Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Margit Forsström
Title Järnväg, bygd och bebyggelse – en introduktion
Issue 12
Year of Publication 1986
Pages 5–7
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Järnväg, bygd och bebyggelse
—
en introduktion
av
Margit Forsström
Industrialismensgenombrott ochjärnvägens upp¬
byggnad under 1800-talet kom på ett avgörande
sätt att förändra levnadsförhållanden och infra¬
struktur för Sveriges befolkning. Genom järnvä¬
genblev det möjligtattpåettheltannatsätt äntidi¬
garetransporterasåväl människorsom varorbåde långa och korta sträckor. Landsdelar knöts därige¬
nom sammanoch invånarna kom inärmare kon¬
taktmed varandra. Sverige erhöll 1879gemensam
borgerlig tid förattkunnaupprättatidtabeller för tågen. Utefter järnvägslinjernaväxtenyasamhäl¬
lenfram,uppbyggda kring stationshus, godsmaga¬
sin,järnvägshotell ochenellerannanindustri eller hantverkshantering. I de äldre städer, som fick järnväg, innebar den stundomettradikalt ingrepp
istadsbebyggelsen.Hurjärnvägslinjerna ladesuti landskapet var en följdav omsorgsfullaterrängs¬
tudieravdem,somprojekterade järnvägarna, och övervägandenavekonomiskartavdem,somägde mark eller av annananledning hade möjlighet att påverkabesluten i den tidens samhälle.
Väntanpå avfärd och självaresanharsäkerligen
av de flesta åtminstone någongång upplevts som ettstorslagetäventyr.I dag kan många gånger hän¬
förelsenöverjärnvägens sinnrika uppbyggnad och
de enastående möjligheter och förhoppningar,
som varknutna till den vid desstillkomst,förbytas
i besvikelseochresignation.Attfärdasgenomlan¬
det—varesig med tåg eller bil—och iaktta järn¬
vägsbankar där spåren brutitsuppochsedåligtun¬
derhållna och övergivna stationshus omgivna av
fallfärdigabostadshus och stängda hotell, indust¬
ribyggnader och affärer stämmer till eftertanke.
Hurkunde såmångastolta stationssamhällen med sjudande aktivitet övergå tillattbli bortglömda hå¬
lor efter mindreän100 år? Varför kom förfalletatt
följa de nedlagda järnvägslinjerna och stationsor¬
ternanär såstor tankemöda och omsorglagts på
att skapa vackra och ändamålsenliga byggnader
och miljöer i anslutning till järnvägsstationerna?
Hurhar människorna reageratunder deolika vill¬
kor deställts inför?
Järnvägsepokens framväxt och tillbakagång är
av grundläggande betydelse för dagens svenska samhälle.Det hardärförkäntsnaturligt ochange¬
läget att iett av Bebyggelsehistorisk tidskrifts te¬
manummer belysa järnvägens roll icke blott från ekonomisk och näringslivssynpunkt utan även från kulturhistoriska och estetiska aspekter. Nå¬
gonambitionatt ge enfullständig beskrivning av någotsomskulle kunna kallas järnvägsepoken har
det ej varit fråganom, utan snarare punktstudier tillenallsidig belysningavjärnvägen igårochidag.
Även om de flesta humanistiska studier ytterst syftar till att sätta människan i centrum kan det iblandvarabelysandeattsomi fleraavdettanum¬
mersartiklar iaktta och undersöka denbyggda mil¬
jö och de tekniska anläggningar, sommänniskor åstadkommitförattförbättralevnadsvillkoren för samtid och eftervärld. Artiklarnaär delsav över¬
siktligkaraktär delsdetaljstudieravnågra olika fö¬
reteelser.
LennartAméen geri sin inledande artikel Järn¬
vägenisvenskt landskapenöversiktöverhurjärn¬
vägen som företeelse påverkat det svenska land¬
skapet. Med många intressanta och roandeexem¬
pel beskriver han och förklarar hur anläggningen
avspårgenomolikatekniskalösningar kommitatt lämnabestående märken i terrängen, t ex genom
uppfyllnaderav sank mark, sprängningargenom
berg, brobyggen osv. Genom hans kunskapsför¬
medling kommer säkerligen mångaattfåuppögo¬
nenför vad somkan utläsas avjärnvägshistoria i landskapetav varochen.
IartikelnomCarl Edvard Norström—Sveriges förstejärnvägsbyggaregerDag Störtebeckerenliv-
5
full skildring av den av tekniska nydaningar och upptäckarlusta präglade tidsepoken kring 1800- talets mitt och av den man som verkligen var en
nyckelfigurvid uppbyggandetavdetsvenskajärn¬
vägsnätet. Norström arbetade i hela sitt liv i nära samarbete med Nils Ericson ochhan skickadesut 1848som33-åring på svenskastatensbekostnadpå
enlång studieresatill Förenta Staterna föratt hos John Ericsson studera järnvägsbyggandets grun¬
der. Han medförde hem mängder av konstruk- tionsritningarochkomsedanattprojekteraoch le¬
da arbetet vid flera av stambanorna och många
småbanor. Han ritadeävenlok och vagnar.
Framtidstron och förhoppningarna som knöts tilljärnvägenblirävenbelystai Stig Svallhammars skildringavNärjärnvägen kom till byn. Detären
inträngade studie av de olika faktorer främst av
ekonomiskartsompåverkade järnvägsnätetsupp¬
byggnad inorradelenavKalmarlän. Här handlar detomdeprivatägda banornaochomhur denpo¬
litiska makten och ägarstrukturen i en landsdel kunde göra sig gällande. Det visar sig att det är svårtatt lyckastrotsmakt, pengarochvilja.
Med TommyBooksartikel Järnvägeni dennor¬
diskastadsplanen—anpassning ellerkonfliktkom¬
mervi inpåen meraöversiktlig behandlingavhur järnvägsdragningarna på olika sätt och vid olika tidpunkter från järnvägens anläggningsskede till 1980-talet, såvälanpassats till befintliga stadspla¬
ner som blivit huvudingrediensen viduppbyggan¬
det av nya samhällen. Genom de utblickar som
görs till andra nordiska länder ges tillfälle till in¬
tressantajämförelser ifrågaom likheteroch olik¬
heter.
I Stationssamhället— brott eller kontinuitet av Lena A:son Palmqvist kommer de enskilda män¬
niskornas situationframmeräninågonavde and¬
raartiklarna. Honbeskrivertrestationssamhällen
av helt olika karaktär och med skilda förutsätt¬
ningar.DetärSkyttorp, Törebodaoch Storuman,
somblivit föremål för Nordiskamuseetsetnologis¬
ka undersökningar ochsom skildras dels vid till¬
komsttiden dels vid 1970-talets slut. Hur dessa samhällen på olika sätt klarat sig med och utan
järnvägenvid olika tidpunkterger enantydanom hurdetgåttfören oändlig radav små svenskaor¬
ter, som haft sin historia intimt förknippadmed järnvägenstillkomst, uppgång och fall.
MedBjörnLinns artikel Svenskjärnvägsarkitek-
tur ärdetjärnvägsbyggnaderna och i förstahand stationshusen,somäri focus.GenomBjörnLinns kännedom icke blottomsvenskautanävenomin¬
ternationella förhållandengesi artikelnenbredex¬
posé genom tidernaav den svenskajärnvägsarki-
tekturen och dess utländska förebilderochmotsva¬
righeter. Linntarävenupparkitekturenvidnågra
av tunnelbanestationerna i Stockholm. De äldsta
byggdes på 1930-taletoch fortfarande tillkommer nya stationer. Det är vår tids nya spårbundna transportmedel,somkanses somenföljdföreteel¬
se avjärnvägsepoken.
Gunilla Linde presenterari sin artikel FrånMal¬
mötill Bodenpå 40 år—A W Edelsvärdsstations¬
hus 1855—95 meraingåendedenavjärnvägsarki- tekterna, som ritat de flesta stationshusen. Edel- svärdvar en avde drivande viduppbyggnadsskedet
och han blev SJ:s förste chefsarkitekt. Han enga¬
geradesiginte baraför demonumentala stations¬
husbyggnaderna och deras miljö med godsmaga¬
sin, bostäder och trädgårdar utan även för de mindretyphusen längs de olika sträckorna i hela vårt land. Gunilla Lindeärväl insatt i Edelsvärds verksamhet ochger utförligabeskrivningar av en¬
skilda stationshus och hurde förändrats. Genom hennes initieradeframställningfårläsaren engod överblicköverstationshusbyggandetsestetiska och funktionella sidor frånjärnvägens uppbyggnads¬
skede vid 1800-talets mitt ochunder dess blomst-
ringstidunder restenav 1800-talet.
Göran Lindahl gör i sin studie Stambanor och motorvägarenintressant jämförelse mellan deut¬
redningaroch beslut som låg bakom statens sats¬
ningpå stambanornavid 1800-taletsmitt och deut¬
redningaroch övervägandensom gjoides framför alltpå 1950-talet föratt byggaut ettnätavmotor¬
vägar, som vidden tiden sågut attövertajärnvä¬
garnasrollsomkommunikationsleder.Likheterna iplaneringen förde bådaärslående.Att alltejge¬
nomfördesenligt de framlagdaförslagen—fram¬
för allt inte beträffandemotorvägarna—görredo¬
görelsen förutredningsmaterialettillenextraspän¬
nandeläsning.
Genom OlovHölckes bakgrund som planerare vid SJ är hansskildring Järnvägstrafikensanpass¬
ning till bilsamhället verkligt initierad. Vi fårtadel
avSJ:s statistik och deövervägandensomlågbak¬
om SJ:s nedläggningar under det för SJ så pessi¬
mistiska 1950-taletdåbilarnatycktesvaradet enda 6
framtida transportmedlet. Av artikeln framgår ocksåattSJ:sledning under demeraoptimistiska och framåtsträvande 1960- och 70-talenförmedla¬
de andra signaler, sominneburit att SJ:s roll som transportöravmänniskorochgodsärbetydligtak¬
tivareänvadmanhadeanledning att trotidigare.
Dettainnebarenvissstagnation i fortsatt järnvägs- nedläggelse och ökadsatsningpåvissa vitalabanst¬
räckor.AttdömaavHölckes artikel har SJ istort sett följt Idéerna från 1960- och 70-talen.
Dennapolitik har dock ej hindratatt ytterligare indragningar av bandelar och nedläggningar av hållplatserävenvid banorsomäri bruk fortsätter.
Sammantagetmed de tidigare försvunna banorna
ärdetoändliga värdeni teknik- och kulturhistoria,
som på detta sätt har gått förlorade. Hur det är möjligtattmed aktiainsatser från antikvariskt håll
räddaendelavdessa värden framför alltpå bygg- nadssidanvisar Erik NordiniJärnvägarnas kultur¬
minnesvård med exempel från hans verksamhets¬
område iGävleborgs län.
Tomas Tägilger som järnvägsintresserad arki¬
tektenöverblicköverJärnvägsmiljöer i Skåne. Det är inte frågan om en heltäckande framställning
utanbeskrivningaravstationsbyggnaders och mil¬
jöers funktionella och estetiska kvalitéer vidupp¬
byggnadsskedet ochfram till dagens situation. Lä¬
sarenfårtadelavhansiakttagelser bl avidenfik¬
tiv resamellan Malmö ochHelsingborg.
Behandlingen avjärnvägarna avslutas med en förteckning över de stationshus med tillhörande anläggningar, som förklarats som byggnadsmin-
nenellerbyggnadsminnesmärken.
Margit Forsström,f 1941, fil dr i medeltidsarkeolo- gi, länsantikvarieiKronobergs län, Växjö.
7
