2020-03-25 1/63

(1)

Plats och tid Gyllenhjelm, Kommunhuset, Strängnäs kl. 08:30- 11:20 med ajournering kl. 09:56-10:11.

Paragrafer §§ 35-41, 43-61.

Beslutande Se deltagarlista på sidan 4.

Närvarande ersättare Se deltagarlista på sidan 4.

Övriga deltagande Se deltagarlista på sidan 4.

Utses att justera Maria Nerby (C) med Niclas Samuelsson (STRP) som ersättare.

Justeringens plats och tid Digital justering 2020-03-25.

Sekreterare Tobias Rundström

Underskrifter Ordförande Jacob Högfeldt (M)

Justerande Maria Nerby (C)

BEVIS OM TILLGÄNNAGIVANDE AV JUSTERAT PROTOKOLL

Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla

Organ Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum 2020-03-25

Datum för tillkännagivande 2020-03-28

Datum för nedtagning av tillkännagivande

2020-04-20

Förvaringsplats för protokollet Kansliavdelningen

Tillkännagivet av Tobias Rundström

Utdragsbestyrkande

(2)

Innehållsförteckning

§ Ärende

35 Fastställande av föredragningslista

36 Information: Nulägesbild i Strängnäs kommun med anledning av coronaviruset

37 Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse för 2019 samt disponering av överskott

KS/2020:91-0061 38 Kompetensförsörjningsstrategi för Strängnäs

kommun

KS/2020:158-020 39 Årsredovisning 2019 Strängnäs kommun KS/2020:32-042 40 Konkurrensprogram för Strängnäs kommun KS/2017:325-003

41 Upphandling av ekonomisystem KS/2020:131-059

43 Exploateringsavtal, del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning

KS/2018:53-251 44 Eldsund 6:16, del av, "Verksamhetsområde

Eldsundsviken", detaljplan, Strängnäs, beslut om antagande

KS/2020:157-214

45 Markanvisning för del av Strängnäs 3:1, tomträtt för padelhall inom Larslunda idrottspark

KS/2019:491-251 46 Fortsatt utbyggnad av Larslunda idrottsplats KS/2020:165-821 47 Avslutande av projektet genomförande av

detaljplan Vannesta 1:21 m.fl.

KS/2017:389-254 48 Antagande av gemensam utvecklingsplan för

Fyra Mälarstäder

KS/2020:156-106 49 Förslag till yttrande på remissversion Regionalt

trafikförsörjningsprogram Uppsala län, 2020- 2030

KS/2019:651-032

50 Remiss, Aktieägaravtal samt ägardirektiv Energikontoret i Mälardalen AB

KS/2020:125-032 51 Revidering av kommunfullmäktiges

arbetsordning

KS/2020:144-003 52 Revidering av krisledningsnämndens reglemente KS/2020:184-003 53 Revidering av kommunstyrelsens reglemente KS/2020:183-003 54 Tillfälligt borttagande av avgiften för

markupplåtelse

KS/2020:221-100 55 Tillfälligt ta bort tillståndsavgiften för

uteserveringar

KS/2020:226-100 56 Tillfälligt frångå Strängnäs kommuns riktlinjer

enligt alkohollagen för alkoholservering

KS/2020:227-705 57 Rapport över motioner, medborgarförslag och e-

förslag 2020:1

KS/2020:56-0061 58 Motion från David Aronsson (V) m.fl. om KS/2019:524-034

(3)

59 Rapportering av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2020-03-25

KS/2020:1-002 60 Meddelandeärenden till kommunstyrelsen 2020-

03-25

KS/2020:124-101 61 Övrigt

(4)

Deltagarlista

Beslutande Notering

Jacob Högfeldt (M), ordförande Carin Norberg (M)

Magnus Stuart (M)

Monica Lindell Rylén (M), 1:e vice ordförande Maria Nerby (C), 2:e vice ordförande

Catharina De Geer (KD) Linda Hefvelin (SD) Tjänstgörande ersättare

Ewa Thalén Finné (M) Ersättare för Mikael Lagergren (M) Torbjörn Johansson (S) Ersättare för Leif Hård (S)

Magnus Brandel (S) Ersättare för Ingrid Fäldt (S) Niclas Samuelsson (STRP) Ersättare för Jan Rudengren (L) Mikael Frejvi (SD) Ersättare för Björn Karlsson (SD) 1 vakant plats för Vänsterpartiet

Övriga

1. Tobias Rundström kommunsekreterare 2. Maria Knutsson, kommunjurist

3. Jennie Enström, kanslichef 4. Per Malmquist, ekonomichef

5. Mattias Johansson, kommunikationschef 6. Lena Thelin HR-chef

7. Magnus Bengtsson, HR-specialist, § 37 8. Mats Lange, upphandlingschef, § 41 9. Emil Kaunisto, systemförvaltare, § 41 10. Mikael Rojek, strategichef, § 43-46

11. Anna Werner, teknik- och servicechef, § 45-46

(5)

KS § 35

Fastställande av föredragningslista

Kommunstyrelsen fastställer föredragningslistan med följande justeringar:

a) ärendet Information: Kommunalråden informerar utgår,

b) ärendet Information: Årsredovisning 2019 och uppföljning av ägardirektiv, SEVAB Strängnäs Energi AB utgår,

c) ärendet Information: Årsredovisning 2019 och uppföljning av ägardirektiv, Strängnäs Fastighets AB utgår,

d) ärendet Information: Attraktionskraft för ett bra företagsklimat utgår, e) ärendet Information: Socialkontoret – arbetsmiljö utgår,

f) ärendet Information: HR utgår,

g) ärendet Information: Agenda 2030 utgår,

h) ärendet Information: Enkätsvar till Vattenmyndigheten utgår,

i) ärendet Revidering av krisledningsnämndens reglemente, dnr KS/2020:184- 003, läggs till som ny punkt 25,

j) ärendet Revidering av kommunstyrelsens reglemente, dnr KS/2020:183-003, läggs till som ny punkt 26,

k) ärendet Tillfälligt ta bort tillståndsavgiften för uteserveringar, dnr KS/2020:226-100, läggs tills som ny punkt 28,

l) ärendet Tillfälligt frångå Strängnäs kommuns riktlinjer enligt alkohollagen för alkoholservering samt försäljning/servering av folköl, dnr KS/2020:227-705, läggs till som ny punkt 29,

m) ärendet Tillfälligt borttagande av avgiften för markupplåtelser, dnr KS/2020- 100, läggs till som ny punkt 27,

n) ärendet Information: Nulägesbild i Strängnäs kommun med anledning av coronaviruset läggs till som ny punkt 2,

o) Catharina De Geer (KD) ställer fråga om möjligheten till digitala nämndssammanträden som läggs till under punkten Övrigt.

(6)

KS § 36

Information: Nulägesbild i Strängnäs kommun med anledning av coronaviruset

Jacob Högfeldt (M) och Lars Ekström informerar om nulägesbilden i Strängnäs kommun med anledning av coronaviruset.

(7)

KS § 37 Dnr KS/2020:91-0061

Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse för år 2019 samt disponering av överskott

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. överförmyndarnämnden får behålla överskottet på 702 tusen kronor.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Beskrivning av ärendet

Överförmyndarnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 702 tusen kronor i jämförelse med årsbudget och inklusive överskott med 1 200 tusen kronor från tidigare år.

Drift för kontoret har en negativ budgetavvikelse på 207 tusen kronor. Det beror på ökade kostnader för sommarvikarier vilka inte ryms inom befintlig ram. Kostnaden för nämnden visar också en negativ budgetavvikelse på 135 tusen kronor vilket beror på utbetalning till Eskilstuna God Man och förvaltarföreningen i enlighet med IOP-avtalet. Kostnaderna för sommarvikarier och IOP-avtalet var planerade att täckas genom disposition av tidigare års överskott.

Arvoden och ersättningen till gode män och förvaltare är i balans med budget för Eskilstuna kommun. Strängnäs kommun redovisar en negativ budgetavvikelse på 80 tusen kronor.

Arvoden och ersättning till gode män för ensamkommande barn Eskilstuna utan uppehållstillstånd redovisar en negativ budgetavvikelse på 58 tusen kronor. Den negativa budgetavvikelsen beror på förändrade statsbidragsregler. Nämnden har aviserat att statsbidragen inte kommer att vara tillräckliga och därför har ett underskott förväntats. Strängnäs kommun redovisar en positiv budgetavvikelse på 118 tusen kronor.

Nämnden har ansökt om att få behålla budgetöverskottet för att möjliggöra anställning av sommarvikarier, bibehålla samma nivå gällande granskning och arvodering av årsräkningar samt genomföra planerad konferens i samverkan med Mälardalens högskola.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

(8)

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Disponering av Överförmyndarnämndens överskott, 2020-03- 06

Protokoll, Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs, 2020-01-22

Rapport, Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs verksamhetsberättelse 2019, 2020-01-29

Beslutet skickas till

Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs

(9)

KS § 38 Dnr KS/2020:158-020

Kompetensförsörjningsstrategi för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. anta förslag till kompetensförsörjningsstrategi för Strängnäs kommun.

Yrkanden

Maria Nerby (C), Catharina De Geer (KD), Monica Lindell Rylén (S) och Magnus Brandel (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Utifrån befolkningsprognosen ser vi ett ökat personalbehov de närmaste åren, medan vårt ekonomiska utrymme inte kommer att öka i samma takt.

Kompetensförsörjningen och den långsiktiga ekonomiska planeringen är två stora utmaningar för Strängnäs kommun.

Syftet med kompetensförsörjningsstrategin är att stödja verksamheten i arbetet med att få tillgång till rätt kompetens. Målet är att Strängnäs kommun ska kunna uppfylla sitt uppdrag gentemot sina invånare.

Uppföljning

Kompetensförsörjningsstrategin är en del av flerårsplanen, och uttrycker den strategiska riktning som Strängnäs kommun ska arbeta mot för att säkerställa kompetensförsörjningen.

Med utgångspunkt i strategin formas aktiviteter på verksamhets-/enhetsnivå. HR- avdelningen bistår med stöd i arbetet. Dessa aktiviteter hanteras i aktuell

kontorsplan/arbetsplan och ingår i ordinarie uppföljningsprocess.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Kompetensförsörjningsstrategi för Strängnäs kommun, 2020- 03-03

Förslag, Kompetensförsörjningsstrategi för Strängnäs kommun

,

2020-02-19

(10)

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Barn- och utbildningsnämnden för kännedom Socialnämnden för kännedom

Teknik- och fritidsnämnden för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för kännedom Kulturnämnden för kännedom

(11)

KS § 39 Dnr KS/2020:32-042

Årsredovisning 2019 Strängnäs kommun

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 2. godkänna årsredovisning 2019 daterad 6 mars 2020

3. i ny räkning överföra positivt resultat om 88 581 948 kronor

4. i resultatbalansering för balansenheterna överföra ett positivt resultat motsvarande totalt 1 588 000 kronor:

måltidsservice plus 2 008 000 kronor fordonsenheten plus 345 000 kronor säkerhetsfonden plus 194 000 kronor vinterväghållning minus 959 000 kronor

5. avräkna nyttjande av öronmärkt medel i eget kapital med totalt 5 820 000 kronor:

digitalisering 3 431 000 kronor

långsiktig ekonomisk planering 480 000 kronor attraktiv arbetsgivare 816 000 kronor

skolstruktur för en inkluderande lärmiljö SUFIL 161 000 kronor extratjänster 117 000 kronor

ensamkommande asylsökande unga 771 000 kronor E-arkiv 44 000 kronor

6. bevilja nämnderna att få överföra investeringsmedel för påbörjade projekt till 2020, totalt 23 184 000 kronor:

kommunstyrelsen 12 082 000 kronor

barn- och utbildningsnämnden 500 000 kronor socialnämnden 681 000 kronor

miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 1 600 000 kronor teknik- och fritidsnämnden 8 321 000 kronor

Yrkanden

Magnus Brandel (S), Magnus Stuart (M) och Torbjörn Johansson (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

I enlighet med kommunallagen och den kommunala redovisningslagen avslutas varje år med en årsredovisning. Det är kommunstyrelsens ansvar att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten,

verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets

(12)

slut. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen omfattar förutom kommunens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolag som ingår i koncernen har även separata årsredovisningar och följs upp utifrån rapportering av ägardirektiv.

Resultatet 2019 i kommunkoncernen uppgår till 144,3 miljoner kronor, en ökning med 40,8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kommunen och samtliga bolag har förbättrat sina resultat. De största förbättringarna har kommunen och Strängnäs Fastighets AB med 23,4 miljoner kronor respektive 14,2 miljoner kronor. Resultaten är en förutsättning för att kunna självfinansiera stora delar av investeringarna.

Strängnäs kommun redovisar för 2019 ett resultat på 88,6 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet är 47,4 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat om 41,2 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror framförallt på att verksamhetens netto- kostnadsökning blev lägre än förväntat, 2,9 procentenheter jämfört med budget- erade 3,9 procentenheter, samt att resurs- och reservmedel inte nyttjats under året.

Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska vara större än kostnaderna under ett verksamhetsår, således att resultatet ska vara positivt. Om resultatet blir negativt måste det enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning anges när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras. Resultatet enligt

balanskravet, när realisationsvinster om 1,3 miljoner kronor räknats bort, är 87,3 miljoner kronor. Kommunen uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet om ett positivt resultat.

Årets nettoinvesteringar för kommunkoncernen uppgick till 297,9 miljoner kronor.

Merparten av årets investeringar, 181,7 miljoner kronor har genomförts av SEVAB.

Totalt för den senaste femårsperioden har koncernen investerat för 1,3 miljarder kronor varav SEVAB svarar för ca 50 procent och kommunen respektive SFAB för ca 25 procent vardera.

Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor del av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. En självfinansierings- grad på 100 procent innebär att kommunkoncernen kan finansiera samtliga investeringar som planeras under planperioden, vilket innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar. Årets investeringar är självfinansierade liksom samtliga investeringar sett totalt över den senaste femårsperioden.

Kommunens nettoinvesteringar som finansieras med skattemedel uppgick under året till 53,8 miljoner kronor. Det är en minskning med 8 miljoner kronor jämfört med 2018. Årets nettoinvesteringar motsvarar 2,6 procent av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Den enskilt största investeringen under året är

uppförandet av konstgräsplan på Larslunda idrottsplats, tätt följd av

(13)

Alla nämnder, förutom kulturnämnden och kommunfullmäktige, har begärt att få överföra investeringsmedel till 2020. Totalt handlar det om 23,2 miljoner kronor för ännu ej färdigställda anläggningar samt för beställda maskiner och inventarier som inte levererats. Investeringsmedel som föreslås ombudgeteras till 2020 framgår nedan:

God ekonomisk hushållning

Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Det ekonomiska målet väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning.

Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms tre mål, Samhälle, Ekonomi samt Invånarmålet som handlar om vården och omsorgen, vara helt uppfyllda. Invånar- målet som handlar om bra utbildningsmöjligheter samt Medarbetaremålet bedöms vara delvis uppfyllda. Kommunens resultat överstiger målet om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, låneskulden per invånare minskar och soliditeten förbättras. Med hänsyn till detta är den samlade bedömningen att kommunen når upp till begreppet god ekonomisk hushållning.

Resultatbalansering görs, enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige, med en ökning av det egna kapitalet med 1 588 000 kronor för måltidsservice, vinte- rväghållningen, fordonsenheten och säkerhetsfonden.

Av tidigare öronmärkt kapital för digitalisering, långsiktig ekonomisk planering, attraktiv arbetsgivare, skolstruktur för en inkluderande lärmiljö SUFIL, extra- tjänster, ensamkommande asylsökande unga och e-arkiv har totalt

5 820 000 kronor nyttjats.

Uppföljning

(14)

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Årsredovisning 2019 för Strängnäs kommun, 2020-03-06 Rapport, Årsredovisning 2019 Strängnäs kommun, 2019-03-06.

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Teknik- och fritidsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden

Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

(15)

KS § 40 Dnr KS/2017:325-003

Konkurrensprogram för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta Konkurrensprogram för Strängnäs kommun, 2. utvärdering sker i samband med delårsrapport 2, 2022.

Yrkanden

Maria Nerby (C) och Magnus Brandel (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Strängnäs kommuns konkurrensprogram syftar till att tillhandahålla en struktur för bedömning, i situationer när det övervägs om konkurrens ska användas för att nå hög effektivitet och god kvalitet på kommunala tjänster.

Begreppet konkurrensutsättning är en beteckning för en metod som innebär att det systematiskt prövas om andra aktörer än nuvarande kan driva en helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet.

Konkurrensutsättning, enligt detta program, innebär att kommunen behåller sitt huvudmannaskap, det vill säga sitt ansvar, men överlåter själva utförandet på någon annan genom avtal.

Vid konkurrensprövning ska överväganden göras gentemot effektivisering och kostnadssänkning och på så sätt sänka kommunens kostnader. Hänsyn ska även tas till risken för att verksamheten blir kostnadsdrivande då den

konkurrensutsätts.

Arbetet med att ta fram konkurrensplaner, eventuella förstudier och upphandling sker inom befintlig ram.

Eventuella konsekvenser beskrivs i respektive ärende genom en förstudie.

Förstudierna ska innehålla bland annat kvalitetskrav, ekonomiska kalkyler, marknadsanalys, riskanalys och andras erfarenheter.

Uppföljning

Kommunstyrelsen och respektive nämnd tar årligen, i samband med framtagandet av verksamhetsplan, fram ett förslag till konkurrensplan för sina respektive

(16)

verksamhetsområden. Planen ska bifogas kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplan.

Uppföljning av den verksamhet som har konkurrensutsatts och drivs av andra aktörer än kommunen ska ske enligt Strängnäs kommuns program för uppföljning av privata utförare (KS/2018:76-003).

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Konkurrensprogram för Strängnäs kommun, 2020-03-04 Förslag, Konkurrensprogram för Strängnäs kommun, 2020-03-04

(17)

KS § 41 Dnr KS/2020:131-059

Upphandling av ekonomisystem

Beslut

1. upphandla nytt ekonomisystem.

Yrkanden

Magnus Stuart (M) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Strängnäs kommun har, genom kommunstyrelsen, avtal med CGI Sverige AB avseende support och underhåll av Raindance ekonomisystem. Uppsägningstiden är 24 månader.

Ekonomiavdelningen har gjort en kort förstudie som förklarar varför en upphandling av nytt ekonomisystem bör göras. Den nuvarande versionen av ekonomisystemet togs i bruk år 2002, och de tekniska begränsningarna gör att digitaliseringen av ekonomiprocesser försvåras och i vissa fall omöjliggörs.

Kommunen är även i behov av en ny kodplan och behöver bygga om befintligt system. Att fortsätta med uppsättningar och lösningar utan uppgradering är inte ett alternativ, av skäl som framgår av förstudien. Då en uppgradering av systemet inte är möjlig med tillämpning av det befintliga avtalet föreslås att kommunen upphandlar ett nytt ekonomisystem.

2,7 miljoner kronor finns redan avsatt för uppgradering av befintligt ekonomisystem. I den inledande fasen av upphandlingen genomförs en marknadsanalys som kommer ge mer information om både funktionalitet och kostnader. Under upphandlingsskedet kommer avväganden behöva göras om behov av ny funktionalitet i förhållande till ökade kostnader. Budgetbehovet behöver därför bevakas i kommande budgetprocesser. När kommunstyrelsen i nästa steg tar beslut om godkännande av förfrågningsunderlag kommer kostnadsbilden att vara tydligare.

Beslutet medför inga konsekvenser utöver de arbetsinsatser som krävs i samband med upphandling och implementering av nytt system.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

(18)

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Upphandling av nytt ekonomisystem, 2020-02-28 Förstudie, Upphandling av nytt ekonomisystem, 2020-02-28

Beslutet skickas till -

(19)

KS § 43 Dnr KS/2018:53-251

Exploateringsavtal för del av Eldsund 6:16, Marin

serviceanläggning

Beslut

1. godkänna exploateringsavtalet för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning.

Beslutsgång

Syftet med exploateringsavtalet är att reglera genomförandet av detaljplanen för Eldsund 6:16, ”Marin serviceanläggning. Detaljplanens avsikt är att skapa förutsättningar för etablering av handel med skrymmande varor, kontor och verksamheter inom del av fastigheten Eldsund 6:16. All mark ägs av Kilen Eldsundsviken AB, nedan kallad Exploatören.

Inom planområdet ska allmänna gator, torgytor, VA-ledningar, dagvattendamm och grönytor etc anläggas av kommunen. Exploatören bekostar huvuddelarna av detaljplanens allmänna anläggningar. Mindre delar, stickgatorna norrut (under och över Rv 55) bekostas av kommunen för att möjliggöra exploateringen av norra övningsfältet i enlighet med tidigare upprättat ramavtal mellan parterna.

Exploatören överlåter genom fastighetsreglering allmän platsmark (gata, park och natur), till kommunens fastighet Eldsund 7:1 utan ersättning. Exploatören upplåter utrymme inom kvartersmarken för underjordiska ledningar, teknikhus,

transformatorstationer etc samt mark som ska förvaltas gemensamt utan ersättning och bekostar nödvändiga lantmäteriförrättningar

Exploatören betalar en del av gatuutbyggnadskostnaderna som en fast bestämd ersättning, ca 18,8 mnkr exklusive index. Ersättningen avser bidrag för vissa övergripande infrastrukturanläggningar av stor betydelse för Norra Stadens funktion och utformning och är reglerat i det tidigare ramavtalet. Resterande ersättning utgörs av de faktiska utbyggnadskostnaderna som är kalkylerat till ca 7,7 mnkr. Ersättningen betalas mot faktura efter att anläggningarna är besiktade och färdigställda. Exploatören ska även betala ett administrationsbidrag, avsedda att täcka Kommunens kostnader för administration utöver anläggningskostnader om ca 0,2 mnkr.

Utöver de faktiska kostnaderna för utbyggnaden av VA-systemet fakturerar SEVAB vid anslutningstillfället en avgift enligt vid var tid gällande VA-taxa motsvarande § 6.1 b, som avser upprättande av förbindelsepunkt.

(20)

Exploateringsavtalet är en förutsättning för att reglera kostnaderna för

genomförandet av detaljplanen för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning.

För att garantera fullgörandet av Exploatörens skyldigheter enligt avtalet, ska säkerheter ställas för de uppskattade kostnaderna inom planområdet samt halva infrastrukturbidraget. Säkerheten ska utgöras av 2 st moderbolagsborgen om vardera 8,5 miljoner kronor med koncernmodern Kilen Strängnäs Holding Aktiebolag som part.

Intäkterna i form av exploateringsbidrag ska täcka kostnaderna för

iordningställande av allmänna anläggningar. Exploateringsbidraget är rörligt och baseras på de faktiska kostnaderna för kommunens kostnader för projektering, byggledning, utförande, besiktning och kontroll. Den fasta ersättningen,

infrastrukturbidraget, som erläggs i enlighet med tidigare ramavtal tillsammans med de bidrag som kommunen ska tillföra i kommande exploatering av kommunal mark i området bedöms finansiera hela den övergripande infrastrukturen i

Eldsund.

Kostnaden för utförande av de mindre stickgatorna ska fördelas mellan de olika kommande exploateringsprojekten på norra övningsfältet som ägs av kommunen.

Intäkterna från markförsäljningen i området bedöms överstiga kostnaderna med god marginal. Utförandet är inte tidsbestämt i detta avtal utan sker först när behov föreligger.

Uppföljning

Exploateringsavtalet kommer att följas upp och utvärderas av Mark- och exploateringsenheten

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Exploateringsavtal för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning, 2020-02-27

Avtal, Exploateringsavtal, del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning, 2020-02- 28

Bilaga 1, Exploateringsområde, 2020-02-28 Bilaga 3, Kostnadsfördelning, 2020-02-28 Bilaga 4, Kalkyl, 2020-02-28

Bilaga 5, Skedesplan, 2020-02-28 Bilaga 6, Anläggningstaxa, 2020-02-28 Beslutet skickas till

Mark- och exploateringsenheten

(21)

KS § 44 Dnr KS/2020:157-214

Eldsund 6:16, del av, ”Verksamhetsområde Eldsundsviken”, Strängnäs, detaljplan, beslut om antagande

Beslut

1. anta detaljplanen för Eldsund 6:16, del av, ”Verksamhetsområde Eldsundsviken”, Strängnäs, Strängnäs kommun.

Yrkanden

Magnus Stuart (M), Catharina De Geer (KD) och Magnus Brandel (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för verksamheter, lager, kontor och detaljhandel utom livsmedel. Detaljplanen ska möjliggöra marin service med handel av båttillbehör, lager, båthallar m.m.

Detaljplanen ska också möjliggöra för en småbåtshamn. Markanvändningen småbåtshamn innebär i det här fallet exempelvis kajer, båtvarv, terminal- byggnader, magasin och lotsbyggnader m.m.

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gångstråk längs med strandlinjen.

Planområdet ligger söder om riksväg 55 och Strängnäsbron. Området ligger cirka tre (3) kilometer norr om Resecentrum och Strängnäs stadskärna och omfattar mark som tidigare nyttjats av P10 Södermanlands regemente. Fastigheten Eldsund 6:16 ägs av Kilen Eldsundsviken AB och fastigheten Eldsund 7:1 ägs av Strängnäs kommun. Kilen Eldsundsviken AB är beställare till detaljplanen.

Detaljplanen handläggs enligt utökat planförfarande i enlighet med plan- och bygglagen 2010:900.

Detaljplanen har varit utsänd på samråd och utställd på granskning mellan 2018- 04-13 till 2018-05-11 respektive 2019-05-10 till 2019-06-07. Remissinstanser, kända sakägare och närboende har givits möjlighet att lämna synpunkter på

(22)

planförslaget. Inkomna synpunkter har sammanställts och koncentrerats i en samrådsredogörelse och ett granskningsutlåtande. Planhandlingarna har efter granskningsperiodens yttranden justerats.

Detaljplanearbetet bekostas av beställaren enligt träffat planavtal.

Detaljplanen bedöms medföra positiva sociala konsekvenser. I detaljplanen planläggs ett verksamhetsområde med plats för kontor, verksamheter och detaljhandel utom livsmedel. Detaljplanen bedöms generera bland annat nya arbetsplatser vilket anses medföra positiva sociala konsekvenser.

Genom att planera för ett verksamhetsområde i direkt anslutning till riksväg 55 ökar tillgänglighet till butiker och affärer med detaljhandel utom livsmedel. I och med verksamhetsområdets placering och storlek finns det också möjlighet för handlarna att i takt med att efterfrågan ökar utöka sina verksamheter inom aktuell detaljplan.

I detaljplanen har det skapats möjlighet för alternativa kollektivtrafiklösningar och en utbyggnad av den befintliga kollektivtrafiken inom planområdet tack vare extra breda vägområden. De planlagda vägområdena ska kunna rymma minst en gång- och cykelväg samt nya busshållplatser och mötesplatser. Gaturummen ska

utformas så att de rymmer både nya mötesplatser och utrymmen för trafikslagsbyten, till exempel mellan cykel och buss. Genom att skapa utrymme för

trafikslagsbyten och rekreation kan planen också så småningom medverka till att folkhälsan förbättras.

Inom aktuell detaljplan tillåts ingen bostadsbebyggelse.

Detaljplanen bedöms inte medföra några konsekvenser för barn. Detaljplanen påbörjades innan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden påbörjade arbetet med barnchecklistor. Någon barnchecklista har därför inte gjorts.

Uppföljning

Lagakraftvunnen detaljplan följs upp i bygglovsskedet.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag MSN § 20, 2020-02-25

Tjänsteutlåtande

Eldsund 6:16, del av, ”Verksamhetsområde Eldsundsviken”, detaljplan, Strängnäs, beslut om antagande, 2020-02-14

Plankartor med bestämmelser 1(3), 2(3) och 3(3), antagandehandling, 2020-02-14.

(23)

Planbeskrivning, antagandehandling, 2020-02-14.

Granskningsutlåtande, antagandehandling, 2020-02-14.

Samrådsredogörelse, antagandehandling, 2019-03-18.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret

(24)

KS § 45 Dnr KS/2019:491-251

Markanvisning av fastigheten Strängnäs 3:67 -tomträtt för padelhall inom Larslunda idrottspark

Beslut

1. utse förslag nummer 1 som vinnare i markanvisningstävlingen -tomträtt för padelhall inom Larslunda idrottspark.

1. godkänna förslag på tomträttsavtal för fastigheten Strängnäs 3:67 enligt bilaga 1 (mindre redaktionella ändringar får göras i gulmarkerade avsnitt) och uppdra åt mark- och exploateringsenheten att teckna avtalet med den utsedde vinnaren till markanvisningstävlingen,

2. uppdra åt mark- och exploateringsenheten att teckna arrendeavtal för utomhusbana och parkeringsavtal med den utsedde vinnaren till markanvisningstävlingen.

Beslutsgång

(25)

Kommunstyrelsen beslutade 2019-10-02, Dnr KS/2019:491-251, att utlysa en markanvisningstävling avseende tomträtt för padelhall inom Larslunda idrottspark, del av Strängnäs 3:1, samt godkänna anbudsprogrammet.

Markanvisningstävlingen har därefter utlyst av mark- och exploateringsenheten under perioden 2019-11-19 till och med 2020-01-07 med möjlighet att komplettera anbudet fram till 2020-01-31. Totalt har 4 tävlingsförslag inkommit till kontoret.

2020-01-09 gjordes en genomgång av de inkomna förslagen av en

bedömningsgrupp bestående av planchef, mark- och exploateringschef, chef för strategienheten och konsult på mark- och exploateringsenheten. Delar av de inkomna underlaget bedömdes som ofullständiga vilket påverkade möjligheten att poängsätta förslagen på ett rättvist sätt. Anbudsgivarna gavs därför en möjlighet för att komplettera sina anbud efter att samhällsbyggnadskontoret gjort vissa förtydliganden av förutsättningarna. Bedömningsgruppen träffades för en ny genomgång av tävlingsbidragen 2020-02-04.

I den framtagna matrisen har sedan de inkomna förslagen bedömts med utgångspunkt på de kriterier som satts i tävlingsprogrammet där summan av kvalitetspoängen och de ekonomiska villkoren som erbjuds läggs samman till en totalpoäng.

Bedömningsgruppen har kommit fram till att föreslagen vinnare bäst klarade tävlingsuppgiften och fick den högsta totalpoängen. Ett bra förslag med många fina kvalitéer som väl uppfyller de satta tävlingskriterierna och som också är mest ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. Förslaget utnyttjar tomtplatsen väl med en färgsättning som harmoniserar med omgivningen och skapar en trygg miljö med en välkomnande entré.

Ett skäl för kommunen att upplåta mark med tomträtt är när kommunen har ett särskilt intresse att långsiktigt ha inflytande över markanvändningen, t.ex. i känsliga miljöer eller områden av allmänt intresse vilket gäller i Larslunda idrottspark. Genom tomträttsavgälden tillgodogör sig kommunen av marknadsvärdeökningen, vilket till stor del är ett resultat av kommunala

investeringar, och skapar förutsättningar för fortsatta investeringar till nytta för fastighetsägare och tomträttshavare. I en växande kommun ökar kraven på olika typer av samhällssatsningar där tomträttsavgälderna kan vara ett sätt att

återinvestera i t.ex. infrastruktur.

Eftersom tomträtt är väldigt lik äganderätten så intar tomträttshavaren en

fastighetsägares rättsställning. Tomträttshavaren kan i sin tur sälja tomträtten eller upplåta panträtt, nyttjanderätt och servitut i tomträtten precis som för en fastighet med äganderätt. Samma formkrav som enligt jordabalken gäller vid fastighetsköp gäller också vid överlåtelse av tomträtt.

(26)

I tomträttsavtalet får inte införas restriktioner i tomträttshavarens möjlighet att överlåta tomträtten eller upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna.

Tomträttsavtalet ska skrivas in i fastighetsregistret. Tomträttsavgälden är årlig men bestäms i avgäldsperioder om minst tio år. För att ändra avgäld krävs överenskommelse mellan upplåtare och innehavare minst ett år före utgången av gällande avgäldsperiod. Om överenskommelse kring avgälden inte kan uppnås kan talan väckas hos domstol för omprövning av avgälden. Avgälden ska bestämmas utifrån marknadsvärdet för marken och en avgäldsränta som ska motsvara skälig ränta på det uppskattade markvärdet, för närvarande ca 3 %.

För att säkerställa att tomträtten bebyggs i enlighet med det vinnande förslaget har krav på skriftligt godkännande av bygglovshandlingar samt vitesklausuler för försenat startbesked och slutbesked reglerats i förslaget på Tomträttsavtal.

Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen

Intäkterna från tomträttsupplåtelsen, parkeringsavgift och arrendeavgift bidrar till minskade kostnader för kommunens anläggnings- och driftskostnader av väg och allmänna parkeringar inom Larslunda idrottspark.

Uppföljning

Markanvisningen kommer att följas upp och utvärderas av Mark- och exploateringsenheten

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Markanvisning av fastigheten Strängnäs 3:67 -tomträtt för padelhall inom Larslunda idrottspark. 2020-02-27

Avtal, Tomträttsavtal Strängnäs 3:67, 2020-02-28 Beslutet skickas till

(27)

KS § 46 Dnr KS/2020:165-821

Fortsatt utbyggnad av Larslunda idrottsplats

Beslut

1. en förstudie startar med inriktningen att utveckla Larslunda idrottsplats, 2. investeringsprojektet ska redovisas under kommunstyrelsens

investeringsbudget.

Beslutsgång

Idag finns lokaler för sportaktiviteter belägna i Thomas arena vilken ägs av Hemfosa AB. Nuvarande hyresavtal med Hemfosa AB löper ut 2024-08-31. Det skapar en brytpunkt och kommunen behöver se över vilket utbud av idrotts- och rekreationsanläggningar som innevånare och besökare ska erbjudas. En förstudie behöver tas fram för att ge beslutsfattare en helhetsbild av vilka behov som finns och vilka olika alternativ som ska prioriteras i fortsatt utbyggnad av Larslunda idrottsplats.

I majoritetsförklaringen för perioden 2018 – 2022 står det att Larslunda ska fortsätta utvecklas till hela kommunens sportcenter. Det ger en riktning i placering av nya lokaler, men en förstudie behöver bereda frågor som innehåll, omfattning, samarbeten med externa och interna intressenter.

Byggprocessen består grovt sett av stegen förstudie, projektering och upphandling, genomförande och utvärdering. Under normala omständigheter tar en

nybyggnation cirka 42 månader. Syftet med en förstudie är att ta fram

förutsättningarna och minska osäkerheten kring projektet. I förstudien så klarläggs omfattningen av projektet, nuläget analyseras och innehållet struktureras. Vidare bedöms affärsnyttan om projektet genomförs, lösningsförslag tas fram, krav tydliggörs och en plan för dess genomförande tas fram.

Under 2018 gjorde Stua en utredning som presenterades i rapporten Förstudie badhus. Rapporten hade fokus på badhus och frågan om renovera befintligt badhus eller bygga nytt. Förstudien visar att en renovering av befintliga lokaler riskerar att bli både kostsamma och tidskrävande. Det anses även kunna bli svårt att tillgodose önskemål och framtida krav från intressenterna i de befintliga anläggningarna om vi väljer att gå vidare med renovering. Krav på hållbarhet, arbetsmiljö och tillgänglighet kan bli svåra att tillgodose i befintliga byggnader vid en renovering, då det finns förutbestämda parametrar att ta hänsyn till. Det finns även en risk att företag inte lämnar anbud på att renovera en befintlig simhall med alla risker det innebär för entreprenören.

(28)

Vidare visade rapporten att vid nybyggnation av simhall ges möjlighet att anpassa den nya anläggningen till framtida behov. Samlokalisering av en ny simhall med en arena för sportaktiviteter och event, fotbollsplaner och kanske ishall, skulle kunna ge möjlighet till ökat samnyttjande av resurser, både maskinella och personella resurser. Nyproduktion ger större möjlighet att påverka val av material i

byggnaden men även energianvändning, utformning av lokaler för att främja god arbetsmiljö, hygienregler, val av vattenreningsteknik etc. Vid nyproduktion ges även möjlighet att knyta andra aktörer till verksamheten, området, så som

restaurang, affärsverksamhet och/eller andra aktörer i bransch som kan passa in i områdets tänkta karaktär.

De kostnader som uppkommer i och med förstudien, uppskattningsvis 1 000 000 kronor, belastar investeringsbudgeten i framtida byggnadsprojekt. I det fall byggnadsprojektet inte kan genomföras belastas kommunens gemensamma intäkter och kostnader med de för projektets upparbetade kostnader.

Uppföljning

Arbetet med förstudien följs löpande upp och rapporteras till strategiska

planeringsgruppen. Innan en eventuell projektering och upphandling genomförs ska ett nytt beslut fattas av kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag TFN § 15, 2020-02-25

Rapport, Förstudie Badhus, 2018-11-14 (TFN/2019:749).

Beslutet skickas till Teknik- och fritidsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

(29)

KS § 47 Dnr KS/2017:389-254

Avslutande av projektet genomförande av detaljplan

Vannesta 1:21 m.fl.

Beslut

1. ge förvaltningen i uppdrag att avsluta påbörjat projekt med genomförandet av detaljplan för Vannesta 1:21 m.fl. enligt beslut KS § 170 med

ärendenummer KS/2017:389-254 Beslutsgång

Med anledning av den svala marknaden på småhustomter som råder i

Stallarholmen samt en fördyrning av VA- och gatuutbyggnaden vill förvaltningen avsluta pågående projekt omedelbart.

Det har under en längre tid funnits ett stort antal småhustomter ute på marknaden i närheten av Vannestaområdet (Sundby Strand).

Dessa är fortfarande inte sålda. Teknik- och servicekontoret har även beräknat anläggningskostnaderna för projektet till ca 8,5 mkr. Fördyrningen beror på dåliga markförhållanden samt att ny pumpstation måste anläggas för VA. Grovt beräknat kan det ge en vinst på ca 3 mkr, under förutsättning att samtliga tomter blir sålda.

Förvaltningen har för avseende att återuppta projektet i framtiden om efterfrågan på tomtmark i Stallarholmen ökar.

Bild. Karta över småhustomtområdet i Vannesta.

(30)

Utöver den tid som redan lagts ned av förvaltningen finns ekonomiska

konsekvenser för påbörjad, men tillbakadragen lantmäteriförrättning om 12 630 kronor.

Även förlorade intäkter från uppsagd jordbruksarrendator finns, vilket beräknas till ca 3 200 kr/år, för de två hektar jordbruksmark som blivit uppsagt.

Gesta Anläggning och Bygg är bolaget som arrenderat den aktuella

jordbruksmarken. I detta fall har de påverkats genom att ca två hektar från befintligt arrendeavtal sagts upp.

Uppföljning

Beslutet följs upp av Mark- och exploateringsenheten.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Avslutande av projektet genomförande av detaljplan Vannesta 1:21 m.fl., 2020-02-27

Startbesked för genomförande av del av detaljplanen för Vannesta 1:21 m.fl, 2017- 05-29

Protokollsutdrag, KS § 170, 2017-06-21

Plan, Projektplan för genomförande av Vannesta 1:21 m.fl., 2017-05-24 Beslutet skickas till

(31)

KS § 48 Dnr KS/2020:156-106

Antagande av gemensam utvecklingsplan för Fyra

Mälarstäder

Beslut

1. anta den gemensamma utvecklingsplanen för Fyra Mälarstäder.

Beslutsgång

Fyra Mälarstäder är ett samverkansprojekt mellan kommunerna Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås. Samarbetet startade 2011 genom ett politiskt initiativ. Numera är samarbetet väletablerat med ett årligt gemensamt

kommunstyrelsemöte och flera aktiva arbetsgrupper med olika temaområden.

Utgångspunkt för samarbetet är att stärka de fyra kommunerna i regionsamarbetet och bidra till en gemensam syn på långsiktiga utvecklingsfrågor. Den gemensamma utvecklingsplanen för Fyra Mälarstäder har tagits fram i en bred samverkan mellan arbetsgrupper, politiker och andra intressenter. Planen får stor betydelse som en ledstjärna för det fortsatta samarbetet mellan städerna. Gemensamt kan

kommunerna möta de utmaningar som vi alla står inför, dra nytta av varandras erfarenheter och utvecklas tillsammans. Den gemensamma utvecklingsplanen ger samarbetet kraft.

Under våren 2017 beslutades att ta fram en gemensam utvecklingsplan för Fyra Mälarstäder. Syftet med den gemensamma utvecklingsplanen är att visa på en önskvärd utveckling inom Fyra Mälarstäder med planeringshorisonten år 2050 och Agenda 2030 som ramverk. Planen, som tagits fram i en bred process med såväl intern som extern kommunikation, ska bidra till en hållbar utveckling för kommunerna och framför allt gynna samarbetet mellan städerna.

Den gemensamma utvecklingsplanen har varit på remiss mellan den 8 april och den 8 juli 2019. Remissen gick ut till berörda regionala aktörer, myndigheter, aktörer inom näringslivet, kommuner och internt inom Fyra Mälarstäder. Syftet med remissförfarandet var att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda parter möjlighet till insyn och påverkan. Genom att ett stort antal aktörer varit delaktiga och lämnat synpunkter kan den slutgiltiga planen till stora delar sägas vara gemensamt framtagen.

Under remisstiden inkom yttranden från 65 olika instanser. Bearbetning av den gemensamma utvecklingsplanen har gjorts under hösten 2019 utifrån inkomna yttranden. Justeringar har gjorts i samråd med politiker, styrgrupp,

samordningsgrupp och arbetsgrupper. Den antagna handlingen kommer vara ett stöd i mellankommunala frågor för tjänstepersoner och förtroendevalda.

(32)

På ett gemensamt Fyra Mälarstäder presidiemöte för kommunstyrelserna den 16 januari 2020 togs beslut om att den gemensamma utvecklingsplanen tas vidare för antagande i respektive kommun under våren 2020.

Tidplan för antagande i respektive kommun ser ut enligt följande:

Strängnäs Västerås Enköping Eskilstuna

Beredning 24 mars 9 mars 20 februari 3 mars

Kommunstyrelsen 25 mars 18 mars 17 mars 10 mars

Kommunfullmäktige 27 april 2 april 14 april 26 mars Den antagna gemensamma utvecklingsplanen kommer finnas tillgänglig i en digital version på respektive kommuns hemsida samt i pdf-format.

Den gemensamma utvecklingsplanen ska:

Bidra till att uppfylla globala och nationella mål som Agenda 2030 för en hållbar utveckling.

Ha betydelse för utvecklingen på storregional, regional och lokal nivå genom att vara en ram för kommande arbete inom de olika

planeringsnivåerna, bland annat i kommuntäckande översiktlig planering och i kommande revideringar av regionala utvecklingsstrategier (RUS) Vara vägledande i det mellankommunala samarbetet och utgöra ett stöd för

tjänstepersoner och förtroendevalda

Vara ett viktigt stöd för att påverka den statliga och regionala infrastrukturplaneringen

Vara en utgångspunkt i det regionala tillväxtarbetet, med planeringshorisont år 2050

Sätta fokus på samhällsutmaningar i ett bredare perspektiv

Stödja samarbetsprojekt som leder till ökad kommunal effektivitet Den gemensamma utvecklingsplanen innehåller fyra fokusområden med

tillhörande mål och delmål. Dessa bygger på befintliga övergripande program och strategier från de fyra kommunerna. De fyra fokusområdena är:

Närhet

Kunskap och arbete En mälarnära destination Livskvalitet

Fortsatt process

Styrgruppen för Fyra Mälarstäder, de fyra kommundirektörerna, ansvarar för att uppdrag ges och att aktiviteter görs för att den gemensamma utvecklingsplanens intentioner och mål uppfylls.

Följande uppdrag godkändes vid gemensamt kommunstyrelsepresidium för Fyra

(33)

Inåtriktade uppdrag: samarbete kring löneservice, digitalisering, samhällsfastigheter samt kompetensförsörjning.

Utåtriktade uppdrag: deltagande vid Stockholm Business Arena, gemensamt klimatlöfte, Mälaren, kollektivtrafik och infrastruktur.

Styrgruppen kan ge befintliga arbetsgrupper nya uppdrag eller inriktningar med målsättningen att uppnå målen i den gemensamma utvecklingsplanen. Aktiviteter godkänns av styrgruppen. Vidare kan intentionerna i den gemensamma

utvecklingsplanen uppfyllas via gemensamma utspel.

Utgångspunkten är att samarbetet ska stärka de fyra kommunerna, skapa mervärde för de samverkande kommunerna och vara ekonomiskt fördelaktigt.

Utvecklingsplanen ska stötta det fortsatta arbetet och bidra till att samarbetet har genomslagskraft och genererar nya arbetstillfällen, fler företag och bättre tillgång till utbildning och därmed säkra tillväxt. Gemensamma projekt och

utvecklingsarbete ska både vara effektivare i sig och leda till en ökad ekonomisk effektivitet i alla kommunerna. Projekt ska drivas inom befintlig ramar.

Övriga konsekvenser Hållbar utveckling

Den gemensamma utvecklingsplanen har de globala målen i Agenda 2030 som utgångspunkt och ska bidra till att stärka de fyra kommunernas möjligheter att må målen. Utvecklingsplanen ska ge Fyra Mälarstäder ger bättre förutsättningar att göra skillnad och ge både nuvarande och kommande generationer möjlighet att leva ett hållbart liv.

Uppföljning

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Antagande av gemensam utvecklingsplan för Fyra Mälarstäder, 2020-02-28

Bilaga 1: 4M Gemensam utvecklingsplan, antagandeversion, 2020-02-14 Bilaga 2.1: Aktörer som lämnat remissyttranden, remissversionen, 2020-01-09 Bilaga 2.2: Remissbemötande Remissversion av Gemensamma utvecklingsplanen, 2020-01-10

Bilaga 3.1: Remissyttrande, Länsstyrelsen i Södermanlands län – Yttrande remiss gemensam utvecklingsplan, 2019-07-24

Bilaga 3.2: Remissyttrande, Länsstyrelsen i Uppsala län – Yttrande remiss gemensam utvecklingsplan, 2019-06-28

Bilaga 3.3: Remissyttrande, Länsstyrelsen i Västmanlands län – Yttrande remiss gemensam utvecklingsplan, 2019-07-05

(34)

Översiktsplanerare, Eddie Lundgren (För kännedom) Kommundirektör, Lars Ekström (För kännedom) Samhällsbyggnadschef, Marie Jonsson (För kännedom)

(35)

KS § 49 Dnr KS/2019:651-032

Förslag till yttrande på remissversion Regionalt

trafikförsörjningsprogram Uppsala län, 2020-2030

Beslut

1. anta förslag till yttrande och låta sända det till Region Uppsala.

Beslutsgång

Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar Region Uppsala för att upprätta Regionalt trafikförsörjningsprogram enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik.

Trafikförsörjningsprogrammet innehåller bland annat mål och strategier för kollektivtrafikförsörjningen och utveckling av kollektivtrafiken.

Förslaget är en revidering av gällande regionalt trafikförsörjningsprogram för Uppsala län (2016) och har arbetats fram i en intern process inom Region Uppsala.

Samrådet pågår under perioden från december 2019 till mars 2020.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet har en tydlig inriktning på målen för kollektivtrafikens utveckling inom flera områden. Behoven är väl underbyggda vilket ger en tydlighet gällande behoven av fortsatt arbete.

Samarbete med angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter kan inte anses tydlig omskrivet i programmet. Detta utifrån förutsättningen för länsöverskridande trafik och samordning mellan de olika regionala trafikförsörjningsprogrammen.

De Fyra Mälarstäderna Eskilstuna, Västerås, Enköping och Strängnäs strävar efter ett kraftigt ökat utbyte sinsemellan och med övriga regionala nodorter för boende, arbete, utbildning och kultur, där det första valet att transportera sig är att ta kollektivtrafiken (företrädesvis spårburen). Kollektivtrafiken ska vara snabb och bekväm med hög turtäthet. Målet är maximalt 20 minuters resa till närmaste stad i samarbetet med avgångar var 20:e minut i högtrafik. Till Stockholm, Uppsala och Arlanda ska det finnas samma turtäthet och en restid på maximalt 45 minuter till Stockholm. Denna målbild förutsätter bl.a. omfattande förbättringar av

kollektivtrafikutbudet mellan Uppsala och Södermanlands län i stråket Enköping- Strängnäs men även synkade bytestider i Västerås för att ett utbyte Eskilstuna- Enköping ska kunna utvecklas. Kollektivtrafikgruppen inom Fyra Mälarstäder har mot bakgrund av detta enats om ett gemensamt yttrande på remissen.

(36)

Uppföljning

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Förslag till yttrande på remissversion Regionalt trafikförsörjningsprogram Uppsala län, 2020-2030, 2020-01-24

Yttrande, Yttrande - remissversion Regionalt trafikförsörjningsprogram Uppsala län, 2020-2030 från Strängnäs kommun, 2020-01-24

Remiss, Samlingshandling för KS/2019:651, 2019-12-06 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för kännedom

Region Uppsala, Trafik och samhälle, registrator.ktf@regionuppsala.se märkt KT2019-0436 senast 31 mars 2020.

(37)

KS § 50 Dnr KS/2020:125-032

Remissvar om aktieägaravtal och ägardirektiv samt

stämmodirektiv för Energikontoret i Mälardalen AB

Beslut

1. kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till aktieägaravtal och ägardirektiv (KS/2020:125) för Energikontoret i Mälardalen AB,

2. förslaget från Energikontoret i Mälardalens AB:s styrelse (KS/2020:125) är ombudets direktiv vid stämman den 13 maj 2020.

Beslutsgång

Strängnäs kommun är delägare i Energikontoret i Mälardalen AB, ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala samt Region Gotland. Dess huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor.

Eftersom styrelsen för Energikontoret i Mälardalen AB har beslutat att till stämman föreslå ett reviderat aktieägaravtal, samt ägardirektiv, behöver

kommunstyrelsen som ägarrepresentant ta ställning till och godkänna det innan stämman den 13 maj.

Ändringarna som föreslås mindre justeringar i möjligheten att släppa in nya ägare och om fördelningen av aktiekapital mellan ägarna. Revideringen ger också förtydligande om hur medfinansiering ska ske och fastslår var huvudkontoret ska ligga.

Remisstiden för båda dokumenten är till och med den 31 mars 2020 och

kommunstyrelsen behöver meddela om det behövs revideras ytterligare eller om kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget.

Kommunen som aktieägare beslutar om stämmodirektiv, dvs instruktion för hur kommunens ombud ska lämna förslag och rösta på bolagsstämman.

(38)

Bedömt ur Agenda 2030 och de 17 målen bidrar arbetet inom Energikontoret med betydande positiva konsekvenser.

Det är också en gemensamt finansierad kompetenshub för regionens frågor om energi och klimat. Som sådan ökar de på den kunskap som behövs för att skola och intresserad allmänhet ska kunna bilda sig, exempelvis genom de fria

publikationerna på deras hemsida, men också som strategiskt stöd.

Energikontoret arbetar med att underlätta övergången från fossilberoende transporter. Det påverkar förutom klimat i minskad negativ riktning även den direkta livsmiljön i och med minskat utsläpp av avgaser. Kontoret arbetar också med att i olika projekt kartlägga och utveckla Mobility Management,

cykelfrämjande åtgärder, effektivisering av kommunala transporter mm

Energikontoret lyfter energi- och klimatfrågor inom lantbruk, service och handel genom bland annat stöd och utbildning för fastighets- och villaägare samt föreningar och privatpersoner.

En viktig aspekt är att så många huvudmän arbetar tillsammans för att på sikt kunna hitta synergier för effektivisering och utveckling.

Det finns dock ingen information som säger att de gjort någon form av jämställdhetsanalys av sitt arbete.

Uppföljning

Beslutet kräver ingen särskild uppföljning. Bolaget skall till kommunstyrelsen snarast efter årsstämman översända protokoll.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Remissvar om aktieägaravtal och ägardirektiv samt stämmodirektiv för Energikontoret i Mälardalen AB, 2020-03-02

Remiss, Aktieägaravtal samt ägardirektiv Energikontoret i Mälardalen AB, KS/2020:125

Kommunens ombud i Energikontoret i Mälardalen AB

(39)

KS § 51 Dnr KS/2020:144-003

Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning

Beslut

1. revidera kommunfullmäktiges arbetsordning, enligt förslag daterat 2020- 02-25.

Yrkanden

Niclas Samuelsson (STRP), Maria Nerby (C), Catharina De Geer (KD) och Linda Hefvelin (SD) yrkar bifall till liggande förslag.

Av kommunfullmäktiges arbetsordning beslutad, 2019-02-25, KF § 9, framgår bland annat att frågor och interpellationer ska lämnas in fyra dagar före kommunfullmäktiges sammanträde.

En motion från Pia Steensland (KD) och Catharina de Geer (KD) med yrkande om att frågor och interpellationer ska få lämnas in direkt vid sammanträdet, har vid fullmäktiges sammanträde 2019-12-16 avslagits bland annat för att det förbättrar möjligheterna att administrera sammanträdet på ett bra sätt och säkerställa möjligheten att få svar på frågor, om de nämnda handlingarna lämnas in i förväg.

Det har dock i sammanhanget bedömts lämpligt att se över tiderna för när handlingarna ska vara inlämnade, så att partierna har bättre utrymme för sitt arbete inför inlämnandet.

Mot den bakgrunden föreslås det nu att kommunfullmäktiges arbetsordning revideras så att frågor och interpellationer ska lämnas in senast midnatt, söndagen innan kommunfullmäktiges sammanträde.

Uppföljning

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning, 2020-02-25 Förslag, Kommunfullmäktiges arbetsordning, 2020-02-25

(40)

(41)

KS § 52 Dnr KS/2020:184-003

Revidering av krisledningsnämndens reglemente

Beslut

1. revidera krisledningsnämndens reglemente enligt förslag daterat 2020-03- 24,

2. ändringen ska träda i kraft så snart kommunfullmäktiges protokoll är justerat.

Beslutsgång

Sedan en tid tillbaka är det enligt kommunallagen (2017:725), KL, möjligt att låta en ledamot delta på distans vid nämndsammanträde, om fullmäktige beslutat detta. Möjligheten till deltagande på distans ska enligt förarbetena till samma lag för kommunfullmäktiges del regleras i kommunfullmäktiges arbetsordning och för nämndernas del, i respektive reglemente.

I Strängnäs kommun finns för närvarande inte rutiner som möjliggör förfarande med distansdeltagande ledamöter. Detta förslag skrivs i syfte att säkerställa den formella möjligheten för nämnden att besluta att en ledamot ska kunna medges att närvara på distans. Möjligheten kan endast användas sedan det säkerställts att kommunen har tekniska möjligheter att uppfylla de krav som ställs i lagtexten.

Bakgrunden till den reglering som öppnar upp för möjligheter till deltagande i beslutande möten på distans är att det i flera undersökningar konstaterats att det blir svårare att rekrytera till förtroendeuppdrag samtidigt som allt fler hoppar av sina kommunala förtroendeuppdrag. Sammanfattningsvis ville man underlätta människors deltagande. Samtidigt uttalades att fysisk närvaro fortsatt ska vara huvudregeln och att deltagande på distans ska vara ett undantag att använda i situationer då beslutsfattande annars inte skulle kunna komma till stånd.

Bakgrunden till att en översyn görs här och nu är en pandemi, med pågående samhällsspridning i Sverige. Hur länge åtgärder för att förhindra smittspridning kommer behövas är i dagsläget oklart. Men för den händelse att åtgärder behöver vidtas över tid skulle det vara ett värdefullt instrument för att kunna upprätthålla de beslutande politiska organens beslutsförhet och förmåga att i möjligaste utsträckning upprätthålla normal verksamhet.

De relevanta lagrummen återfinns i 5 kap 16 § och 6 kap 24 §§ kommunallagen (2017:725). Av de två lagrummen framgår följande.

(42)

Av 6 kap 24 § kommunallagen framgår att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans.

Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap 16 §.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

Av 5 kap 16 § kommunallagen framgår att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det.

Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

I samband med beredning av ärendet har undertecknad varit i kontakt med andra kommuner. Det har konstaterats att lösningen sällan tillämpats praktiskt och att åtminstone en kommun som sedan tidigare öppnat upp för möjligheten, sedan pandemiutbrottet, inskränkt möjligheten till distansdeltagande till situationer när nämnden inte annars skulle vara beslutsför, på grund av tekniska svårigheter som visat sig finnas.

Det understryks därmed att möjligheten till deltagande på distans bör vara ett sistahandsalternativ, på grund av att det fysiska mötet i sig är viktigt och på grund av risken att viktiga beslut annars överklagas med stöd av bestämmelserna i 13 kap KL och upphävs av domstol på formella grunder.

Närmare om de krav som ställs

Kraven på hur deltagandet ska ske har utvecklats i förarbetena och innebär för det första att det måste ske en överföring av både ljud och bild i realtid. Bild- och ljudöverföring måste även ske på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra. Det betyder att:

De som är närvarande i sammanträdeslokalen måste kunna se och höra den distansdeltagande ledamoten.

Den distansdeltagande måste kunna se och höra samtliga andra deltagare.

Om flera ledamöter deltar på distans måste även de distansdeltagande ledamöterna kunna se och höra varandra.

Samtliga deltagare måste kunna delta på lika villkor. Det innebär att ljud- och bildöverföringen måste vara stabil och av hög kvalitet. Om bild- eller ljudkvaliteten

(43)

tills en förbindelse av sådan kvalitet har återupprättats att alla åter kan sägas delta på lika villkor.

Den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet och delta i avgörandet av ärendena, även i de fall

avgörandet sker genom omröstning. Så länge de digitala utskicken fungerar som de ska bör detta inte vara ett problem i Strängnäs kommun. Det är ändå viktigt att tänka på att om den som deltar på distans inte kan vara fullt delaktig i alla de ärenden som behandlas vid sammanträdet kan deltagandet i det sammanträdet inte sägas ske på lika villkor för alla ledamöter.

Den som deltar på distans måste kunna delta i omröstningar på lika villkor som de närvarande ledamöterna. (Närvarokontrollen måste givetvis kunna ske på samma sätt som när samtliga ledamöter är närvarande).

Såväl den sammanträdesplattform som används, som de tekniska hjälpmedel och den lokal som används, av distansdeltagande ledamot, måste uppfylla erforderliga krav på säkerhet, så att kommunen följer gällande dataskydds- och

sekretesslagstiftning.

Förslag till skrivning i reglementet

I SKR:s ”normalmall” föreslås frågan om en nämnds möjlighet att delta på distans regleras enligt följande:

”Styrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast … dagar i förväg anmäla detta till styrelsens/nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Styrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen/ nämnden.”

Mot bakgrund av vad som sagts ovan angående behovet av att se över rutiner för hur distansdeltagande ska ske innan nämnden får öppna upp för

distansdeltagande, mot bakgrund av problem som påtalats från andra kommuners sida, samt mot bakgrund av skrivningen i förarbetena till kommunallagen om att ledamot endast ska delta på distans om det finns risk för att nämnden annars inte blir beslutsför, föreslås följande skrivning i 8 § krisledningsnämndens reglemente.

(44)

Regleringen att ledamot ska anmäla deltagande på distans senast tre dagar i förväg har skett i samråd med kommunsekreterare (de andra kommuner där regleringen av antalet dagar i förväg är känd för undertecknad är Uppsala och Västerås, som har angett att deltagande på distans ska ske fem dagar i förväg)

”Nämnden får, om särskilda skäl föreligger och om det finns risk för att nämnden annars inte kommer att vara beslutsför, sammanträda med ledamöter

närvarande på distans.

Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ljud- och bildöverföringen ska ske på ett sätt som säkrar att

utomstående inte kan avlyssna sammanträdet.

Lokalen som deltagande på distans vistas i ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre (3) dagar i förväg anmäla detta till förvaltningen. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden.”

Införandet av paragrafen får också till följd att paragrafer, efter nuvarande 7 § i krisledningsnämndens reglemente byter nummer.

Beslutet att formellt öppna upp för distansdeltagande vid krisledningsnämndens sammanträden har inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

De ekonomiska konsekvenserna av att praktiskt möjliggöra distansdeltagande kan i skrivande stund inte överblickas helt.

Det pågår ett arbete kring värdering av behovet av eventuellt inköp av

mötesplattform och framförallt iordningställande av lokaler i kommunhuset så att bild och ljud kan överföras från lokalen på ett säkert sätt (krisledningsnämnden är en förhållandevis liten nämnd och i förhållande till dem bedöms preliminärt att det åtminstone finns lokal som kan användas).

Behovet av tillhandahållande av eventuell utrustning till distansdeltagare behöver ses över.