Finansiell stabilitet 2020:2
Diagramappendix
5 november 2020
2
Finansiella marknader
Diagram 1. Tioåriga statsobligationsräntor Procent
07 09 11 13 15 17 19
-1 0 1 2 3 4 5 6
Storbritannien USA
Tyskland Sverige
Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis variera.
Källa: Macrobond.
Diagram 2. Tremånaders FX-swapräntor Räntepunkter
Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor.
Källor: Bloomberg och Riksbanken.
3 Diagram 3. Aktieindex
Index, 1 januari 2000 = 100
00 04 08 12 16 20 24
0 50 100 150 200 250 300 350 400
STOXX Europe 600 (Europa) S&P500 (USA)
OMXS30 (Sverige)
Källa: Macrobond.
Diagram 4. Förväntad volatilitet på amerikanska obligations- och aktiemarknaden Index
07 09 11 13 15 17 19
0 20 40 60 80 100
0 100 200 300 400 500
MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala)
Källa: Thomson Reuters.
4 Diagram 5. Riskpremier på företagsobligationer Räntepunkter
Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande swapränta.
Källa: Bloomberg.
Diagram 6. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter
14 15 16 17 18 19 20
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Företagsobligationer Säkerställda obligationer
Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta.
Källa: Riksbanken.
0 200 400 600 800 1 000 1 200
13 14 15 16 17 18 19 20
USD högre kreditvärdighet USD lägre kreditvärdighet
EUR högre kreditvärdighet EUR lägre kreditvärdighet
5
Diagram 7. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Procent
Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp.
Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken.
Diagram 8. Företagsobligationer och certifikat Miljarder kronor
Anm. Utestående nominella belopp. FX är utländsk valuta.
Källa: SCB (SVDB).
6 Diagram 9. Svenska fondflöden
Miljarder kronor
Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.
Källor: Fondbolagens förening och Macrobond.
Diagram 10. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 2013 = 100, USD mot lokal valuta
13 14 15 16 17 18 19 20
0 20 40 60 80 100 120
Sydafrika Turkiet
Ryssland Indonesien
Indien Brasilien
Källa: Macrobond.
7 Diagram 11. Svenskt stressindex
Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
07 09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Aktiemarknaden
Penningmarknaden Valutamarknaden
Obligationsmarknaden Stressindex
Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (2013), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 2013:1. Sveriges riksbank.
Källor: Bloomberg och Riksbanken.
Diagram 12. Europeiskt stressindex Rankning (0 = låg stress, 1 = hög stress)
07 09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Aktiemarknaden Penningmarknaden
Valutamarknaden Finansiella intermediärer
Obligationsmarknaden Stressindex
Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 2012, ECB.
Källa: ECB.
8
Diagram 13. OWD‐kvoter för infrastruktursystemen Kvot
Anm. Orderly Wind Down (OWD)-kvoterna motsvarar infrastrukturföretagens ekonomiska ställning per 2019‐12‐31. OWD kvoten beräknas som kvoten mellan ett företags likvida nettotillgångar och genomsnittliga halvårskostnader (operationella kostnader inklusive räntor) för de senaste 3 åren. En OWD‐kvot på 1 innebär att verksamheten kan fortgå i 6 månader utan intäkter.
Källor: Bankgirot, Euroclear Sweden och Nasdaq Clearing.
9
Bankernas låntagargrupper
Diagram 14. Utlåning till hushåll fördelad på säkerhetstyp Årlig procentuell förändring
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källor: SCB och Riksbanken.
Diagram 15. Utlåning till hushåll för konsumtionsändamål Årlig procentuell förändring
Anm. Med blancolån avses lån utan säkerhet. Med övriga lån avses lån med annan säkerhet än bostad.
Källa: SCB.
06 08 10 12 14 16 18 20
0 5 10 15 20 25
Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med småhus som säkerhet Total
10 Diagram 16. Hushållens sparande i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst
Anm. Eget sparande motsvarar totalt sparande exklusive kollektivt sparande. Eget finansiellt sparande motsvarar eget sparande exklusive nettoinvesteringar i bostäder.
Källor: SCB och Riksbanken.
Diagram 17. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Procent
Anm. Genomsnittliga bolåneräntor utifrån räntebindningstid.
Källa: SCB.
80 85 90 95 00 05 10 15
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20
Eget finansiellt sparande Eget sparande
Totalt sparande
06 08 10 12 14 16 18 20
0 1 2 3 4 5 6 7
> 5 år
> 3 månader - <= 1 år
=< 3 månader
Genomsnittlig bolåneränta
11
Diagram 18. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige Procent, andel bolån
Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.
Källa: SCB.
Diagram 19. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal
Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser.
Källa: SEB.
03 05 07 09 11 13 15 17 19
-100 -75 -50 -25 0 25 50 75 100
12 Diagram 20. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år
75 80 85 90 95 00 05 10 15
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
Småhus Flerbostadshus
Källor: SCB och Riksbanken.
Diagram 21. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2000 = 100
Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.
Källor: SCB och Riksbanken.
85 90 95 00 05 10 15 20
0 50 100 150 200 250
13 Diagram 22. Bankernas bruttomarginal på bolån Procentenheter
Anm. Bruttomarginalen på bolån beräknas som bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad. Bolån med tre månaders räntebindningstid avses.
Källa: Finansinspektionen.
Diagram 23. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källa: SCB.
03 05 07 09 11 13 15 17 19
-5 0 5 10 15 20
14
Diagram 24. Icke-finansiella företags skulder i Sverige Procent av BNP
Anm. Värdepappersupplåning avser certifikat och obligationer.
Källor: SCB och Riksbanken.
Diagram 25. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Miljarder SEK
Anm. Avser ställningsvärden för banklån och värdepapper i september 2020, per branschkategori.
Källa: SCB.
00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20
0 20 40 60 80
Lån från MFI
Värdepappersupplåning
15
Diagram 26. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Procent
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Genomsnittliga lån utifrån räntebindningstid.
Källa: SCB.
Diagram 27. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige Procent
Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag.
Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken.
06 08 10 12 14 16 18 20
0 1 2 3 4 5 6
>3 år - <= 5 år
>1 år - <= 3 år
<= 3 mån
84 89 94 99 04 09 14 19
0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
16
Diagram 28. Andel belagda hotellrum i Sverige 2020 och 2019 Procent
Anm. 14 dagars glidande medelvärde.
Källa: Benchmarking Alliance.
Diagram 29. Nettoförändring, total utlåning bland icke-finansiella företag i Sverige Miljarder kronor
Anm. Förändringen avser ställningsvärden i mars 2020 jämfört med september 2020.
Källa: SCB (KRITA).
17
Diagram 30. Nettoställning banklån, mars 2020 jämfört med september 2020 Miljarder kronor
Anm. Nettoställningen illustreras i ett vattenfallsdiagram där blå staplar avser ökning av banklån, röda staplar avser minskning av banklån och ljusblå stapel avser nettoställning i banklån mars jämfört med september 2020, i olika branscher.
Källa: SCB (KRITA).
Diagram 31. Nettoställning räntebärande värdepapper, mars 2020 jämfört med september 2020
Miljarder kronor
Anm. Nettoställningen illustreras i ett vattenfallsdiagram där blå staplar avser ökning av marknadsfinansiering, röda staplar avser minskning av marknadsfinansiering och ljusblå stapel avser nettoställning i marknadsfinansiering mars jämfört med september 2020, i olika branscher.
Källa: SCB (SVDB).
18
Diagram 32. Nettoemissioner av obligationer och certifikat för icke-finansiella företag i Sverige
Miljarder kronor
Anm. Ökningen av obligationer under v.44 beror till stor del på SAS AB:s rekapitaliseringsprogram med emission av hybridobligationer.
Källa: SCB (SVDB).
Diagram 33. Indikator för sårbarheter och risker i det svenska finansiella systemet Standardavvikelse
Anm. Ett högre värde innebär högre risker och sårbarheter. Standardavvikelse från historiskt medelvärden.
Källa: Riksbanken, för samtliga ingående serier, se D.Krygier och P. van Santen, A new indicator of risks and vulnerabilities in the Swedish financial system, Staff memo, 2020. Sverige riksbank.
19
Utvecklingen i det svenska banksystemet
Diagram 34. Price to book Kvot
Anm. Genomsnitt för banker i olika länder. Med svenska storbanker avses Handelsbanken, SEB och Swedbank.
Källa: Bloomberg.
Diagram 35. Inlåning i förhållande till utlåning för storbankerna i Sverige Procent
Anm. Oviktat genomsnitt. Med storbanker i Sverige avses Danske bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
Källa: Bloomberg.
20
Diagram 36. Marknadsfinansiering för de svenska storbankerna Miljarder kronor
Anm. Avser data från september 2020.
Källa: Riksbanken.
Diagram 37. Emissioner CD/CP fördelat på olika valutor för de svenska storbankerna Miljarder kronor
Anm. Emissionsvolymer av commercial paper och certificates of deposit för de svenska storbankerna.
Källa: Riksbanken.
21
Diagram 38. Emissioner CD/CP i USD fördelat på löptid för de svenska storbankerna Miljarder kronor
Anm. Emissionsvolymer av commercial paper och certificates of deposit för de svenska storbankerna i USD.
Källa: Riksbanken.
Diagram 39. Svenska säkerställda obligationer Räntepunkter
jan-20 mar-20 maj-20 jul-20 sep-20
5 10 15 20 25 30 35 40 45
Femårig svensk säkerställd obligation Anm. Avser spread över motsvarande swapränta.
Källa: Riksbanken.
22
Diagram 40. Kreditförluster för svenska och europeiska banker Procent av total utlåning
Anm. Medel avses för storbankerna i Sverige.
Källa: SNL Financial.
Diagram 41. Nödlidande lån i olika europeiska länder Procent av total utlåning
Källa: EBA.
23
Diagram 42. Intäkter och kostnader för storbankerna i Sverige Rullande fyra kvartal, miljarder kronor
15 16 17 18 19 20
-200 -100 0 100 200 300
Kostnader
Räntenetto Provisionsnetto
Övriga intäkter Resultat före kreditförluster
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken.
Diagram 43. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6
Europeiska banker Storbankerna i Sverige
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 38 i FSR 2020:1.
Källor: SNL Financial och Riksbanken.
24 Diagram 44. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
45 50 55 60 65 70 75
Europeiska banker Storbankerna i Sverige
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 38 i FSR 2020:1.
Källor: SNL Financial och Riksbanken.
Diagram 45. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor
00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20
0 200 400 600 800 1 000
Övriga
Utländska investerare
Offentlig sektor ink. AP-fonderna Svenska försäkringsbolag Svenska fonder
Svenska banker
Källor: SCB och Riksbanken.
25
Diagram 46. Bruttosoliditet hos storbankerna i Sverige Procent
Nordea Handelsbanken SEB Swedbank Danske Bank 0
1 2 3 4 5 6
sep-20 jun-20
mar-20 dec-19
sep-19 jun-19
RJD2
Anm. Den 17 september meddelade ECB att banker i euroområdet som står under direkt tillsyn av ECB får exkludera vissa centralbanksexponeringar från bruttosoliditeten. Bankerna får utnyttja denna möjlighet till den 27 juni 2021. Ökningen för Nordea beror främst på regeländringen som innebär att vissa centralbanksexponeringar får utelämnas från beräkningen.
Källor: Bankernas delårsrapporter.
Diagram 47. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III hos storbankerna i Sverige Procent
Nordea Handelsbanken SEB Swedbank Danske Bank 0
5 10 15 20
sep-20 jun-20
mar-20 dec-19
sep-19 jun-19
RJD2
Källor: Bankernas delårsrapporter.
26 Diagram 48. Korta räntor i USD
Räntepunkter
jan-14 jan-15 jan-16 jan-17 jan-18 jan-19 jan-20 0
20 40 60 80 100 120 140
3 månaders LIBOR - OIS
Anm. OIS avser overnight index swap, i USD är detta den så kallade effective Fed funds rate.
Källa: Bloomberg.
Diagram 49. Eget kapital i relation till totala tillgångar för svenska banker Procent
1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 0
5 10 15 20 25 30
Eget kapital i relation till totala tillgångar
Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005, SCB och Riksbanken.
27
Diagram 50. Genomsnittlig NSFR för storbankerna i Sverige Procent
jan-19 apr-19 jul-19 okt-19 jan-20 apr-20 jul-20 0
20 40 60 80 100 120
Anm. Storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken. Danske bank är inkluderad från och med januari 2019. Storbankernas rapportering av NSFR är inte enhetlig utan görs utifrån två olika definitioner, CRR II och Basel III. Alla banker rapporterar enligt definitionen i CRR II från och med november 2019.
Källa: Riksbanken.
Diagram 51. Bruttosoliditet och kärnprimärkapitalrelationer hos storbankerna i Sverige
Genomsnitt, procent
15 16 17 18 19 20
0 5 10 15 20 25
Kärnprimärkapitalrelation Bruttosoliditet
Källor: Bankernas delårsrapporter.
28
Diagram 52. Utlåning i förhållande till inlåning hos europeiska banker Juni 2020, procent
Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen Källor: SNL och Riksbanken.
Diagram 53. Bruttosoliditet hos europeiska banker Juni 2020, procent
Anm. Beräknat enligt definition i Basel III.
Källor: SNL och Riksbanken.
