Budgetunderlag 2020-2023

Budgetunderlag 2020-2023

Valnämnden

2020

2 Innehållsförteckning

1

Analys av verksamhetens resultat ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3

Analys av den egna verksamheten ... 5

4

Grunduppdrag ... 6

4.1 Val ... 6

5 Agenda 2030 ... 7

6

Ekonomi ... 8

6.1 Driftbudget 2020-2023 ... 8

6.2 Kommentar driftbudget ... 8

6.3 Effektiviseringsbehov ... 8

6.4 Förteckning statsbidrag ... 8

6.5 Budgetreserv ... 8

3 1 Analys av verksamhetens resultat

Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.

Valnämnden har under 2018 genomfört ett RKL -val och under 2019 ett val till Europaparlamentet på ett rättssäkert sätt.

Att uppmärksamma

Valnämnden har uppmärksammat i valet 2018 att valdeltagandet i ett av valdistrikten för kommunfullmäktigevalet varit lågt. Statistik från Kolada visar på att valdistriktet Skene- Assberg hade ett valdeltagande på 68,7%, vilket gör att Marks kommun placerar sig bland de 25 procent av kommunerna med lägst valdeltagande i ett, eller flera valdistrikt.

Även i valet till Europaparlamentet har valdistrikt Skene-Assberg det lägsta valdeltagandet med 38,24% mot snittet i kommunen på 54,78%. Valdistrikt Kinna-Aspäng har i båda valen varit det valdistrikt som placerat sig efter Skene-Assberg i lägst valdeltagande i kommunen på 78,04% i RKL-valet och 41,66% i EU-valet.

Vad bör göras för att öka valdeltagandet?

Exempel från andra kommuner med liknande problematik är Borås Stad som med hjälp av bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor startade ett projekt som under 1 februari 2018 till 2 februari 2019 inriktade sig på specifika insatser för områden med lågt valdeltagande, förstagångsväljare och utrikesfödda som tidigare inte röstat i Sverige.

I valnämndens styrdokument ingår inte uppgiften att arbeta för ökat valdeltagande,

kommunen bör i första hand klargöra på vilken nämnd denna uppgift ska ligga för att sedan kunna planera vilka insatser som ska göras inför kommande val i områden med lågt

valdeltagande.

4 2 Omvärldsanalys

Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender.

Omvärldsanalys

Valnämnden kan se att det finns ökade risker att rättsäkertheten i valen inte kan bibehållas.

Större spridning av propaganda och falsk information har noterats främst vid RKL-valet.

Påverkan på verksamheten

Minskat förtroende för valadministrationen Anpassningsåtgärd

Det krävs ett tätt samarbete med kommunpolis och enheten för skydd- och säkerhet för att minimera yttre påverkan.

Konsekvenser

Man kan hålla ett rättssäkert val Omvärldsanalys 2

Enligt Vallag (2005:837) Kap 4. § 17 ska ett valdistrikt innehålla mellan 1000 till 2000 röstberättigande. I kommunen finns idag två distrikt som ligger nära den övre gränsen för antalet röstberättigade, Sätila (1 896) och Horred-Öxnevalla-Istorp (1 963).

Påverkan på verksamheten

Arbetsbelastningen i dessa valdistrikt blir väldigt hög.

Anpassningsåtgärd

Inför RKL-valet 2022 bör man se över dels indelningen av valdistrikt och eventuellt utöka antalet valdistrikt. Man bör även se över om behov finns av röstmottagningslokaler på valdagen i de distrikt som geografiskt sett är stora till ytan eller om man kan ta bort dessa.

Konsekvenser

En bättre fördelning av röstberättigade väljare mellan valdistrikten.

5 3 Analys av den egna verksamheten

Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.

Med erfarenhet från tidigare val har valnämnden sett ett ökat behov av adminstrativ personal inför EU-valet 2019, vilket har resulterat i att bemanningen på valkansliet har utökats med en halv tjänst med start 2,5 månader innan valdag.

Sedan 2018 är det enligt vallagen krav på obligatorisk utbildning för alla röstmottagare och valnämnden utbildade inför RKL-valet 2018 251 röstmottagare och har inför valet till Europaparlamentet haft en kortare utbildning för alla röstmottagare samt valnämndens ledamöter.

Valnämnden kan se en trend att färre personer anmäler sitt intresse för att arbeta som röstmottagare och i framtiden kan detta innebära att resurser kommer att behöva läggas på att marknadsföra och rekrytera nya röstmottagare.

.

6 4 Grunduppdrag

I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I

budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen.

4.1 Val

Nuvarande beskrivning

Valnämnden ska, vid allmänna val, delegatsval till EU-parlamentet samt eventuella folkomröstningar

 genomföra rättssäkra val för i första hand kommunens röstberättigade invånare, men även för andra röstberättigade personer som inte bor i kommunen.

 utse och utbilda röstmottagare.

 se till att det finns vallokaler.

 tillhandahålla valmaterial.

Förslag till förändring

Inga förslag på förändringar.

7 5 Agenda 2030

Valnämnden arbetar för delmål 16.10 i Agenda 2030, ett mål som för valnämnden innebär att säkerställa allmän tillgång till information i samband med allmänna val.

8 6 Ekonomi

Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.

6.1 Driftbudget 2020-2023

Budget

2018 Utfall

2018 Budget

2019 Budget

2020 Budget

2021 Budget

2022 Budget 2023 Totalt

Intäkter 600 670 700 0 0 800 0

Personalkostnader -886 -974 -1 076 -100 -100 -1 300 -100

Övriga kostnader -814 -687 -724 0 0 -800 0

Nettokostnad -1 100 -992 -1 100 -100 -100 -1 300 -100

Politisk verksamhet

Intäkter 600 670 700 0 0 800 0

Personalkostnader -886 -974 -1 076 -100 -100 -1 300 -100

Övriga kostnader -814 -687 -724 0 0 -800 0

Nettokostnad -1 100 -992 -1 100 -100 -100 -1 300 -100

6.2 Kommentar driftbudget

Valnämndens nettoram uppgick 2018 till 1,1 mkr. År 2019 är även det ett valår och ramen är den samma som föregående år. Valnämnden har begärt en utökad ram med 150 tkr för att täcka ökade kostnader för bemanningen på valkansliet samt höja ersättningen för

röstmottagare som arbetar i samband med Europaparlamentsvalet. Kommunstyrelsen har tillstyrkt begäran. År 2020 och 2021 justeras ramen till 0,1 mkr eftersom inga val hålls dessa år. År 2022 justeras ramen till motsvarande nivå som justerad ram för 2019, dvs. inklusive det tillskott som valnämnden fått under 2019.

Bidraget från valmyndigheten har ökats med anledning av ökade krav på avskärmning för att upprätthålla valhemligheten.

Höjd ersättning till röstmottagare och ökat administrativt stöd beräknad uppgå till 1 230 tkr, vilket ger en ökning med ca. 150 tkr jämfört med 2019 års budget på 1 076 tkr.

Övriga kostnader beräknas överskrida budget med 50 tkr med anledning av ökade material- och annonskostnader.

6.3 Effektiviseringsbehov 6.4 Förteckning statsbidrag

Statsbidrag (tkr) Utfall

2018 Budget

2019 Budget

2020 Budget

2021 Budget

2022 Budget 2023

Valmyndigheten 670 000 700 000 0 0 800 000 0

Summa 670 000 700 000 0 0 800 000 0

Kommentar

6.5 Budgetreserv

Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader.

Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i

9

Budgetreserv 2020 2021 2022 2023

Belopp (tkr)

Procent av bruttokostnaderna