Gymnasielever med
yrkesinriktning och deras syn på motivation i idrott och hälsa
En kvalitativ studie på gymnasieelever
High school students with vocational courses and their view on motivation
Qualitative study
Oskar Fransson
Karlstad Universitet
Ämneslärarprogrammet Idrott och Hälsa 15 högskolepoäng
Gabriella Thorell Christan Augustsson
2019-09-04
Sammanfattning
Fysisk aktivitet och stillasittande är ett omdiskuterat ämne i skolan där samhällsförändring och digitalisering ses som bidragande faktorer till att barn och ungdomar blir allt mer stillasittande och fysisk inaktiva.
Syftet med studien är att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av motivation i relation till ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: Hur motiveras eleverna i ämnet idrott och hälsa utifrån ledarskap, innehåll/upplägg och inflytande i undervisningen.
Studien är en kvalitativ intervjustudie, där jag har använt mig av intervjuer. Deltagarna består av tre flickor och tre pojkar som läser yrkesinriktade program på gymnasiet. För att få svar på syfte och frågeställning har jag använt mig av självbestämmande teorin.
Resultatet visade att deltagarna upplevde ett autonomt självbestämmande i inflytandet av undervisningen. Resultatet visade att eleverna motiverades av yttre reglering. Deltagarna beskrev även ett identifierad reglerings beteende. Samband sågs även på upplevd kompetens och inre motivation samt upplevd tillhörighet och inre motivation.
Nyckelord: Idrott och hälsa, Självbestämmande teorin, Motivation.
Abstract
Physical activity and sedentary behaviour are a debated subject in Swedish school were societal change and digitalisation contributes to child’s and pupils’ sedentary behaviours and physical inactivity.
The purpose of this study is to emphasize high school students view on motivation towards physical education. Question formulation: How does students motivation affect due to leadership, content/setup and influence.
In this qualitative interview I have used a semi structured interview. Participant consist of three girls and three boys who study vocational courses at high school. In order to answer the purpose of the study I have used The Self-determination theory.
The results show that the participants experienced autonomy towards influence of physical education. The result indicated that the students were motivated by external regulation. The participants also described an identified regulation towards physical education. The study show connection between experiencing competence and intrinsic motivation and also experiencing relatedness and intrinsic motivation.
Keywords: Physical education, Self-determination theory, Motivation.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
2 Litteraturgenomgång ... 7
2.1 Vad är motivation ... 7
2.2 Ämnet idrott och hälsa ... 7
2.3 Fysisk aktivitet ... 8
2.4 Inre & yttre motivation ... 9
2.5 Amotivation ... 9
2.6 Motivations kontinuum ... 10
2.7 Tidigare forskning ... 10
3 Syfte och frågeställningar ... 12
4 Självbestämmande teorin (SDT) ... 12
5. Metod ... 13
5.1 Design ... 13
5.2 Urval... 13
5.3 Mätinstrument/Intervjuguide ... 13
5.4 Genomförande ... 14
5.5 Databearbetning ... 14
5.6 Reliabilitet och validitet/Giltighet ... 14
5.7 Etiskt förhållningssätt ... 15
6. Resultat ... 17
6.1 Demokrati ... 17
6.2 Upplägg Innehåll och Didaktik ... 17
6.3 Ledarskap och coaching ... 18
6.4 Hälsa och fysisk aktivitet... 18
6.5 Betyg ... 19
6.6 Kompetens – Självbestämmande Teorin ... 19
6.7 Närvaro ... 20
6.8 Amotivation/Jobbigt ... 20
6.9 Analys av resultat ... 21
7. DISKUSSION ... 22
7.1 Resultatdiskussion ... 22
7.2 Metoddiskussion ... 24
7.3 Fortsatt forskning ... 25
REFERENSER... 26 Bilaga 1 ...
5
1 Inledning
Under min VFU i en kommun i Värmland, upplevde jag att majoriteten av eleverna som läser till
praktiska ämnen på gymnasiet saknar motivation till ämnet idrott och hälsa. Till exempel kom många av eleverna till undervisningen utan ombyte och frånvaron i de praktiska klasserna var betydligt större i jämförelse med klasserna med teoretiska inriktningar. Jag märkte även omotiverat beteenden gällande attityd och målsättning hos eleverna. Många elever uttryckte ett missnöje till idrotten. Kommentarer som
”vad behöver jag göra för ett F i slutbetyg?” upprepades flera gånger av flera elever. Efter min VFU har jag valt att fokusera på motivation för att se hur eleverna själva uppfattar sin motivation till idrott och hälsa.
Fysisk aktivitet och stillasittande är ett omdiskuterat ämne för barn och ungdomar där
samhällsförändring och digitalisering ses som bidragande faktorer till att barn och ungdomar blir allt mer stillasittande och fysisk inaktiva. I en artikel skriven av Svenska Dagbladet så nämner de att ökad
datorisering och brist på fysisk aktivitet är en orsak till att barn och ungdomar blir allt mer överviktiga (Svenska Dagbladet, 2006). Riksidrottsförbundet (2009) rekommenderar att barn och ungdomar bör vara fysisk aktiva minst 60 minuter varje dag. Enligt Sveriges riksidrottsförbund (2009) har regelbunden fysisk aktivitet positiv påverkan på barn och ungdomar där fysisk aktivitet bland annat gynnar barns och ungdomars självförtroende, inlärningsförmåga och koncentrationsförmåga. Larsson och Meckbach (2012) säger också att fysisk aktivitet bidrar till att öka ungdomars grad av hälsa och välbefinnande.
Fysisk aktivitet beskrivs som ett botemedel mot välfärdssjukdomar som samhällsutvecklingen har lett till (Larsson & Meckbach, 2012).
Idrottslärares kunskap om barns och ungas behov av fysisk aktivitet är viktigt för att kunna motivera eleverna till att delta i idrotten. Detta gäller alla elever men särskilt elever som anses sakna motivation eller som är fysisk inaktiva. Genom att ge elever som saknar motivation positiva upplevelser av fysisk aktivitet i skolundervisningen skapar man goda förutsättningar för elevernas förbättrade motivation som på sin tur bidrar till att eleverna deltar i undervisningen (Larsson, 2016). Skolidrotten tycks även vara viktigt för elever som anses vara fysisk inaktiva på fritiden då idrotten blir ett utmärkt tillfälle för
inaktiva elever att få bli fysisk aktiva. Därför är det viktigt att en idrottslärare kan bedriva en verksamhet som syftar till att motivera eleverna till att delta i undervisningen (Larsson, 2016).
Genom att ge eleverna verktyg för att kunna genomföra och planera olika rörelseaktiviteter är förhoppningarna att eleverna ska förbli fysisk aktiva även senare i livet som senare bidrar till ett mer hälsosamt liv (Skolverket, 2017). Svenska skolan har i uppdrag att bidra till elevernas utveckling av rörelseförmåga och betydelsen av fysiska aktivitet kopplat till välbefinnande och hälsa (Larsson, 2016).
6
I Madeleine Wikers (2017) avhandling framkommer det tydligt att elever vill vara mer delaktiga i undervisningens planering och utförande samt att läraren ska ge mer feedback, där feedbacken inte endast är negativ feedback i form av det här kunde du gjort bättre utan istället fokusera på vad de
faktiskt gjorde bra. Eleverna vill även att läraren ska bli mer involverad i undervisningen. Ca 50 procent av eleverna ansåg att de inte får vara delaktiga i undervisningen och att eleverna själva tyckte att det var fel. Skulle läraren istället involvera eleverna och ge dem ett större inflytande så trodde eleverna själva att det skulle resultera till högre motivation och mindre frånvaro (Wiker, 2017).
Det saknas tidigare forskning angående hur elever från praktiska gymnasieinriktningar upplever motivation till ämnet idrott och hälsa. Mot denna bakgrund vill det här arbetet lägga fokus på just detta område.
7
2 Litteraturgenomgång
2.1 Vad är motivation
Motivation är ett välkänt begrepp där forskare gett upphov till flera forskningsbegrepp kring vad det är som driver oss människor till att utföra en viss uppgift eller gärning. Ser man till Nationalencyklopedin så definieras motivation som en psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål (Nationalencyklopedin, 2019). Denna studie kommer att fokusera på Deci och Ryans (2000) självbestämmande teori. I självbestämmande beskriver de tre typer av motivation nämligen inre, yttre och amotivaton. Inre motivation är ett självvalt beteende och uppstår när individen upplever lärostoffet tillfredställande och intressant. Yttre motivation upplevs när människan strävar efter yttre belöningar eller för att undvika straff. Amotivation upplever någon när det är brist på motivation (Deci & Ryan, 2000).
För att skapa motivation måste det finnas en riktning eller ett mål. Motivationen blir därför först relevant när den sätts i relation till andra faktorer. I ämnet idrott och hälsa kan yttre motivationsfaktorer
exempelvis vara att elever deltar på lektionen för att uppnå ett godkänt betyg. Inre motivation handlar mer om ett beteende där elever deltar för att de känner glädje i utförandet. Aktiviteten upplevs då självvald och styrs främst av det egna intresset. Det är just det egna intresset som är grundläggande för att skapa inre motivation som är den allra starkaste drivkraften (Skaalvik & Skaalvik, 2018).
Lärarens uppdrag är att hjälpa elever att ge uttryck för sina upplevelser och utveckla ett intresse till att vara fysisk aktiva. För att åstadkomma detta måste läraren ha kunskaper om hur elever upplever den fysiska aktiviteten och hur man kan arbeta med dessa upplevelser pedagogiskt. När det kommer till fysisk aktivitet är det viktigt att elever känner mening med sitt deltagande för att de ska förbli fysisk aktiva. Därför krävs det att läraren anpassar lektionen pedagogiskt efter alla elevers förutsättningar och behov för att motivera till deltagande. I idrotten blir läraren således en instruktör och motivatör till fysisk aktivitet (Larsson, 2016).
2.2 Ämnet idrott och hälsa
Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne under grundskolans nio år där 500 timmar är den minsta
garanterade undervisningstiden. Idrott och hälsa 1 är ett gymnasiegemensamt ämne som berör alla elever som läser årskurs ett på gymnasiet. Motiveringen till att skolan ska inkludera idrott och hälsa i
skolverksamheten är att fysiska aktiviteter och hälsosam livsstil främjar människors välbefinnande och att kunskaper inom ämnet ses som en tillgång både för individ och för samhället (Larsson, 2016).
År 1994 kom idrotten att få ett nytt namn nämligen idrott och hälsa där den nya läroplanen tillförde fokus på hälsokunskaper inom ämnet. Syftet med den nya läroplanen var att förebygga risker som samhällsförändringar medförde. Därför kom hälsa att betonas inom idrotten för att motverka hälsorisker
8
som stillasittande och övervikt. Med den nya läroplanen, Lg94, kom kunskaper om hälsa och rörelse samt fysiks aktivitet ses som ämnets egenvärde. Med egenvärde menas att det fanns ett värde i sig att kunna ämnets centrala delar vilket gav idrotten en plats i skolan. Idrottens betydelse sågs även gynna skolans uppdrag att forma individer där fysisk aktivitet och rörelse bidrog till att stärka individers hälsa, samarbetsförmåga och lärande i andra ämnen (Larsson & Meckbach, 2012). I och med barn och ungas minskande fysisk aktivitet beslöt riksdagen år 2003 att ändra läroplanen där skolan fick i uppgift att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen vilket betydde att hela skolan inte enbart idrott och hälsa skulle arbeta med fysisk aktivitet (Larsson, 2016).
I LGY 11 står det att ”undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan” (Skolverket, 2017). Undervisningen ska bestå av flera moment som ska ge eleverna kunskaper och förståelse för hur de kan vara fysisk aktiva livet ut. Idrotten ska också ge eleverna förståelse för hur fysisk aktivitet påverkar både psykiskt och fysiskt välbefinnande (Skolverket, 2017). Idrottsundervisningen ska utformas så att alla elever kan och vill delta utifrån deras egna förutsättningar. Idrotten ska också bidra till att ge positiva upplevelser till fysisk aktivitet för att skapa intresse och främja den kroppsliga förmågan. Slutligen ska idrott och hälsa bidra till att stärka elevers motivation och självförtroende samt att undervisningen ska behandla frågor som etik och moral (Skolverket, 2017).
2.3 Fysisk aktivitet
Människan och kroppen är beroende av fysisk aktivitet för att fungera och må bra. När människan är fysiks aktiv förbrukas mer energi än vad det gör när kroppen befinner sig i vila. Eftersom elever tillbringar stor del av sin tid i skolan är det viktigt att skolan erbjuder eleverna möjlighet till att vara fysiks aktiva. Exempelvis på fysisk aktivitet i vardagen är cykla, leka och gå promenader. Den gällande rekommendationen om fysisk aktivitet för barn och ungdomar är 60 minuter dagligen. Fysisk aktivitet har visat sig ge hälsosamma effekter som minskad risk för sjukdomar som diabetes, benskörhet och högt blodtryck (Riksidrottsförbundet, 2009).
Fysisk inaktivitet definiera som avsaknad av eller endast litet inslag av kroppsrörelser. Fysisk inaktivitet innebär låg energiförbrukning. Studier har visat att människor som tillbringar stor del stillasittande riskerar ökad risk till ohälsa och förtida död. Därför bör stillasittande beteenden undvikas.
Rekommendationer för människor som tillbringar stor del av sin tid stillasittande är att ta regelbundna pauser med inslag av någon form av muskelaktivitet under några minuter. Exempelvis på stillasittande beteenden är datorspel och tv-tittande (FYSS, 2011).
9 2.4 Inre & yttre motivation
Inre motivation beskrivs som ett självvalt beteende som uppstår när en uppgift eller aktivitet upplevs intressant och tillfredsställande. Motivationen skapas utifrån det egna intresset och glädjen i utförandet.
Deci och Ryan grundarna till medbestämmande teorin beskriver lek och aktivt lärande som ett exempel på inre motivation. Den viktigaste skillnaden mellan inre- och yttre motivation är det egna intresset vilket innebär att aktiviteten i sig upplevs självvald och glädjefylld (Skaalvik & Skaalvik, 2018).
Yttre motivation är en avsaknad och det egna intresset, här ligger snare motivationen i externa belöningar som till exempel lön, betyg eller körkort vid avklarad utbildning (Hassmén, Kenttä &
Gustafsson, 2009). Deci och Ryan (2017) anser även att elever kan uppleva flera former av yttre motivation, nämligen kontrollerad och autonom yttre motivation. För att tydliggöra vilka faktorer som spelar in och till vilken grad beteendet är självvalt, har kontrollerad och autonom yttre motivation delats in i fyra underavdelningar:
• Yttre reglering. Här motiveras eleven av yttre belöningar eller för att undvika ett straff. Straffet delas ut av en person med högre auktoritet som exempel lärare eller rektor. Motivation upplevs då påtvingat och kontrollerat (Josefsson & Lindwall, 2010).
• Introjicerad reglering är en annan form av kontrollerad motivation. Beteendet motiveras då genom att eleven arbetar av rädsla för att misslyckas eller för att slippa skam och skuldkänslor.
Här är eleven sin egna kontrollant genom att själv känna press till att prestera (Josefsson &
Lindwall, 2010).
• Identifierad reglering innebär att eleven ser ett värde i ett beteende och väljer då att ta till sig beteendet. Ett exempel är att eleven deltar i idrott och hälsa trots att eleven inte känner någon glädje av undervisningen eller känner sig tvingad till att delta så ser eleven ändå ett värde med deltagandet. Beteendet uppleves då självbestämt (Josefsson & Lindwall, 2010).
• Integrerad reglering anses ännu mer självbestämt. Här ser eleven inte bara ett värde med beteendet utan kan även koppla det till andra viktiga beteenden och aspekter av sig själv. Till exempel att fysisk aktivitet hänger ihop med andra viktiga hälsovärderingar som kostvanor och sömn (Josefsson & Lindwall, 2010).
Ju mer självbestämmande ett beteende är desto lättare är det att upprätthålla långsiktig motivation och prestation (Josefsson & Lindwall, 2010).
2.5 Amotivation
Amotivation innebär när en person saknar motivation (Hassmén & Hassmén, 2010). Amotivation handlar oftast om brist på kapacitet och tron på den egna förmågan. Till exempel om en uppgift/aktivitet upplevs allt för krävande och utmanande är sannolikheten att individen kommer tappa motivationen till att utföra arbetet. Amotivation relateras även till inlärd hjälplöshet vilket innebär att eleven vid flertal
10
misslyckande har succesivt tappat motivation till dess att tron på framgång helt försvunnit vilket då resulterar i amotivation (Hassmén & Hassmén, 2010).
Orsaken till amotivation kan bero på flera anledningar, exempelvis:
• Brist på kapacitet och förmåga.
• Resultat av att eleven inser att den valda vägen (strategin) inte fungerar och ser heller inga andra valmöjligheter.
• Om eleven anser att ansträngningen är större än belöningen.
• Amotivation i brist av kontroll. Oavsett vad man göra så spelar det ingen roll. Eleven upplever sig hjälplös (Hassmén & Hassmén, 2010).
2.6 Motivations kontinuum
Som tidigare nämnt är motivation ett begrepp med flera dimensioner. Deci och Ryan såg detta som ett kontinuum där inre motivation finns i ena änden och amotivation i den andra, med yttre motivation i form av kontrollerad och självbestämmande reglering mellan inre och amotivation (Hassmén &
Hassmén, 2010)
2.7
Tidigare forskningDen senaste tiden har vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar vart väl omdiskuterat både i media och genom forskning. forskare hävdar att fysisk aktivitet främjar psykologiska och kognitiva egenskaper hos elever men också ökar elevernas motivation till att delta och genomgå en förändring (Perlman & Caputi, 2017). I en studie av Perlman och Caputi (2017) studerades inflytandet av fysisk aktivitet på studenter som upplever låg form av motivation där resultatet visar att fysisk aktivitet bidrar till att motivera elever till att delta i undervisningen. Forskningen baserades på elever i årskurs nio, där sjuttiofyra elever deltog, varav alla sjuttiofyra elever identifierades som amotiverade, (25 pojkar och 53 flickor). Anledningen till att de valt att genomföra forskningen på dessa elever var för att kursen innehöll idrottsutbildning och för att eleverna fick betyg i nionde klass (Perlman & Caputi, 2017). Studien gick ut på att alla elever fyllde i en enkät angående motivation som gav individuella svar för inre motivation och identifierad reglering samt amotivation. Personerna som svarade högt på amotivations skalan och lågt på inre motivations skalan ansågs som amotiverade. Perlman och Caputi (2017) studie beskrev att fysisk aktivitet bidrog till betydelsefull förändring hos hälften av eleverna som saknade motivation,
amotivation.
Krzysztof Sas-Nowosielskis (2008) försökte fastställa huruvida upplevt kompetensbehov,
självbestämmande behov och relationsbehov kombinerat med reglering i Självbestämmande Theorin, har för betydelse för elevers deltagande i idrott och hälsa. En enkät besvarades av 293 högstadieelever och gymnasieelever. Studien var anonym och frivillig. Enkätstudien bestod av påstående kring idrott och
11
hälsa som syftade till självbestämmande teorins kontinuum inre – yttre motivation. Därefter fick eleverna svara till dessa påstående huruvida sant eller falsk de själva upplevde påståendena där ett var falsk och fem var sant, alltså en skala på 1–5 (Krzysztof Sas-Nowosielskis, 2008). Resultatet visade ett samband mellan upplevd kompetens och inre motivation samt behovet av tillhörighet och inre
motivation. Positiv upplevelse av kompetens och tillhörighet i idrott och hälsa reducerade yttre och amotivations beteenden till idrott och hälsa. Det vill säga att elever som känner sig kompetenta och tillhöriga kommer av stor sannolikhet inte påverkas av ytter faktorer eller amotivation (Krzysztof Sas- Nowosielskis, 2008). Studien visade också ett samband mellan amotivation och de två mest extrema beteenderegleringarna i självbestämmande yttre kontinuum. Vilket tyder på att ju mer kontrollerat beteendet upplevs desto mindre motivation till deltagande.
Eleverna ansåg att det var viktigt att läraren angav tydliga instruktioner till de aktiviteter och moment som finns i idrotten för att skapa en känsla av hanterbarhet till uppgiften och därmed förstärka
motivationen till ett aktivt deltagande (Wiker, 2017). Om aktiviteten eller uppgiften uppleves otydlig var det lätt att eleverna upplevde en känsla av hopplöshet vilket kan påverka deras motivationen negativt.
Därför är det viktigt att läraren har en tydlig planering och strukturerad genomgång för att främja elevernas förståelse till uppgiften så att eleverna vet vad som förväntas av dem (Wiker, 2017). Enligt Madeleine Wikers (2017) studie så framgick det att eleverna önskade mer delaktighet i undervisningen för att öka deras motivation. Genom att öka motivationen innebär det också att frånvaron skulle minska.
Maddes tankar kring motivation stärks av forskaren Ntoumanis (2005) som påstår att ju mer
självbestämmande eleverna är desto större chans är det eleverna också drivs av en inre motivation. När elever drivs av inre motivation har det visats ha positiva effekter på elevernas vilja att delta i
undervisningen samt deras vilja att vara fysisk aktiva. Därför blir idrottslärarens kunskaper kring självbestämmandeteorin nyttig för att skapa ett motiverande klassrumsklimat för eleverna (Ntoumanis, 2005
Shen, Wingert, Li, Sun och Rukavina (2010) beskriver att brist på motivation kan bero på flera anledningar och att amotivation är ett aktuellt ämne i skolvärlden som bör diskuteras och adresseras både till elever och lärare. Studien beskriver även att många studenter saknar motivation till idrott och hälsa, särskilt under gymnasietiden då få elever väljer att läsa vidare idrott och hälsa i skolan när de väl har uppnått kraven som behövs för att ta studenten (Shen, Wingert, Sun & Rukavina, 2010). Shen, Wingert, Li, Sun och Rukavina (2010) beskrev att amotivation kan uppstå när elever upplever sig hjälplösa eller när eleverna har brist på förtroende till sin förmåga. Samband var också visats med låg närvaro, passivt deltagande och låg eftersträvan till fysisk aktivitet efter skoltid (Shen, Wingert, Sun &
Rukavina, 2010).
12
3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av motivation i relation till ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: Hur motiveras eleverna i ämnet idrott och hälsa?
4 Självbestämmande teorin (SDT)
Självbestämmande teorin (engelskan Self-Determination Theory) är som tidigare nämnts en motivations teori som syftar till att förstå varför människor presterar och mår bra. Självbestämmande teorin riktar sig inte enbart till hur motiverade eleverna är utan också till vilken sorts motivation människor upplever, det vill säga inre, yttre och amotivation (Skaalvik & Skaalvik, 2018).
Självbestämmande teorin inkluderar även tankar kring människors fundamentala behov och hur dessa behov främjar välmående, prestation och motivation. Ryan och Deci (2017) nämner tre grundläggande psykologiska behov, behovet av kompetens, behovet av tillhörighet och behovet av
autonomi/självbestämmande. Beroende huruvida dessa tre behov tillfredsställs påverkar de vilken typ av motivation eleven upplever (Weinberg & Gould, 2010). Behovet av kompetens beskrivs tillfredsställas när eleven tror på sin egna förmåga och känner att de besitter tillräcklig med kunskaper för att lyckas.
De känner en glädje till utförandet och vågar ta sig an uppgiften (Hassmén & Hassmén, 2010).
Behovet av autonomi eller självbestämmande handlar om att eleven upplever sig ha ett inflytande och att de själva kan påverka sina handlingar och val. För att känna autonomi måste eleven uppleva fria
valmöjligheter och ett självbestämmande (Skaalvik & Skaalvik, 2018). Behovet av tillhörighet handlar om att eleven upplever sig sedd, respekterad och förstådd i ett socialt sammanhang. Eleven känner en tillhörighet till en grupp och känner en trygghet samt tillit till dessa människor (Deci & Ryan, 2000;
Skaalvik, Skaalvik, 2018). Situationer som erbjuder eleverna möjligheter till att stärka sin kompetens, interagera med andra människor och dessutom ge valmöjligheter kommer enligt SDT stärka elevernas motivation, välmående och prestation (Hassmén & Hassmén, 2010).
13
5. Metod
Valet av kvalitativ metod baserades på syftet att studera gymnasieelevers upplevelse av motivation i relation till ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna skedde under en spökbollsturnering som skolan hade arrangerat och besöket till skolan informerades till idrottsläraren på skolan. Alan Bryman (2018) beskriver kvalitativ forskning som en metod där tonvikten snarare ligger på ord än siffror vid insamling och analys av data. En kvalitativ forskningsmetod baseras på deltagarnas perspektiv och synpunkter och att forskaren till en kvalitativ forskning eftersträvar en nära relation till deltagarna för att på bästa sätt kunna förstå deltagarnas åsikter och uppfattningar (Bryman, 2018). Anledningen till intervjuerna var att ta del av elevernas syn på om motivation och för att få en djupare förståelse till hur eleverna upplevde motivation till ämnet idrott och hälsa.
5.1 Design
Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor där frågorna utgick utifrån självbestämmande teorin och därefter fick deltagaren/eleven svara på sitt egna sätt (Bryman, 2018). Utifrån ett antal olika frågor bestod intervjuerna av en semistrukturerad intervjuguide där elevernas svar stod i centrum. Teorin användes som en slags guide därefter fördes samtalet vidare utifrån elevens svar och synpunkter.
5.2 Urval
Bryman (2018) beskriver att kvalitativt urval kan användas genom att man väljer ett urval av område och därefter deltagare. Eftersom studiens urval baseras på yrkeselever på gymnasieskola och deras syn på motivation blev det snabbt klart för mig att jag skulle hålla intervjuerna på en praktisk gymnasieskola och att deltagarna skulle bli eleverna på den skolan. Under undersökningen så kontaktade jag min gamla handledare som är idrottslärare på skolan och informerade honom att jag behövde intervjua 6 elever till min studie. Handledaren svarade positivt till studien och tipsade om att intervjua eleverna under
spökbollsturneringen som skolan arrangerade. Deltagarna kommer från en praktisk gymnasieskola och går andra året på gymnasiet. Valet av andra års elever baserades på faktumet att eleverna hunnit bli bekanta med både lärare och klasskamrater samt att betygen sätts i årskurs två. Intervjuerna bestod av tre pojkar och tre flickor.
5.3 Mätinstrument/Intervjuguide
Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor där frågorna utgick utifrån självbestämmande teorin (Bryman, 2008) och därefter fick deltagaren/eleven svara på sitt egna sätt. Utifrån ett antal olika frågor bestod samtalet av en snarare planlös strukturering där elevernas svar stod i centrum. Teorin användes som en guide därefter fördes samtalet vidare utifrån elevens svar och synpunkter.
Intervjuguide finns i slutet av uppsatsen.
14 5.4 Genomförande
Genomförandet tog plats i skolans idrottshall under en spökbollsturnering. Val av plats passade utmärkt eftersom de flesta av eleverna fanns närvarande på plats och att det blev lättare för mig att haffa elever och fråga dem om de ville delta i studien. Valet av deltagare grundades i att de gick i årskurs två och att de valt en yrkesinriktning på gymnasiet samt att eleverna upplevdes sakna motivation under i min vistelse på VFU. Utöver det så skedde valet av deltagare slumpmässigt oberoende av kön,
idrottsbakgrund och etnicitet. Att jag tidigare haft kontakt och skapat en relation till eleverna under min VFU underlättade hela proceduren.
Alla elever blev informerade om att deltagandet var frivilligt och anonymt. Eleverna som valde att ställa upp i studien följe med till en sal som fanns i närheten av idrottshallen, där intervjuerna tog plats. Alla intervjuer vara i ca 5–15 minuter. Något jag hade önskat hade varit att testa mina intervjufrågor innan jag utförde intervjuerna på skolan för att få en bredare förståelse till hur en intervju ser och går till.
Därav kunde jag gjort en så kallad pilotstudie för att få lite mer kött på benen till de riktiga intervjuerna ute i skolan. Ett annat problem var att intervjua elever som upplevdes sakna motivation av den
anledningen att intervjuerna var frivilliga och att dessa elever inte ville delta i studien (Bryman, 2018).
5.5 Databearbetning
I studien valdes en kvalitativ metod eftersom syftet var att analysera intervjuer med elever från praktiska inriktningar. Svaren som intervjuerna gav kategoriserades med hjälp av Självbestämmande Teorin vilket gav analysen av data en riktlinje att följa (Hassmén & Hassmén, 2008) Transkriberingen av data handlar om att föra samman helheter där teman och mönster uppmärksammas (Hassmén & Hassmén, 2008).
Därför placeras stor vikt på transkriberingen av intervjuerna där svaren noggrant avlyssnades och skrevs ner. Med hjälp av funktioner som pausa och spola tillbaks kunde svaren ytterligare kontrolleras så att allting stämde överens med det som sades under inspelningarna.
5.6 Reliabilitet och validitet/Giltighet
Reliabilitet och validitet är ett omdiskuterat ämne. Reliabilitet och validitet används oftast inom kvantitativa mätningar och för att bättre förstå vad reliabilitet och validitet innebär inom kvalitativ forskning har forskare istället valt att använda sig av andra termer nämligen, tillförlitlighet och äkthet (Bryman, 2018).
15
Bryman (2018) beskriver fyra huvudkomponenter som motsvarar trovärdighet inom kvalitativ forskning:
• Trovärdighet
• Överförbarhet
• Pålitlighet
• Möjlighet att styrka och konfirmera
Trovärdighet innebär att man säkerställer att forskningen genomförts enligt de regler som finns och att resultaten är accepterade hos läsaren (Bryman, 2018). Överförbarhet innebär att forskningen kan generaliseras till andra sociala miljöer, inom kvalitativ forskning beskrivs överförbarheten som ett problem då undersökningen grundas i ett begränsat urval (Bryman, 2018).
Hassmen & Hassmen (2008) beskriver hur pålitlighet kan uppnås genom att resultat inom studien ser simultana ut till tidigare forskning och att då likartade resultat bekräftar en hög reliabilitet (pålitlighet).
Däremot beskriver Hassmen & Hassmen (2008) också att det inte är helt enkelt att uppnå hög reliabilitet inom kvalitativ forskning eftersom forskningen bygger på forskarens egna tolkningar och reflektioner.
Något som brister en aning i undersökningen eftersom (som tidigare nämnt i inledningen) saknas tidigare forskning kring hur elever från praktiska gymnasieinriktningar upplever motivation till ämnet idrott och hälsa.
Enligt Bryman (2018) ska forskaren kunna styrka och konfirmera/säkerställa att studien är gjort på ett korrekt sätt och att forskaren inte blandat sig i eller påverkat svaren på något sätt. Genomförandet av undersökningen baserades på frågor i utgångsläge i självbestämmande teorin utöver att ställa frågor kring teorin agerade jag helt opartisk där fokus låg på att föra en konversation kring elevens tankar och åsikter. Validitet innebär att man undersökt det man avser att undersöka i studien. Dvs att studien har genomförts på ett sätt så att slutsatserna ses trovärdiga och att studien visar en klar metod där man redovisera hur man gått till väga (Hassmén & Hassmén, 2008). Därför har jag försökt vara så tydlig som möjligt i min redovisning av metod och hur jag har gått till väga i min undersökning.
5.7 Etiskt förhållningssätt
Enligt Bryman (2018) har forskaren ett etniskt ansvar när det kommer till deltagarnas involvering i undersökningen. Bryman nämner således fyra grundläggande frågor som berör det etniska ansvaret, nämligen: frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Det finns även krav inom svensk forskning att studien följer etiska principer. Principer som inkluderar informationskravet,
samtyckskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att uppnå ett etniskt förhållningssätt följde jag dessa etiska principer. Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagarna om undersökningens syfte. Forskaren ska även tydliggöra att deltagandet är frivilligt och att de har rätt till att avsluta undersökningen när som helst om det så önskas (Bryman, 2018). Gällande informationskravet
16
så fick deltagarna reda på varför jag var där och vilket syfte min studie hade. Innan godkännande tillgavs så betonade jag även att undersökningen var frivillig.
Samtyckskravet innebär att deltagarna har rätt till att själva bestämma över sin medverkan och om deltagaren är minderårig brukar det krävas godkännande från föräldrar eller vårdnadshavare (Bryman, 2018). Eftersom eleverna inte vara minderåriga krävdes det inget godkännande från vårdnadshavare.
Konfidentialitetskravet betyder att alla uppgifter angående deltagarna i undersökningen ska behandlas och förvaras på ett sådant sätt att obehörig inte kan komma åt informationen (Bryman, 2018). Under intervjuerna tydliggjorde jag för deltagaren att undersökningen är anonym däremot berättade jag inte att alla uppgifter var konfidentiella men självklart kommer uppgifterna att behandlas på det viset eftersom det berör elevens åsikter om idrott och hälsa. Nyttjandekravet innebär att alla uppgifter som samlas in gällande deltagarna får endast brukas till forskningsändamålet och inget utöver det (Bryman, 2018).
I samband med frågan om deltagarna ville ställa upp i studien informerade jag dem om att deltagandet är helt och hållet frivilligt och att de hade rätt att avbryta intervjun när som helst utan konsekvenser samt att deltagarna blev informerade om studiens syfte, detta för att följa samtyckskravet och
informationskravet som inkluderas i de etniska förhållningskraven (Vetenskapsrådet, 2017). Vidare blev deltagarna tillfrågade om det var okej om samtalet spelades in, vilket alla godkände. Under inspelningen nämns inga namn eller andra personliga uppgifter. Det som spelas in är endast deltagarens svar och alla uppgifter som samlats in kommer endast att användas till forskningens ändamål. Alla inspelningar kommer att behandlas med största möjliga sekretess och förvaras där obehöriga inte kan ta del av dem (Bryman, 2018). Hänsyn har tagits till Karlstads universitets hantering av GDPR eftersom de är
ansvariga för personuppgifter när uppsatsen har registrerats i universitetets register. Med personuppgifter avses varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. Avgörande blir därför att studien inte på något sätt kan knytas till någon av deltagarnas identitet (Bryman, 2018).
17
6. Resultat
I detta avsnitt kommer resultatet redovisas där frågeställning och syfte besvaras. För att skydda
deltagarnas uppgifter har jag valt att använda mig av fingerade namn där de 6 intervjuerna fått namnen, Simon, Robin, Viktor, Elin, Amanda och Sigrid. Deltagarna består av tre pojkar och tre flickor.
6.1 Demokrati
Gällande upplägg beskrev alla sex respondenter att de kände ett inflytande där de upplevde att de fick vara med och bestämma i lektionsplaneringen. När frågan ställdes till Amanda beskrev hon ett inre motiverat beteende där hon berättade att de fick vara med och bestämma vad de skulle göra på lektionen och att det bidrog till att eleverna tyckte det var lustfyllt ”ja det tycker jag. Det är det som är lite kul också att vi får bestämma lite vad vi ska göra som vi tycker är roligt”. Victor upplevde också ett inflytande i lektionsplaneringen och berättade att läraren på en del lektionstider låter eleverna själva få bestämma vad de ska göra på lektionen och att de då får planera och genomföra en valfri
lektionsplanering. Han fortsatte med att berätta att ibland kan det även hända att idrottslektionerna saknar en bestämd planering och att läraren då ger dem alternativ på vad de kan göra under lektionstiden
”ja vi får uppgifter att vi ska planera själva vissa idrottslektioner och vad vi ska göra till exempel. Vi får ju vara med sen så ibland har vi inte något helt bestämt utan de ger oss alternativ att nu får ni göra det här och det här och så får man välja”. När frågan om inflytande ställdes till Sigrid ansåg hon att de fick vara med och bestämma och beskrev även en förståelse till de krav som ska uppnås "ja det tycker ja. Det är vissa krav man ska uppnå men vi får ju va med och tycka och så”. Övriga elever instämde på frågan och beskrev kortfattat att de upplevde ett inflytande där de får vara med och bestämma i undervisningen.
6.2 Upplägg Innehåll och Didaktik
När frågan om variation och fördelning i upplägg och innehåll ställdes svarade eleverna att de tyckte innehållet bra som det var. Trots detta var det några elever som uttryckte att de skulle vilja se mer utav något moment inom idrotten. Till exempel sade Elin att ”Det vet jag faktiskt inte, jag tycker det är ganska bra just nu. Tex i skolan vill jag spela mer spökboll. När frågan angående upplägg och innehåll ställdes till Victor så uttryckte han ett intresse av att vilja se mer styrka i idrotten där eleverna får tillgång till vikter ”Det hade varit kul, vi har ju styrka och sånt men då är det bara med kroppen du använder bara såna övningar. Det hade vart kul med lite mer vikter och sånt, gym och även lite sånt kampsporter som boxning och sånt”. Sigrid beskrev att hon tyckte att fördelningen var bra i idrott och hälsa och beskrev även förståelse till de krav som ska uppnå ”Ja det tycker ja. Det är ju vissa krav man ska uppnå men vi får ju vara med och tycka och så”. Övriga elever att upplägg och innehåll var bra som det var i skolan där Simon svarade genom att säga ”nej. Jag skulle säga att det är rätt bra. Det är
18
ingenting som jag riktigt saknar om jag ska tänka på det nu”. Detta kan även hänvisas till Robins svar på frågan som svarade ”nej det tror jag inte. Det är bra som det är just nu”. Respondenternas svar visar att de känner sig nöjda med hur innehållet ser ut vilket kan hänvisas till inre motiverat beteende där upplägget som finns i skolan känns tillfredställande. Trots detta beskrev några av eleverna att de ville se mer utav något moment som finns inom idrotten.
6.3 Ledarskap och coaching
Frågan om hur en lärare ska vara för att motivera svarade majoriteten av eleverna, 3 av 6 elever, att de tyckte att läraren inte ska vara för sträng eller för snäll mot eleverna. Victor tyckte att det skulle vara skönt om läraren kunde sätta gränser mellan sträng och snäll för att skapa en rolig undervisning ”inte överdrivet sträng men det ska inte vara göra vad du vill. Det är skönt att ha gränser men ändå gör så det blir roligt utav det”. Simon var inne på samma spår som Victor där han tyckte att läraren ska inte ska vara för hård men inte heller för snäll och berättade att han tyckte att läraren ska hålla det emellan när man ska vara hård och när man ska vara snäll och sa ”De ska inte vara för hårda för då blir det att de trycker en för mycket och då kan man inte koncentrera sig så mycket på det man ska göra eller inte. Jag tycker att man inte ska vara för snäll heller man ska kunna säga till men man ska kunna hålla det emellan”. När frågan ställdes till Elin beskrev hon att hon inte tyckte att läraren ska vara sträng och att läraren ska variera innehållet i undervisningen för att motivera henne ”Jag tycker inte att de ska vara stränga och inte köra en sak hela tiden då tycker jag man ska variera lite”. Amanda beskrev att en idrottslärare ska vara snäll, förstående och peppande och inte alltför sträng för att motivera. När frågan senare ställdes till Robin så höll han inte riktigt med övriga klasskamrater och berättade att han tyckte att läraren ska vara hård för att motivera ”ska vara lite hård och tjata lite”.
6.4 Hälsa och fysisk aktivitet
Vad gäller inställning till idrott och hälsa visade resultaten överlag positivt. Simon och Robin beskrev idrotten som bra och kul men att det fanns stunder som de upplevde mindre bra eller tråkiga. Victor beskrev idrotten som ett bra ämne att ha i skolan och förklarade att han såg idrotten som ett bra tillfälle att få röra på sig. Elin berättade att hon tyckte idrotten var bra för hälsan och för elever som inte är aktiva i sporter på fritiden ”Jag tycker det är bra för man får bättre hälsa. Jag tycker det är bra för vissa som till exempel mig jag gör ingenting, jag är med kompisar för det mesta, jag gör ingen sport så det är skönt att ha någonting så man kan sporta”. Sigrid beskrev att hon inte är förtjust i träning överlag men att hon tycker lagsporter är kul och att hon kände att var tvungen att träna för att må bra. Amanda beskrev att hon tyckte att idrotten var kul men att det var jobbigt om idrotten låg som första lektion då om man inte duschar så får man gå svettig under resten av dagen. Amanda säger även att det är skönt att få röra på sig istället för att sitta stilla ”Det är väl kul, det är lite jobbigt om man har det första
19
lektionen. Det blir lite, ifall man blir svettig och sen om man inte duschar så går man svettig hela dagen.
Jag tycker det är roligt och det är skönt att få göra någonting istället för att bara sitta stilla”.
6.5 Betyg
När jag pratade med eleverna vad som motiverade dem till idrott och hälsa svarade eleverna olika. När frågan ställdes till Amanda, Simon och Elin svarade de att deras motivation drevs av yttre faktorer i form av betyg men också att de såg ett värde i deltagandet. Amanda svarade att det var främst yttre faktorer som motiverade henne men beskriv samtidigt också ett inre motiverat beteende ”Framförallt så är det betygen, oftast är det prat om i skolan att de flesta av dom som anställer kollar typ idrotten, svenskan, engelskan så ser så att man är med och bidrar, det är ju betygen sen är det, jag tycker det är roligt att röra på sig, jag har ju spelat handboll hela mitt liv typ så det är roligt”. Simon och Elin beskrev att deras motivation drevs av yttre faktorer i form av betyg men att även de såg ett värde i idrotten där Simon beskrev lektionen som ett bra tillfälle att få röra på sig då han var inaktiv på fritiden och Elin beskrev idrotten bra för hennes kropp. Till exempel svarade Simon ”Det är väl den största delen att få ett betyg men det finns också att det, för jag går inte i någon sport eller nånting på fritiden. Så det ser jag det som en möjlighet att röra på mig”. Robin svarade på frågan genom att kortfattat beskriva att studiebidraget var det som fick honom att motiveras. ”CSN:et, skratt”. När jag sedan frågade honom om han såg ett värde i idrotten svarade han att ”Jag vet inte, det är väl att man får röra på sig”. När frågan ställdes till Victor svarade han att hans motivation kom från att han har diagnosen ADHD och att
idrotten då erbjuder fysisk aktivitet vilket då hjälper honom att sova bättre på nätterna ”Jag har ju ADHD så det är gött att ta ut energin. Jag sover mycket bättre på nätterna efter de”. Victor hade även visat upp ett självbestämt beteende tidigare i intervjun där han berättade att han hade svårt att röra på sig utöver idrotten och såg därför idrotten som ett bra tillfälle för att få hålla igång. Sigrid beskrev att hennes motivation kom ifrån att hon på fritiden var ledare för vattenpolo och att hon ansåg att man måste vara tränad för att leda. När jag frågade henne om hon såg ett värde med idrotten svarade hon ”Den störa delen till att jag tränar överhuvudtaget för att jag göra det för mig själv”.
6.6 Kompetens – Självbestämmande Teorin
Svaren på frågan om kompetens varierade hos eleverna. Simon beskrev att han var bra på simning och att han tyckte det var kul med badminton. Han beskrev även att han spelade badminton på sommaren i trädgården och fått med sig bakgrund därifrån. Victor beskrev att han tidigare trodde att han hade dåliga betyg för att han inte var duktig i idrott och för att han struntade i ämnet. Dock så beskriver han att när han anstränger sig så får han högre betyg. När jag frågade Sigrid om det fanns något som hon upplevde sig vara bra på i idrotten svarade hon ”Asså det är väl lagsporter överlag. Jag tycker det är kul”.
Samma fråga ställdes till Amanda där hon svarade ”det är väl typ handboll, sen är jag väl ganska duktig
20
på badminton. Jag tycker det är roligt det är jag ganska duktig på kan jag tycka. Alltså styrketräning armhävningar och sånt där det suger jag på, det är jag inte duktig på men lite roligt så tycker jag”.
Efter att ha frågat henne ”skulle du vilja bli bättre även fast du känner att du inte är bra på
styrketräning?” fortsatte hon att berätta att hon tyckte att det var tråkigt när hon känner att hon inte kan men när hon känner att hon kan så blir det roligare ”Ja. Jag vill oftast, när man inte kan någonting det är då man oftast tycke det är tråkigt men när man väl kan så tycker man det är roligt. Det är typ samma sak som matte. Det är skittrist när man inte kan någonting men sen när man kan då tycker man det är roligare och då känner man att det här kan jag ju”. Svaren visar samband på kompetens och inre motivation det vill säga att om människor känner sig kompetenta till att klara av uppgiften upplever de också glädje i utförandet.
6.7 Närvaro
Amanda pratade om klassens tillhörighet där hon beskrev att det var många som inte deltog på
lektionstid. Hon tyckte att det var tråkigt att klasskamraterna inte var med och sa att eleverna straffade sig själva och att det påverkar övriga elever genom att en del moment kräver fler elever. När jag frågade Amanda varför hon inte trodde de var med svarade hon ”För att de inte orkar sen så har typ hela min klass inte vart med i sjuan åttan och nian heller. De gillar ju inte idrott, de gillar inte att svettas och tycker det bara är jobbigt”. Sigrid beskrev en annan syn på klasskamraternas deltagande när hon
uttryckte ”jag tycker att om jag går efter våran klass, alla är väldigt peppande inför gympan och det gör ju att man själv blir peppad om det skulle vara hälften av klassen bara satt och kollade på så kanske man inte hade varit lika motiverad, tycker jag”. Victor berättade att han inte upplever sig självsäker i idrotten och att han bryr sig om vad klasskamraterna tycker. Han berättade att om han skulle misslyckas med att träffa en boll skulle han skoja bort situationen men att han fortfarande skulle skämmas efter. När jag frågade Victor om han kände sig trygg på idrotten svarade han Det är ingen som är dum mot mig eller så, det är inget tröligt när man är på idrotten alla har det kul typ”. Simon, Elin, Amanda och Robin beskrev en tillhörighet där de beskrev att kände sig trygga i klassen och att det fick vara med och ta plats i klassen.
6.8 Amotivation/Jobbigt
Under mina intervjuer frågade jag eleverna om det fanns något som omotiverade dem till idrott och hälsa. Eleverna beskrev amotiverade när de upplevde något inom idrotten jobbigt. Amanda beskrev att hon upplevde sig omotiverad när det är jobbigt och att hon upplevde att hon hade en dålig kondition
”Det är väl att det är jobbigt, det är ju alltid jobbigt och jag har inte jättebra kondition och så där men det är inte så mycket som omotiverar mig så”. Victor beskrev att sträckan till idrottshallen var det som omotiverade honom då han upplevde sträckan lång och energikrävande. Robin beskrev att det var skönt
21
att röra på sig men att det är jobbigt när man tappar konditionen och att det bidrar till att lektion
uppfattas som seg ”Ja det är gött att röra på sig och lite jobbigt när man tappar konditionen då blir det lite segt annars är det kul”. Resultatet visar att eleverna känner en avsaknad till motivation när de upplever idrotten jobbig. Vilket tyder på amotivation i brist på kapacitet eller förmåga och om eleven känner att ansträngningen är större än belöningen.
6.9 Analys av resultat
Syftet var att studera gymnasieelevers upplevelse av motivation i relation till ämnet idrott och hälsa.
Deci och Ryans (2000) självbestämmandeteori beskriver tre motivationstyper: inre, yttre och
amotivation, där målet är att uppnå inre motivation eftersom inre motivation är den starkaste drivkraften både för att skapa motivation men också för att bibehålla den i en längre tid. Självbestämmande teorin skapar också förståelse för vad motivation är och hur den kan användas i pedagogiska sammanhang. I skolans verksamhet blir kunskaper kring motivation användbara för att förstå hur motivation påverkar elevers inlärningsförmåga och utveckling. Faktorer som nämns i denna studien som tex kompetens, närvaro och betyg har en påverkan till hur elever motiveras (Skaalvik & Skaalvik, 2016).
Sammanfattningsvis beskrev eleverna en positiv inställning till idrotten där alla eleverna såg ett värde i delta på lektionen. Eleverna upplevde innehållet bra, dock så fanns det önskemål hos eleverna där de ville se mer utav något moment. Eleverna beskrev också ett inflytande i lektionsupplägget där de upplevde att de fick vara med och bestämma över innehållet. Det är delade meningar kring vad som motiverade eleverna till deltagande och några av respondenterna beskrev att de motiverades av betyg och samt såg idrotten som en chans till rörelse. En del av elever såg ett värde med deltagandet och kunde koppla det till andra viktiga aspekter av sig själv.
22
7. DISKUSSION
7.1 Resultatdiskussion
Syftet var att studera gymnasieelevers upplevelse av motivation i relation till ämnet idrott och hälsa.
Frågeställning: Hur motiveras elever i ämnet idrott och hälsa?
I resultatdiskussionen kommer tidigare forskning och teori kopplat till resultatet behandlas.
Gällande inflytande i idrott och hälsa beskrev alla sex respondenter att de upplevde att de fick vara med och bestämma i undervisningen. En av eleverna tog upp ett inre motiverat beteende när hon berättade att hon tyckte att det var roligt att eleverna fick vara med och bestämma, vilket kan kopplas till Deci och Ryan (2017) som beskriver inre motivation som självvalt och tillfredställande. En annan elev beskrev ett inflytande där de fick planera en egen aktivitet på lektionstid vilket kan hänvisas till idrott och hälsas syfte att låta eleverna få planera och genomföra olika aktiviteter som främjar den kroppsliga förmågan (Skolverket, 2017). Det kan även kopplas till Skaalvik och Skaalvik (2018) som beskriver inre
motivation som självvald och glädjefylld samt behovet av autonomi som handlar om att eleven känner ett inflytande där eleven kan påverka sina handlingar och val. Att eleverna känner sig delaktiga på lektionen ökar chanserna till högre motivation och mindre frånvaro. Detta kan hänvisas till tidigare forskning kring självbestämmande teorin där forskningen säger att ju högre grad självbestämmande en elev är desto större chans är det eleven drivs av inremotivation (Ntoumanis, 2005). För att ytterligare stärka inflytandes betydelse beskriver Wiker (2017) att elever som deltog i hennes avhandling önskade mer delaktighet för att stärka deras motivation.
Resultatet från denna studie visar att majoriteten av eleverna upplevde innehållet i undervisningen bra som det var. Detta skulle kunna hänvisas till Skolverkets läroplan för grundskolan där skolan ska främja elevernas utveckling genom att variera och balansera innehåll och arbetsformer (Skolverket, 2017).
Av alla respondenter svarade majoriteten att en lärare inte ska vara för sträng för att motivera eleverna.
Vilket kan tyda på att lärarens stränga beteende kan leda till att eleverna känner en brist på kontroll (låg självbestämmande). Det stränga beteendet kan också influera aktiviteterna i skolan vilket leder till att eleverna då känner en brist på kapacitet till aktiviteten vilket kan leda till amotivation (Hassmén &
Hassmén, 2010). Detta kan även kopplas till Krzysztpf Sas-Nowosielskis (2008) studie som visade samband mellan amotivation och lågt självbestämmande.
När det kom till upplevd motivation visade resultatet att flera elever motiverades av yttre belöningar i form av betyg och studiebidrag. Vilket pekar på Ryan, Patrick, Deci och Williams (2008) studie om yttre reglering som beskriver att eleven motiveras av externa faktorer i form av belöningar eller straff. Trots detta visade resultatet framförallt att eleverna hade ett självbestämt beteende av identifierad reglering på
23
motivations kontinuumet där alla elever såg ett värde i att delta på lektionen. En elev beskrev att hon främst motiverades av betyg men också att hon tycker det var roligt att röra på sig. Vilket då kopplas till ett yttre och inre motiverat beteende (Skaalvik & Skaalvik, 2018). Tre av deltagarna beskrev att de motiverades av yttre reglering och identifierad reglering. De beskrev att de motiveras av betyg och studiebidrag men att de också såg idrotten som ett bra tillfälle att få röra på sig (Josefsson & Lindwall, 2010). En elev beskrev också en integrerad reglering där han såg fysisk aktivitet kopplat till andra hälsovärderingar (Josefsson & Lindwall, 2010). Tre av deltagarna såg idrotten som ett bra tillfälle att få röra på sig då de var inaktiva på fritiden vilket kan kopplas till Larsson (2016) som beskriver
skolidrotten som ett viktigt tillfälle för elever som är fysisk inaktiva. Det kan också kopplas till att elever blir alltmer fysisk inaktiva (Svenska dagbladet, 2006).
Resultatet visar att elever som känner en tro på sin egna förmåga upplever också en inre motivation.
Detta kan kopplas till Hassmén och Hassmén (2010) som beskriver att behovet av kompetens
tillfredsställas när eleven tror på sin egna förmåga och känner att de besitter tillräcklig med kunskaper för att lyckas. De känner en glädje till utförandet och vågar ta sig an uppgiften (Hassmén & Hassmén, 2010). Resultatet kan även kopplas till tidigare forskning som visar samband på tillfredsställt
kompetensbehov och inre motivation (Krzysztof Sas-Nowosielskis, 2008). En elev beskrev
kompetensbehovet genom att säga att när hon inte kan någonting då upplever hon det tråkigt men så fort hon känner att hon kan då blir det roligare. Vilket tyder på det som Shen et al (2010) säger att
amotivation kan ses som samband till brist på kapacitet och förmåga.
Resultatet visade även att upplevd tillhörighet till ämnet idrott och hälsa, då eleverna upplevde att de fick vara med och ta plats i klassen. Samtliga elever beskrev att de kände sig trygga i klassen vilket syftar till att behovet av tillhörighet är tillfredsställt. Detta kan också hänvisas till Krzysztof Sas-
Nowosielskis (2008) som hävdade att behovet av kompetens och tillhörighet är viktiga komponenter till huruvida människor motiveras eller inte.
Respondenterna svarade att de upplevde en avsaknad av motivation när aktiviteten ansågs jobbig och flera av eleverna beskrev konditionen som den största anledningen till att det blev jobbigt vilket kan hänvisas till det Shen et al (2010) skrev i sin forskning om att elever kan känna en brist på motivation när de upplever sig hjälplösa eller saknar förtroende till sin egna förmåga. En respondent svarade att skulle han misslyckas med att träffa en boll skulle han skoja bort situationen för klasskamraterna men att han fortfarande skulle skämmas över det hela efteråt. Detta kan kopplas till Wikers (2017) avhandling som säger att elever känner en rädsla till att bli uttittade vilket kan resultera till att de avstår från att utveckla nya färdigheter. Eleverna anser därför att det är viktigt att lärmiljön och läraren tillåter eleverna att misslyckas för att de ska lära sig nya färdigheter. Detta kan också hänvisas till Hassmén, Kenttä och Gustafsson (2009) som beskriver att läraren ska betrakta fel och misstag som en del av lärprocessen
24
istället för att enbart se något negativt. Vilket leder till goda förutsättningar för utveckling då eleverna vågar pröva sig fram istället för att känna en rädsla för att misslyckas.
7.2 Metoddiskussion
Metoden som har använts i den här studien är kvalitativa intervjuer. Anledningen till valet av kvalitativ metod över kvantitativ metod var att få en djupare förståelse av elevernas upplevelse av motivation till ämnet idrott och hälsa (Bryman, 2018).
Bryman (2018) beskriver att det krävs mycket träning och tid för att utveckla en bra kvalitativ studie.
Som intervjuaren måste man genomgå flera intervjuer för att skapa en uppfattning till vad som skapar en god kvalitativ studie. Därför tar det lång tid att bli bra på att intervjua människor (Bryman, 2018).
Eftersom det var första gången jag genomförde en intervjustudie kan jag tycka att det var svårt att
greppa förväntningarna på studien och förstå vilka frågor som skulle fungera bra och mindre bra. Om jag skulle göra om studien skulle jag dels inte gjort intervjuerna så tidigt som jag gjorde för att bättre förstå intervjuns syfte kopplat till frågeställningar i studien och framförallt gjort en pilotstudie (i enlighet med Bryman, 2018) för att få en djupare förståelse till vilka frågor och följdfrågor som fungerar bra. Trots detta känner jag mig nöjd till de svar som studien innehåller då det var första gången jag genomförande en kvalitativ intervjustudie.
Valet av respondenter känns relevant utifrån studiens ändamål och frågeställningar. Med det sagt hade jag hoppats på att intervjua fler elever som jag upplevde under min VFU saknade motivation men eftersom intervjuerna är helt frivilliga kunde jag inte påverka vilka elever som ställde upp. Det fanns inga tankar kring valet av kön utan slumpmässigt intervjuade jag de elever som hade tid och som frivilligt ville ställa upp på intervjuer. Däremot fann jag deltagandet av tre flickor och tre pojkar intressant för studiens ändamål. Valet av plats skedde som tidigare nämnts i metod delen under en spökbollsturnering vilket kanske inte var den bästa platsen att intervjua elever eller fråga om de ville ställ upp på intervju av den anledningen att det blev svårt att få tag på deltagare och att eleverna var fullt upptagna i turneringens chargong.
En styrka med studien är att den synliggör elever med yrkesinriktning motivation till idrott och hälsa vilket är ett relativt okänt forskningsämne där tidigare forskning är svårt att hitta i en mängd olika databaser. En annan styrka är att studien bidrar till en förståelse för dessa elever, som går att användas i idrottslärarens professionsarbete. Självbestämmandeteorin är dessutom en bra motivationsteori som är bra att känna till. Svagheter i studien är dels min egna forskningserfarenhet där jag själv anser att intervjuerna hade varit mer givande om jag till exempel gjort en pilotstudie före den ”riktiga intervjun”.
En svaghet är att på grund av den semistrukturerade intervjuguiden så var det lätt att vissa svar
”försvann” tex fanns det en del områden där endast fyra av de sex eleverna svarade på grund av att jag
25
inte var helt säker på om jag redan gått igenom en del frågor. Överlag upplever jag att frågor och följdfrågor kunde varit mer kopplad till vald teori.
Slutsats
Resultatet visar betydelsen av tillfredsställda behov och vilken typ av motivation eleven upplever. När eleven känner en inre motivation och behovet av självbestämmande, kompetens och tillhörighet
tillfredsställs är sannolikheten stor att eleven vågar ta sig an nya utmaningar, känner en glädje till utförandet och utvecklar kroppsliga förmåga som befäster fysisk aktivet livet ut (Skolverket, 2017).
Därför är det viktigt att läraren brinner för det han gör för att hjälpa sina elever att lyckas. belöningen ligger då elevernas utveckling och växande som individer. Självbestämmande teorin har också visats ge positiva effekter på elevers motivation. Därför rekommenderas självbestämmande teorin för att främja elevernas hälsa och fysiska förmåga.
7.3 Fortsatt forskning
Förslag på vidareforskning för framtida studier är att fler studier behöver genomföras för att ytterligare synliggöra elever med yrkesinriktnings motivation till ämnet idrott och hälsa. Förslag till framtida forskning skulle vara att jämföra elever med teoretiska gymnasieinriktningar med elever som går praktiska gymnasieinriktningar för att då se om motivation ser annorlunda ut beroende på inriktning.
26
REFERENSER
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Caputi, P., & Perlman, D. (2017). Examining the influence of Sport Education on the precursors of amotivation. European Physical Education Review, Vol. 23(2) 212–222.
Chu, T., Zhang, T. (2018). Motivational processes in Sport Education programs among high school students: A systematic review. European Physical Education Review. Vol. 24(3). 372–394.
Deci, E.L. & Ryan, R.M. (2000). The “what” and “why” of goal pursuit: Human needs and the self- determination of behaviour. Psychology Inquiry 2000, Vol. 11, No 4, p. 227–268
Deci, E.L., Patrick, H. Ryan, R.M., & Williams, G.C. (2008). Facilitating health behaviour change and its maintenance: Interventions based on Self-Determination Theory. The European Health Psychologist.
Vol. 10
FYSS. (2011). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? Hämtad: 2019-08-26. Från:
http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-barn-och-ungdomar/
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm:
SISU idrottsböcker.
Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
Josefsson, K. & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet. Hallberg, L. (Red).
Hälsa och livsstil, forskning och praktiska tillämpningar. (s. 207–225). Lund:
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Nationalencyklopedin (2019). Motivation. Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation
Ntoumanis, N. (2005). A prospective study of participation in optional school physical education using a self-determination theory framework. Journal of Educational Psychology, (3), 444.
Riksidrottsförbundet (2009). Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Hämtad från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/motionsidrott/idrott_viktigt_for_barn.pdf.
27
Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2017). Self-determination theory: basic psychological needs in motivation, development, and wellness. New York: Guilford Press.
Sas-Nowosielski, K. (2008). Participation of youth in physical education from the perspective of self- determination theory. Vol. 9(2), 134–141.
Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Shen, B. Wingert, R.K. Li, W. Sun, H & Rukavina, P.B. (2010). An Amotivation Model in Physical Education. Journal of Teaching in Physical Education. (29), 72–84.
Skolverket. (2017). Kursplan och betygskriterier i idrott och hälsa. Gymnasiet. https://www.skolverket.se/
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (uppl.4).
Stockholm: Skolverket.
Svenska Dagbladet (2006). Barn behöver mer fysisk aktivitet. Hämtad från https://www.svd.se/barn- behover-mer-fysisk-aktivitet.
Svenska Dagbladet (2012). En styrka att ge eleverna fler alternativ. Hämtad från https://www.svd.se/en- styrka-att-ge-eleverna-fler-alternativ.
Weinberg, R.S. & Gould, D. (2010). Foundations of sport and exercise psychology. (5th ed.) Leeds:
Human Kinetics.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom”: elevers perspektiv på villkor och utmaningar i idrott och hälsa.
Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.
28
Bilaga 1
Intervjuguide
Öppna frågor
Om du själv fick bestämma hur skulle idrotten se ut då?
Vad tycker du om idrott och hälsa?
Vad är det som du tycker är roligt med idrott och hälsa Inre motivation:
Vad får dig motiverad i idrott och hälsa? Finns det något som får dig att känna ”det här tycker jag är roligt”.
Yttre motivation:
Finns det något som får dig att vilja avstå idrotten? Finns det något område du ogillar? Vad skulle du vilja ha mer utav?
Autonom motivation:
Skulle du säga att du ser ett eget värde med idrott och hälsa?
Deltar du idrotten även fast du inte tycker det är roligt?
Lärarenspåverkan och kompisar påverkan:
Hur tycker du en lärare ska vara för att motivera dig?
Påverkar kompisar ditt deltagande i idrotten?
Hur påverkar läraren din motivation och delaktighet i idrotten?
Medbestämmande:
Upplever du att innehållet är bra i idrott? Eller finns det något du skulle vilja ha mer?
Tycker du att du får vara med och påverka innehållet i idrotten?
Kompetensbegrepp:
Hur ser du på dina kunskaper inom idrott och hälsa?
Finns det något som du känner att det här är jag bra på?
Tillhörighet:
Känner du dig respekterad av klasskamrater och lärare?
Känner du att du får vara med och ta plats i idrotten?
Upplever du dig trygg när du har idrott och hälsa?
29
