TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING HAGA 2:18

(1)

OKTOBER 2019 VELLINGE KOMMUN

TRAFIK- OCH

PARKERINGSUTREDNING

HAGA 2:18

(2)

(3)

OKTOBER 2019 VELLINGE KOMMUN

TRAFIK- OCH

PARKERINGSUTREDNING HAGA 2:18

ADRESS COWI AB

Södra Förstadsgatan 26 211 43 Malmö

TEL 010 850 25 00 FAX 010 850 25 10 WWW cowi.se

PROJEKTNR. DOKUMENTNR.

A129915 A129915-4-02-UTR-001

VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND

0.9 2019-10-31 Granskningshandling ERAA/FALL/MIRY ANFO ANFO

1.0 2019-11-12 Slutleverans ERAA/FALL/MIRY ANFO ANFO

(4)

(5)

TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING HAGA 2:18 5

INNEHÅLL

1 Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Syfte och metod 8

2 Nuläge 10

3 Trafik- och parkeringsutredning 14

3.1 Påstigande 14

3.2 Färdmedelsfördelning, trafikgenerering och

nätutläggning 16

3.3 Parkering 18

4 Bullerutredning 19

4.1 Metod och underlag 19

4.2 Riktvärden 20

4.3 Beräkningsresultat 20

4.4 Sammanfattning beräkningsresultat buller 26 5 Ljusstörning från pendelparkeringen 27

6 Slutsatser 29

7 Referenser 30

8 Bilagor 31

(6)

(7)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Mellan Falsterbo och Malmö trafikerar två busslinjer: linje 100 och linje 300. Linje 100 går i dagsläget från Falsterbo Strandbad till Malmö C medan linje 300 har samma dragning i Skanör-Falsterbo men stannar vid Hyllie. Linje 100 trafikerar idag sträckan Falsterbo-Vellinge-Malmö och har hög beläggning.

Det planeras att förändra denna linje i enlighet med konceptet Buss Rapid Transit (BRT), som bland annat innebär färre hållplatser med högre standard, vilket enligt konceptet innebär att man ändrar hållplatsen till en station. Skånetrafiken tog 2016 fram ett PM för att ge förslag till ny dragning av linje 100 och nya stationer (Skånetrafiken, 2016). Befintlig samt planerad dragning av linje 100 och 300 ses i Figur 1.

Figur 1 – Befintlig och planerad dragning av linje 100 och 300, samt befintliga hållplatser och planerade stationer.

(Egen figur baserad på Skånetrafikens PM)

En av de planerade stationerna är belägen vid Hagarondellen i östra delen av Skanör. Hagarondellen utgör entré till Skanör om man anländer på väg 100 österifrån. Vid Station Haga pågår ett

detaljplanearbete som innehåller planer på en pendelparkering. Den nya pendelparkeringen planeras att anläggas mellan Malmövägen och Södra Sparvstyckevägen, och en tidig skiss av området kan ses i Figur 2. Det ska nämnas att antalet parkeringar kan komma att justeras som ett resultat av denna studie.

(8)

Figur 2 - tidig skiss på utformningen av pendelparkeringen (Vellinge Kommun, 2019b)

1.2 Syfte och metod

Detta PM syftar till att utreda parkeringsbehovet vid den planerade pendelparkeringen, samt att utreda stationens påverkan i form av utökad biltrafik på det befintliga vägnätet och dess påverkan på

bullernivåer i närområdet. Även ljuskäglor från tillkommande biltrafik och dess påverkan på befintliga bostäder i närhet till den planerade pendelparkeringen analyseras.

Parkeringsbehovet utreds genom att analysera befintlig och förväntad resandestatistik samt överflyttning av resenärer vid en linjeomläggning. På lika vis bedöms trafikalstringen från stationen och denna trafik läggs ut på det befintliga nätet. Slutligen räknas trafiken upp till prognosår 2040 i enlighet med

Trafikverkets dokument Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2014-2040-2060 (Trafikverket, 2018). Bullerutredningen jämför beräknade bullernivåer vid nollalternativ och utbyggnad i nutid samt år 2040. Beräkningar görs i beräkningsprogrammet Soundplan 8.0 (se Avsnitt 4 för detaljer kring metod).

Befintlig situation studerades vid ett platsbesök som utfördes den 1 oktober 2019.

Strandbadsvägen

(9)

Denna trafik- och parkeringsutredning grundar sig i data och statistik från Skånetrafiken, Vellinge Kommun och Region Skåne, men en del antaganden är nödvändiga. Således finns det en ofrånkomlig osäkerhet i slutresultatet. Det är även värt att nämna utredningen visar på önskat resande enligt de underlag som finns och de antaganden som är gjorda. Det faktiska resandet kan avvika, till exempel beroende på den fysiska utformningen och antalet bil- och cykelparkeringar som i slutändan anläggs.

Slutligen ska det även nämnas att det antal parkeringar som detta PM föreslår för att täcka behovet endast är en fingervisning. I slutändan är det politiska beslut, policys och prioriteringar gällande trafik och hållbarhet i kommunen som är styrande.

(10)

2 Nuläge

Vid busshållplatsen vid Hagarondellen finns i dagsläget cirka 20 parkeringsplatser uppdelat på två områden: cirka 10 platser längs Södra Sparvstyckevägen (Figur 3) samt cirka 10 platser vid återvinningscentralen öster om Storevångsvägen (Figur 4). Vid platsbesök var parkeringarna inte fullbelagda och cirka 4 parkeringsplatser var lediga.

Figur 3 – befintlig bilparkering längs Södra Sparvstyckevägen (egen bild)

Figur 4 - befintlig bilparkering vid återvinningscentralen öster om Storevångsvägen (egen bild)

(11)

Utöver bilparkeringarna finns även cykelparkering som rymmer cirka 60-70 cyklar i enklare cykelställ. Vid platsbesök var cykelställen fullbelagda och cirka 20-30 cyklar var parkerade utanför cykelställen (Figur 5).

Figur 5 - på grund av fullbelagda cykelställ parkeras många cyklar utmed GC-banan (egen bild)

2018 års påstigandestatistik för Skanör-Falsterbo ser ut enligt Figur 6 (Skånetrafiken, 2018a).

Figur 6 - Påstigandestatistik för hållplatser i Skanör/Falsterbo för linje 100 och 300 under hela 2018. (Egen figur med data från Skånetrafikens påstigandestatistik för Skanör/Falsterbo)

Det kan ses att hållplatsen Haga har det största antalet påstigande för hållplatserna i Skanör-Falsterbo.

(12)

Påstigandestatistik för Haga uppdelat på veckodag ser ut enligt Figur 7, där både en årstotal och dagsmedel visas (vänster respektive höger axel). Det ska påpekas att dagsmedlet är framräknat utifrån helårsstatistiken och är således inte säsongsberoende.

Figur 7 - Påstigandestatistik för Skanör Haga. Stolparna visar totalt antal och markörerna visar per dag, vänster resp.

höger axel. (Egen figur med data från Skånetrafikens påstigandestatistik för Haga (Skånetrafiken, 2018b))

Enligt Region Skånes resvaneundersökning (Region Skåne, 2018) gäller färdmedelsfördelning enligt Figur 8 i Skanör-Falsterbo. Både generell färdmedelsfördelning i Skanör-Falsterbo (cirkeldiagram till höger) och specifikt för reskedja där resan fortsätter med buss (cirkeldiagram till vänster) redovisas.

Figur 8 - Färdmedelsfördelning för resor till buss och totalt 2018. Gäller för Skanör-Falsterbo. (Egen figur med data från Region Skånes Resvaneundersökning (Region Skåne, 2018))

(13)

Under september 2019 utförde Vellinge Kommun trafikmätningar i utredningsområdet i form av slangmätningar. Resultatet redovisas i Figur 9 nedan.

Figur 9 - Trafikmätningar september 2019 (Vellinge Kommun, 2019c)

(14)

3 Trafik- och parkeringsutredning

3.1 Påstigande

Vid beräkning av Hagas trafikgenerering och antalet parkeringsplatser för stationen vid en

linjeomläggning behövs antaganden gällande dess framtida påstigandestatistik. För alla hållplatser i Skanör-Falsterbo finns endast årsstatistik som ej är indelad per veckodag. För att kunna beräkna detta har det antagits att alla hållplatser i Skanör-Falsterbo har samma förhållande mellan dagarna som hållplats Haga, se Figur 7. Det som är aktuellt för denna studie är i vardagsresenärer, det vill säga arbets- och skolpendlare. Det fåtal resor som inte är i riktning mot Malmö är exkluderade då de inte anses påverka parkeringsantalet eller antalet genererade bilresor. Resultatet av denna beräkning ses i Figur 10 nedan.

Figur 10 - Beräknat vardagsmedel för påstigande på linje 100 och 300. Endast resor i riktning mot Malmö/Hyllie redovisas. (Egen figur)

Vid en linjeomläggning är det endast Skanör Centrum och Skanör Haga som kommer finnas kvar för linje 100. Således är det antaget att det i huvudsak finns tre alternativ för resenärer som i dagsläget stiger på på de hållplatser som linje 100 slutar trafikera:

›

Överflyttning till linje 300

Detta alternativ gäller främst för resenärer som bor i närheten av de hållplatser som försvinner för linje 100. I och med att linje 100 och 300 har olika sluthållplatser gäller detta bara för resenärer som har slutpunkt på sträckan för linje 300, alternativt byter linje vid någon av stationerna (vilket inte påverkar trafikgenereringen eller parkeringsantalet för Station Haga och således ej beaktas i detta PM).

(15)

›

Överflyttning till Station Haga

Resenärer väljer att ta sig till station Haga. Andelen för detta alternativ ökar när avståndet till stationen minskar.

›

Överflyttning till Station Centrum

Resenärer väljer att ta sig till station Centrum. Andelen för detta alternativ ökar när avståndet till stationen minskar. Möjligheten till parkering för bil och cykel vid Station Centrum påverkar valet av detta alternativ. Vid Station Centrum finns endast ett fåtal bilparkeringar och ej heller några cykelgarage.

De antaganden som gjorts för dessa tre alternativ ses i Figur 11. Observera att Haga endast har överflyttning mellan linje 100 och 300 och är således ingenting som ger en ökning eller minskning av antalet påstigande. Antagandet om överflyttning är framtaget genom att studera befintliga och kommande reslängder och restider med färdmedlen bil, cykel och gång. Vid jämförelsen har det även bedömts den extra restid som man får på bussen om man stiger på vid Centrum istället för Haga.

Figur 11 - Antagande gällande fördelning av överflyttningsalternativ (egen figur)

(16)

Antaganden om överflyttning, tillsammans med påstigandestatistiken i Figur 10, ger följande överflyttning från respektive hållplats samt antal totalt påstigande på Haga under en medelvardag:

Tabell 1 - antal påstigande som överflyttas från respektive hållplats (ÅMVD)

3.2 Färdmedelsfördelning, trafikgenerering och nätutläggning

Skånes Resvaneundersökning (Region Skåne, 2018) visar den generella färdmedelsfördelningen för Skanör-Falsterbo samt den för resenärer till buss (se Figur 8). Den generella fördelningen redovisas endast i detta PM för att skapa en uppfattning om den relativt höga andelen biltrafik. Mer aktuell för denna utredning är den färdmedelsfördelning som redovisar resor till buss, där det kan ses att andelen fotgängare och cyklister är dominerande. Färdmedelsfördelningen till buss för Skanör-Falsterbo är

baserad på det befintliga bussnätet och därför antas det att den förändras när hållplatser tas bort för linje 100. Figur 12 visar uppskattad färdmedelsfördelning för resande till Station Haga, från övriga hållplatser, och bygger på antaganden om att fördelningen förändras beroende på avståndet till stationen. För resenärer från tidigare hållplatser i Falsterbo ökar andelen bilister markant, medan för hållplatser i Skanör, med närhet till Haga, är fördelningen snarlik den befintliga.

Figur 12 - Uppskattad färdmedelsfördelning (egen figur)

Den uppskattade färdmedelsfördelningen för överflyttande resenärer för respektive hållplats, tillsammans med antalet resenärer i Tabell 1, ger antal trafikanter enligt Tabell 2 nedan. Observera att dessa resor är

(17)

till Station Haga, således multipliceras dessa siffror i ett senare skede med 2 för att beräkna dygnstrafik till stationen.

Tabell 2 - antal trafikanter för respektive färdmedel från respektive hållplats (ÅMVD)

Till den planerade parkeringen vid Station Haga finns i huvudsak fyra vägval, se Figur 13.

Figur 13 - de fyra huvudsakliga vägvalen till den planerade parkeringen vid Station Haga

Bilisternas färdväg varierar beroende på var resan startar och antagande har gjorts enligt Tabell 3 nedan.

Detta antagande är baserat på restider för resenärerna från deras hem grundat i var de tidigare hållplatsernas tänkta upptagningsområde var.

(18)

Tabell 3 - vägval för biltrafik från respektive hållplats

I Skånetrafikens PM beskrivs det att tidsvinsten vid den föreslagna förändringen av kollektivtrafiken medför en resandeökning med 10% (Skånetrafiken, 2016). Detta tillsammans med antalet bilister och nätutläggningen leder till följande trafik vid de fyra punkterna. I tabellen syns även den totala

trafikmängden vid punkten samt uppräknade siffror till prognosår 2040 enligt trafikverkets uppräkningstal (Trafikverket, 2018).

Tabell 4 – Trafikmängder bil (ÅMVD)

Som vardagsmedel är det alltså 39 bilister som önskar köra till Haga Station. Resandeökningen på grund av tidsvinst resulterar även i att det är 180 cyklister och 223 fotgängare som vill ta sig till Haga med dessa färdmedel varje dag.

3.3 Parkering

Enligt denna utredning är det 39 bilister per dag som vill åka till Station Haga. Det anses troligt att parkeringsplatserna kan samutnyttjas av pendlare, om än i låg omfattning då det antas att de flesta arbetspendlare har liknande arbetstider. Därav antas ett samutnyttjande på 5 %, vilket resulterar i 37 parkeringsplatser. Med en resandeökning och prognosår 2040 i åtanke kan antalet bilister öka till cirka 57, vilket med samma antagande om samutnyttjande resulterar i cirka 53 parkeringsplatser. Detta förutsätter dock ett konstant resandeantal med buss samt att ökningen av antalet bilister till Haga är densamma som för vägnätet i stort. Detta är inte sannolikt varvid det sistnämnda påståendet endast ska ses som en fingervisning till vad parkeringsbehovet kan öka till i framtiden. Det är sannolikt att andra faktorer, som ej går att förutse i denna studie, har större påverkan på parkeringsbehovet, varvid det föreslås att nya bedömningar av parkeringstalet görs efterhand.

Utredningen visar att det är ett stort antal cyklister som vill cykla till Haga station varje dag.

(19)

4 Bullerutredning

4.1 Metod och underlag

Beräkning av buller har gjorts med beräkningsprogrammet SoundPLAN version 8.0.

Beräkningsprogrammet använder Naturvårdsverkets beräkningsmetoder för buller från vägtrafik (Naturvårdsverket, 1996). Som underlag till beräkningarna har kartmaterial över området använts (Vellinge Kommun, 2019a) samt trafikinformation som tagits fram i och med denna trafikutredning.

Osäkerheten i beräknad ekvivalentnivå från vägtrafik beror bland annat på avståndet från vägen och är mindre än 1 dB på 50 meters avstånd och upp till 3 dB på 200 meters avstånd.

Den maximala ljudnivån avser beräknad ljudnivå från den femte bullrigaste fordonspassagen.

Vägledande bullerkartor har gjorts som spridningsberäkning med gridstorlek 5 x 5 meter och med beräkningshöjd 1,5 meter över mark. Värden i bullerkartorna innehåller inverkan av reflektion från närliggande fasad och är ej frifältsvärden, vilket medför en överskattning jämfört ställda riktvärden.

Frifältsvärden visas i punkter i spridningskartorna.

Fasadberäkningar motsvarar frifältsvärden, utan reflektion från egen fasad, och kan jämföras direkt med riktvärden.

Beräkningsområdet anses vara mjuk mark bortsett vägar, parkering och vatten, som anses vara hård mark.

Beräkningar har gjorts för fyra scenarion:

›

nutid-nollalternativ

›

nutid-utbyggnad

›

2040-nollalternativ

›

2040-utbyggnad

I utbyggnadsscenarierna har tillkommande trafik på grund av pendelparkeringen adderats.

Bullerutredningen utgår från trafiksiffror i detta PM. Årsmedelvardagsdygnstrafik (ÅMVD) har räknats om till Årsdygnstrafik (ÅDT) genom att multiplicera med 0,9. ÅDT som använts i bullerutredningen visas i Tabell 5 nedan:

Tabell 5 - Trafikmängder (ÅDT) för nutid och 2040, med och utan utbyggd pendelparkering

(20)

4.2 Riktvärden

Enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder

(Naturvårdsverket, 2016) ska riktvärdena som presenteras i tabellen nedan underskridas för att uppnå en god miljökvalitet.

Tabell 6 - Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder

Bostads fasad (Leq24) Bostads uteplats (Leq24) Bostads uteplats (Lmax)

55 dBA ~55dBA^II 70 dBA^I

I Tidsvägning Fast. Får överskridas maxtimme dag och kväll (kl. 06-22)

II Varken propositionen eller praxis har någon tydlig angivelse för vägbuller vid uteplats. Enligt Naturvårdsverket är en tänkbar nivå för att nå en god miljökvalitet 55 dBA Leq24h (samma som för spårtrafik). Motsvarade riktvärde för ny bebyggelse är 50 dBA.

4.3 Beräkningsresultat

Samtliga beräkningsresultat för uteplats presenteras i spridningsberäkningar nedan. Mörk- och ljusgrön färg i figurerna visar på att riktvärdet innehålls, medan orange, röd och mörkröd visar på överskridande av riktvärdet. Beräkningsresultaten presenteras kapitelvis för varje riktvärde; ekvivalent ljudnivå uteplats, maximal ljudnivå uteplats och ekvivalent ljudnivå vid fasad. Alla figurer för

spridningsberäkningar visas i större format i bilaga.

4.3.1 Ekvivalent ljudnivå uteplats

Beräkningsresultaten för ekvivalent ljudnivå vid uteplats visar att riktvärdena innehålls för alla fyra beräkningsscenarion, där den högsta ekvivalent ljudnivån vid uteplats beräknas vid år 2040, till 54 dB(A).

Resultaten visas i Figur 14-Figur 17 nedan.

(21)

Figur 14. Nutid-nollalternativ- Ekvivalent ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

Frifältsvärden (utan reflektion från egen fasad) visas i punkter.

Figur 15. Nutid-utbyggnad- Ekvivalent ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

(22)

Figur 16. 2040-nollalternativ- Ekvivalent ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

Figur 17. 2040-utbyggnad- Ekvivalent ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

(23)

4.3.2 Maximal ljudnivå- uteplats

Beräkningsresultaten för maximal ljudnivå vid uteplats visar att riktvärdena innehålls för alla fyra beräkningsscenarion, där den högsta ekvivalent ljudnivån vid uteplats beräknas till 70 dB(A). Resultaten visas i Figur 18-Figur 21 nedan.

Figur 18. Nutid-nollalternativ- Maximal ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

(24)

Figur 19. Nutid-utbyggnad- Maximal ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

Figur 20. 2040-nollalternativ- Maximal ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

(25)

Figur 21. 2040-utbyggnad- Maximal ljudnivå vid bostads uteplats. Spridningskartan visar ej frifältsvärden.

4.3.3 Ekvivalent ljudnivå vid fasad

Ekvivalent ljudnivåer vid fasad har räknats fram för de bostäder som ligger i riskområdet för att överskrida riktvärdena enligt spridningskartor ovan. I Tabell 7 nedan redovisas beräkningsresultat för respektive adress, där högsta ljudnivå per adress redovisas, oavsett våningsplan.

Tabell 7 - Beräknad ekvivalent ljudnivå (LAeq) vid fasad. Högsta beräknade ljudnivå oavsett våningsplan.

Överskridande av riktvärdet (55 dB(A)) är markerat med orange i tabellen.

Adress Riktning Dygnsekvivalent ljudnivå dB(A), frifältsvärden

Nutid 2040

Noll- alternativ

Ut- byggnad

Hökvägen 11 S 54 54 56 56

Hökvägen 12 S 53 53 55 55

Hökvägen 14 Ö 53 53 54 54

Hökvägen 16 Ö 55 55 56 56

Hökvägen 18 Ö 53 53 55 55

Hökvägen 20 Ö 53 53 55 55

Hökvägen 22 Ö 55 55 56 56

(26)

Adress Riktning Dygnsekvivalent ljudnivå dB(A), frifältsvärden

Nutid 2040

Ut- byggnad

Hökvägen 23 S 52 52 53 53

Hökvägen 24 Ö 54 54 56 56

Karl Smeds gränd 3 N 55 55 56 56

Karl Smeds gränd 5 N 56 56 58 58

4.4 Sammanfattning beräkningsresultat buller

I figurerna för ekvivalent och maximalljudnivå vid uteplats framgår att utbyggnad av pendelparkering inte medför några effekter på ljudnivåerna i närområdet. Trafikalstringen från pendelparkeringen är så pass liten att den har en marginell effekt på buller. Detta framgår också av fasadberäkningar där det är tydligt att alstringen från pendelparkeringen inte har någon effekt på buller jämfört nollalternativ.

Däremot medför den generella trafikökningen fram till 2040 att flera adresser i närområdet av Malmövägen och Storevångsvägen överskrider riktvärdet på 55 dB(A) vid bostads fasad. Skillnaden i ljudnivå vid bostads fasad mellan nutid och 2040 är som mest 2 dB(A).

(27)

5 Ljusstörning från pendelparkeringen

Seendet är ett komplext system vilket ger oss förmåga att se mycket stora ljusskillnader. Vi kan se bra en solig sommardag när vi har över 5 000 lx på marken och vi kan se en vinternatt med fullmåne med bara 1 lx på mark. Blir kontrasterna för stora mellan ljust och mörkt uppstår bländning. Bländning kan också uppstå när strålningsintensiteten blir för stor.

Hus i närheten av parkeringen har takfönster riktad mot parkeringsutfarten. Sektionerna visar att

halvljus från bilstrålkastare inte kommer att störa de boende. Huset är skyddat mot ljusföroreningar med en häck på cirka 1,80 meter höjd. Problem kan finnas om bilister tänder helljus. Ritningarna redovisar bilarnas ljuskäglor i hel- och halvljus placerade på olika avstånd från parkeringen (Figur 22) samt

ljuskäglornas intensitet i relation till huset (Figur 23). För att undvika ljusstörning rekommenderas en bra belysningsnivå på hela parkeringsytan och längs den befintliga gatan för att minska behov av helljus från bilar och för att minska kontrasten mellan gatubelysning och bilarnas strålkastare. Parkeringsutfarten lutning ska kontrolleras för att undvika höjning av ljuskäglor från bilstrålkastare.

Figur 22 - Sektioner längs parkering och intilliggande hus (egen figur)

(28)

Figur 23 - planskiss som visar ljusstyrka från standardstrålkastare. Observera att figuren redovisar ljusstyrkan oberoende av häck/plank (egen figur)

(29)

6 Slutsatser

Enligt trafik- och parkeringsutredningen bör 37 parkeringsplatser täcka parkeringsbehovet för Station Haga. Utöver detta är det 180 cyklister och 223 fotgängare som önskar ta sig till stationen varje vardag.

Enligt utredningen genererar Station Haga cirka 80 bilresor per medelvardag, som fördelas ut på vägnätet. Den största ökningen sker på Strandbadsvägen med cirka 30 ÅMVD. Återigen ska det

poängteras att det i slutändan är politiska beslut, policys och prioriteringar gällande trafik och hållbarhet i kommunen som styr antalet parkeringsplatser och mängden trafik.

Enligt bullerutredningen medför inte pendelparkeringen några försämringar vad gäller ljudnivåer i närområdet.

Pendelparkeringens påverkan på närliggande hus, i form av bilarnas ljuskäglor, anses inte vara

påfallande. Detta förutsätter en bra belysningsnivå på gatan och parkeringen för att minimera behovet av helljus samt att parkeringsutfarten anläggs utan upphöjning för att undvika höjning av bilarnas

ljuskäglor.

(30)

7 Referenser

Naturvårdsverket. (1996). Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell (rapportnr. 4653).

Naturvårdsverket. (2016). Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder (NV-08465-15).

Region Skåne. (2018). Resvaneundersökning i Skåne. [2019-10-11]

http://beslutstod.skane.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=documents%5Cresvanor.qvw&lang=en- US&host=QVS%40rspapp035&anonymous=true

Skånetrafiken. (2016). PM hållplatser linje 100.

Skånetrafiken. (2018a). Påstigande 2018 Skanör-Falsterbo (ej publicerat material). Mottaget 2019-09-27.

Skånetrafiken. (2018b). Påstigandestatistik från Skanör Haga (ej publicerat material). Mottaget 2019-09-26.

Trafikverket. (2018). Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2014-2040-2060.

https://www.trafikverket.se/contentassets/affb19b7f99e4c93a3dbe113e62aa198/trafikupprakningstal_vaganalys er_eva_och_manuella_berakningar_180401.pdf

Vellinge Kommun. (2019a). Hagarondellen baskarta. Modellfil CAD. (ej publicerat material). Mottaget 2019-10-15.

Vellinge Kommun. (2019b). Skissförslag 3 - Superbusshpl Hagarondellen Skanör (ej publicerat material) tillhandahållen 2019-10-15.

Vellinge Kommun. (2019c). Slangmätning september 2019 (ej publicerat material).

(31)

8 Bilagor

Bilaga 1- bullerutredning

›

LAeq Nutid nollalternativ

›

LAeq Nutid utbyggnad

›

LAeq 2040 nollalternativ

›

LAeq 2040 utbyggnad

›

LAmax Nutid nollalternativ

›

LAmax Nutid utbyggnad

›

LAmax 2040 nollalternativ

›

LAmax 2040 utbyggnad

(32)

(33)

BILAGA 1-BULLERUTREDNING 3

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)