet medverkar via representation i såväl styr- som projektgrupp får kampanjen.

Sänkt medlemsavgift

1984 var första verksamhetsår för omläggningen av I CA-förbundets års- stämma från varje till vartannat år. Någon förbundsstämma avhölls alltså inte.

På uppdrag av ICA-stämman 1983 sammanlades ICA ABs bolagsstämma 1984 med ICA Förbundsråds vårmöte. Förbundsrådet fastställde därvid bl a en sänkning av medlemsavgiften.

ICA Förbundsråds höstmöte i november ägnades till stor del den i massmedia framförda kritiken av dagligvaruhandelns prisinformation, särskilt riktad mot slopandet av prislappar i butiker medEAN-läsande datakassor. För- bundsrådets behandling av ärendet formades till ett starkt krav på allmän höjning av prisinformationens nivå i alla ICA-butiker. Planering får detta drog igång omedelbart av en arbetsgrupp köpmän och tjänstemän, som bl a gav ICA Informationsservice uppdraget att producera en folder och en videofilm får spridning tilllandets alla !CA-butiker. Avstamp för aktionen skedde vid samtliga de 23 medlemssektionernas årsmöten under mars-april 1985.

l CA-handlaren Christer Bergendahl, Tvååker, informerar en skolklass om snatteri i butiker som ett led i kampanjen mot butiksstölder.

5

(8)

!.

l

ICA är samlande namn och symbol för !CA-rörelsen, en organisation för ekonomisk samverkan mellan

enskilda köpmän inom dagligvarubranschen.

Så arbetar ICA-rörelsen

De 3 530 I CA-köpmännen är medlemmar i ICA-forbundet, vars uppgift är att genom samverkan och gemensamt uppbyggda resurser öka !CA-köpmännens möjlig- heter att driva sina !CA-butiker med konkurrenskraft och lönsamhet.

ICAEolAB

RegiOnföretag får södra Svenges l 520 ICA- buuker. Huvudkontor ¹ Gbteborg

Helsmgborg Kl l mu

Kn.sttan~tdd

Dott.rbolaJ

Kungalv MalmO

v~"<J<>

!CA E<lh Kredttlns•ltut AB Olep;ruppen AB

AB A M Wtek:mm Eftr lCA Th(Jrett ~1ublJj;ro~a AB lCA ~~b~ro:K, Det.tljlstern.u Sjahsen·Ke AB

ICA Srubbp-oss ~r ~B AB L1n<.icox

l~:> IV-Produktion AB

ICA Essve AB

Reg10nförctag för Stockholms, Ö!>tergötlands och Gotlands 450 ICA- butiker. Huvudkontor ¹ Stockholm.

Diatributi0118CftHtaler:

Lmkopmg Stud .. holm

Vt~b~

Dottet:bolq J}eppuon &

CoHandd~ AB

!CA-köpmännen äger ICA-foretagen, dels som medlemmar i !CA-förbundet, dels som aktieägare i det regionföre- tag inom vars område !CA-köpmannen har sin butik. !CA- köpmännen har majoritet i regionföretagens styrelser och i

!CA-styrelsen, som är gemensam för !CA-förbundet och

Främsta plattformen för daglig samverkan mellan !CA- köpmännen är regionforetagens distributionscentraler (DC). Varje DC betjänar områdets !CA-butiker med varu- försörjning, marknadsföring, butiksutveckling m m. Inom varje DC-område harICA-förbundet en medlemssektion med egen styrelse. Inom ramen for DC/medlemssektio-

6

Den gemensamma affärsverksamheten sker i !CA-köp- männens samägda partihandels- och produktionsforetag, ICA foretagen:

ICAHakonAB ICAAB

Regtonforetag för Admmtstrerar

mellersta och norra aff:irsmåss1g samverkan Svenges 1 840 ICA- mellan !CA-företagen.

butiker. Huvudkontor ¹ Huvudkontor 1

Väster.ls. Stockholm gemensamt

med ICA-forbundet.

Distrl~ler: Speciau..ade dottwbolq BorLlngc Soclcrt~jc lCABanan AB

Gav le _Umei _ICAfrukt & Gromaker AB Karl%.td Uppsala ICh-forlaget AB

Luleå Va'lter:b ICA R~ten AB

Skovde Orebt-o HJalm.~r lliomq•t~t AB

~vall Östenund BOB lndu$tner AB AB K.op.m.ann.U:.J~IIM

Dol't:«bole.J AB Svea Chokl~

Bengt Heldenborg AB

ICA AB. Verkställande organ för !CA-företagens samverkan är !CA-direktionen, som består av verkställande och vice verkställande direktörerna i regionföretagen och ICA AB.

nerna utvecklas den förmåga tilllokal anpassning och konkurrenskraft som är ett framträdande kännemärke for !CA- köpmännen och !CA-rörelsen. Allt enligt grundsatsen, att de enskilda !CA-köpmännens kontakt med konsumenternas behov och önskemål är avgörande för hela verksamhetens inriktning.

(9)

Utdrag ur !CA-stadgan

§ 2 !CA-rörelsens organisation

!CA-rörelsen består av köpmän orga- niserade i I CA-förbundet och av detta rorhunds organ och företag.

I CA-förbundet är uppbyggt som en ideell förening, i vilken varje medlem, kallad I CA-köpman, har en röst.

!CA-förbundet är geografiskt upp- delat i medlemssektioner (§ 6) med särskilda styrelser(§ 7). Övriga organ inom förbundet är förbundsrådet (§ 8), rorhundsstämman (§ 9) och I CA-styrelsen (förbunds- och bolags- styrelse enligt § 1 O).

Förbundsstämman är !CA-förbun- dets högsta beslutande organ. Huvud- delen av denna utgörs av ledamöterna i medlemssektionernas styrelser.

Förbundet driver sin verksamhet genom ICA-roretagen. Dessa består av ICA Aktiebolag med dotterbolag.

!CA-förbundet skall genom ak- tieinnehav ha röstmajoritet i ICA Ak- tiebolag. Därigenom garanteras ror- bundet det avgörande inflytandet på

!CA-företagens verksamhet.

ICA Aktiebolag har tre regionföre- tag som be~änar I CA-butikerna inom sina respektive regioner. Dessa re- gionföretag är

ICA Eol Aktiebolag ICA Ess ve Aktiebolag ICA Hak on Aktiebolag

Varje regionfOretag driver distributionscentraler (DC), vilkas verksam- hetsområden skall sammanfalla med medlemssektionernas.

· !CA-köpman skall äga aktier i det regionfOretag, inom vars verksam- hetsområde han driver sin rörelse.

Varje regionföretag skall ha sin styrelse och sin verkställande direktör fOr det praktiska genomfOrandet av I CA- styrelsens allmänna riktlinjer och mM.

!CA-köpmännen skall ha majoritet i regionföretagens styrelser. Ledamö- terna utses bland !CA-köpmännen inom respektive region. Varje region- styrelse väljer inom sig en ordförande, som är självskriven ledamot av !CA- styrelsen.

ICA Aktiebolag har dessutom dotterbolag, specialiserade på bl a till- verkning, import och förlagsverk- samhet.

Kallelse

ICA Aktiebolag

Bolagsstå"mma

Ordinarie bolagsstämma for ICA Aktiebolag äger rum onsdagen den 12juni 1985 i Vinterträdgården, Grand Hotel, Stallgatan 6, Stockholm, med början klockan 10.00.

Anmå"lan

Aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämmans forhandlingar skall dels vara inford i den av Värdepapperscentralen VPC ABforda aktieboken senast måndagen den 3 juni 1985, dels anmäla sig hos styrelsen under adress: ICA Aktiebolag, Box 6187, 10233 Stockholm 6 eller per telefon 08/2265 80 senast klockan 13.00 måndagen den lO juni 1985.

Aktieägare som låtit forvaltarregistrera sina aktier, måste tilllalligt och senast måndagen den 3 juni 1985 ha inregistrerat aktierna i eget namn for att kunna deltaga i stämman.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen har som avstämningsdag beslutat foreslå måndagen den 17 juni 1985. Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepapperscentralen VPC AB tisdagen den 25 juni 1985 till dem som på avstämningsdagen är infOrda i aktieboken.

l CA-direktionen: sittande f v Göran Nord, VD l CA Essve, Birger Jarl Persson, VD l CA Hakon och Rolf Olteng, VD l CA Eol. Stående f v Roland Danielsson, direktionssekreterare, Arne Björnelius, vVD l CA AB, Roland Fahlin, vVD l CA Essve, Gösta Brissman, vVD l CA Hakon, Olof Henningsen, vVD ICA Eol samt Frans-Henrik Schartau, VD ICA-förbundeVICA AB.

7

(10)

,t

3 2

Resultat

Resultat efter frnansrella poster r forhäriande 1111 omsattmng (procent)

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

R<~ntab,;l\et

r r:• :t' '¹lt ... :. re::.o.tat r~~:.:..-r ~.i .a ........ la,. ..1 Wlf

;.hJ~ ran.,kvs:t c..r:.: 1 •:.tt:~::.-:. :.:1 Jt;.. ::.~·

o_msn ::u~a TG:11a ~a;- ~?¹¹: ::~.:. -•:

ICA Aktiebolag

Iörvaltningsberättelse

Under året bildades ett särskilt investmentbolag, Nimbus lnvest AB. Aktie- kapitalet på 30 mkr är fårdelat på ICA AB, ICA Eol, ICA Essve, ICA Hakan samt försäkringsbolaget Skandia (12,5 procent). Placeringar skall ske i aktier, obligationer, fastigheter och andra finansiella tillgångar. Avsikten är att !CA- handlarna och de anställda i ICA-foretagen skall erbjudas att teckna aktier i företaget och att aktierna skall marknadsintroduceras. Nimbus Invest AB får i starten ett kapitaltillskott utöver aktiekapitalet i form av forlagslån på 220 mkr.

Ett ramavtal träffades mellan ICA AB och Bankkortsadministrativa Butiks- service AB (Babs) om användningen av Sparbankskort, Visa-kort och PK- kort som betalningsmedel i !CA-handlarnas butiker. Förhandlingar upptogs även med Mastercard, Köpkort och Eurocard och de 12 affärsbanker som etablerat bankkort om ett liknande ramavtal. Förhandlingarna resulterade i att ett avtal kunde slutas i början av 1985.

En utredning om ICA-handlarnas gemensamma inköp av s k specialvaror har genomfOrts. Den nuvarande organisationen med särskilda specialvaruor- ganisationer inom regionföretagen samt med vissa samordningsfunktioner inom ramen för ICA AB kommer att bibehållas.

Aktierna i Sjömans Textil AB har sålts till enskild ägare. Företagets storlek och inriktning gör att det passar väl att drivas som familjeföretag. Ett samar- betsavtal har tecknats med den nye ägaren.

Under året har en arbetsgrupp gjort en översyn av !CA-avtalet. Översynen har bl a resulterat i att avtalet begränsats till att enbart avse finansieringsfrågor.

Bl a har frågor som avser hyreskontrakt lagts vid sidan av I CA-avtalet. I övrigt har smärre justeringar gjorts bl a när det gäller villkoren får butiks- överlåtelser. Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att !CA-avtalet är "en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna fOr !CA-rörelsens hittillsvarande positiva utveckling genom kraften i egenfOretagandet".

En särskild säkerhetsgrupp har bildats med representanter för regionfåreta- gen och ICA AB med uppgift att göra en bred översyn av alla säkerhetsfrågor i !CA-butikerna och ICA-fåretagen. En första uppgift är att utarbeta rekom- mendationer och ramavtal för hur värdetransporter bör organiseras. Intresset från ICA-handlarnas sida att ta hjälp med bättre värdetransporter har visat sig vara stort.

Verksamheten i sammandrag

1980 1981 1982 1983 1984

/CA-koncernen

Antal anställda ¹²⁹⁷⁵ ¹¹⁷⁷¹ 12658 12075 12238

Försäljning i mkr 13556 15219 17926 20096 22772

Resultat (efter finansiella poster) 1 mkr 302 386 507 544 594

i förhållande till försäljningen 2,2% 2,5% 2,8% 2,7% 2,6%

Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till

genomsnittligt totalt kapital ^12,2% ^14,6% 15,4% 13,9% 13,8%

Likvida medel (inkl placeringar) i mkr ¹²⁶⁶ ^{1 371} 1596 1673 1763

Eget kapital (inkl bundna skulder till medlemmar och

aktieägare, obeskattade reserver) i mkr 1395 1620 1976 2418 2702

i förhållande till balansomslutningen ^33,4% ^35,5% 35,5% 38,6% 38,6%

Balansomslutning i mkr ⁴¹⁷³ 4568 5575 6270 6997

/CA-butikerna

Antal butiker ⁴⁰⁵⁶ ⁴⁰⁰⁹ 3956 3878 3813

Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr ²⁰⁹⁰⁹ 23793 26901 30130 33429 8

t"

^~~

(11)

% 40

36

32 Solrd1tet

Solldttet. eget kapital. bundna skulder ItU medlemmar och aktleagaro samt obeskattade reserver 1 forhållande ttlllotala kaprtalet (procent}

38,6 38.6

1978 1979 ' ~980 1981 1982 19å3 1984

Från l CA Förbundsråds vårmöte 1984.

!CA-koncernen

Omsättningen exklusive mervärdesskatt blev 27 772 mkr, vilket innebar en ökning med 13,3 procentjämfört med 1983.

Rörelseöverskottet, efter avskrivningar, ökade med 7, 7 procent. Räntabili- teten, resultatet efter finansiella poster med tillägg a v räntekostnader i relation till det genomsnittliga totala kapitalet, blev 13,8 procent.

När bundna skulder till medlemmar och aktieägare inräknats i det egna kapitalet blev soliditeten 38,6 procent. På balansdagen uppgick de likvida medlen till 1 763 mkr.

Investeringarna blev totalt 582 mkr (1983 405). Antalet anställda var 12238 (1983 12075).

Löner och arvoden till styrelseledamöter och verkställande direktörer i koncernens 459 företag uppgick till68,8 mkr (1983 60,5). Till övriga anställda har utbetalats 1109,3 mkr (1984 983, 7).

Resultat-och balansräkningar, finansieringsanalys, redovisningsprinciper samt kommentarer gällande koncernredovisningen finns på sidorna 24 till 29 i denna verksamhetsberättelse.

Moderbolaget

Moderbolaget omsatte under 1984 578 mkr (1983 617). Resultatet före dispo- sitioner och skatter blev 31,4 mkr (1983 36,8). Omsättningsminskningen hänger samman med förändrad organisation för importen av fårsk frukt.

På balansdagen disponerade moderbolaget 71,9 mkr i lik vida medel inklusive kortfristig utlåning (1983 133,4 mkr). Under året har samförvaltningen av egna och specialiserade dotterbolags likvida medel överforts till AB ICA Finans.

Antalet anställda var 44 personer (1983 47). Löner och arvoden till styrelse och verkställande direktör uppgick till 0,9 mkr (1983 0,8 mkr). Till övriga anställda utbetalades 7,4 mkr (1983 7,2).

Resultat-och balansräkningar, finansieringsanalys, kommentarer, revi- sionsberättelse samt styrelsens förslag till disposition för ICA AB finns på sidorna 30 till35.

9

(12)

·' '

!i _.,

;~

.'i . J i'

ICAEolAB

Mejerigatan 1, 412 95 Göteborg, te/ 031-83 50 00

Verkställande direktör:

RolfOlteng

Rolf Olteng:

Södra Sverige är den del av landet som har flest storbutiker i forhållande till befolkningen. Det är också i denna del av landet som den privata handeln har störst marknadsandel. Det innebär att vi lever i en hård konkurrens med intensiva och varierande marknadsutspeL Att I CA-handlarna i denna situation under forra året ökade sin forsäljning med 10,7 procent måste betecknas som en stark prestation. VIsserligen betyder detta en volymminskning med ca O,S procent men likafullt en eforändrad marknadsandel.

Investeringarna i !CA-butikerna i södra Sverige blev dubbelt så stora som året innan och uppgick till ca 200 mkr. Så hade vi också ett av våra allra största nyetableringsår med 31 nya butiker av olika storlekar. Dessa tillfOrde !CA- handeln ca 20000 m²ny säljyta. Drygt 160 butiker var dessutom foremål för ombyggnad och modernisering. Även 1985 beräknas bli ett starkt etablerings- och ombyggnadsår.

Arbetet med utveckling av datatekniken i butiksledet fortsätter med kraft, och under 1984 installerades butiksdatasystem i ett 40-tal medlemsbutiker.

För att möta alla de krav som våra medlemsbutiker kan ställa på information kring varuflödet liksom på övriga tjänster från regionforetagets sida kommer ICA Eol vidare att under de båda närmaste åren investera ca SO mkr i hård- och mjukvara fOr vår datautveckling.

ICA Eol-koncernens resultat fOr 1984 innebär en kraftig forbättring jämfört med foregående år. Distributionscentralernas och specialvaruavdelningens samlade resultat är det klart bästa i foretagets historia. Detta resultat har uppnåtts tack vare kostnadssänkningar och organisatoriska forbättringar och med samma inriktning på låga marginaler som tidigare. Av ICA Eols totala koncernresultat härrör ungefår en tredjedel från varufotmedlingen till våra medlemmar och de återstående två tredjedelarna från andra rörelsegrenar.

Den totala partihandelsomsättningen ökade 1984 med ca 11, S procent. Det innebär ~n dryg procent i volymökning och visar hur våra medlemmar fortsätter att ytterligare koncentrera sina inköp till det egna regionfOretaget.

Stora insatser gjordes under året for att ytterligare utveckla snabbgrossverk- samheten som under 1983 organiserades i tre dotterbolag. Sålunda beslutades om ett nytt snabbgross i Kalmar, vilket togs i bruk i början av 1985 och om flyttning av snabbgrosset i Växjö till större lokaler.

På storhushållssektorn vidtogs åtgärder fOr bättre marknadstäckning i Små- land där vi hittills varit mindre väl representerade. Ä ven inom detta område sker en successiv sortimentsutveckling, framfor allt på fårskvarusidan.

För AB Lindex kännetecknas 1984 av stark utveckling och god lönsamhet.

Antalet butiker i Sverige och Norge ökade från 76 till 86. Omsättningen ökade från 369 till 48S mkr exklusive moms.

Verksamheten i sammandrag

1980 1981 1982 1983 1984

Antal butiker 1659 1 621 1585 1557 1525

Sammanlagd butiksomsättning (ink! moms) l mkr 8127 9214 10377 11 638 12888

Koncernen

Antal anställda 3847 3743 4493 4307 4351

Resultat (efter finansiella poster) ' mkr 100 133 203 213 242

Moderbolaget

Antal anställda , 478 1490 1492 1 519 1467

Resultat (efter finansiella poster) i mkr 99 134 153 152 175

genomsnittligt totalt kapital 14,0% 17,7% 17,5% 15,1% 15,3%

Eget kapital (inkl obeskattade reserver och förlagskapital) l

mkr 507 599 706 805 870

i förhållande till balansomslutningen 49,8% 54,9% 53,8% 54,7% 52,5%

Balansomslutning i mkr 1 018 1 091 1 312 1471 1656

l CA E o l AB publicerar egen, tullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 031183 50 00 eller 08122 65 80.

lO

(13)

(14)

(15)

ICAEssveAB

Partihandlarvägen 47, Box 9020, 12109 Johanneshov,

te/ 08-81 0000 Verkstå'llande direktör:

Göran Nord

Göran Nord:

[CA-handlarna inom ICA Essves område ökade sin forsäljningsvolym med omkring en halv procent. Den nominella ökningen blev 11,7 procent. Ett mycket bra resultat i en mark:nad som totalt fårlorade i volym och där konkurrensen är mycket hård. Vissa variationer i utveckli~~en mellan våra DC-områden fOrekom. Arets vinnare är !CA-handlarna i Ostergötland, som blev bäst i hela landet med en volymökning på ca 2 procent.

Trots ökad konkurrens från den egentliga butikshandeln, men också från en alltmer ökande tillfållig handel, fårsvarade !CA-butikerna därmed sin marknad.

Lönsamheten i detaljhandeln har under året i jämförelse med ett svagt 1983 förbättrats, främst genom en bättre kontroll av kostnaderna. Men ytterligare fårbättring är nödvändig får att tillfredsställande lönsamhet skall·nås.

8 butiker nyetablerades under 1984, vilket innebär att planerad utveckling fullföljdes. Dessutom tillkom 10 butiker, som tidigare tillhört andra gruppe- ringar inom handeln. Inte mindre än 68 butiker genomgick förnyelse och modernisering, till en kostnad av 55 mkr. Den sammanlagda investeringen i detaljhandeln uppgick till 67 mkr. De framtida investeringarna inriktas alltmer mot förnyelse och upprustning av det befintliga butiksnätet och offensiva satsningar i nyetableringar.

Partihandelsförsäljningen innefattande ICA Essve AB och] Jeppsson & Ca Handels AB utvecklades bra under 1984, ökningen blev 247 mkr eller 14,8 procent. Försäljningen blev totalt 2 823 mkr. Det var tredje året i rad som ökningen var runt 15 procent eller mer. Kraftiga volymökningar har uppnåtts under dessa år.

En stor del av 1984 års expansion har ägt rum inom storhushållssektorn.

Den sammanlagda storhushållsförsäljningen uppgick till242 mkr, vilket är en ökning med 102 mkr. I denna siffra ingår då förvärvet av J Jeppsson & Co Handels AB. Detta företag fårvärvades hösten 1983. Av den sammanlagda omsättningen för ICA Essve AB svarar storhushåll för ca 9 procent. En fortsatt expansion inom detta område är att förvänta.

Under året har nybyggnationen av distributionscentralens kolonial-och djupfrystlager på Arstaf:iltet slutforts. Den sammanlagda investeringen får byggnad, maskiner och inventarier uppgick till115 mkr. Inför 1985 återstår nu endast smärre investeringar i övriga DC-fastigheter i Stockholm. Därmed är vårt investeringsprogram får DC-fastigheterna slutfört.

Lönsamheten har pressats något under 1984 till följd av vårt tunga investeringsprogram och stora utvecklingskostnader. Resultatet motsvarar dock budgeten får 1984.

Redan 1985 finns fårutsättningar för en klar lönsamhetsförbättring och det budgeterade resultatet ligger ca 30 procent högre än årets resultat.

Verksamheten i sammandrag

1980 1981 1982 1983 1984

Antal butiker 471 467 472 453 449

Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr 3102 3509 3985 4464 4988

Koncernen

Antal anställda 1376 1 317 1 271 1364 1508

Försäljning i mkr 1795 1 994 2303 2679 3062

Resultat (efter finansiella poster) J mkr 32 45 61 60 36

Moderbolaget

Antal anställda 770 772 775 797 833

Eget kapital (in kl obeskattade reserver och förlagskapital)

mkr 187 225 263 285 284

Balansomslutning i mkr 467 533 600 640 721

/CA Ess ve AB publicerar egen, fullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 08/81 00 00 eller 08122 65 80.

13

(16)

ICAHakonAB

Sjöhagsvågen 3, 72184 Västerås, tel 021-193000

Verkställande direktör:

Birger Jarl Persson

Birger Jarl Persson:

Försäljningen från de l 840 !CA-butikerna inom vårt verksamhetsområde uppgick under 1984 till15,6 mdr kr, en ökning med 1,5 mdr kr eller 10,9 procent. Detta betyder, att butikerna i en allt hårdare konkurrens och i en krympande marknad ändå i stort klarat volymen och ökat sin marknadsandel ytterligare. Insatserna från marknadskommitteerna, Marknadsrådet och inte minst de enskilda köpmännen har i hög grad bidragit till detta resultat. Ä ven insatserna från regionföretagets sida med bl a 58 mkr i marknadsföringsbidrag har spelat en stor roll.

Lönsamheten för !CA-butikerna har efter 1983 års försämring till viss del återställts. Datoriseringen i butiksledet fortsätter och ett 50-tal butiker har nu installerat kassasystem för EAN-läsning.

Under året har 22 nya butiker etablerats och nära 200 byggts ut eller rustats upp med en sammanlagd tillkommande säljyta på 16 000 m²och en beräknad omsättning på 580 mkr. Investeringarna har uppgått till174 mkr. För 1985 är motsvarande tal22 000 m²i tillkommande säljyta och 277 mkr i investeringar.

!CA-butikerna fortsätter alltså att utvecklas i takt både med tiden och behovet.

ICA Hakon kan också se tillbaka på ett verksamhetsår då fåretaget fortsatt att utvecklas såväl försäljnings- som resultatmässigt. Försäljningen från våra 12 DC och storhushållsföretag uppgick till över 9 mdr kr, en ökning med ca 1 miljard eller 12,2 procent. Glädjande är att !CA-handlarnas köptrohet under året ökat markant.

Det ekonomiska resultatet visar en icke oväsentlig förbättring bl a genom sänkta kostnader. Detta ser vi som mycket positivt då våra medarbetare får det gångna året får fårsta gången tar del av resultatet genom vårt nya vinstdel- ningssystem. Vi har kunnat ta ca 1 miljard kr i högre omsättning och nära 3 procent i volymökning med 55 farre medarbetare.

Under 1985 gör vi gemensamt i butiker och i partihandeln en stor satsning på kvalitet. Kvalitet inte bara när det gäller varor och konsumentkontakter utan i allt arbete och alla kontakter. Denna satsning hoppas vi skall engagera alla delar inom I CA-handeln och nå ända ut till konsumenterna. Vi tror att det är den bästa forutsättningen får fortsatt framgång för !CA-handeln. Dagens hårda konkurrens ställer stora krav på oss. Men vi är övertygade om att alla, både inom ICA Hakan och ute i !CA-butikerna, är medvetna om detta och beredda att göra en helhjärtad insats.

Verksamheten i sammandrag

1980 1981 1982 1983 1984

Antal butiker 1926 1 921 1899 1868 1 838

Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) mkr 9680 11 070 12539 14028 15553

Koncernen

Antal anställda 5351 5383 5563 5077 5036

Resultat (efter finansiella poster) l mkr 143 180 201 223 277

Moderbolaget

Antal anställda 2163 2175 2185 2210 2155

Eget kapital (in kl obeskattade reserver och förlagskapital) i

mkr 505 581 714 848 1 034

Balansomslutning i mkr 1330 1489 1848 2144 2463

/CA Hakon AB publicerar egen, fullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 021119 30 00 eller 08122 65 80.

14

_·_;_·~

€'

_"

(17)

(18)

HondurasbananerUH

/CA Banan i Goteborg

(19)

ICABananAB

Frihamnen, 41704 Göteborg tel 031-51 87 60

Verkstå'llande direktör:

Fabian Wrede

Antal anställda Fakturering (mkr) Balansomslutning (mkr) Eget kapital plus

obeskattade reserve r (m kr) Eget kapital plus

obeskattade reserver(%) Investeringar (mkr)

1983 1984

46 41

109,7 123,2 18,7 27,0 9,2 9,9 20,0 15,7 3,9 0,2

ICA Frukt och Grönsaker AB

Landskronavägen 33, Box 713, 25107 Helsingborg,

tel 042-18 9000 Verkställande direktör:

Göran Donelius

Antal anställda Fakturering (mkr) Balansomslutning (mkr) Eget kapital plus

obeskattade reserver (mkr) Eget kapital plus

obeskattade reserver(%) Investeringar (mkr)

1983 1984 147 147 496,3 581,6 106,2 89,8 18,8 18,6 17,7 20,7 0,8 1,9

Under 1984 ökade konsumtionen av bananer åter. Per capitakonsumtionen torde for 1984 ligga strax ovanför 9 kg per person. Orsaken till ökningen beror på god tillgång på bananer, ett genomsnittligt något lägre pris samt relativt sett dålig tillgång och höga priser på svensk frukt.

Under större delen av 1983 rådde en viss brist på bananer till följd av ogynnsamt väder i odlingsländerna. Under 1984 har läget däremot snarast präglats av en viss överproduktion. Såväl Colombia som Equador har satt in stora ansträngningar på att sälja bananer i Europa. ICA Banans huvudsakliga leverantörsländer är emellertid som tidiga~e Honduras och Panama.

1984 präglades av en god fOrsäljningsutveckling. Försäljningen ökade med 3273 ton eller 16,6%. Företaget har härmed befast sin marknadsandel, ca 30%, av den svenska bananmarknaden.

Det höga resursutnyttjandet av företagets anläggningar har inneburit att det ekonomiska resultatet är fullt tillfredsställande.

Under 1984 ändrades inköpspolitiken så till vida att ett ytterligare banan- märke, nämligen Del Monte, togs upp. Erfarenheterna av detta bananmärke är hittills goda. Del Monte kommer att behållas även 1985.

Samarbetet med huvudleverantören, United Brands med varumärket Chi- quita, har även under 1984 fungerat utmärkt. Inte minst värdefullt är att leveranser sker varje vecka med en bananbåt direkt till kaj utanfår Göteborgs- anläggningen. Genom detta undviks fårdyrande omlastning i kontinentham- nar for huvuddelen av importen.

Inför 1985 forutses en oförändrad totalkonsumtion av bananer.

Målsättningen är att öka marknadsandelen genom en aktiv marknadsföring.

Vädret under svensk odlingssäsong och den internationella frukt-och grön- saksmarknadens svängningar är två dominerande faktorer får fOretagets utveckling ett visst år. 1983 års torra sommar upprepades 1984 och devalvering- ens priseffekter får importerade produkter minskade. För hela sortimentet steg priserna med 11 %. Men potatis ökade med hela 33 % mot grönsaker med endast 2,7 %. Vårens stora brist på kvalitetspotatis (50% högre priser) fårändrades under hösten till ett stort överskott och 20% lägre priser. För att minska foretagers leverantörsberoende vid brist på potatis har under året investerats i ett modernt potatislager för ca 1 500 ton.

Sommarvädret medforde stora problem for frilandsodlade bladgrönsaker som isbergssallat och salladskål men också får morötter, främst på Gotland.

Ävenjordgubbsodlingen drabbades hårt. Däremot blev det rekordskördar for många andra grödor, t ex vitkål men också lokalt morötter.

Konsumtionen har utvecklats väl för grönsaker och ICA Frukt och Grönsa- ker kan notera en betydande volymtillväxt i försäljningen.

För svensk frukt kan noteras en något lägre skörd än normalt och priserna blev relativt höga.

Vårens brist på kvalitetspotatis har inte kunnat kompenseras av höstens överskott konsumtionsmässigt. En viss tillbakagång kan därför avläsas fOr kalenderåret 1984.

På blomsterområdet har stagnationen brutits och inbrytning på en 3,5 miljardsmarknad har börjat ge framgångar.

Kvalitetscirklar har under året omfattat alla anställda med inriktning på att alla arbetsoperationer skall förbättras och utvärderas mot kundens bästa.

Datoriseringen av foretagers sälj-, lager-och inköpsrutiner har under året fullföljts.

Årets försäljning blev ca 581,6 mkr, en ökning med ca 17% järnfort med 1983.

17