Examensarbete
Belastningsregister
En balansgång med den personliga integriteten
Författare: Wiktor Gallardo Handledare: Ann-Christine Hartzén
Program: Personal & Arbetsliv 180 hp
Ämne: Arbetsrätt
Abstract
At the time of the study, there is no law to prevent an employer from doing criminal background checks. Employers for School and childcare have to do criminal background checks before hiring but the background checks have increased significantly in other industries as well. The aim of this thesis is to analyze and explain what interest employers may have in jobseekers history and how it can affect people’s privacy. To do this I have used right dogmatic approach combined with four interviews with different employers to get their perspective on the subject. What the results tell us are that employers generally don't deliberate the purpose of using criminal background checks. Instead they do it mechanistically without much thought. Jobseekers personal integrity then gets pushed aside for. Theory says that criminal background checks become a major obstacle for ex- offenders in their getting back to life of law-abiding. Therefore it would be better if employers wrote down their reasons for background checks in some kind of policy documents. Most likely many employers will then realize that using other methods can fulfill their interest.
Subject: criminal background checks, personal integrity, weighing of interests
Sammanfattning
Vid studiens tidpunkt finns det inget lagligt hinder för att arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret ifrån arbetssökande. Inom skol och barnomsorg är detta ett krav på arbetsgivare men registerkontroll har ökat kraftigt även i andra branscher. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera intresseavvägningen mellan arbetsgivarens intresse av registerkontroll och arbetssökandes personliga integritet. För att besvara studiens frågeställningar har rättsdogmatisk metod tillämpats och kompletterats av fyra intervjuer med arbetsgivare ifrån olika yrkesbranscher. Vad som framgår av både teori och empiri är att arbetsgivare lägger förvånansvärt lite tanke på hanteringen av registerkontrollen. Studien resulterar i en stark uppmaning till att arbetsgivare som i dagsläget kräver utdrag ur belastningsregister se över sitt syfte med registerkontroll. Ifall där finns ett gediget syfte bör dessa antecknas i någon form av policydokument, men stor chans är att arbetsgivarens intresse kan tillgodoses på annat vis. Vi vet nämligen att registerkontroll utgör ett stort hinder för före detta kriminella att komma tillbaka till ett lagligt liv.
Ämnesord: registerkontroll, personlig integritet, integritetsskydd
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Problemdiskussion ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Avgränsningar ... 8
1.4 Metod ... 8
1.4.1 Intervjumetod ... 9
2. Bakgrund ... 11
3. Rättsutredning ... 12
3.1 Aktuell lagstiftning ... 12
3.2 Proposition 1997/98:97 ... 12
3.2.1 Behovs-‐ och proportionalitetsprincipen ... 13
3.2.2 Eventuella missbruk ifrån arbetsgivare ... 13
3.3 Integritetsskydd i arbetslivet, SOU 2009:44 ... 13
3.3.1 Rikspolisstyrelsens reflektion till lösning ... 14
3.3.2 Utredningens förslag med motivering ... 15
3.4 Registerutdrag i arbetslivet Dir. 2013:56 ... 16
3.6 Internationell utblick ... 17
4. Arbetsgivarens intresse ... 18
4.1 Inledning ... 18
4.1.1 Tredjemans säkerhet ... 18
4.1.2 Arbetsmiljö ... 19
4.1.3 Företagsekonomisk förklaring ... 19
4.1.4 Företagets renommé ... 20
5. Inlåsningseffekter för minoritetsgruppen ... 21
6. Intervjuer med yrkesverksamma ... 22
6.1 Intervju 1 & 2 ... 22
6.2 Intervju 3 ... 23
6.3 Intervju 4 ... 23
7. Tidigare forskning ... 24
8. Analys ... 26
8.1 Problematiken är ett faktum ... 26
8.2 Användning utan eftertanke ... 28
7. Slutsats ... 31
Källförteckning ... 32
Offentligt tryck ... 32
Internationella rättsakter ... 32
Nationella rättsakter ... 32
Litteratur ... 33
Artiklar: ... 34
Elektroniska källor ... 34
Intervjuer ... 34
1. Inledning
Att nyanställa personal är en omfattande process och i de fall felrekrytering sker kan det leda till dyra omkostnader för arbetsgivaren1. Detta är självklart något rekryteraren vill undvika i allra högsta grad. Hjälpmedel som används vid gedigna rekryteringsprocesser för att prova personens lämplighet till tjänsten är bland annat referenstagning, personlighetsanalyser och tjänstgöringstester. En arbetsgivare som ska nyanställa personal har vanligtvis en rad kriterier den vill att personen skall uppfylla, vanligt förekommande är specifika kompetenskrav, önskemål på olika personliga egenskaper med mera.
Inom förskoleverksamhet, skola och barnomsorg krävs det även att den sökande medtar ett utdrag ifrån belastningsregistret till arbetsgivaren. I detta specifika utdrag står endast brott av grövre karaktär. Vilka övriga myndigheter som äger rätt att ta del av information ur belastningsregistret är upp till regeringen att föreskriva. Dock krävs det ett motiv ifrån arbetsgivarens sida att förebygga eller förhindra av brott enligt 10 § Lag (1998:620) om belastningsregister (LAB) för att en enskild skall få tillåtelse att ta utdrag om en annan enskild. Något sådant krav ställs inte ifall den enskilde själv på eget initiativ begär utdrag ur belastningsregistret. Detta kryphål tycks arbetsgivare idag utnyttja.
Statistik ifrån Rikspolisstyrelsen visar på att en kraftig ökning har skett de senaste 10 åren. År 2003 gjordes enbart 81738 utdrag jämfört med 2013 där det gjordes hela 559434 utdrag. Det är en ökning på ungefär 685 % på tio år. 2
Tabell 1. Årlig statistik över begärda utdrag från belastningsregister
(källa: rikspolisstyrelsen)
1 Catasús, Bino, Högberg, Olle, & Johrén, Anders, 2012, Boken om personalekonomi, s. 91 Dyhre, Anna, Parment, Anders, 2013, Employer Branding: allt du behöver veta för att bli en attraktiv arbetsgivare, s. 47
2 Statistik ifrån Rikspolisstyrelsen
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
81 738 81 189 185 685 206 262 215578 266526 303450 372255 448341 500 387 559434
1.1 Problemdiskussion
En trend visar på att arbetsgivare även utanför de yrkesområden lagen avser är intresserade av den sökandes förflutna. Genom att be den arbetssökande personen ta med sig ett utdrag ifrån belastningsregistret kan arbetsgivare snabbt och enkelt granska vad personen har tagit för eventuella snedsteg i livet. Det finns inget lagligt krav på en arbetssökande att söka utdrag ifrån Rikspolisstyrelsen på eget bevåg för att sedan presentera det för den arbetsgivaren som personen söker jobb hos. Följden av att inte göra det, är dock lika med att tacka nej till nästa del av rekryteringsprocessen. Här uppstår en problematik eftersom de individer som har anmärkning i belastningsregistret blir en utsatt minoritetsgrupp som får svårt att komma in på arbetsmarknaden.3 Att felrekrytering är dyrt vet vi men är det här rätt väg att gå för att förhindra det? Den allmänna uppfattningen i samhället är att ifall en person har avtjänat sitt straff skall hen kunna verka och leva under samma premisser som andra.4 Sätter den nya trenden ifrån arbetsgivarna denna princip åt sidan? I följande avsnitt behandlas syftet med studien.
1.2 Syfte och frågeställningar
Att antalet utdrag ifrån belastningsregister har ökat markant de senaste åren kan ses som ett tecken på att LAB delvis tenderar bli en tandlös lag. Frågan är vad arbetsgivare upplever sig tjäna på informationen de får genom att sätta personens integritet åt sidan.
Det finns ett legitimt skäl att begära utdrag ur belastningsregister när en person i tjänsten kommer i kontakt med barn eller människor som på annat vis är i en försvarslös position. Avsikten med utdragen i de här tjänsterna är att skydda tredje person och inte i första hand arbetsgivaren. I de fall som arbetsgivaren inte har lagligt stöd för att granska en arbetssökandes belastningsregister och istället kringgår lagen är frågan vad som är rimligt när arbetsgivaren sätter den sökandes integritet åt sidan 5. Allt arbetsgivaren behöver göra är att be arbetssökande att ta med sig ett eget utdrag ur belastningsregistret.
3 Backman, Christel, Criminal records in Sweden, 2012, s 38.
4 SOU 2009:44, s.275
5 Prop. 2012/13:194, s.5
Studien syftar till att undersöka arbetsgivarens intresse utav den sökandes belastningsregister kontra den svagare gruppens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. De svagare kan idag inte längre påverka omständigheterna vid ögonblicket då arbetsgivaren granskar utdraget ifrån belastningsregistret. Istället blir dessa personer direkt kategoriserade in i ett specifikt fack. Studiens ändamål är även att se över alternativa lösningar som kan vara fördelaktiga för både arbetsgivarens intresse samt den arbetssökandes integritet och möjlighet till att förvärvsarbeta. Följden av betänkandet SOU 2009:44 var ett nytt lagförslag där arbetsgivaren inte får kräva utdrag ur belastningsregistret utan stöd i lag. 6 Detta lagförslag resulterade aldrig till någon ny lagstiftning men nyligen blev frågan aktuell igen. Rikspolisstyrelsen viftar med varningsflaggan då siffror visar på att trenden att arbetsgivare ber arbetssökande ta med sig egna utdrag ur belastningsregistret bara fortsätter att öka lavinartat. Detta verkar ha uppmärksammats då regeringen den 23 maj 2013 beslutar att en ny utredning skall göras och redovisas senast den 30 april 2014. 7
Om en sådan reglering införs, hur kommer reaktionen ifrån arbetsgivarna att vara samt hur kommer det påverka arbetssökande med ett kriminellt förflutet?
Mot bakgrund av ovan nämnda syfte kommer följande frågeställningar att besvaras.
! Hur kan en balans uppnås mellan arbetsgivarens intresse av arbetssökandes förflutna och arbetssökandes personliga integritet?
! Vilka följder riskerar drabba den utsatta minoritetsgruppen ifall trenden att arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregister fortsätter att öka?
! I vilken utsträckning ska arbetsgivare oroa sig för återfall när det har gått flera år sedan arbetssökande blivit dömd?
6 Sigman, Arbetsrätten – En översikt, 2010, s. 144.
7 Dir, Kommittédirektiv – Registerutdrag i arbetslivet, Arbetsmarknadsdepartementet, (2013:56)
1.3 Avgränsningar
Kontroll av brottsregister för personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg är något studien inte kommer beröra i större utsträckning. I dessa kontrolleringar finns ett gediget syfte för att skydda tredje person och inte arbetsgivaren själv. Drogkontroller på arbetsplats är ett närliggande ämne men kommer inte bearbetas i denna studie på grund av dess omfattning. Studien kommer inrikta sig på privata arbetsgivare. Även ifall statliga arbetsgivare påverkas av felrekrytering drabbas de inte lika ekonomiskt hårt som en privat arbetsgivare där en felrekrytering kan bli avgörande för hela årets budget. En statlig organisation har i vissa fall möjlighet att faktiskt gå back ekonomiskt. När eventuella ekonomiska förluster får större utslag och effekt för en arbetsgivare blir även tillvägagångssätten för att förhindra sådan förlust allt mer drastiska.
Privata arbetsgivare har dessutom olika privata intressen som kan ha sin påverkan på rekryteringen. Statliga arbetsgivare har fler formella krav såsom yrkeslämplighet i urvalsprocessen.
Studien kommer inte gå på djupet i olika rehabiliteringsteorier med hänsyn till studiens omfattning. Däremot presenteras problematik som studiens utredningar och förarbete lyfter fram och därmed utgör en svårighet för förutvarande kriminella att komma tillbaka in i arbetslivet.
1.4 Metod
Studiens inledande fas kommer kännetecknas av rättsdogmatisk metod för att fastställa rättsläget runt LAB. Rättsdogmatiken består av två delar, ”de lege lata” och ”de lege ferenda”. Först nämnda går ut på att fastställa vilka rättsregler som finns utifrån befintliga rättskällor. Denna del har stor betydelse för studien med avsikt att belysa problematiken. I den andra delen, ”de lege ferenda” undersöks ifall det fattas någon rättsregel och i sådana fall en motivering till varför8.
Hur arbetsgivare systematiserar att arbetssökande tar med sig utdrag ifrån belastningsregister till rekryteringsförfarandet är relativt lite undersökt. Det är på senare år i samband med Rikspolisstyrelsens statistik visar på en kraftig ökning av utdragen som
8 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2010, s.167
frågan lyfts fram. Att få fram teoretiskt underlag för att kunna besvara studiens frågeställningar är därmed begränsat. För att få reda på vad arbetsgivare upplever sig tjäna på att göra anspråk på information ur belastningsregister ifrån en arbetssökande har därför teoretiska kopplingar gjorts till teorier kring andra integritetskänsliga åtgärder. För att få fram exakta siffror på hur antal utdrag ur belastningsregistret har förändrats skickade jag ett mail till Rikspolisstyrelsen med förfrågan på aktuell statistik. Till det föga materialet som idag finns berörande ämnet kommer studien även kompletteras av 6 intervjuer varav 2 provintervjuer för att bepröva intervjumallen. Intervjuerna fungerar som hjälpmedel i försök att ta del av arbetsgivarnas perspektiv på frågeställningarna.
Sökords som använts är registerkontroll, belastningsregister, integritet, integritetsåtgärder, registerutdrag, upplysningsplikt. För att finna lagrum har databaserna Zeteo och Infotorg varit främsta sökmotorn.
1.4.1 Intervjumetod
En svårighet med att använda intervjuer som metod är bedömningen av den ekologiska validiteten som resultaten ger. En personens svar är just vad det är, en personens åsikt, inte flera, den är dessutom präglad av oändligt många intryck och erfarenheter. Samtliga intervjuer är semistrukturerande, detta för att ge intervjupersonerna möjlighet att breda ut sig i svaren men ändå hålla sig till ämnet. 9 En intervjuguide utarbetades i förväg med fyra frågeställningar för att undvika komplicerade frågor dvs. ledande frågor som väcker missförstånd hos intervjupersonen. Tanken är att intervjupersonerna ska ge svar som antingen kan styrka eller ifrågasätta teori. Således är valet av intervjupersoner synnerligen betydande. Hade studien endast haft sin grund i intervjuer hade troligen inte fyra intervjupersoner räckt för att få ett tillfredsställande resultat. För att öka trovärdigheten för svaren på intervjufrågorna så har det ställts relativt höga krav på intervjupersonerna vad gäller erfarenhet av personalfrågor och rekrytering. Dessa personer präglas vanligtvis av tidspress och har lite tid över till intervju, men har allteftersom tagit sig tid för att medverka i intervjun.
Intervjupersonerna har sin bakgrund i olika organisationer och har inte någon koppling till varandra. De bestod av totalt fyra företag. Två stora logistikföretag, ett inom
9 Kylén, Jan-‐Axel, 2004, Att få svar, s.19
bemanningsbranschen och slutligen ett försäkringsbolag. Två provintervjuer gjordes med för att bepröva intervjuguiden. Testintervjupersonerna har inte heller någon direkt kontakt med övriga intervjupersonerna för att säkerhetsställa att de inte påverkar varandra. Enligt Dalen bör intervjun ha en mjuk inledning som möjligtvis inte väcker så mycket känslor för att inte komma på kant med intervjupersonen ifall kärnfrågan senare kan komma att beröra intervjupersonernas attityder. Här finns lite olika knep för att värma upp intervjun, detta såg jag som en svårighet eftersom det är svårt att ”prata runt ämnet” utan att intervjupersonen förstår vart det kommer leda till.10 Med den anledningen ombads intervjudeltagaren att träffas i receptionen eller motsvarande för utrymme att kallprata. Intervjuerna utgår ifrån trattmetoden men tog avsteg i mitten av intervjun emellanåt då någon precisering av frågan inte i alla fall behövdes medan i någon intervju var denna delen mera vidsträckt. 11
10 Dalen, Monica 2007, Intervju som metod, s.31
11 Kylén, Jan-‐Axel, 2004, s.31
2. Bakgrund
Efter att ha läst problemdiskussionen som därmed kommer genomsyra denna studie, är det lätt att en negativ inställning till belastningsregister väcks. Men det skall tilläggas att belastningsregistret tjänar ett viktigt syfte. Inom rättsväsendets olika instanser används belastningsregistret var dag till följd att främja god säkerhet i samhället. Både för att förebygga, upptäcka och utreda brott behövs belastningsregistret som nödvändig informationskälla för olika rättsinstanser. Att en person som kört alkoholpåverkad vid två tillfällen torde få ett hårdare straff den andra gången än första. De funktioner som belastningsregister är ämnade åt som går att utläsa i 2§ i kapitel 2.1 i Prop.1997/98:97 är följaktligen ett verktyg till ett säkrare samhälle12. Precis som all information får den dock olika betydelse i olika forum. För arbetsgivare kan det vara det sista för att bägaren skall rinna över åt ena hållet, både omedvetet och medvetet.
Utgångspunkten är att arbetssökande inte behöver upplysa arbetsgivaren om någon faktor som i sin tur kan försvåra hens möjlighet att få anställning, så länge det inte har någon påverkan på hens förmåga att utföra arbetsuppgifterna som är anknyta till tjänsten.
Har däremot den arbetssökande en olägenhet som förhindrar att hen kan utföra någon arbetsuppgift och samtidigt inte upplyser arbetsgivaren om detta, kan det detta utgöra saklig grund för uppsägning.13 Exempelvis om en arbetssökande söker till en tjänst som budbilschaufför och inte berättar för arbetsgivaren att hen har blivit av med körkortet två veckor innan rekryteringen, kan arbetsgivaren vid ett senare skede vid vetskapen om förlusten av körkortet, avsluta anställningen. Däremot har den arbetssökande ingen skyldighet att berätta om att hen inte kan prata engelska ifall detta inte är ett krav för tjänsten.
Vid tjänster som faller inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg eller skola har arbetsgivaren en laglig skyldighet att begära utdrag ur belastningsregister på den arbetssökande. Likaså gäller ifall arbetstagaren skall tjänstgöra som försäkringsförmedlare. 14Den rättsliga utredningen kring utdrag ur belastningsregister är nödvändig att studera för att förstå vad lagstiftaren har för syfte med belastningsregister och hur den personliga integriteten skall skyddas. I nästa avsnitt behandlas detta närmare.
12 Prop. 1997/98:97, s 7.
13 Källström, Kent, Malmberg, Jonas, 2009, Anställningsförhållandet, s111
14 Källström, Kent, Malmberg, Jonas, 2009, s111
3. Rättsutredning
3.1 Aktuell lagstiftning
Utdrag ur belastningsregistret ifrån enskilda personer finner vi i 9-10 §§ i LAB. Vad som går att utläsa ur 9 § är att en enskild person har rätt till ett utskrivet och hemskickat dokument med alla uppgifter ur belastningsregistret. Där i utskrivs allt ifrån ordningsbot till grova brottsgärningar. Det är således den information som arbetsgivare använder som urvalsverktyg. Begäran måste dock vara skriftlig och undertecknad av personen själv för att vara giltig. Utdraget ska lämnas ut ifrån Rikspolisstyrelsen en gång per kalenderår utan avgift. En arbetsgivare har även rätt att få uppgifter ur registret om en annan enskild i den utsträckning regeringen för vissa typer av fall föreskriver det. Denna rättighet inskränks dock av 10 § LAB då ett behov ifrån arbetsgivarens sida att förebygga eller förhindra brott måste finnas. Detta krav på arbetsgivaren kommer senare i studien diskuteras parallellt med hur teorin förklarar arbetsgivarens intresse av arbetssökandes eventuella brottsliga historik.
3.2 Proposition 1997/98:97
I första kapitlet där ändamålet med belastningsregistret behandlas förklarar regeringen att liknande uppgifter i polisregister m.m. alltid ansetts särskilt känsliga ur en integritetssynpunkt. Därför fastställs att uppgifter rörande enskilda personers register inte bör utlämnas om det inte finns vägande skäl, för att skydda integritetsaspekten.15
I led att skydda enskilda individers integritet föreslår regeringen att informationen i belastningsregister behandlas med absolut sekretess vilket är den högsta graden av sekretess 16 . Detta med undantag i förhållande till den registrerande själv. 17 Integritetsaspekten av ett belastningsregister kan enklast regleras av utdragets innehåll enligt regeringen. Stor vikt läggs därmed vid att myndigheter endast ska få ta del utav den information som är relevant för deras verksamhet. Regeringen påpekar även att det torde vara en enkel teknisk åtgärd att begränsa visst innehåll till specifik myndighet.
Exempelvis att myndigheter som prövar körkortstillstånd endast kan ta del av
15 Prop. 1997/98:97, s 76.
16 7 kap, 17 § sekretesslag (1980:100)
17 Prop. 1997/98:97, s 85.
information om penningböter eller liknande brott som har relevans till lämpligheten för körkort. 18
3.2.1 Behovs- och proportionalitetsprincipen
Utdrag ur belastningsregister bör inte missbrukas. Därför måste varje myndighet som begär utdrag ur belastningsregistret beakta det intrång de gör på den specifika personen.
Beaktande bör även göras inför de eventuella problem som kan bli följden för personen på grund av utdraget. Skälet till utdraget måste överväga intrånget i personens integritet för att det ska anses rimligt. Hänsyn skall även tas till den dömdes möjlighet till rehabilitering och därför är det således viktigt att information om hens brottslighet inte kommer fram om det inte är oundgängligen nödvändigt.19
3.2.2 Eventuella missbruk ifrån arbetsgivare
Enskildas rätt att ta del om information ifrån belastningsregister bör inte begränsas, men detta medför också att denna rätt kan komma att utnyttjas utav hyresvärdar och arbetsgivare. Således med avsikt att kräva arbetssökande på straffrihetsbevis. Ifall sådant missbruk skulle förekomma i större utsträckning efter att lagen träder i kraft menar lagstiftaren att detta bör åtgärdas via reglering av registerutdrag men att det vid propositionens tidpunkt inte finns behov för sådan reglering. 20 Regeringen beslutade den 11 maj 2006 att en utredning av större omfattning behövs för att säkerhetsställa ett fungerande skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. I denna utredning var bland annat belastningsregister ett angeläget ämne. 21
3.3 Integritetsskydd i arbetslivet, SOU 2009:44
Kartläggningen av integritetsskyddet i arbetslivet skedde i samverkan med ett flertal myndigheter däribland Rikspolisstyrelsen som står för det stora underlaget kring
18 Prop. 1997/98:97, s. 79
19 Prop. 1997/98:97, s. 85-‐86
20 Prop. 1997/98:97, s. 87
21 Dir.2006:55
belastningsregister. Rikspolisstyrelsen uppskattade redan 2004 i en rapport som skickades till Justitiedepartementet att ca 75 procent av de som begärde utdrag ur belastningsregistret var arbetssökande. 22 Utredningen framhävde ett ökat intresse bland privata arbetsgivare att försäkra sig om att nyanställda inte har ett kriminellt förflutet.
Däremot visade aldrig utredningen varför intresset ökat. I takt med detta ökade intresse ifrån arbetsgivare måste även skyddet förbättras för individens integritet.23
3.3.1 Rikspolisstyrelsens reflektion till lösning
Följden av att antal registerutdrag ökat blir även att det administrativa arbetet hos Rikspolisstyrelsen blir allt mer omfattande. Därför anser Rikspolisstyrelsen att en förändring behövs för att motverka när registerutdragen används som ett straffrihetsbevis inför arbetsgivare. Först diskuteras huruvida det går att förändra vilken kanal genom en enskild får ta del av informationen ifrån belastningsregistret. Att på en bildskärm stationerad på en polisstation få utläsa informationen torde inte vara praktiskt genomförbart enligt Rikspolisstyrelsen. Likaså anges att informationen via internet eller genom muntlig kommunikation med Rikspolisstyrelsen skulle innebära för stora praktiska problem. Efter övervägande kommer Rikspolisstyrelsen fram till att tekniska lösningar inte i nuläget kan anses vara till hjälp att lösa problemet. Resonemanget rikspolisstyrelsen för är att ifall gällande rutin missbrukas kommer troligen andra tekniska lösningar missbrukas likaså. 24 Istället för att reglera hur enskilda får ta del av information ur belastningsregister bör ett annat alternativ diskuteras. Rikspolisstyrelsen menar att ett sådant alternativ skulle vara att straffbelägga förfarande som innebär att den enskildes rätt missbrukas av andra. Men ifall en sådan lagstiftning genomförs, bör även regeringen se över behovet för arbetsgivare som kan anses ha godtagbara skäl att begära direkta utdrag ur belastningsregister, för att eventuellt utvidga den skaran arbetsgivare.25
22 SOU 2009:44, s.272
23 SOU 2009:44, s.247
24 SOU 2009:44, s.272
25 SOU 2009:44, s.273
3.3.2 Utredningens förslag med motivering
”En arbetsgivare får inte utan stöd i lag eller med stöd av lag meddelad författning begära att en arbetstagare uppvisar ett utdrag ur
belastningsregistret” (SOU 2009:44, s.274)
Som går att utläsa i förslaget har utredaren i stor utsträckning gått i Rikspolisstyrelsens spår och inte försökt finna en alternativ teknisk lösning. Istället för att förändra den enskilda individens rätt att ta del av information om ens egna register, förbjuder lagförslaget att arbetsgivaren utnyttjar den enskildas rättigheter. Utredningen har till sin grund för beslutet beaktat vilket syfte Lagen (1998:620) om belastningsregister hade vid införandet av lagen. Syftet präglas i stor utsträckning av att regleringen ska fungera som ett verktyg för brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter. Eftersom registrets innehåll behandlar så pass känslig information ligger det i sakens natur att en hög grad av restriktivitet måste gälla för insyn i registret. En annan avgörande faktor för lagförslaget är konsekvensen av att spridning av informationen ifrån belastningsregister kan kraftigt försvåra den dömdes rehabilitering och i värsta fall till och med förhindra vägen tillbaka till samhället26.
Trots underlaget till lagförslaget ledde inte utredningen till någon ny lagstiftning. TCO (tjänstemännens centralorganisation) skriver 2011 en artikel om hur trenden där arbetsgivare begär att enskilda tar med sig utdrag ur belastningsregister. Där kommenterar Cherine Khalil (pressekreterare hos arbetsmarknadsminister) att lagförslaget som kom ifrån utredningen 2009 är intressant men problematiskt. Förslaget berör enligt Khalil invecklade frågeställningar som i sin tur har sin grund i såväl grundlagen som den svenska modellen. I och med det komplicerade ämne som berörs krävs en grundlig analys av lagen. 27 Den 23 maj 2013 beslutade regeringen att frågan måste lyftas fram igen. Den här gången med ännu mera underlag för att ett förslag ska kunna träda i kraft. 28
26 SOU 2009:44, s.274ff.
27 Roos, Nathalie. 2011 .Stor ökning av utdrag ur belastningsregistret, hämtad den 9 februari 2014 ifrån: http://www.tcotidningen.se/stor-‐okning-‐av-‐utdrag-‐ur-‐belastningsregistret
28 Dir. 2013:56, Registerutdrag i arbetslivet, s.1
3.4 Registerutdrag i arbetslivet Dir. 2013:56
Problematiken att arbetsgivaren rent slentrianmässigt begär att arbetssökande tar med sig utdrag ur belastningsregistret ser ut inte att minska. Tvärtom kan det enligt Rikspolisstyrelsens statistik endast se ut att öka kraftigt. I försök att komma till bukt med frågan har regeringen på nytt tillsatt en utredning. I inledningen till kommittédirektivet understryker regeringen att uppgifterna i belastningsregistret finns i första hand för rättsväsendets myndigheter. 29
Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister, var den som tog initiativ till frågan.
Uppdraget tilldelades Michaël Koch. Koch var tidigare ordförande och chef för arbetsdomstolen 30. Utredningen kommer ha samma utgångspunkt som SOU 2009:44 men ska vara mer omfattande och specifik kring frågan hur arbetsgivaren missbrukar den enskildes rätt att ta del av hela belastningsregistret.
Utredningen ska undersöka följande frågeställningar:
Av vilka skäl begär arbetsgivare utan författningsstöd att arbetssökande visar upp utdrag ur belastningsregistret? Vad har belastningsuppgifter för betydelse i anställningsprocessen? I dagsläget finns inte vetskapen om varför arbetsgivare använder sig av denna form av informell registerkontroll vilket är väldigt viktigt att förstå. Kan det till och med vara så att arbetssökande avslutar anställningsförfarandet ifall begäran om utdrag görs av arbetsgivaren? Hur resonerar arbetsgivare ifall registret inte är prickfritt?
Vad är i så fall rimligt att ta hänsyn till? Förekommer denna informella registerkontroll mera frekvent inom vissa specifika sektorer av arbetsmarknaden? Vad kännetecknar den organisation som vanligtvis begär registerkontroll? Har den stor eller liten personalstyrka? Något speciellt som arbetsgivaren vill skydda i en specifik yrkesbransch?31
Vad som går att utläsa ifrån kommittédirektivet är att i jämförelse med föregående utredning (2009:44) som berörde alla integritetsfrågor i arbetslivet har strålkastaren riktats emot kärnfrågan i denna uppsats. Utredningen har till avsikt att inte endast
29 Dir. 2013:56, Registerutdrag i arbetslivet, s.3
30 Frykskog, Lennart. 2013. Nu ska arbetsgivarnas rätt att kolla belastningsregistret utredas.
Hämtad den 10 februari ifrån: http://www.tcotidningen.se/nu-‐ska-‐arbetsgivarnas-‐ratt-‐attkolla-‐
belastningsregistret-‐utredas
31 Dir. 2013:56, s4 ff.
säkerhetsställa att integritet hos en arbetssökande inte undanröjs och kringgås, utan även att försöka tillgodose eventuella behov hos arbetsgivaren. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2014.32
3.6 Internationell utblick
EU tar inte konkret upp frågan om belastningsregister eller dylikt register.
Europakonventionen artikel 8 behandlar de grundläggande mänskliga rättigheterna lyfter fram rätten till respekt för sitt privatliv i första stycket. Enligt andra stycket får offentliga myndigheter endast inskränka denna rättighet om det är nödvändigt med hänsyn till landets säkerhet, allmänna säkerhet där inräknat ekonomiska välstånd eller för att förhindra brott. Om det behövs för att säkerhetsställa andra människors fri- och rättigheter utgör det också ett legitimt skäl för inskränkning av första stycket. 33 I en domstols dom i Finland ansåg Europadomstolen att offentliggöra en persons HIV-status vore ett brott emot artikel 8. Det anses som en allt för integritetskänslig information för att läcka ut. 34
International Labour Organization (ILO) behandlar ämnet i sin rekommendation om datainsamling av personal. I kapitel 6 nr 6.5 utskrivs kriminalregister bland sexuell läggning, religion och politisk åsikt såsom något en arbetsgivare inte bör begära information om. Arbetsgivaren kan endast anses ha ett giltigt skäl att överskrida dessa restriktioner om det direkt kan tänkas påverka tjänsteutövandet. ILOs rekommendation är inte bindande för någon stat utan fungerar vägledande. 35
Intressant att tillägga är hur Norge har valt att reglera problematiken med den enskilda personens rätt att ta del av information om sitt egna belastningsregister. Istället för att få ett hemskicka skriftligt dokument får personen det uppläst för sig muntligt.
Konsekvensen är att arbetsgivaren inte kan kräva något utdrag ifrån belastningsregistret eftersom det inte existerar.36
32 Dir. 2013:56, s. 1
33 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
34 Fisher, David, 2012, Mänskliga rättigheter, s.73
35 ILO code of practice, 1997, Protection of workes’ personal data, s. 3
36 SOU 2009:44, s. 251
4. Arbetsgivarens intresse
4.1 Inledning
I ett försök att sätta sig in i vad en arbetsgivare kan tänkas vilja åstadkomma med att begära utdrag ifrån belastningsregistret måste man först och främst ha i åtanke att varje arbetsgivare är unik och med all sannolikhet har olika intressen. Därmed går det inte att förutsäga exakt vad en arbetsgivare har för intentioner även ifall vi kan kategorisera in arbetsgivare i branscher, målgrupper och dra kopplingar till teorier.
Integritetskränkningen som utdrag ur belastningsregister utgör är mindre studerat hittills men kopplingar kan göras till andra systematiska åtgärder som arbetsgivaren använder sig utav.
Det finns en rad olika tillfällen som arbetstagare/arbetssökandes integritet kan komma att inskränkas av arbetsgivare. För att nämna några väl omdebatterade är drog- och alkohol tester, läkarundersökningar eller så kallad hemgångskontroll där arbetsgivare kontrollerar att anställda inte tar med sig något hem den inte borde. Personlighet samt intelligenstester är av vag karaktär men kan emellertid göra intrång på integriteten. 37 Nedan lyfts olika teorier fram om varför arbetsgivaren kan sätta den enskilda personens integritet åt sida, för sitt eget intresse.
4.1.1 Tredjemans säkerhet
Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg har som största avsikt att skydda tredjemans säkerhet. Barn, äldre människor och sjuka utgör en skara människor som är mera utsatta och behöver därför ett förstärkt skydd. 38Även andra arbetsgivare kan tänkas ha samma syfte med att få läsa arbetssökandes utdrag ur belastningsregister, exempelvis i strävan att skydda kundkrets, uppdrag m.m. 39
37 Westregård, J. Annamaria, 2002, Integritetsfrågor i arbetslivet, s.93
38 Backman, Christel, 2012, Criminal Records in Sweden, s.76
39 Westregård, J. Annamaria, 2002, s.380
4.1.2 Arbetsmiljö
Arbetsmiljöaspekten kan vara en ytterligare förklaring till varför arbetsgivare är så pass intresserade av arbetssökandes brottsliga förflutna. Arbetsgivare har högsta ansvar enligt Arbetsmiljölag (1977:1160) att värna om säkerheten på arbetsplatsen. Arbetsgivare ska enligt 3 kap. 2 § i Arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för hälsa och olycksfall. Ifall arbetsgivare ser en trend hos en arbetssökandes brottsliga förslutna för exempelvis våldsbrott, vill antagligen inte arbetsgivaren riskera att det skall utgöra en risk för nuvarande anställda på arbetsplatsen.
40
Nära anknutet till arbetsmiljö är det principalansvar som arbetsgivare har för arbetstagare. Det går att utläsa i 3 kap. 1 § skadeståndslag (1972:207) att arbetsgivare ansvarar personskador och sakskador som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Även ren förmögenhetsskada som arbetstagaren åstadkommer i tjänsten genom brott får arbetsgivaren ersätta. Då en arbetsgivare befarar att arbetssökande i senare skede som anställd kan komma kosta arbetsgivaren dyrt vill hen undvika detta så långt det går. Somliga arbetsgivare kan även tänkas frukta skada på sin egen egendom.41
4.1.3 Företagsekonomisk förklaring
Ur ett arbetsmiljöperspektiv kan motiven ses utifrån ett förebyggande syfte. Men det tycks även finnas ett konstant intresse ifrån arbetsgivaren att effektivisera. För den största delen av verksamheter, är att nå så stor vinst som möjligt högt prioriterat. Vad som då blir en viktig beståndsdel är vilket humankapital arbetsgivaren har att stå sig med.
Denna teori kan tänkas bäst förklara integritetsinskränkningar i form av person och intelligenstest. Men arbetsgivaren kan även förknippa arbetssökande med kriminellt förflutet med att individen är en underpresterare eller för att ha svårt med att samarbeta m.m. Enligt denna förklaring har således arbetsgivaren mer fokus på att effektivisera genom att ha en produktiv anställd utan olägenheter än förhindra att en anställd kommer begå brott.42
40 Westregård, J. Annamaria, 2002, s.91
41 Källström, Kent, Malmberg, Jonas, 2009, s. 52
42 Westregård, J. Annamaria, 2002, s.92
4.1.4 Företagets renommé
En fråga arbetsgivare kan tänkas ställa är hur allmänheten, klienter och kunder ställer sig ifall de visste att ett flertal anställda i organisationen är belastade med ett kriminellt förflutet? 43Arbetsgivaren är ständigt beroende av att arbeta för företagets goda renommé. Där olika handlingar som syns offentligt får en konsekvens. Det går att ses som ett plus/minus konto med olika ”good will” samt ”bad will” beroende på handlingen. Merparten skulle förmodligen instämma att anställa en person, som fem år tidigare blivit dömd för att ha distribuerat droger, till att jobba på ett läkemedelsbolag skulle ge arbetsgivaren ”bad will”. Det är följaktligen en fråga om moral på ett mera känslomässigt plan där arbetsgivaren får väga för och nackdelar. 44
43 Backman, Christel, 2012, s. 76
44 Westregård, J. Annamaria, 2002, s.92
5. Inlåsningseffekter för minoritetsgruppen
Ifall information ur belastningsregistret till en person med kriminellt förflutet sprids kan konsekvenserna bli stora. Väldigt få specifika studier har gjorts på detta men kommer i stor sannolikhet presenteras i resultatet av Dir. 2013:56. Än så länge kan vi utläsa ur brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport att endast 25 % trodde de skulle få arbete efter frigivning och ett antal personer sade rakt ut att de var tvungna att återgå till brottslig sysselsättning. 92 % av de intagna som blev intervjuade uppgav att de hade skulder som en konsekvens av brottsliga gärningar. 45 78 % upplevde att även ifall de skulle vilja leva ett liv fri från kriminalitet och droger skulle det finnas flera hinder på vägen varav de största var att inte få jobb. Får de inget jobb får de heller ingen vidare bostad eller nytt kontaktnätverk. 46 Problematiken för individer med kriminellt förflutet som är på väg tillbaka till samhället, varav ett stort moment är att försöka få anställning understryks även i utredningen ifrån 2009. Utredningen menar på att den dömdes möjligheter till rehabilitering i vissa fall till och med fråntas.47 I analys delen kommer dessa konsekvenser diskuteras vidare.
En redan utsatt grupp i samhället är människor med annan etnisk bakgrund48. Därav har vi etnicitet som en av diskrimineringsgrunderna. Enligt rapporten BRÅ 2005:17 är personer som är födda utomlands mer frekvent registrerade för brott än svenskfödda personer. 49 Detta leder till ytterligare svårigheter när en person med utländskhärkomst och därutöver tidigare kriminellt förflutet, söker jobb. Något som är av relevans att diskutera vidare i analyskapitlet. I nästa avsnitt presenteras utdrag ur intervjuerna som också ligger till grund för att besvara studiens syfte.
45 BRÅ 2000:20, från anstalt till muck, s 15
46 BRÅ 2000:20, s 31
47 SOU 2009:44, s.274
48 DS 2006:14, Inför arbetsförmedlaren är vi alla lika, s.7
49 BRÅ 2005:17, Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.
6. Intervjuer med yrkesverksamma
Intervjun med logistikföretagen kommer benämnas som intervju 1 och 2 vilket jag sammanväver då de skiljer sig väldigt lite. Intervjun med bemanningsföretaget kommer utskrivas som intervju 4 och slutligen försäkringsbolaget kommer stå för intervju 3. Som tidigare nämnt är intervjuerna till för att komplettera det teoretiska materialet i studien. I ett försök att få en verklighetsförankring och se hur olika arbetsgivare förklarar sina tankar kring belastningsregister.
6.1 Intervju 1 & 2
Båda företagen använde sig i dagsläget av utdrag av belastningsregister i rekryteringsprocessen. Främsta anledning till att företagen ville ta del av arbetssökandes utdrag är för att företaget hanterar dyrt gods. För att skydda kunder som känner förtroende för företaget och därmed använder deras tjänster måste alla möjligheter som siktar på att minimera risker vidtas. Denna förklaring gav båda två företagen som första svar men desto längre in i intervjuerna framkom även andra förklaringar. Framtida arbetskollegor bör även känna sig trygga och därför är det lämpligt att utesluta våldsamma personer. Ena intervjupersonen uttryckte ”..ja sen ger det ju även en bild av vad det är för människa, hur människan kan tänkas resonera”. Någon form av policydokument rörande hanteringen av registerutdragen hade inte något av företagen.
Den första intervjupersonen sade att funderingar på någon form av guidelines har funnits men aldrig blivit av. Den andra intervjupersonen frågade varför man skulle ha detta?
Båda företagen beskrev att de alltid resonerade hellre fria än döma men samtidigt var det upp till varje enskilt fall. Om något framkommer i utdragen görs en enskild bedömning där stor vikt läggs vid om personen återupprepat samma brott. Vid det här laget ber rekryteraren personen förklara situationen som hände och ger denne en möjlighet till förklaring. När intervjuerna kom till sitt slutskede presenterade jag för intervjupersonerna statistiken ifrån Rikspolisstyrelsen som visar på den kraftiga ökningen. Därefter frågade jag hur de kan tänkas hantera frågan ifall en lagförändring sker och de inte längre få be arbetssökande ta med sig utdrag. Svaret blev i båda fallen att de inte riktigt visste men att
någon form av utfrågning skulle bli följden för att försöka säkerhetsställa personens straffrihet.
6.2 Intervju 3
Frågan om arbetssökande haft något tidigare kriminell historik bakas in i anställningsintervjun enligt intervjupersonen. Först frågar rekryteraren ifall personen gjort något brott de senaste åren som kan förhindra personens tjänstgöring och sedan ifall personen har någon anmärkning i belastningsregistret. Intervjupersonen förklarade vidare att förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren byggs upp redan ifrån första mötet. Att ge arbetssökande möjlighet att visa lojalitet och ärlighet är viktigt.
Öppenhet fråntas genom att begära utdrag ur belastningsregister, detsamma gäller angående information ifrån försäkringskassan som intervjupersonen förklarar att många andra arbetsgivare kräver. Det räcker med att fråga. Ifall personen har gjort något snedsteg i livet är det nödvändigt att hen ska få möjlighet att förklara sig om så önskas.
Intervjupersonen berättade samtidigt att det förekommer individer som på eget bevåg tar med sig utdrag ur belastningsregistret. Då ser vi över pappret, ibland kan personen vilja förklara en händelse för att det inte skall komma fram på ryktesvägar senare tid som anställd förklarar intervjupersonen. I frågan om eventuell ny lagreglering var intervjupersonen bara positiv och menade på att det inte skulle innebära någon förändring för dem utan bara vara ett tecken på att deras metod är legitim.
6.3 Intervju 4
Bemanningsföretaget fungerar enligt intervjupersonen som en kanal mellan kundföretag och arbetare vilket resulterar i en situationsanpassad rekryteringsprocess.
Bemanningsföretaget i sig har inga krav på utdrag ur belastningsregister utan det är upp till varje kund i sig. Ifall bemanningsföretaget skall rekrytera till en specifik tjänst och kundföretaget önskar så begärs registerutdrag vilket förekommer. Intervjupersonen menar då på att syftet bakom beslutet inte åligger bemanningsföretaget utan det är upp till kunden att förklara. Integritetsfrågor lyfts därför sällan fram. Ifall kommande utredning resulterar i en ny lagstiftning så kommer företaget att följa de nya restriktionerna utan vidare övervägning.
7. Tidigare forskning
Orsaken till att fler och fler arbetsgivare kräver att arbetssökande tar med sig utdrag ur belastningsregister diskuterar Backman i sin avhandling ”Criminal Records in Sweden”.
Backman menar på att uppgången är en följd av Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Förklaringen ligger i att regeringen vid införandet av den lagen samtidigt erkände utdrag ur belastningsregister som ett brottsförhindrande verktyg. Allt eftersom Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg tagit kraft har även medvetenheten hos andra arbetsgivare ökat för möjligheten. 50 Denna slutsats bekräftar Elena Larrauri Pijoan också i sin rapport ”Legal protections agains criminal background checks in Europe” och skriver vidare att lagstiftaren borde vara mera tydlig med att lagen skall begränsas från att tillämpas i andra branscher. 51Arbetsgivaren behöver endast lägga till momentet i rekryteringsprocessen att be sökande ta med sig ett utdrag. Av de arbetsgivare som Backman och Pijoan studerande var det inga som hade någon form av guidelines eller företagspolicys kring hur användandet av registerkontroll skall skötas.
Vilket Backman poängterade väcker många följdfrågor. Hur säkerhetsställs då att den personliga integriteten skyddas? Hur bedöms varje enskilt fall? 52
Hur länge kan samhället fortsätta att döma dess medborgare? I USA har det gjorts en intressant studie av Alfred Blumstein och hans kollega Kiminori Nakamura på hur stor risken är för dömda personer att få återfall. År 2006 finns det 81 miljoner människor i brottsregister i USA och precis som i Sverige ökar trenden att arbetsgivare begär utdrag ur dessa register vilket har skapat intresset för Blumstein.53 Studien gjordes på över 88000 personer vilket ger den relativt högt vetenskapligt värde. Studien ämnar åt att finna den gräns då dömda människors risk för återfall är lika stor som genomsnittsbefolkningen.
54Vad som framgick var att risken till återfall ökade ju yngre en person var. Ett exempel de visade var att ifall en 18 årig person döms för rån tar det ungefär 6-7 år innan personen har samma risk till återfall som genomsnittsbefolkningen. Därför menade Blumstein att arbetsgivare inte borde grunda sitt beslut på anmärkningar i brottsregister
50 Backman, Christel, 2012, s. 74
51 Pijoan, Larrauri, Elena, 2014, Legal protections against criminal background checks in Europe, s.
53
52 Backman, Christel, 2012, s.38.
53 Blumstein, Albert, Nakamura, Kiminori, 2009, Redemtion’ in the presence of widespread criminal background checks, s.4.
54 Blumstein, Albert, Nakamura, Kiminori, 2009, s.11
som har flera år på nacken, återfall sker tidigt.55 Att ändra på en väl etablerad rekryteringsprocess är svårt men Blumstein arbetar hårt för att studiens information snarast ska nå så många arbetsgivare som möjligt. Blumstein skriver också att ett viktigt steg är att få arbetsgivare att flytta registerkontroll till i slutdelen av anställningsprocessen.
56
55 Blumstein, Albert, Nakamura, Kiminori, 2009, s.24
56 Blumstein, Albert, Nakamura, Kiminori, 2009, s.22
8. Analys
8.1 Problematiken är ett faktum
Att somliga arbetsgivare anser sig ha rätt att ta del av arbetssökandes tidigare förflutna är klart. Även att arbetsgivarens tillvägagångssätt fortsätter att öka. Regeringen har i och med Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg erkänt att det i dessa specifika yrken finns ett legitimt syfte med att arbetsgivare ska få ta del arbetssökandes förflutna. För att skydda individer som är i en utsatt försvarslös position. Ändå får arbetsgivaren i denna sektorn endast ta del av den information som kan vara av relevans för tjänsten. Alltså inte hela utdraget. Vad är det då som rättfärdigar att andra arbetsgivare som regeringen än så länge inte erkänt ha ett berättigat syfte att utföra en sådan integritetskränkande åtgärd? Kan det vara så att i dagens arbetsmarknad finns ett ökat behov för flera arbetsgivare än i vårdsektorn att granska arbetssökandes förflutna och att regeringen därför borde utvidga vilka som får göra denna typ av registerkontroll? Rikspolisstyrelsen påpekade i sin rapport att det borde undersökas ifall fler arbetsgivare har rimliga skäl till att begära utdrag ur belastningsregister vilket även utredningen som skall vara färdig i år kommer att göra. 57
Ifall någon utav teorierna kring arbetsgivarens intresse skall ha någon grund förutsätts att arbetsgivaren har en förutfattad inställning till att alla dömda människor är benägna till återfall. Därför spelar arbetsgivarens egna personliga resonemang och attityder viktig roll i bedömningen. Även ifall gällande lagrum uppmanar arbetsgivare att visa stor respekt för den personliga integriteten så finns det inga konsekvenser ifall arbetsgivaren totalt ignorerar arbetssökandes integritet. I flera fall tycks detta ske. Intervjuföretagen som begärde utdrag ur belastningsregister hade inga direktiv om hur de skulle hantera innehållet i registret. Frågor som väcks då är bland annat: Hur ska bedömningen ske utifall personen varit dömd för ett visst brott, är det ens relevant för tjänsten? Men även hur långt tillbaka i tiden arbetsgivaren ska grunda sitt beslut i. Bedömningen sker alltså ifrån fall till fall och allt ansvar läggs på rekryteraren. Då varken mina intervjupersoner eller Backmans studier hade några guidelines om hur en bedömning skulle ske av olika situationer som följs av registerkontroll, blir det därmed personen som ska anställa som
57 SOU 2009:44, s.273
får göra bedömningen. 58 Bedömningen påverkas således helt av rekryterarens personlighet, kompetens och eventuellt erfarenheter. Därmed kommer bedömningen aldrig att vara konsekvent. Har rekryteraren själv haft några snedsteg i tidig ålder och sedan gjort en helomvändning? Kanske ökar möjligheten att rekryteraren då sympatiserar med arbetssökande och ger hen en ny chans. Det ska enligt lagstiftaren vara oundgängligen nödvändigt ifall information ifrån belastningsregister ska komma ut.
Lagstiftaren förtydligar aldrig detta begrepp utan det är alltså upp till varje arbetsgivare att göra den bedömningen.59 Under dessa sammanhang är den arbetssökande många gånger maktlösa. Personen vill ha ett jobb och arbetsgivaren har tjänsten. Maktbalansen är därmed i de flesta fall till arbetsgivarens fördel. Ifall konkurrensen till tjänsten dessutom är hög är arbetssökande ännu mera maktlös. Intervjupersonerna 1 & 2 bekräftade att ifall arbetssökande inte tar med sig utdrag ur belastningsregistret på begäran så går rekryteraren vidare men en annan kandidat i anställningsprocessen. Därav hävdar jag att det finns arbetsgivare som utnyttjar arbetssökandes desperation på jobb för att göra en integritetskränkande åtgärd som att begära utdrag ur belastningsregister utgör.
Med all sannolikhet existerar inte endast en förklaring till varför arbetsgivare har så stort intresse av arbetssökandes register. Det är snarare ett samband av flera anledningar. Det finns dock fördelar med att dela upp de olika förklaringarna. Om orsaken till att arbetsgivaren upplever sig behöva utföra registerkontroll kan tydliggöras kan eventuellt dessa behov tillgodoses på annat vis. Exempelvis arbetsmiljöaspekten, ifall arbetsgivaren upplever oro för att arbetsmiljön kan ta skada om hen anställer en person med ett tidigare kriminellt förflutet kanske den totala arbetsmiljön behöver ses över istället? Om arbetsgivaren förklarar att registerkontrollen ämnar skydda tredje person vilket intervjuperson 1 & 2 först och främst hävdade. Kan det finnas exempelvis andra tekniska tillvägagångssätt för att säkerhetsställa att tredje person inte påverkas. Företagets renommé är en intressant aspekt med tanke på hur aktuellt det är med Employer Branding. I dagens arbetsmarknad har arbetsgivare insett hur viktigt det är att framstå som en attraktiv arbetsplats vilket Employer Branding bygger på. 60 En av förklaringarna till registerkontroll kunde enligt Westregårds teori vara att arbetsgivare inte vill att allmänheten har vetskap om att ett flertal tidigare kriminella tjänstgör i företaget. Detta
58 Backman, Christel, 2012, s.38
59 Prop. 1997/98:97, s. 85-‐86
60 Dyhre, Anna, Parment, Anders, 2013, s.11
skulle då enligt teorin ge organisationen ett dåligt rykte.61 I dessa fall tror jag mycket spelar roll vad företagets huvudsakliga sysselsättning är. Om det är läkemedelsproduktion eller paketlogistik som företaget arbetar med torde påverka allmänhetens krav på de anställda. Samtidigt borde det vara viktigt att ha i åtanke det som utredningen från 2009 påpekar: Att allmänhetens generella syn är att när en person avtjänat sitt straff ska den kunna verka i samhället under samma premisser som andra. Ifall då arbetsgivare fortsätter att straffa medborgare långtgående efter avtjänat straff borde det ge arbetsgivaren mer negativt rykte än positivt. För att koppla till intervjupersonen i bemanningsföretaget hänvisar de allt ansvar kring belastningsregister till kundföretaget.
Vilket indikerar ännu mera hur skört skyddet för den personliga integriteten är i denna fråga. Ansvaret för integriteten bollas mellan kundföretaget och bemanningsföretaget vilket leder till att ingen tar tag och säkerhetsställer att arbetssökandens privatliv skyddas.
Ställer mig väldigt kritisk till bemanningsföretagets inställning i frågan. Jag förstår att de mellan bemanningsföretag finns kraftig konkurrens vilket kan resultera i att kundföretaget väljer det bemanningsföretag som ställer upp på de krav som ges. Men ifall kundföretaget säger att de vill ha en ung tjej på 25 år och ej tidigare straffad är det lika viktigt ifrån bemanningsföretagets sida att informera att de inte är okej då det strider emot diskrimineringslagen men även ifrågasätta syftet med att personen ska vara absolut straffri. Bemanningsföretag har lika stort ansvar för att upprätta god sed på arbetsmarknaden som andra aktörer.
8.2 Användning utan eftertanke
Vissa integritetskänsliga åtgärder arbetsgivare använder kostar stora summor för arbetsgivaren själv i både tid och ekonomi, exempelvis drogtester och hantering av personlighet- samt begåvningstester. Att begära ifrån den arbetssökande att ta med sig ett utdrag ifrån belastningsregistret belastar arbetsgivaren i princip ingenting ekonomiskt.
Vilket kan förklara den kraftiga ökningen de senaste åren. Men mycket tyder på att arbetsgivare har dålig kunskap om frågan och som utredningen påpekar rent slentrianmässigt använder registerkontroll. Tydliga direktiv med utskrivna policys om varför, hur och när företaget har registerkontroll hade visat att arbetsgivaren faktiskt
61 Westregård, J. Annamaria, 2002, s.92
