Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16 - Mätningar inom Urbanmätnätet

Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16

Mätningar inom Urbanmätnätet

Malin Fredricsson, Karin Persson, Lin Tang

Rapportnummer C 253 ISBN 978-91-88319-73-9

Upplaga Finns endast som PDF-fil för egen utskrift

© IVL Svenska Miljöinstitutet 2016

IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // www.ivl.se

Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

Förord

Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL avseende övervakning av luftföroreningar. Projektet har pågått sedan 1986.

Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL.

EMEP-data Karin Sjöberg

Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Luftenheten vid Naturvårdsverket.

IVL Analys:

Vania Andersson, Sara Bodholm, Carin Hedqvist Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Karin Hallgren, Erika Rehngren

Installationsarbeten och stationsservice:

Henrik Fallgren, Kjell Peterson

Datorsupport:

Håkan Blomgren

Utvärdering och Rapportering:

Karin Persson Malin Fredricsson Lin Tang

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

1 Inledning ... 6

2 Bakgrundsinformation ... 7

2.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål ... 7

2.2 Vädret i Sverige 2015 ... 8

2.3 Undersökningsmetodik ... 8

3 Mätdataredovisning ... 9

3.1 Kvävedioxid (NO2) ... 9

3.2 Partiklar ... 14

3.2.1 PM10 ... 14

3.2.2 PM2.5... 19

3.2.3 Jämförelse mellan halter av PM10 och PM2.5 ... 21

3.3 Lättflyktiga kolväten (VOC) ... 22

3.4 Ozon (O3) ... 24

3.5 Svaveldioxid (SO2) ... 27

4 Referenser ... 29

Sammanfattning

Urbanmätnätet, ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL avseende luftkvalitetsövervakning, har avslutat sitt 30:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i olika kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2015 och vinterhalvår 2015/16 presenteras i denna rapport.

Under år 2015 och vinterhalvåret 2015/16 deltog 21 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar inom Urbanmätnätet. Totalt 16 kommuner valde att mäta hela året 2015. Mätningarna innefattade dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO²), svaveldioxid (SO²), och partiklar (PM¹⁰, PM^2.5 och sot) samt månads-/veckomedelvärden av partiklar, NO², SO^2, ozon (O³) och lättflyktiga kolväten (VOC). I en kommun utfördes timvisa mätningar av kväveoxider (NOx, NO+NO²).

Samtliga uppmätta årsmedelvärden för NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m³) som övre och nedre utvärderingströskeln (ÖUT, NUT) (32 µg/m³ respektive 26 µg/m³) för årsmedelvärde, undantaget Örnsköldsvik där ÖUT tangerades. I Örnsköldsvik överträddes även MKN för dygnsmedelvärde (60 µg/m³) med 24 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår, och MKN för timmedelvärde (90 µg/m³), under 318 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår.

Under år 2015 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM¹⁰ som årsmedelvärde (40 µg/m³) i såväl urban bakgrund som gaturum. MKN för dygnsmedelvärden av PM¹⁰ (> 50 µg/m³ under fler än 35 dygn) överträddes under 2015 i Visby och ÖUT (> 35 µg/m³ under fler än 35 dygn) överskreds i Örnsköldsvik. De flesta tillfällena med överskridande av MKN för dygnsmedelvärden (50 µg/m³) inträffade under perioden februari - april.

För PM^2.5 låg samtliga årsmedelvärden långt under NUT (12 µg/m³), och endast i Tingsryd överskreds miljökvalitetsmålets precisering för PM^2.5 (10 µg/m³) för kalenderåret 2015.

Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN (5 µg/m³), ÖUT (3.5 µg/m³) och NUT (2 µg/m³)för kalenderår 2015. Miljökvalitetsmålets precisering (1 µg/m³) tangerades i Karlstad och Örnsköldsvik.

1 Inledning

Inom Urbanmätnätet, ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och svenska kommuner, har mätningar av luftföroreningar i tätorter nu pågått under 30 år. I vår rapport, ”Urbanmätnätet- 30 års mätningar av luftkvalitet” (Fredricsson, M., m.fl. 2016) kan ni läsa om Urbanmätnätets historia, om vilken betydelse det har haft samt ta del av luftkvalitetstrender de kommuner som deltagit. I denna rapport presenteras resultaten från mätningarna 2015 samt vinterhalvåret 2015/16 i form av tabeller och figurer.

Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i hela Sverige. Målsättningen med projektet är, och har hela tiden varit, att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. Den samordnade övervakningen bidrar till en god kvalitetssäkring och jämförbarhet i dataunderlaget, vilket därmed utgör ett bra underlag för trendanalyser.

Sedan Urbanmätnätet startade har cirka 45 procent av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för detta samordnade program. Ett tiotal kommuner har deltagit i projektet under i stort sett samtliga 30 år.

Data från Urbanmätnätet utgör även en betydande andel av de luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till Naturvårdsverket.

2 Bakgrundsinformation

2.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål

Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO², SO², partiklar (PM¹⁰ och PM^2.5), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O³), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd).

För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer (MKN) finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. MKN och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1.

Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att MKN uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med >250 000 invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider ÖUT.

Om ÖUT underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom indikativ mätning, beräkning eller objektiv skattning. Kommuner med färre än 10 000 invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN.

Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2016:9). För halter över NUT ska mätningarna inom samverkansområdet ske kontinuerligt, kravet på antalet kontinuerliga mätstationer kan minskas med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. I de kommuner, inom ett samverkansområde, där inga mätningar sker ska kartläggning ske genom modellberäkningar eller objektiv skattning.

För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljökvalitetsmål (www.miljomal.nu) för flera luftföroreningar. Miljökvalitetsmålen innebär i flera fall mer långtgående krav än MKN. Miljökvalitetsmålen är, till skillnad från MKN, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka.

Genom miljökvalitetsmålens preciseringar (DS 2012:13) (benämns fortsättningsvis i rapporten miljömål) förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås, och dessa ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM¹⁰, PM^2.5, ozon och NO², se Bilaga 1.

2.2 Vädret i Sverige 2015

Temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet, vindriktning och blandningshöjd är exempel på mycket viktiga parametrar vid uppkomsten av luftföroreningshalter. Vid låga temperaturer vintertid är det generellt fler inversionstillfällen (tillfällen med dålig luftomblandning), och tillsammans med ökade utsläpp till följd av ökad uppvärmning och fler kallstarter av bilar, förekommer vanligen höga halter av luftföroreningar. Nederbörd, såväl årsmedelnederbörd som totalt antal dagar med nederbörd, och fuktiga vägbanor är faktorer som har väldigt stark påverkan på partikelhalterna, genom ökad dammbindning och därmed minskad resuspension.

Trots en kylig början av sommaren var 2015 ett av de tre varmaste åren i Sverige sedan mätningarna startade i slutet på 1800-talet.

Året inleddes med en relativt varm månad och stormen Egon drog in över södra Sverige. Februari fortsatte med milt och torrt väder och med en ny storm, nu i norra Sverige. Våren växlade mellan värme och kyla samt mycket blåst, och under maj förekom mycket nederbörd. Starten av sommaren var kylig och regnig, och först i juli kom sommarvärmen. Början av hösten var varm, speciellt i norra Sverige, men det drog även in stormar och en hel del nederbörd över landet.

Oktober var en ovanligt torr månad, och förhållandena i slutet av året bidrog till, för årstiden, många värmerekord (www.smhi.se).

I Figur 2 presenteras månadsmedelvärden av nederbördsmängder och temperaturer i Sverige uppdelat på de tre regionala zonerna (norra, mellersta och södra Sverige) under 2015.

Figur 1 Månadsmedelvärden av temperaturer (heldragna linjer) och nederbördsmängder (streckade linjer) i Sverige uppdelat på norra (zon 1), mellersta (zon 2) samt södra (zon 3) Sverige under 2015. Varje zon inkluderar ett medelvärde av två av SMHI:s synoptiska väderstationer.

2.3 Undersökningsmetodik

IVL innehar ackreditering, enligt SWEDAC 17025, för merparten av de analysmetoder som Urbanmätnätet omfattas av. Detta innebär att alla rutiner, även vid mätstationerna, är

standardiserade och kvalitetssäkrade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt -15

-10 -5 0 5 10 15 20

0 20 40 60 80 100 120 140

Temperatur (ºC)

Nederbördsmängd (mm)

Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 1 Zon 2 Zon 3

provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög grad av jämförbarhet mellan resultaten.

Samtliga mätmetoder inom Urbanmätnätet finns samlade och beskrivna i

Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar som finns att hämta på IVL:s hemsida (www.ivl.se/projektochuppdrag/uppdrag/uppdrag/urbanmatnatet). Dokumentet beskriver även den övergripande kvalitetssäkringen av IVL:s mät- och analysmetoder, mätningar och resultat.

3 Mätdataredovisning

Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat kan också hämtas från hemsidan (www.ivl.se) för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form.

I kapitel 3.1 – 3.5 presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft MKN, utvärderingströsklar och miljömål för utomhusluft.

Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20

oC) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM¹⁰ och PM^2.5 gäller halterna för rådande tryck och temperatur i enlighet med EU-direktivet (2008/50/EG).

Resultaten från de svenska EMEP-stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl. 06.00 GMT (Greenwich Mean Time), dvs 07.00 svensk normaltid, jämfört med resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24.00 (vintertid).

3.1 Kvävedioxid (NO 2 )

Mätningar av kvävedioxid har under 2015 utförts i 17 kommuner inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i två kommuner (Kiruna, Trelleborg) och timvis provtagning i en kommun (Örnsköldsvik). I resterande kommuner utfördes provtagningen med diffusionsprovtagare som vecko- eller månadsmedelvärden i såväl tätort som regional bakgrund. Utöver helårsmätningarna var det fem kommuner som mätte kvävedioxid under vinterhalvåret under 2015/16.

Halterna av kvävedioxid i kommunernas tätorts- och bakgrundsluft under 2015 illustreras i 2, där de regionala bakgrundshalterna (kartans brunskaliga bakgrund) baseras på uppmätta halter inom Krondropps-, Luft- och Nederbördskemiska samt EMEP-nätet¹. Bakgrundsbelastningen av kvävedioxid i luften på landsbygden är generellt högst i sydvästra Sverige och i Stockholmsregionen, vilket bland annat beror på intransport av luftföroreningar från kontinenten samt närheten till storstadsregioner.

1 Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet och EMEP-nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av Naturvårdsverket. Krondroppsnätet drivs av IVL i samarbete med Lunds universitet och finansieras framförallt av olika luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket.

Resultaten från mätningarna av NO² i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden i Figur 3. I Tabell 1 och 2 presenteras samtliga uppmätta årsmedelvärden för år 2015 respektive vinterhalvårsmedelvärden för vintern 2015/16.

Årsmedelvärdena av kvävedioxid för år 2015 låg generellt på samma nivå som under 2014.

Figur 2 Uppmätta årsmedelvärden (2015) av kvävedioxid i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av kvävedioxid i bakgrundsluft illustreras som kartans bakgrund utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet samt landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och Nederbördskemiska samt EMEP-nätet.

Tabell 1 Resultat från mätningar av NO² (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2015.

Kommun Medel-

värde µg/m³

98- percentil

(dygn) µg/m³

Max 24-h medelvärde

µg/m³

Antal värden

Antal dygn >60

µg/m³

Antal dygn >48

µg/m³

Antal dygn >36

µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen 35* 15 12

Burlöv, Lundavägen-

Åkarp* 13 12

Burlöv, Lundavägen-

Arlövs livs* 18 12

Karlstad, Drottninggatan

32* 13 12

Karlstad, Hamngatan* 25 12

Landskrona, Eriksgatan* 14 12

Ljungby, Oxtorget* 7.4 52

Markaryd* 8.6 11

Motala, Drottninggatan*¹ 14 8

Tingsryd* 6.7 12

Växjö, Storgatan* 14 52

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden** 32 71 102 363*** 24 60 134

Urban bakgrund

Burlöv, Bågevägen* 16 12

Burlöv, Lidl* 13 12

Höganäs, Tivolihuset* 9.0 Karlstad, Rådhuset* 13

Kiruna, Centralskolan 6.7 21 35 348 0 0 0

Trelleborg, Rådhuset² 12 24 46 241 0 0 1

Växjö, Kommunhuset* 8.2

Älmhult, S Torggatan * 8.2 47

Regional bakgrund

Kiruna, Petsamo* 4.2 12

Landskrona, Ven* 7.6 12

Landskrona,

Rönneberga* 7.3 11

Landsbygd (EMEP-stationer)

Vavihill 3.5 11 19 362 0 0 0

Råö 3.1 9 12 362 0 0 0

Aspvreten 1.3 4 8.5 347 0 0 0

Bredkälen 0.4 1 2.3 364 0 0 0

*diffusionsprovtagare, **kemiluminiscensinstrument,***antal godkända dygn utifrån timvisa mätningar

1 januari – augusti, ²januari – november

Tabell 2 Resultat från mätningar av NO² (µg/m³) i tätorter vinterhalvåret 2015/16.

Kommun Medel-

värde µg/m³

98- percentil

(dygn) µg/m³

Max 24h- medelvärde

µg/m³

Antal värden

Antal dygn >60

µg/m3

Antal dygn >48

µg/m3

Antal dygn >36

µg/m3 Gaturum

Burlöv, Bågevägen* 18 6

Burlöv, Lundavägen 35* 18 6

Burlöv, Lundavägen, Arlöv* 21 6

Hallstahammar, Vegagatan* 7 6

Karlstad, Drottninggatan 32* 17 6

Karlstad, Hamngatan* 30 6

Köping, Torggatan * 20 5

Linköping, Djurgårdsgatan * 14 6

Ljungby, Oxtorget* 10 25

Växjö, Storgatan * 17 26

Örnsköldsvik,

Cetnralesplanaden 38 86 102 182 29 49 90

Urban bakgrund

Huddinge Skogås 9.6 26 50 181 0 1 3

Höganäs, Tivolihuset* 11 5

Karlstad, Rådhuset* 17 6

Kiruna, Centralskolan 11 29 39 175 0 0 1

Köping, Rådhuset* 12 5

Växjö, Kommunhuset* 11 6

Älmhult, S Torggatan* 11 19

Östersund* 11 35 42 182 0 0 2

Regional bakgrund

Linköping, Gävbo* 2.0 6

Linköping, Östra Harg* 4.5 6

*diffusionsprovtagare, **kemiluminiscensinstrument, *** antal godkända dygn utifrån timvisa mätningar

Halterna av kvävedioxid är generellt högre i gaturum jämfört med i urban bakgrundsluft, främst till följd av att mätningarna sker närmare den dominerande utsläppskällan, trafiken, men även på grund av att omblandningsförhållande i gaturum generellt är sämre än i urban bakgrund till följd av byggnader som försämrar inblandning av omgivningsluften. Detta syns tydligt för halterna i Karlstad och Växjö, som mätt i både gaturum och urban bakgrund, se Figur 3.

De relativt låga halterna i till exempel Markaryd och Tingsryd kan förklaras med att det är små kommuner, där inverkan från trafiken är mindre än i större kommuner.

I Burlöv och Karlstad har man mätt vid flera stationer och stapeln i figuren indikerar där medelvärdet av resultaten för respektive kommun tillsammans med den högsta och lägsta uppmätta halten.

De uppmätta halterna i Örnsköldsvik tangerade ÖUT och överskred därmed NUT och miljömålet för årsmedelvärde. Även vid Hamngatan i Karlstad överskreds miljömålet. I övrigt skedde inga överskridanden av MKN, utvärderingströskar eller miljömålet för årsmedelvärden i de deltagande kommunerna under 2015. Vinterhalvårsmedelvärdena av NO2 var generellt högre än

årsmedelvärdena, se Figur 3. Halterna av NO² äroftast högre på vintern, vilket främst beror på låga temperaturer som leder till fler inversionstillfällen (tillfällen med dålig luftomblandning), ökad uppvärmning och fler kallstarter av bilmotorer.

Figur 3 NO2 som års- (2015, fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (2015/16, randiga staplar) i gaturum (röda staplar) och urban bakgrund (blå staplar) jämfört med den övre (ÖUT) och nedre utvärderingströskeln (NUT) samt miljökvalitetsmålets precisering (miljömål). I de fall en kommun har mätt vid flera stationen indikerar stapeln ett medelvärde och de gula punkterna indikerar högsta och lägsta halt för respektive miljö.

I Kiruna uppvisade mätningarna av NO² generellt låga dygnsmedelvärden och inga överskridanden förelåg av vare sig MKN eller utvärderingströsklarna för dygnsmedelvärden.

I Örnsköldsvik uppmättes emellanåt mycket höga timmedelhalter, vilket ledde till överträdelser av MKN för såväl dygns- som timmedelvärden (24 dygn jämfört med tillåtna 7 dygn respektive 322 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar). För timmedelvärden var det 140 fler överskridanden än 2014. Skillnaden var som störst under december månad då hela 99 stycken av timmedelvärdena för 2015 inträffade. Trots detta var årsmedelvärdet i samma nivå för de båda åren.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Örnsköldsvik Karlstad Burlöv Växjö Landskrona Motala Markaryd Ljungby Tingsryd Burlöv Karlstad Trelleborg Höganäs Älmhult Växjö Kiruna Örnsköldsvik Karlstad Köping Burlöv Växjö Linköping Ljungby Hallstaha… Karlstad Köping Höganäs Växjö Östersund Älmhult Kiruna Huddinge

Kvävedioxid (µg/m3)

Miljömål NUT ÖUT

3.2 Partiklar

3.2.1 PM 10

Mätningar av PM¹⁰ har under 2015 utförts i 14 kommuner inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i gaturum i fyra kommuner samt i urban bakgrund i fyra kommuners.

Resterande mätningar har utförts månads- eller veckovis med intermittent provtagning, tre i gaturum samt fem i urban bakgrund. Utöver de kommuner som mätte under kalenderår 2015 var det ytterligare två som mätte under vinterhalvåret 2015/16 samt en kommun som mätte under januari – juni 2016.

Halterna av PM¹⁰ i deltagande kommuners tätorts- och bakgrundsluft under 2015 illustreras i Figur 4, där de regionala bakgrundshalterna (kartans brunskaliga bakgrund) baseras på uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet samt landsbygdsbakgrund från stationer inom EMEP-nätet¹.

I Tabell 3 och i Tabell 4 presenteras samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden under 2015 respektive 2015/16 (november-april, om inget annat anges). För de kommuner som mätt kalenderår 2015 och 2016 presenteras såväl resultat för år 2015 som vinterhalvåret 2015/16.

Årsmedelvärdena av PM¹⁰ låg under 2015 generellt i samma nivå som 2014, men med något högre halter i Ystad, Linköping och Råö (bakgrundsstation) och något lägre i Visby, Ljungby, Höganäs och Bredkälen (bakgrundsstation).

1 Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet och EMEP-nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av Naturvårdsverket. Krondroppsnätet drivs av IVL i samarbete med Lunds universitet och finansieras framförallt av olika luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket.

Figur 4 Uppmätta årsmedelvärden (2015) av PM10 i kommunernas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av PM10 i bakgrundsluft illustreras som kartans bakgrund utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom

Urbanmätnätet samt landsbygdsbakgrund från stationer inom EMEP-nätet.

Tabell 3 Resultat från mätningar av PM¹⁰ (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2015.

Kommun Medelvärde

µg/m³

90- percentil

(dygn) µg/m³

Max 24h- medelvärde

µg/m³

Antal värden

Antal dygn

>50 µg/m³

Antal dygn

>35 µg/m³

Antal dygn

>25 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen* 18 53

Ljungby, Oxtorget 13 23 65 352 4 15 17

Markaryd,

Smedjegatan* 15 9

Tingsryd,

Skyttegatan* 12 12

Visby, Österväg 26 53 228 306 38 57 68

Växjö, Storgatan 15 27 85 356 4 21 30

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden 20 39 150 342 27 38 43

Urban bakgrund

Höganäs, Tivolihuset 17 26 58 337 3 12 25

Kiruna,

Centralskolan 7 14 34 333 0 0 6

Linköping,

Djurgårdsgatan* 16 48

Trelleborg, Rådhuset 17 30 63 268 2 13 43

Västervik, Storgatan 10 18 55 310 2 5 6

Växjö,

Kommunhuset* 13 12

Ystad, Ö Förstaden* 19 12

Älmhult, S Toggatan* 15 12

Regional Bakgrund

Asa* 7

Kiruna, Petsamo* 6 12

Landsbygd (EMEP-stationer)

Bredkälen 3 6.2 19 350 0 0 0

Råö 15 25 51 361 1 9 23

*intermittent provtagning

Tabell 4 Resultat från mätningar av PM¹⁰ (µg/m³) i tätorter och på landsbygd vinterhalvåret 2015/2016.

Kommun

Medel- värde µg/m³

90-percentil (dygn)

µg/m³

Max 24h- medelvärde

µg/m³

Antal Värden

Antal dygn >

50 µg/m³

Antal dygn >

35 µg/m³

Antal dygn >

25 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen* 17 68

Hallstahammar,

Vegagatan ³ 16 35 71 153 4 12 20

Linköping,

Djurgårdsgatan* 20 25

Ljungby, Oxtorget 14 25 70 162 3 8 43

Visby, Österväg 34 76 164 149 30 50 72

Växjö, Storgatan 17 33 86 170 6 15 34

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden 20 56 126 178 19 25 35

Urban bakgrund

Höganäs, Tivolihuset 16 26 58 173 1 4 18

Kiruna, Centralskolan 6.7 13 50 177 0 4 4

Köping, Rådhuset 12 23 35 163 0 1 12

Växjö, Kommunhuset* 13 6

Älmhult, S Torggatan* 14 6

Östersund 11 24 61 168 2 9 15

Regional bakgrund

Asa* 5.3 6

Landsbygd (EMEP-stationer)

Bredkälen 2.1 3.5 11 176

Råö 14 26 40 171

*intermittent provtagning, ³januari - juni

Under år 2015 och vinterhalvåret 2015/16 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM¹⁰ som årsmedelvärde (40 µg/m³) i såväl gaturum som urban bakgrund, se Figur 5. De uppmätta halterna i Visby och Trelleborg överskred NUT och därmed även miljömålet. I övrigt överskreds miljömålet i gaturum i Örnsköldsvik, Burlöv och Växjö samt i urban bakgrund i Ystad, Höganäs och Linköping samt tangerades i Älmhult. Även vid bakgrundstationen Råö, i Hallands län, tangerades miljömålet, vilket troligen är orsakat av havssaltspartiklar till följd av stationens närhet till havet.

Figur 5 Uppmätta årsmedelvärden 2015 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (randiga staplar) av PM¹⁰ i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar), jämfört med övre och nedre utvärderingströsklarna (ÖUT, NUT) samt miljökvalitetsmålets precisering (miljömål).

I Figur 6 visas antalet dygn då MKN, ÖUT, och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalender år 2015 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. MKN för dygnsmedelvärden (50 µg/m³) överträddes under 2015 i Visby med 38 dygn. I Örnsköldsvik överskreds ÖUT (35 µg/m³) med 38 dygn och i Trelleborg överskreds NUT (25 µg/m³) under 43 dygn. I övriga kommuner klarades såväl MKN som utvärderingströsklarna för dygnsmedelvärde.

Höga halter av PM¹⁰ inträffar generellt främst under våren då en stor andel av partiklarna i luften härrör från uppvirvlat damm och slitagepartiklar från torra vägbanor. Av de tillfällen då MKN för dygnsmedelvärde överskreds inträffade i Örnsköldsvik 85 procent och i Visby 50 procent under mars och april 2015. Flertalet av övriga överskridanden i Visby inträffade under februari. Visby hade något färre dygn med nederbörd än normalt under februari, vilket skulle kunna förklara de höga partikelhalterna under den månaden.

Det förekom betydligt färre överskridande av den nedre utvärderingströskeln under 2015 jämfört med 2014.

Miljökvalitetsmålets precisering för dygnsmedelvärden av PM¹⁰ (30 µg/m³, som får överskridas maximalt 35 dygn under ett kalenderår) överskreds i samtliga kommuner, som mest under 68 dygn i Visby och som minst under 4 dygn i Kiruna.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Visby Örnsköldsvik Burlöv Växjö Markaryd Ljungby Tingsryd Trelleborg Ystad Höganäs Linköping Älmhult Växjö Västervik Kiruna Visby Örnsköldsvik Linköping Växjö Burlöv Hallstahammar Ljungby Ystad Höganäs Älmhult Växjö Köping Östersund Kiruna

Partikelhalt PM10 (µg/m3)

ÖUT

NUT Miljömål

Figur 6 Antal dygn med PM10 – halt över 50 µg/m³ (miljökvalitetsnormen, blå staplar), > 35 µg/m³ (övre utvärderingströskeln, gråa staplar) och >25 µg/m³ (nedre utvärderingströskeln, röda staplar) under kalenderåret 2015 jämfört med antalet tillåtna dygn (35) för

miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklarna.

3.2.2 PM 2.5

Mätningar av PM^2.5 har under 2015 utförts i 9 kommuner inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i urban bakgrund i en kommun (Landskrona) och resten som månads- eller veckomedelvärden med intermittent provtagning, se Tabell 5 och 6 för års- respektive vinterhalvårsmedelvärden.

Mätningar utförs även inom den nationella miljöövervakningen i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå samt i regional bakgrund vid EMEP-stationerna Bredkälen och Råö, finansierat Naturvårdsverkets Luftenheten.

Årsmedelvärdena av PM^2.5 i gaturum låg under 2015 mellan 8 och 11 µg/m³. FörBurlöv, som är den enda av stationerna som har mätt PM^2.5 i gaturum under flera år, låg årsmedelvärdet under 2015 på samma nivå som under 2013 och 2014.

För årsmedelvärdena av PM^2.5 i urban bakgrund under 2015 varierade halterna mellan 4 och 8 µg/m³, vilket i de flesta fall var lägre än under 2014, undantaget i Växjö och Ystad, där årsmedelvärdet 2015 var högre än 2014. I landsbygdsluft låg halterna mellan 2 och 5 µg/m³, vilket var i samma nivå eller lägre än 2014.

Samtliga årsmedelvärden låg långt under NUT (12 µg/m³), med undantag för Tingsryd där halten var strax under NUT och miljömålet (10 µg/m³) därmed överskreds, se Figur 7.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Antal dygn överskridande

Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 35 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3

Gaturum Urban bakgrund

Tabell 5 Resultat från mätningar av PM^2.5 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2015.

Kommun Medelvärde

µg/m³

Max 24h- medelvärde

µg/m³ Antal värden Antal dygn >25 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen * 9

Markaryd, Smedjegatan* 8.4

Tingsryd, Skyttegatan* 11

Urban bakgrund

Burlöv, Församlingshemmet** 8.2 47 351 15

Landskrona, Polishuset 7.8 35 349 6

Linköping, Djurgårdsgatan* 5.9

Stockholm, Olaus Petri** 4.2 25 363 1

Umeå, Förskolan Uven** 3.7 17 349 0

Växjö, Kommunhuset* 8.1

Ystad, Ö Förstaden* 7.4

Älmhult, S Torggatan* 7.5

Regional bakgrund

Asa* 5.2

Kiruna, Petsamo* 2.5

Landsbygd (EMEP-stationer)

Bredkälen** 2.3 14 340 0

Råö** 5.0 20 333 0

*intermittent provtagning, ** mätningar inom den nationella miljöövervakningen, finansierad av Naturvårdsverket.

Tabell 6 Resultat från mätningar av PM^2.5 (µg/m³) i tätorter under vinterhalvåret 2015/16.

Kommun Medelvärde

µg/m³

Max 24h- medelvärde

µg/m³ Antal värden

Antal dygn >25 µg/m3 Gaturum

Burlöv, Lundavägen* 8.2 69

Linköping, Djurgårdsgatan* 10.6 25

Urban bakgrund

Växjö, Kommunhuset* 9.5 6

Ystad, Ö Förstaden* 8.2 5

Älmhult, S Torggatan* 10.5 4

*intermittent provtagning

Figur 7 Uppmätta årsmedelvärden 2015 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden 2015/16 (randiga staplar) av PM^2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) jämfört med nedre utvärderingströskeln (NUT) samt miljökvalitetsmålets precisering (miljömål).

3.2.3 Jämförelse mellan halter av PM 10 och PM _2.5

Vid de tätorts- och bakgrundstationer som mätte PM10 och PM2.5 vid samma mätplats under 2015 var kvoten mellan PM¹⁰ och PM^2.5 i genomsnitt en faktor 2, men varierade mellan 1.2 i Tingsryd och 3.0 vid Råö. PM^2.5 härrör främst från långväga transporterade partiklar, medan PM¹⁰ främst härrör från lokalt producerande partiklar. Därför är skillnaden mellan PM¹⁰ och PM^2.5 normalt som minst vid bakgrundstationer och som störst i gaturum och urban bakgrund, vilket syns för de flesta stationerna, se Figur 8. Vid Råö var skillnaden dock stor, en förklaring till detta, som även nämnts tidigare, är att en stor andel av de större partiklarna vid Råö troligvis härrör från havssalt.

Tingsryd, som uppvisade den största andelen av PM^2.5 av PM¹⁰, är en liten ort och troligen härrör även här den största andelen av partiklar från långdistans-transport.

0 2 4 6 8 10 12 14

Partikelhalter PM2.5 (µg/m3)

Miljömål NUT

Figur 8 Jämförelse mellan uppmätta halter av PM10 och PM2.5 vid de mätstationer där båda partikelfraktionerna mätts under 2015.

3.3 Lättflyktiga kolväten (VOC)

Resultaten från mätningarna av VOC i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 7 respektive Tabell 8. För kalenderåret 2015 låg halterna av bensen generellt på samma nivå som för 2014 för de kommuner som mätt båda åren.

Tabell 7 Årsmedelvärden av VOC (µg/m³) i tätorter i gaturum och urban bakgrund inom Urbanmätnätet år 2015.

Bensen Toluen Oktan Butyl-acetat Etyl-

Bensen m-,p- Xylen o-

Xylen Nonan Gaturum

Karlstad, Hamngatan 0.85 2.3 0.24 0.28 0.32 1.5 0.43 0.20

Landskrona, Eriksgatan 0.66 1.2 0.10 0.33 0.20 2.0 0.24 0.10

Motala, Drottninggatan 0.78 1.9 0.11 0.29 0.26 1.1 0.35 0.08

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden 0.99 2.78 0.15 0.28 0.38 1.68 0.51 0.14

Urban bakgrund

Karlstad, Rådhuset 0.52 2.61 0.15 0.28 0.15 0.81 0.22 0.17

Kiruna, Centralskolan 0.70 1.26 0.10 0.29 0.14 0.54 0.17 0.09

Motala, Gamla stan 0.40 0.66 0.09 0.29 0.08 0.40 0.12 0.09

Kiruna, Petsamo 0.57 0.62 0.09 0.29 0.06 0.23 0.09 0.08

Älmhult, S Torggatan 0.52 0.76 0.11 0.88 0.10 0.46 0.14 0.09

Östersund 0.63 5.37 0.16 0.32 0.15 0.62 0.21 0.11

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Partiklar (µg/m3)

PM10 PM2.5

Tabell 8 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC (µg/m³) i tätorter i gaturum och urban bakgrund inom Urbanmätnätet 2015/16.

Kommun Bensen Toluen Oktan Butyl-

acetat Etyl-

bensen m-+p- Xylen o-

Xylen Nonan Gaturum

Hallstahammar,

Vegagatan 0.61 1.12 0.13 0.50 0.19 0.83 0.26 0.12

Karlstad, Hamngatan 1.11 2.76 0.19 0.44 0.35 1.59 0.44 0.14

Landskrona, Eriksgatan 0.80 1.33 0.13 0.50 0.21 1.20 0.26 0.12 Linköping,

Djurgårdsgatan 0.70 1.20 0.13 0.46 0.17 0.88 0.22 0.12

Örnsköldsvik

Centralesplanaden 1.09 2.87 0.15 0.45 0.39 2.06 0.49 0.13

Urban bakgrund

Karlstad, Rådhuset 0.64 1.10 0.12 0.44 0.16 0.77 0.20 0.18

Kiruna, Centralskolan 0.59 1.20 0.11 0.42 0.16 0.65 0.17 0.10

Köping, Rådhuset 1.16 2.63 0.17 0.50 0.39 1.65 0.50 0.15

Älmhult, S Torggatan 0.73 0.84 0.11 1.04 0.13 0.67 0.16 0.10

Östersund 0.66 0.96 0.19 0.52 0.15 0.64 0.18 0.16

Årsmedelvärdena av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN och utvärderingströsklarna. Miljömålet (1 µg/m³) tangerades i gaturum i Örnsköldsvik samt i urban bakgrund i Köping, se Figur 9. Det genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärdet för 2015/16 låg i nivå med 2014/15, vilket var bland det lägsta hittills.

Figur 9 Uppmätta årsmedelvärden (2015, fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (2015/16, randiga staplar) av bensen i tätorternas gaturum (röda staplar) och urbana bakgrund (blåa staplar) jämfört med miljökvalitetsmålets precisering (miljömål).

3.4 Ozon (O 3 )

Mätningar av ozon inom Urbanmätnäten under 2015 utfördes endast som månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare i två kommuner vid totalt tre stationer. Under vinterhalvåret 2015/16 mätte ytterligare en kommun ozon vid tre stationer (en i tätort och två i regional bakgrund).

Då de uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden är de inte direkt jämförbara med MKN, som baseras på timmedelvärden. De timvisa mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna under 2015 visade på överskridande MKN (120 µg/m³, som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) vid tre av bakgrundsstationerna (Vavihill (5 dygn), Råö (4 dygn) och Norra Kvill (2 dygn)). Miljömålet för maximalt timmedelvärde (80 µg/m³) och maximalt 8-timmarsmedelvärde (70 µg/m³) överskreds vid samtliga EMEP-stationer i landet.

0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4

Miljömål

Tabell 9 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden (µg/m³) av O³ i regional och urban bakgrund samt i landsbygdsluft (EMEP-stationer) 2015 respektive 2015/16.

Sommarhalvårsmv Årsmedelvärde Vinterhalvårsmv

Station

Medel- värde µg/m³

Antal värden

Medel- värde µg/m³

Antal värden

Max- timmv µg/m³

Max glidande

8-hmv µg/m³

Antal dagar Max glidande

8-hmv >120

Medel- värde

µg/m³ Antal värden

Landsbygd (EMEP-Stationer)

Aspvreten 55 4012 52 8256 116 105 0

Bredkälen 59 4379 60 8734 102 97 0

Esrange 64 4383 66 8744 132 103 0

Grimsö 59 4378 56 8737 122 112 0

Hoburgen* 75 5

Norra Kvill 69 4381 64 8739 138 125 2

Råö 72 4318 65 8672 132 124 4

Vavihill 65 4386 59 8694 152 142 5

Vindeln 55 4380 55 8736 99 96 0

Kommun Regional bakgrund

Karlstad,

Randviken* 57 6 55 11 46 5

Landskrona,

Ven* 68 6

Linköping,

Gävbo* 47 5

Linköping,

Östra Harg* 49 5

Kommun Urban bakgrund Karlstad,

Rådhuset* 55 6 49 12 38 6

Gaturum Linköping,

Djurgårdsgatan* 44 5

*diffusionsprovtagare

Ozonhalterna är oftast högst under våren och sommaren och det är då överskridanden av MKN (120 µg/m³ som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) brukar ske, se Figur 10, där

månadsmedelvärden från mätningarna inom Urbanmätnätet presenteras tillsammans med ozonmätningarna på de svenska EMEP-stationerna (finansierade av Luftenheten vid Naturvårdsverket).

I Karlstad mätte man ozon i såväl regional- som urban bakgrund. Skillnaden mellan dessa miljöer var dock liten, även om halterna var något högre i den regionala bakgrundsluften. Halterna vid den regionala bakgrundsstationen i Karlstad var lägre jämfört med den regionala bakgrundsstationen på Ven (Landskrona). Haltvariationen vid de båda regionala stationerna i Landskrona och Karlstad följde dock varandra väl, med förhöjda halter i maj och augusti, vilket inte var lika tydligt på landsbygdsstationerna inom EMEP.

Eftersom Ven hade ett relativt högt sommarhalvårsmedelvärde under 2015 (68 µg/m³), i nivå med Vavihill (67 µg/m³), där MKN överskreds under 5 dygn 2015, är det troligt att även halterna på Ven överskred miljökvalitetsnormen under några dygn under 2015. På de två stationerna i Karlstad låg sommar- och årsmedelvärdena mycket lägre än medelvärdena vid EMEP-stationerna, därför är det mindre troligt att det skulle ha skett några överskridanden där under 2015.

Figur 10 Månadsmedelvärden av ozon vid de två regionala bakgrundstationerna (prickad linje) i Karlstad (Randviken) och på Ven (Landskrona) och den urbana bakgrundstationen i Karlstad (streckad linje) jämfört med halterna vid de svenska bakgrundstationerna (EMEP, Luft- och nederbördskemiska nätet).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Ozonhalt (µg/m3)

Aspvreten Bredkälen Esrange Grimsö

Hoburgen Norra Kvill Råö Vavihill

Vindeln Ven Karlstad (rb) Karlstad (ub)

3.5 Svaveldioxid (SO 2 )

I Figur 11, Tabell 10 och Tabell 11 redovisas års- respektive vinterhalvårsmedelvärden för de kommuner som mätt svaveldioxid i Urbanmätnätet under kalenderåret 2015 och vinterhalvåret 2015/16 tillsammans med bakgrundsstationerna inom EMEP.

I Västervik, Trelleborg, Huddinge och på bakgrundstationerna har man mätt hela året, och på övriga stationer har man mätt under vinterhalvåret.

Halterna under 2015 var lägre vid samtliga stationer jämfört med 2014. I Trelleborg var halterna mer än 50 procent lägre, dock var det en del bortfall av data under 2015 där.

Tabell 10 Årsmedelvärden från mätningar av SO2 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2015.

Kommun Medel 98-Percentil

(dygn) Max 24h-

medelvärde Antal värden Urban bakgrund

Trelleborg, Rådhuset 1.1 2.7 20 220

Västervik, Storgatan* 0.4 11

Vinterhalvår

Landsbygd (EMEP-station)

Råö 0.4 1.6 3.9 362

Vavihill 0.3 1.3 4.9 350

Aspvreten 0.2 1.0 2.2 361

Bredkälen 0.1 0.7 1.9 364

*Diffusionsprovtagare

Tabell 11 Vinterhalvårsmedelvärden från mätningar av SO2 (µg/m³) i tätorter och i regional bakgrund under vinterhalvåret 2015/16.

Kommun Medel 98-Percentil

(dygn) Max 24h-

medelvärde Antal värden Gaturum

Hallstahammar,

Vegagatan* 0.24 6

Linköping,

Djurgårdsgatan* 0.23 6

Urban bakgrund

Huddinge, Skogås 0.84 1.9 7.2 182

Köping, Rådhuset* 0.33 5

Regional bakgrund

Linköping, Gävbo* 0.30 6

Linköping, Östra Harg* 0.27 6

*Diffusionsprovtagare

Halterna av svaveldioxid var generellt låga och under 2015 underskred samtliga kommuner MKN för årsmedelvärde (20 µg/m³), se Figur 11. Det är främst i hamnstäder som Trelleborg som halterna är

förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här låg halterna långt under MKN för årsmedelvärde.

En möjlig orsak till de lägre halterna under 2015, framförallt vid kustnära stationer, kan vara att utsläppen från sjöfarten minskat på grund av SECA²-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2015.

SECA-avtalet innebär att fartyg i Östersjön och på Nordsjön får ha maximalt 0,1 procent svavel i bränslet jämfört med tidigare 1 procent.

Att de skärpta gränsvärdena har troligen haft effekt har även noterats från mätningarna av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) där halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för 2015 (januari-december) var cirka 30 procent lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren (Pihl Karlsson, G.

m.fl. 2016).

Figur 11 SO² som års- (2015, fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (2015/16, randiga staplar) i

gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar), regional bakgrund (gröna staplar) och på landsbygd (gråa staplar).

2 Sulphur Emission Control Area

0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2

Svaveldioxid (µg/m3)

4 Referenser

DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa.

Fredricsson, M., Persson, K., Tang, L. 2016. Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet. IVL- rapport C 230.

NFS 2016:9 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet.

Pihl Karlsson, G., Akselsson, C. (Lunds universitet), Hellsten, S., Karlsson, P.E. Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m september 2015. IVL-rapport C 163.

SFS 2010:477. Luftkvalitetsförordningen.

http://www.smhi.se/klimat/arssammanstallningar/vader

BILAGA 1

Miljökvalitetsnormer och nationella miljökvalitetsmål

Tabell B 1.1 Miljökvalitetsnorm för NO² i utomhusluft.

För skydd av människors hälsa

Medelvärdestid Värde Anmärkning

1 timme 90 µg/m³ Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil)

1 dygn 60 µg/m³ Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil)

1 år 40 µg/m³ aritmetiskt medelvärde

För skydd av vegetation

1 år 30 µg/m³ aritmetiskt medelvärde av NOx

Tabell B 1.2 Miljökvalitetsnormer för SO² i utomhusluft.

För skydd av människors hälsa

Medelvärdestid Värde Anmärkning

1 timme 200 µg/m³ Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil)

1 dygn 100 µg/m³ Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil)

För skydd av ekosystem

1 vinterhalvår 20 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde

1 år 20 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde

Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnormer för PM10 i utomhusluft till skydd för människors hälsa.

Medelvärdestid Värde Anmärkning

1 dygn 50 µg/m³ Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90- percentil)

1 år 40 µg/m³ aritmetiskt medelvärde

Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för PM2.5 i utomhusluft till skydd för människors hälsa.

Medelvärdestid Värde Anmärkning

1 år 25 µg/m³ aritmetiskt medelvärde

Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormen för bensen i utomhusluft till skydd för människors hälsa.

Medelvärdestid Värde Anmärkning

1 år 5 µg/m³ aritmetiskt medelvärde

Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft till skydd för människors hälsa.

Medelvärdestid Värde Anmärkning

8 timmar 10 mg/m³ högsta halt som glidande medelvärde

Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa.

Medelvärdestid Värde Anmärkning

8 timmar 120 µg/m³ högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn

Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren i utomhusluft till skydd för människors hälsa.

Målvärde (för totalinnehållet i PM10 -fraktionen som medelvärde under ett år)

Arsenik 6 ng/m³

Bly 0.5 µg/m³

Kadmium 5 ng/m³

Nickel 20 ng/m³

PAH (med benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m³

Tabell B 1.9 Utvärderingströsklar

Period Nedre utvärderings-

tröskel (NUT)

Övre utvärderings- tröskel (ÖUT)

NO² 1 timme*

1 dygn*

1 år

1 år (vegetation)

60 % (54 µg/m³) 60 % (36 " ) 65 % (26 " ) 65 % (19.5 µg/m³)

80 % (72 µg/m³) 80 % (48 " ) 80 % (32 " ) 80 % (24 µg/m³)

SO2 1 timme*

1 dygn

1 vh/ år (ekosystem)

50 % (100 µg/m³ ) 50 % (50 µg/m³) 40 % (8 µg/m³)

75 % (150 µg/m³) 75 % (75 µg/m³) 60 % (12 µg/m³)

Benso(a)pyren 1 år 40 % (0.4 ng/m³) 60 % (0.6 ng/m³)

Bly 1 år 50 % (0.25 µg/m³) 70 % (0.35 µg/m³)

Arsenik 1 år 40 % (2.4 ng/m³) 60 % (3.6 ng/m³)

Kadmium 1 år 40 % (2 ng/m³) 60 % (3 ng/m³)

Nickel 1 år 50 % (10 ng/m³) 70 % (14 ng/m³)

PM^2.5 1 år 50 % (12 µg/m³) 70 % (17 µg/m³)

PM¹⁰ 1 dygn**

1 år 50 % (25 µg/m³)

50 % (20 µg/m³)

70 % (35 µg/m³) 70 % (28 µg/m³)

Bensen 1 år 40 % (2 µg/m³) 70 % (3.5 µg/m³)

CO högsta 8-h genomsnitt 50 % (5 mg/m³) 70 % (7 mg/m³)

*98-percentil, **90- percentil

Tabell B 1.10 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt ”Svenska miljömål - preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål” (SD 2012:13,

Regeringskansliet).

Komponent Precisering

Kvävedioxid 20 µg/m³ som årsmedelvärde

60 µg/m³ som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM¹⁰) 15 µg/m³ som årsmedelvärde

30 µg/m³ som dygnsmedelvärde Partiklar (PM^2.5) 10 µg/m³ som årsmedelvärde

25 µg/m³ som dygnsmedelvärde Bensen 1 µg/m³ som årsmedelvärde Ozon 80 µg/m³ som timmedelvärde

70 µg/m³ som 8-timmarsmedelvärde

10 000 µg/m³ under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september

Benso(a)pyren 0.1 ng/m³ som årsmedelvärde Butadien 0.2 µg/m³ som årsmedelvärde Formaldehyd 10 µg/m³ som timmedelvärde

IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box 210 60 // 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // www.ivl.se