Dnr 13-0063
2013-02-28
Till
Generaldirektör Janna Valik Boverket
Box 534
371 23 Karlskrona
Skärpta byggregler ger bättre ljudmiljö i skolan
Dålig ljudmiljö i skolan och förskolan är ett stort och välkänt problem som drabbar barn, elever och lärare hårt. Frågan har också sedan länge uppmärk- sammats av forskare, specialpedagoger och fackliga organisationer, men hamnar tyvärr ändå ofta i skymundan när skolfrågor diskuteras. Det är djupt beklagligt.
Ingen som på allvar vill se bättre förutsättningar för kunskapsinhämtning, mindre stress och färre psykosociala problem bland dagens barn och ungdomar kan blunda för de negativa konsekvenserna av en bristfällig akustisk miljö med dålig taluppfattbarhet.
Relevant forskning visar att dålig ljudmiljö leder till att en större del av den män- skliga hjärnans arbetsminne måste användas till att försöka uppfatta vad som sägs. Följden blir trötthet och svårigheter att bibehålla koncentrationen. Dessutom leder dåliga akustiska förhållanden ofta till en ond cirkel i klassrummet. Allt fler tvingas höja rösten för att höras, vilket leder till än sämre taluppfattbarhet och ökad oro och sämre koncentration bland eleverna.
Problemen med dålig ljudmiljö accentueras också av att forna tiders katederunder- visning idag har gett plats för mer modern pedagogik som bygger på ömsesidig kommunikation och samarbete. Det är mot denna bakgrund mycket sannolikt att det finns ett samband mellan den dåliga ljudmiljön och den sjunkande kunskaps- nivå som kan konstateras bland elever i svenska skolor.
Dålig ljudmiljö påverkar alla lärare och elever negativt. Men hårdast slår den mot de elever som redan i utgångsläget har problem som exempelvis en hörselned- sättning, koncentrations- eller perceptionsproblem på grund av läs- och skriv- svårigheter/ dyslexi, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD eller
2(3)
Aspergers syndrom eller som har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever kan en bra ljudmiljö i skolan vara avgörande för att med framgång kunna klara skolgången, medan en dålig resulterar i ett misslyckande som stänger dörren till fortsatta studier och leder till stora svårigheter att etablera sig på arbets-
marknaden.
I förskolan har dåliga akustiska förhållanden länge varit ett arbetsmiljöproblem för personal och ett socialt problem för många barn. I takt med att de pedagogiska kraven på förskolan skärpts har det också blivit ett problem för kunskapsinhämt- ningen och för barnens tidiga språkutveckling. Högre krav på ljudmiljön skulle avhjälpa detta.
Många av dagens skol- och förskolebyggnader har byggts eller renoverats under den tid boverkets nuvarande regler för skolbyggnader varit i kraft. Den rådande ljudmiljön i dessa skolor kan med andra ord ses som ett facit över de nuvarande byggreglerna. Och omdömet kan bara bli ett – icke godkänt vad gäller akustik och taluppfattbarhet! Något som understryks av att arbetsmiljöverket kritiserat brister i ljudmiljön när verksamhet bedrivits på normalt sätt i förskolor byggda enligt nuvarande normer.
Nu håller boverket på att revidera sina byggregler. Tyvärr innehåller de utkast till uppdaterade byggreglerna som hittills presenterats inte några förbättringar på skolområdet. Flera av nedanstående organisationer har tidigare lämnat remissvar på detta förslag.
Mot bakgrund av det stora antal forskningsresultat, rapporter och undersökningar som påvisat problem med buller och dålig taluppfattbarhet i dagens skolmiljö vill vi nedanstående organisationer uppmana boverket att ta till sig de konstruktiva förslag till förbättringar som inkommit. Vi vill särskilt framhålla följande punkter;
• Det är viktigt att bullerdefinitionen i byggreglerna uppdateras så att de står i samklang med aktuell kunskap om ljudmiljö. Idag präglas definitionen av buller av äldre synsätt som främst ser buller som något som kommer utifrån och som åtgärdas genom ljudisolering. Modern ljudforskning pekar däremot på att störande buller lika ofta består av andras tal, skrapljud och liknande och att god taluppfattbarhet därför förutsätter akustiska förhållanden som dämpar lägre ljudfrekvenser och lyfter fram högre. Då går det att förhindra en negativ ljudspiral där allt högre röstnivå krävs för att höras.
• I de nu gällande byggreglerna är ljudklass C angivet som minimikrav vid ny- byggnad eller renovering av skolbyggnader. Erfarenheterna visar att detta inte är tillräckligt. Att minimikravet skärps till ljudklass B eller A vad gäller talupp- fattbarhet och klangbehandling är en förutsättning för att morgondagens skolor ska uppfylla de krav på god ljudmiljö som är en förutsättning för en modern undervisning som alla elever kan tillgodogöra sig.
• I Sverige idag råder skolplikt, att vistas i skollokaler är därför inte något som en enskild ungdom kan välja eller välja bort. Dessutom används skollokaler efter skoltid till en rad aktiviteter öppna för allmänheten, såsom studiecirklar, musikföreställningar, läxläsningsgrupper och mötesverksamhet. Det är därför rimligt att ställa krav på god taluppfattbarhet i alla lokaler som används för undervisning.
3(3)
Arbetet med att skapa en godtagbar ljudmiljö i skolan har alltför länge fått stå tillbaka. Det är vår uppfattning att ansvariga politiker och myndigheter nu måste sätta frågan högt på dagordningen. Att så snarast sker är av största vikt för de elever som behöver en godtagbar ljudmiljö för att framgångsrikt kunna fullfölja sina studier. För de lärare som behöver goda akustiska förhållanden för att prestera en undervisning av hög klass och som kräver en arbetsmiljö som inte är mentalt och fysiskt nedbrytande. Och för Sveriges möjligheter att även i framtiden kunna hävda sig som kunskapsnation.
Vänliga hälsningar
Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention
Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet FMLS
Ulrica Celec, ordförande Riksförbundet Hem och Skola
Inger Maurin, 2:a vice ordförande Lärarförbundet
Maria Olsson, ordförande
Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS)
Anna Persson, ordförande
Svenska Pedagogiska Audiologiska Föreningen (SPAF)
Stefan Stenfelt, ordförande
Svensk Teknisk Audiologisk Förening (STAF) Anna Karin Wyatt, ordförande
Unga hörselskadade (UH)
