Student Vt 2020
Examensarbete, 30 hp
Ämneslärarprogrammet, 300 hp
Värdegrund genom sci-fi
En didaktisk analys av fyra science fiction-noveller med utgångspunkt i gymnasieskolans värdegrund
Linnéa Fällman
Abstract
The aim of this essay is to explore the possibilities of using science fiction short stories when discussing the morals and values prescribed by the Swedish curriculum for upper secondary level. The two main focus points are pinpointing the ways in which the four short stories depict cognitive estrangement, and examining how these elements of cognitive estrangement aid in the use of these stories in the classroom.
A hermeneutic method, in which the material is analyzed and interpreted from a didactic viewpoint, is used to achieve these two goals. Through the analysis of the four short stories, values such as tolerance, responsibility, autonomy, and understanding others’ viewpoints can be found, and the illustrations are well suited for a variety of topics for discussion in a classroom scenario. These values are illustrated through the fictious environments and situations that signify the science fiction genre – the element of cognitive estrangement.
Nyckelord: hermeneutik, kognitiv främmandegöring/cognitive estrangement
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
2 Syfte och frågeställningar ... 6
3 Forskningsöversikt ... 7
3.1 Skönlitteratur i värdegrundsarbetet ... 7
3.2 Science fiction i undervisningen ... 7
4 Teori ... 9
4.1 Science fiction: en genredefinition ... 9
4.1.1Kognitiv främmandegöring ... 9
4.2 Fokuspunkter i värdegrunden ... 10
5 Metod och material ... 11
5.1 Hermeneutiken och den kvalitativa litteraturanalysen ... 11
5.2 Analysmaterialet ... 11
6 Resultatredovisning och analys ... 13
6.1 De blindas rike ... 13
6.2 Ett nytt Atlantis ... 15
6.3 Ett dån av åska ... 17
6.4 Försvararna ... 19
7 Diskussion och didaktiska implikationer ... 21
Litteraturlista ... 24
Bilagor ... 25
Synopsis: De blindas rike ... 25
Synopsis: Ett nytt Atlantis ... 26
Synopsis: Ett dån av åska ... 27
Synopsis: Försvararna ... 28
1 Inledning
Som lärare kan man uppleva värdegrundsfrågan som svår att behandla i klassrummet.
Hur förmedlar man egentligen värden som demokrati, solidaritet och individens ansvar som en naturlig del i den ämnesspecifika undervisningen? I svenskämnet kan skönlitteratur vara ett tacksamt verktyg, där eleverna får sätta sig in i fiktiva situationer samt karaktärernas perspektiv och känslor. Det finns en uppsjö av skönlitterära verk inom olika genrer som lämpar sig för diskussion – vissa betydligt mer beforskade än andra.
Science fiction återfinns inte bland de tyngsta litterära genrerna. Det finns en viss prestigeskillnad mellan populärlitteratur, i vilken science fiction hör hemma (Roberts, 2002), och det västerländska litteraturarv där exempelvis Sapfo och Shakespeare dominerar, enligt en enkätstudie med 75 litteraturlärare. I studien framkom att lärarna generellt sett värderade den västerländska litteraturen nästan sex gånger högre än populärlitteraturen (Brink, 2006). Detta tycker jag är synd, för i science fiction finns stor didaktisk potential. Genren karaktäriseras av främmande och ofta futuristiskt präglade världar och samhällen (Roberts, 2002), och dessa miljöer tillåter djupdykningar i moraliska och samhälleliga frågor utifrån extremsituationer där koncept som ansvar, frihet och existens ställs på sin spets. Det handlar om så kallad kognitiv främmandegöring (Suvin, 1972), vilket är det utmärkande drag som kännetecknar genren. Utifrån ett didaktiskt perspektiv kan dessa extremsituationer utgöra en god möjlighet till diskussioner kring värdegrundsfrågor i svenskklassrummet.
Denna undersökning syftar till att analysera fyra science fiction-noveller och belysa hur science fiction-genrens särdrag bidrar till novellernas användbarhet i arbetet kring värdegrund i gymnasieskolan.
6
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra noveller inom science fiction-genren kan vara användbara i diskussionen kring värdegrund i klassrummet, och vad särskilt science fiction-dragen i novellerna tillför i denna diskussion. Efter Suvins teori om det särskiljande i science fiction (Suvin, 1972) kommer jag att inrikta mig på begreppet kognitiv främmandegöring (cognitive estrangement). Novellerna är ”De blindas rike” av H.G. Wells (1911), ”Ett nytt Atlantis” av Ursula K. Le Guin (1975), ”Ett dån av åska”
av Ray Bradbury (1980), och ”Försvararna” av Philip K. Dick (1953).
Studien kommer att utgå från dessa två frågeställningar:
1. Hur illustrerar verken konceptet kognitiv främmandegöring?
2. Vilka möjligheter ges genom dessa illustrationer till att ta upp diskussioner kring läroplanens värdegrund?
3 Forskningsöversikt
I detta avsnitt presenteras den tidigare forskning som gjorts inom skönlitteratur i skolans värdegrundsarbete, vad science fiction haft för tidigare didaktisk tillämpning, samt hur diskussionen ser ut kring novellformatet i undervisningssammanhang.
3.1 Skönlitteratur i värdegrundsarbetet
Ämnesplanen för svenska i gymnasieskolan (Skolverket, 2011) föreskriver tydligt att skönlitteratur ska inrymmas i undervisningen i Svenska 1, 2 och 3. Frågan varför eleverna ska möta skönlitteratur är något som bland andra Louise M. Rosenblatt tar upp i Litteraturläsning som utforskning och upptäcksresa (1995); Rosenblatt lyfter fram möjligheten till självutveckling genom skönlitteratur via skönlitteraturens ofrånkomliga koppling till människan och dennes mänsklighet. Denna insikt och de erfarenheter man som läsare får ta del av och anamma genom läsningen bidrar sedan till att fostra läsaren och ge denne verktyg för att kunna orientera sig i samhället (Rosenblatt, 1995:20). I koppling till gymnasieskolans värdegrund gifter sig detta syfte väl med formuleringen kring skolans uppdrag att ge eleverna verktyg för att utvecklas till fungerande och självständiga samhällsmedborgare (Skolverket, 2011). Rosenblatt menar även att genom skönlitteratur utvecklar eleverna sin känslighet och förståelse för andra människors föreställningsvärldar, samt får verklighetsförankring och referenspunkter för abstrakta koncept såsom kärlek, integritet och medkänsla (1995:222-223).
Gunilla Molloy observerar i sin bok Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003) skönlitteraturens positiva inverkan på konflikthantering och samtalet kring konflikter i skolan. Efter sin treåriga studie på fyra högstadieskolor konstaterar Molloy att de konflikter som obönhörligen kommer med ett mångkulturellt och jämlikt samhälle, exempelvis trakasserier, våld och mobbning, har varit svåra att tackla i skolan.
Dessa konflikter speglas i skönlitteraturen, enligt Molloy, och här kan skönlitteraturen hjälpa till att föra svenskämnet framåt i en humanistisk och demokratisk riktning (Molloy, 2003:294-295).
Hur undervisningen kring skönlitteratur genomförs har också en betydande roll i hur eleverna tar till sig innehållet i en skönlitterär text. Rosenblatt hävdar att en undervisning kring skönlitteratur där eleverna går in med ett färdigt analysmönster och läser en text utifrån detta bidrar till att eleverna enbart fokuserar på de aspekter i texten som stämmer överens med dessa mönster och därmed inte få en levande förståelse för det lästa (Rosenblatt, 1995:189-190).
3.2 Science fiction i undervisningen
Användningen av science fiction i ett didaktiskt sammanhang har sina fördelar i sina annorlunda världar och verkligheter, på samma sätt som fantasy-elementen i exempelvis Harry Potter utgör verktyg för diskussion och analys i Alkestrands avhandling.
Alkestrand menar att de främmandegörande element som återfinns i fantasy kan
8
synliggöra strukturer och koncept som man i en vardaglig situation inte skulle ha reflekterat över på samma sätt (Alkestrand, 2016).
4 Teori
Här presenteras det teoretiska underlag som ligger till grund för studien. En definition av science fiction-genren, inklusive det grundläggande begreppet kognitiv främmandegöring, reds ut. Sedan definieras närmare de fokuspunkter i läroplanens värdegrund som utgör studiens inriktning.
4.1 Science fiction: en genredefinition
Science fiction är en svårdefinierad genre. Försök att avgränsa genren har genomgående undergrävts av verk som inte ryms inom avgränsningens ramar men som allmän konsensus anser vara science fiction, förklarar Adam Roberts i genreguiden Science Fiction (2002). Generellt sett karaktäriseras science fiction-litteraturen av att handlingen utspelar sig i världar som skiljer sig från den verklighet vi befinner oss i (Roberts, 2002;
Öhman, Populärlitteratur, 2002:161-162). Ofta är dessa världar futuristiskt präglade – se till exempel Isaac Asimov’s Foundation-trilogi där avancerade robotar och artificiell intelligens genomsyrar handlingen. Här ligger definitionsproblemet i vad som skiljer dessa fiktiva världar från deras motsvarigheter i exempelvis fantasy-genren, menar Roberts (2002).
En distinktion Roberts dock tar upp är den vetenskapliga aspekten. Han menar att om ett orealistiskt fenomen har grund i en för den aktuella fiktiva världen rimlig vetenskap kan det anses som science fiction, medan det övernaturliga och mer abstrakta hör hemma i andra genrer (Roberts, 2002). Även Malin Alkestrand tar upp detta i sin avhandling Magiska möjligheter (2016), där hon, i likhet med Roberts (2002) och Öhman (2002), refererar till Darko Suvins begrepp cognitive estrangement (Suvin, 1972) som genrens utmärkande drag. Science fiction bygger på en nyfikenhet och ett utforskande som riktar sig mot det fantastiska och möjligheten att finna det Ultimata Goda i det okända (Suvin, 1972).
Öhman (2002) framhåller även vikten av tidslig förändring i science fiction- genren. Han menar att en förutsättning för science fiction är att de främmande och påhittade element som förekommer i en science fiction-berättelse är resultatet av en rimlig vetenskaplig utveckling över tid. Fantasy däremot, menar Öhman, präglas snarare av att man som läsare transporteras in i en parallell värld – en rumslig förändring snarare än en tidslig, där magi och annat övernaturligt kan existera förbehållslöst.
4.1.1 Kognitiv främmandegöring
Suvin vidhåller i sin artikel On the Poetics of the Science Fiction Genre (1972) att de genrespecifika drag som återfinns i science fiction, exempelvis robotar och avancerad rymdteknik, fungerar som en verklighetsspegel. Dessa till synes främmande element representerar i själva verket koncept som återfinns i den verkliga världen, fast speglade och transformerade. Det handlar inte heller bara om en statisk återspegling av verkligheten, utan en mer filosofisk reflektion över den. Detta är det Suvin kallar cognitive estrangement (hädanefter kognitiv främmandegöring).
10
Suvin skiljer mellan science fiction-genrens kognitiva främmandegöring och fantasy-genrens supernatural estrangement (hädanefter övernaturlig främmandegöring), baserat på hur de främmande elementen interagerar med verkligheten. En företeelse som genom en hypotetisk framtida vetenskap ter sig rimlig, hör hemma inom den kognitiva främmandegöringen, medan de övernaturliga element som kännetecknar fantasy illustrerar övernaturlig främmandegöring (Alkestrand, 2016:89-90). Den kognitiva främmandegöringen, som alltså skiljer sig från fantasygenrens främmande drag genom den vetenskapliga vinkeln, är utgångspunkt för min analys av de fyra science fiction- novellerna.
4.2 Fokuspunkter i värdegrunden
Urvalet av det värdegrundsinnehåll som används i studien har skett utefter vilket innehåll som visar sig relevant i novellerna. Det är alltså de punkter i värdegrunden som tydligt går att koppla till novellernas innehåll som utgör fokuspunkterna.
Dessa sex punkter ur värdegrunden utgör fokus för analysen:
1. Demokratiska värderingar 2. Individens frihet och integritet 3. Tolerans
4. Ansvarstagande
5. Förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse 6. Miljöperspektivet
(Skolverket, 2011)
Alla dessa punkter återfinns inte i varje enskild novell. Eftersom urvalet ur värdegrunden har skett utefter vilket värdegrundsinnehåll som aktualiseras i varje enskilt verk, utgår analysen ifrån det innehåll som aktualiseras i dem.
5 Metod och material
I detta avsnitt presenteras den metod och det material som utgör undersökningens stomme. Metoden är en hermeneutisk, kvalitativ litteraturanalys, och materialet består av fyra noveller av välkända författare inom science fiction.
5.1 Hermeneutiken och den kvalitativa litteraturanalysen
För att genomföra denna undersökning ter sig en hermeneutisk inriktning som mest lämplig. Hermeneutiken är en kvalitativ metodinriktning som bygger på tolkning och förståelse av en text, utifrån texten i samspel med det sammanhang – den kontext – som texten befinner sig i (Palm, 2002; Westlund 2019). Eftersom en text alltid kommer någonstans ifrån och bär med sig de förutsättningar som låg till grund för dess uppkomst måste dessa tas i beaktning vid tolkningen. Man talar även om textens delar i samspel med helheten – den så kallade hermeneutiska cirkeln (Alvesson & Sköldberg, 2017) – där det ena förutsätter det andra och vice versa. En hermeneutisk analys innebär således att hänsyn måste tas till både delar av verket och verket i sin helhet för att en vettig tolkning ska kunna göras (Alvesson & Sköldberg, 2017; Westlund, 2019).
Grundproblemet i en hermeneutisk analys av en text är att texten alltid existerar i samspel med läsaren. De tolkningar som görs kan aldrig vara objektiva eller allmängiltiga eftersom varje forskare som närmar sig texten har olika kunskapsförutsättningar och olika emotionell bakgrund (Palm, 2002). Detta innebär för min studie att all analys som genomförs kring de fyra verken oundvikligen kommer att vara färgad av mina egna föreställningar och erfarenheter. Med hjälp av medvetenhet om detta samt en ordentlig teoribakgrund kommer jag att försöka kringgå min egen subjektivitet så långt det är möjligt, men också dra fördel av de tillfällen då denna subjektivitet kan vara till nytta för analysen.
Utifrån denna hermeneutiska inriktning läses novellerna med läroplanens värdegrund i åtanke. Jag letar alltså efter element i novellerna som tar upp punkter ur värdegrunden, specifikt sådana som samtidigt illustrerar den kognitiva främmandegöring som kännetecknar science ficition-genren. På detta följer en diskussion kring hur den kognitiva främmandegöringen är fördelaktig i arbetet med värdegrund på gymnasienivå, med lämpliga utdrag ur novellerna som stöd.
5.2 Analysmaterialet
Mitt analysmaterial består av de fyra science fiction-noveller som återfinns i Novellix- samlingen Sci fi. Novellerna är ”De blindas rike” av H.G. Wells (1911), ”Ett nytt Atlantis” av Ursula K. Le Guin (1975), ”Ett dån av åska” av Ray Bradbury (1980), och
”Försvararna” av Philip K. Dick (1953). Motiveringen bakom detta urval är tudelad. Ur en kvalitetssynpunkt handlar det om att de fyra författare som ingår i samlingen är välkända namn inom science fiction. Företaget Novellix påstår själva att deras urval innefattar ”fyra legendariska science fiction-författare” (Novellix, 2020), vilket antyder att de valt ut dessa fyra författare på basis av deras höga ställning inom genren. De har alltså hög legitimitet som representanter för genren. Att använda mig av en redan färdig
12
samling verk istället för att på egen hand välja ut olika noveller har dessutom en fördel i bekvämlighet, både för mig själv och för verksamma lärare som eventuellt vill använda sig av mitt material i undervisningen.
En fördel med att använda noveller i undervisningen är det komprimerade formatet. Berättelsen är kort och går att ta sig igenom med en klass på betydligt mindre tid än en roman, vilket öppnar för större möjligheter att inrymma den i undervisningen.
Detta möjliggör i sin tur användningen av flera noveller för att diskutera olika aspekter i värdegrunden och därmed få med ett bredare spektrum ur läroplanen. Dock skulle ett längre verk, exempelvis en roman, kunna ge en mer ingående bild av de koncept och dilemman som diskuteras, och i jämförelse har novellen här en nackdel. I inledningsfasen för denna studie var tanken att analysera två noveller och en roman för att få möjlighet till reflektioner kring flera olika format. Denna tanke övergavs emellertid till förmån för ett mer koncist och sammanhängande urval, där jag istället kunde välja ut ett större antal verk att analysera. Det komprimerade formatet ger mig också möjlighet att analysera varje individuellt verk mer ingående.
6 Resultatredovisning och analys
I detta avsnitt följer en analys av de fyra science fiction-novellerna utifrån avsnittet Skolans värdegrund och uppgifter i läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011).
Först presenteras novellernas centrala teman. Därefter definieras hur den kognitiva främmandegöringen gestaltas i novellerna, och till sist undersöks hur de främmandegörande elementen i novellerna kan kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Synopsis för novellerna finns i bilaga 1, 2, 3 och 4.
6.1 De blindas rike
Novellen ”De blindas rike” publicerades 1911 av H.G. Wells. Novellen är, tillsammans med bland annat romanen Världarnas krig, ett av Wells mest kända verk. ”De blindas rike” följer huvudpersonen Núñez som av misstag hamnar i en dal där alla invånare, sedan många generationer tillbaka, är blinda. Novellens handling följer Núñez försök att hävda sin överlägsenhet som seende i de blindas dal, där ingen längre vet vad seende är för något.
I ”De blindas rike” utgörs den kognitiva främmandegöringen av sjukdomen som gjort invånarna i dalen blinda. En sådan genetisk mutation ter sig rimlig, om än kanske ovanlig i sin utsträckning, ur ett vetenskapligt perspektiv. Sjukdomen har dessutom muterat över 15 generationer innan Núñez ramlar ner i dalen – en utveckling över lång tid som befäster det främmande elementets (sjukdomens) validitet (Öhman, 2002). Det är sjukdomen som möjliggör de filosofiska tankar som uppstår i mötena mellan huvudkaraktären Núñez och invånarna i de blindas dal – den fungerar som en grogrund för diskussionen kring överlägsenhet och mellanmänsklig förståelse.
Frasen ”i de blindas rike är den enögde kung” är återkommande i novellen, och den illustrerar den uppfattning som Núñez har i förhållande till de blinda när han kommer dit i början av berättelsen: att han, som har förmågan att se, borde vara överlägsen dalfolket som inte har denna förmåga. Denna uppfattning ifrågasätts när Núñez blir tvungen att inse att de blinda har anpassat sig till ett liv utan seende och utvecklat sin egen livsstil utifrån sina förutsättningar. Dessa meningsskiljaktigheter, samt båda parters ovilja att se den andres perspektiv, illustrerar tematiken kring tolerans och empati (eller snarare avsaknaden av dessa) vilken är central i novellen. Konflikter uppstår när Núñez försöker hävda sig och bevisa att han som seende är bättre än de blinda, och det slutar alltid i nederlag för Núñez när han inser att han underskattat de blindas förmåga att klara sig utan att kunna se.
”Hallå där, [Núñez]! Kom hit!”
Han reste sig upp och log. Nu skulle han en gång för alla visa dem vad förmågan att se kan göra för en människa. De skulle leta och leta, utan att kunna hitta honom.
”Rör dig inte, [Núñez]”, hördes rösten igen.
Han skrattade tyst för sig själv och smög ett par steg bort från gångvägen.
”Trampa inte på gräset, [Núñez]. Det är förbjudet.”
14
Núñez hade knappt själv uppfattat ljudet av sina rörelser. Han stannade i förundran. (s. 23-24)
Ju mer Núñez försöker bevisa sin överlägsenhet, desto mer övertygade blir de blinda om att han är underutvecklad eftersom han yrar om saker som de blinda aldrig hört talas om och är allmänt illa anpassad till de blindas livsstil. Konflikten eskaleras och stämningen mellan Núñez och de blinda blir bara mer och mer spänd. Här finns en möjlighet att behandla frågan om tolerans och att kunna sätta sig in i andras föreställningsvärldar.
Hur hade situationen påverkats om Núñez från början varit mer mottaglig för de blindas livsstil, eller om de blinda hade accepterat hans berättelser om ett femte sinne och en värld utanför dalen? Detta kan man dra ännu ett steg längre och koppla till förståelse och tolerans för andra kulturer, vilket värdegrunden också tar upp (Skolverket, 2011).
Förmågan att förstå andras kulturella bakgrund är i allra högsta grad relevant i berättelsen om det mystiska dalfolket.
Konflikten mellan Núñez och de blinda väcker också frågan om hur Núñez livssituation såg ut innan han ramlade ner i dalen. Varför är Núñez så angelägen om att hävda sig över de blinda? Kan han ha varit illa anpassad eller till och med utstött i sin hemmiljö och därför i behov av att trycka ner andra för att själv känna sig duglig? Eller tvärtom, agerar han som han gör för att han är van vid att få som han vill? På dessa frågor finns inget tydligt svar i novellen, utan det är upp till läsaren att tolka Núñez beteende, vilket bäddar för intressanta diskussioner i ett klassrumssammanhang.
Eleverna får här chansen att göra en djupdykning i sina egna tolkningar och sätta texten i sitt eget sammanhang.
Dödläget mellan de båda parterna bottnar i deras respektive övertygelser, där båda är säkra på att de har rätt eftersom båda har empiriska bevis för sina påståenden.
Núñez, som kommer från Bogotá, vet att det finns en värld utanför dalen eftersom han har sett den med egna ögon. Han vet att det finns en himmel ovanför eftersom han är van vid att se den. De blinda, å andra sidan, vet att världen är begränsad till dalen eftersom de känner på de branta klippväggarna att det inte finns någon annanstans att ta vägen. De vet att det inte finns någon himmel eftersom de känner i luften att det måste finnas ett sorts tak ovanför dem. Både Núñez och de blinda blir frustrerade över att den motsatta parten inte verkar förstå det de själva tycker är uppenbart. De måste överge den kunskap de har om världen, som de vet är bevisligen sann, för att kunna se varandras perspektiv, och eftersom de inte gör det kan de inte förstå varandra. Slutet på novellen, när Núñez klättrar uppför bergväggen i ett försök att ta sig ut ur dalen och rivs sönder och samman mot klippan men ändå ler när han till slut lägger sig tillrätta på ett klippblock, känns som ett slutgiltigt konstaterande att det inte alltid går att förena två världar som är så pass vitt skilda.
Utöver slutet novellen har i denna ursprungliga version finns även ett alternativt slut som uppdagades efter H.G. Wells bortgång. I den alternativa versionen väljer Núñez att, istället för att fly dalen, låta byns kirurger operera bort hans ögon, vilket dalfolket anser vara den enda lösningen för att bota hans vanföreställningar (Parrinder, 1990). Han kan därmed bli en, om än underlägsen, del av de blindas
samhälle och gifta sig med Medina-saroté, som han förälskat sig i under sin tid i dalen.
Att ta upp båda sluten i ett klassrum kan ge upphov till en intressant diskussion om vilket av sluten som egentligen är lyckligast, samt vad respektive slut säger om Núñez karaktärsutveckling. Här finns återigen goda chanser för eleverna att sätta sig in i Núñez situation och reflektera över vad de själva skulle ha gjort om de befann sig i samma sits.
Medina-saroté är en karaktär värd att titta närmare på. Hon är dotter till Núñez husbonde Yacob, som tar sig an Núñez när han efter sitt misslyckade flyktförsök stapplar tillbaka till dalen. Medina-saroté beskrivs som den vackraste kvinna Núñez någonsin sett. Hennes ögon är inte lika insjunkna som de andras, hennes ögonfransar är långa, och hennes röst är stark. Dessa drag, som Núñez finner väldigt attraktiva, anses vanställande bland de blinda och är anledningen till att Medina-saroté inte har någon fästman. Núñez blir snabbt förälskad i henne, och på sidan 36 kan man läsa följande:
”Det kom en tid då Núñez trodde att om han bara kunde vinna henne skulle han slutgiltigt finna sig i att bli kvar i dalen för resten av livet.” I slutändan blir det så att han faktiskt vinner hennes hjärta. Yacob är dock inte nöjd med att hans dotter skulle gifta sig med Núñez, eftersom Núñez är i princip en slav utan större mänskligt värde i deras samhälle. I en klassrumssituation skulle man kunna fundera över vad Medina-saroté har för syfte i berättelsen – symboliserar hon på något vis det positiva i en annars väldigt mörk situation? Vad har hon för påverkan på Núñez resonemang kring att lämna eller inte lämna dalen?
6.2 Ett nytt Atlantis
”Ett nytt Atlantis” av Ursula K. Le Guin utspelar sig i ett, från författarens samtid sett, framtida samhälle där totalitär makt och miljöförstöring har satt sina spår på tillvaron.
Novellen berättas utifrån två berättarperspektiv: en kvinna vid namn Belle, vars man Simon och hans vänner är forskare utanför statens ramar, samt ett abstrakt medvetande i en översvämmad stad på havets botten.
Novellen skildrar en tydligt framtida verklighet. Berättaren refererar vid ett tillfälle tillbaka till 1970-talet då novellen skrevs, och nämner att 70-talet var ”förra årtiondet” (s. 25), vilket placerar novellens nutid någonstans under 1980-talet. Det är denna tidsliga förflyttning som utgör det grundläggande främmandegörande elementet i novellen. Tidsförflyttningen möjliggör den hypotetiska samhällsutveckling som skett i berättelsen, och ter sig därmed hyfsat rimlig ur en naturvetenskaplig synpunkt.
Samhällsutvecklingen, som ligger bakom de hinder och konflikter som karaktärerna brottas med, utgör linsen genom vilken de frågor som novellen behandlas kan belysas.
Novellens drivkraft ter sig vara den längtan efter frihet som anas hos huvudpersonerna. Belle och Simon är offer för statens totalkontroll och Simon, som sysslar med forskning som inte godkänts av staten, är i ständig fara att hämtas av myndigheterna. Det abstrakta medvetandet på havsbottnen gläds åt ljuset som blir starkare och starkare när undervattensstaden reser sig närmare och närmare vattenytan, ut ur det tryckande mörkret. Man får aldrig säkert veta vem eller vad det är som
16
befinner sig i havet, mer än att detta medvetande verkar känna till den översvämmade staden och talar som om det ingick i ett ”vi” tillsammans med andra, liknande, varelser.
En koppling kan dessutom anas mellan det abstrakta medvetandet och huvudpersonerna uppe på land. På sidan 40, under en emotionell stund i Belles och Simons lägenhet, säger en av Simons forskarvänner ”Jag såg det. Jag såg det. Jag såg de vita tornen och vattnet som forsade nerför deras sidor och rann tillbaka ut i havet. Och solen lyste på gatorna efter tiotusen år av mörker.” Det vore intressant att diskutera denna koppling i ett undervisningssammanhang eftersom novellen i sig inte ger några svar på vad detta medvetande egentligen är. Kan det vara den sjunkna staden Atlantis, med tanke på novellens titel? Är det en riktig stad eller rör det sig helt och hållet om symbolik?
Tillhör medvetandet en människa eller något helt annat?
I det strikta samhälle novellen utspelar sig i har självbestämmande blivit överflödigt. Myndigheterna har kontroll över sina undersåtars fritid såväl som deras arbete. På sidan 5-6 reflekterar Belle över att hon hellre hade stannat hemma och övat på sin altfiol än att åka på vildmarksvecka, men att hon då skulle ha blivit av med en veckas lön eftersom fiolövningen inte skulle ha godkänts som ”Planerat genomförande av rekreativ fritid”. Rättigheter som fritid, arbete och hälsa behandlas som tvång och ursäktar statens totalkontroll med hänvisande till ett demokratiskt förhållningssätt, vilket illustreras i följande citat:
Den 28 januari kom kraterna från Hälso-, utbildnings- och välfärdsbyrån och sa att eftersom [Simon] fick arbetslöshetsersättning medan han led av en obehandlad sjukdom måste staten ta hand om honom och se till att han blev frisk, för hälsa är en oförytterlig rättighet för medborgarna i en demokrati. Han vägrade underteckna samtyckesblanketterna, så chefshälsotjänstemannen gjorde det. Han vägrade resa sig upp, så två av poliserna drog honom upp ur sängen. Då började han försöka slåss med dem. Chefshälsotjänstemannen drog sin pistol och sa att om han fortsatte göra motstånd skulle han skjuta honom för att han motsatte sig vård och han skulle arrestera mig för anstiftan till bedrägeri mot staten. (s. 44)
Det totalitära styret i ”Ett nytt Atlantis” står som en antites till de demokratiska värderingar som värdegrunden förmedlar, och kan därmed fungera som grund för diskussion kring demokratin och dess motparter.
Elförsörjningen får mycket uppmärksamhet i novellen, då Simon och hans forskarvänner uppfunnit en apparat som alstrar energi på ett mer effektivt sätt än statens energikällor men aldrig skulle kunna dela med sig av sin upptäckt eftersom staten förbjuder det. Statens regleringar kring forskning klargörs i följande citat:
Jag sa att Simon hade publicerat teorin, men det var inte korrekt. Han hade naturligtvis aldrig kunnat publicera några av sina uppsatser i tryck. Han är inte statsanställd och han har inget godkännande från myndigheterna. Men rapporten distribuerades i något som vetenskapsmän och poeter kallar Sammys-dot, det vill säga endast handskrivet eller stencilerat. Det är ett gammalt skämt att FBI arresterar alla med lila fingrar, för då har de antingen gjort blåstenciler till Sammys-dot eller lider av svinkoppor. (s. 31-32)
Ur ett värdegrundsperspektiv skulle denna passage kunna inspirera en diskussion kring vilka konsekvenser ett sådant här system har för forskning i allmänhet. Hur påverkar det samhällsutvecklingen? Hur skiljer det sig från ett mer demokratiskt system, där alla fritt får publicera sin forskning?
En annan diskussionspunkt som aktualiseras i novellen är miljöfrågan. Här kan
”Ett nytt Atlantis” bidra med ett individnära perspektiv genom huvudpersonens erfarenheter av livet i ett samhälle påverkat av miljöförstöring. I början av novellen får läsaren veta att USA:s största kvarvarande skog består av ett mycket magert antal spinkiga träd bakom ett stängsel (s. 5). Denna bild av den förstörda naturen kan användas som utgångspunkt för en reflektioner kring miljöförstöring i allmänhet och möjliga orsaker till en sådan utveckling. Att få en inblick i en värld där miljöförstöring har gått så här långt kan också hjälpa till att tydliggöra det egna perspektivet på miljöfrågor och ge elever en ökad möjlighet att sätta sig in i situationen på ett mer personligt plan.
6.3 Ett dån av åska
”Ett dån av åska” av Ray Bradbury skildrar en värld där det är möjligt att åka på safariresor i en tidsmaskin. Huvudpersonen Eckels betalar för att få åka till dinosauriernas tid och fälla en Tyrannosaurus Rex tillsammans med en grupp andra resenärer. När de väl kommit till rätt tidsperiod blir Eckels emellertid så skärrad att han vandrar iväg ut i skogen i ren panik och råkar trampa på en fjäril, vilket resulterar i att verkligheten förändras dramatiskt i den nutid som jaktgruppen sedan återvänder till.
Den kognitiva främmandegöringen i ”Ett dån av åska” möjliggörs, i likhet med i ”Ett nytt Atlantis”, av avstånd i tid. Enligt nedräkningen i tidsmaskinen när gruppen åker till det Förflutna (s. 6) och räkningen när de kommer tillbaka (s. 23) är berättelsens nutid 2055, vilket innebär att novellen utspelar sig i en framtida verklighet. Den framtida miljön gör det möjligt inom ramen för påhittad vetenskap att resa i tiden, vilket förankrar det främmandegörande elementet tidsresor i genren science fiction. Utöver tidsmaskinen får man som läsare ytterligare ett smakprov på framtida teknologi i och med antigravitationsmetallen som använts för att bygga Stigen i det förflutna (s. 8).
Antigravitationsmetall existerar som bekant inte i verkligheten, utan möjliggörs av förflyttningen framåt i tiden då vetenskapen hypotetiskt sett (rent fiktivt) skulle kunna vara tillräckligt avancerad för att skapa en sådan metall. Det handlar inte heller om fantasivarelser eller parallella världar. Dinosaurier vet vi har funnits, och det är alltså full rimligt att man med möjlighet att göra tidsresor skulle kunna stöta på dem. Detta hjälper till att förankra det fiktiva i en icke-fiktiv kontext, alltså göra det påhittade mer trovärdigt genom att sammanfoga det med miljöer och företeelser som är hämtade ur verkligheten. Resandet i tid är verktyget som möjliggör novellens belysande av de främst moraliska frågor som är centrala i berättelsen.
Berättelsens slutkläm med den lilla fjärilen som orsakat en monumental förändring i historien gör att det ligger nära till hands att anta individens påverkan på
18
omvärlden som huvudsakligt tema. När Eckels och de övriga i jaktgruppen anlänt till dinosauriernas tid får de strikta direktiv av safariledaren mr Travis:
Han pekade på en metallstig som ledde in i den grönskande vildmarken, över ett ångande träsk och vidare in bland gigantiska ormbunkar och palmer.
”Och det där”, sade han, ”är Stigen, lagd av Tidssafari för våra kunders räkning. Den svävar femton centimeter över markytan. Snuddar inte vid så mycket som ett grässtrå, en blomma eller ett träd. Den består av antigravitationsmetall. Dess syfte är att förhindra att ni på något sätt vidrör denna värld i det Förflutna. Håll er på Stigen. Lämna den inte. Inte av något skäl! Om ni ramlar av blir det böter. Och skjut inte något djur som vi inte har godkänt.”
”Varför inte?” frågade Eckels. […]
”Vi får inte förändra framtiden. Vi hör inte hemma här i det Förflutna. […] Utan att ens märka det kan vi råka döda ett viktigt djur – en liten fågel, en kackerlacka, till och med en blomma – och på så vis förstöra en viktig länk i en art i tillväxt.” (s. 8-9)
Faran i att påverka framtiden tydliggörs alltså tidigt i berättelsen – insatserna läggs fram och läsaren får veta vad som står på spel, och när Eckels senare stapplar ut i djungeln förstår man omedelbart att det kommer att få svåra konsekvenser. Den stora slutklämmen i novellen är sedan när jaktgruppen sedan återvänder till sin nutid och märker att Tidssafari AB-skylten och resultatet i presidentvalet förändrats, och Eckels tittar under sin skosula och hittar den döda fjärilen.
Det kan också diskuteras hur stort ansvar Tidssafari AB har i det hela eftersom det trots allt är de som organiserar resorna i det Förflutna. På sidan 17 säger Eckels att han inte klarar av att skjuta dinosaurien eftersom hela situationen är så överväldigande, och en av safariguiderna instruerar honom att gå tillbaka till tidsmaskinen och vänta där tills de övriga är färdiga med jakten. Eckels går då tillbaka längs stigen ensam, och det är då han i sin förvirring råkar avvika från den. Senare, på sidan 20-21, när resten av expeditionen fällt dinosaurien och återvänt till tidsmaskinen, ryter safariledaren åt Eckels att han ska ut ur tidsmaskinen och lämnas där eftersom leran på hans skor vittnar om att han lämnat stigen. Här kan man med eleverna diskutera de händelser som leder upp till berättelsens klimax och fundera över huruvida hela ansvaret ligger på Eckels eller om safariledaren också borde ha haft bättre koll på läget. Är det försvarbart att ens genomföra tidsresor med vetskapen att något skulle kunna gå snett och förändra framtiden? Kan eleverna sätta sig in i karaktärernas tankegångar och förstå varför de reagerade som de gjorde? Detta knyter an även till Skolverkets formuleringar kring förståelse och medmänsklighet: ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (2011).
På temat att påverka framtiden kan man vända på det hela och diskutera huruvida det skulle kunna vara rättfärdigat att resa tillbaka till det förflutna och ändra vissa saker, om tidsresor hade varit möjliga. Vore det exempelvis en bra idé att åka tillbaka till sommaren 1914 och förhindra skotten i Sarajevo? För att inte tala om den klassiska frågan: vore det etiskt försvarbart att döda Adolf Hitler innan han hunnit ta makten, och därmed radera Förintelsen ur historien? Fortsättningsvis kan man dra
konceptet kring fjärilseffekten ett steg längre och prata om hur man själv kan påverka sin egen framtid genom de val man gör.
6.4 Försvararna
Philip K. Dick’s ”Försvararna” publicerades 1953 och skildrar en verklighet där ett stort världskrig tvingat människorna att söka skydd under jord medan robotar utkämpar våldsamma strider uppe på markytan. I novellen blir tjänstemannen Taylor rekryterad till ett topphemligt uppdrag att färdas upp till jordytan, som enligt alla utsagor från robotarna är fullständigt radioaktiv och obeboelig, efter en upptäckt som antyder att robotarna i själva verket har fabricerat förödelsen och att världen i själva verket inte alls är ödelagd.
Den kognitiva främmandegöringen i ”Försvararna” utgörs av den tekniska avancering som möjliggör krigsföring genom robotar, samt den underjordiska miljö där huvudpersonerna bor. Mänsklighetens liv i underjorden har, enligt Taylor, pågått i åtta år vid den tidpunkt då han och hans överordnande åker upp till ytan (s. 22), och under den tiden har vapenteknik och teknik i allmänhet hunnit avancera. Taylor nämner vid olika tillfällen RH-bomber och Benderpistoler som delar i vapenutvecklingen. Dessa främmande element är det som möjliggör situationen som karaktärerna befinner sig i, och det som möjliggör händelseutvecklingen – i verkligheten finns inga robotar som kan utkämpa krig åt oss och plötsligt bestämma sig för att göra slut på mänsklighetens stridslystnad. Författaren använder sig alltså av dessa främmande element för att illustrera ett betydligt mer verklighetsnära budskap.
Namnet på novellen ger en tydlig bild av berättelsens huvudfokus: robotarna, eller ”Försvararna” av mänskligheten. Berättelsens vändpunkt som sätter igång handlingen är när människorna börjar betvivla dessa försvarare och det visar sig att robotarna aktivt motarbetar dem. När det sedan framkommer att robotarna agerar utifrån vad de själva tycker är mänsklighetens bästa omvärderas definitionen av försvarare. I denna omvärdering hittar vi kärnan i konflikten mellan människor och robotar: är det rätt eller fel att föra mänskligheten bakom ljuset för ens egen bild av vad som är bäst för dem? Är robotarnas intentioner helt rena eller har de en egen agenda som ligger bakom deras agerande? Novellens slut, där Travis och de andra som begett sig upp till ytan bestämmer sig för att bosätta sig i en by tillsammans med de sovjetiska soldaterna som också blivit fångna uppe på ytan, är en intressant diskussionspunkt. I slutändan är ju detta helt i enlighet med robotarnas plan för att förena mänskligheten. Är det rätt av människorna att gå med på detta eller borde de göra mer motstånd?
Vidare på samma spår kan man ta upp artificiell intelligens i allmänhet och hur den tekniska utvecklingen i vår samtid ser ut. Att robotar ska ta över världen när den tekniska utvecklingen gått tillräckligt långt är en rädsla som skildrats flertalet gånger inom populärkulturen, exempelvis i filmer som Terminator och Isaac Asimovs litterära verk I, Robot. I dagens samhälle, där smartphones och ständig internetuppkoppling gett upphov till diskussioner kring övervakning och vem som egentligen får tillgång till ens
20
användardata, kanske inte en robotrevolution ligger lika högt upp på oroslistan som för 70 år sedan, men teknik och teknisk utveckling är i högsta grad ett relevant diskussionsämne. Hur intelligent kan en algoritm egentligen bli? I hur stor utsträckning kan vi lita på artificiell intelligens, och var går gränsen för vad som kan anses som intelligens?
Den historiska kontext som novellen befinner sig i är ett annat intressant område. ”Försvararna” publicerades under kalla kriget, då anspänningen var hög mellan särskilt USA och Sovjetunionen. I novellen är det just USA och Sovjetunionen som krigar mot varandra och som sedan mer eller mindre tvingas att begrava stridsyxorna och påbörja fredsförhandlingar när berättelsen lider mot sitt slut. Kärnvapenhotet, som var påtagligt under kalla kriget, blir mycket mer akut och dystopiskt i novellen, där kärnvapenkriget till synes redan brutit ut och förstört världen. Robotarnas syfte belyses med fördel utifrån denna bakgrund och skulle kunna tolkas som personifiering av författarens egna åsikt: att om kalla kriget fick fortskrida och bryta ut i faktiskt kärnvapenkrig skulle världen förstöras, och den enda lösningen skulle ändå i slutändan vara att sätta sig ner och förhandla fram vapenvila.
7 Diskussion och didaktiska implikationer
I detta avsnitt sammanfattas novellernas teman och deras relevans för gymnasieskolans värdegrundsarbete. Konkreta förslag på användning av novellerna i ett klassrum läggs fram.
Sammanfattningsvis finns en rad möjligheter att använda ”De blindas rike”,
”Ett nytt Atlantis”, ”Ett dån av åska” och ”Försvararna” i gymnasieundervisningen.
Diskussioner kring värdegrundspunkter såsom tolerans, individens frihet och självbestämmande, och förmågan att sätta sig in i andras föreställningsvärldar, drar fördel av de situationer och konflikter som uppstår i de fyra novellerna.
I ”De blindas rike” behandlas frågan om tolerans och empati genom konflikterna mellan huvudkaraktären Núñez och de blinda. Den fiktiva situationen med de blinda dalinvånarna, som utgör den kognitiva främmandegöringen i novellen, skapar motsättningar mellan karaktärerna som tydligt illustrerar dessa konflikter. Båda parter insisterar på att det är de själva som är överlägsna den andre, utan att vilja se varandras synvinkel. Dessa konflikter knyter särskilt an till läroplanens föreskrift om att eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras föreställningsvärldar, och lämpar sig som diskussionsgrund kring just detta värdegrundsmål. Gymnasieskolan ska, enligt värdegrunden, främja förståelse och medmänsklighet, och en närmare analys av Núñez som karaktär skulle kunna ge eleverna möjlighet att se situationen i olika ljus – särskilt om man spekulerar kring Núñez livssituation innan han föll ner i dalen.
”Ett nytt Atlantis” skildrar ett kontrollerande samhälle där invånarnas fritid såväl som arbetstid kontrolleras av staten, och där forskning inte är tillåten om den inte övervakas av myndigheterna. Huvudkaraktärerna längtar efter frihet. Det nämns i novellen att det statsskick som myndigheterna hävdar att de arbetar under är demokrati, vilket är intressant att ta upp i en klassrumsdiskussion då skolan enligt värdegrunden ska förespråka och agera utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Kan det samhälle novellen utspelar sig i verkligen räknas som en demokrati? Särskilt denna fråga drar fördel av den fiktiva tillvaron och de främmande elementen som miljön utgör.
Novellens hypotetiska framtidsscenario tillåter huvudpersonerna att placeras i en extrem tillvaro som belyser novellens konfliktpunkt på ett tydligare sätt än om den hade utspelat sig i en mer verklighetsförankrad miljö. Utöver detta finns också möjlighet att diskutera en annan punkt i värdegrunden, nämligen miljömedvetenhet och miljöpåverkan, eftersom miljöförstöringen i ”Ett nytt Atlantis” ger en möjlighet att sätta sig in i ett hypotetiskt framtida scenario och reflektera över vilka konsekvenser människans påverkan på naturen skulle kunna få.
Individens påverkan på och ansvar gentemot omvärlden är ett centralt tema i
”Ett dån av åska”. Detta tema exponeras tydligt genom tidsreseelementet, vilket utgör det kognitivt främmandegörande i novellen. Man kan prata om framtidspåverkan även i en mer verklighetstrogen miljö, men frågan blir inte alls lika påtaglig som i en situation som denna där karaktärernas handlingar får så omedelbara och omfattande konsekvenser. Huvudkaraktären Eckels råkar förändra framtiden för alltid när han trampar på en fjäril i dinosauriernas tid, och var skulden egentligen ligger är en
22
intressant diskussionspunkt – är det helt och hållet Eckels fel eller bär safariledaren också en del av ansvaret? Att fostra eleverna till ansvarstagande medborgare är en del i lärarens uppdrag enligt gymnasieskolans värdegrund, och en diskussion kring ”Ett dån av åska” skulle kunna bidra med insikter och tankar kring ansvarstagande överlag. Även förmågan att sätta sig in i andras föreställningsvärldar blir relevant då eleverna behöver sätta sig in i både Eckels och safariledarens perspektiv.
Frågan om demokrati och självbestämmande tas upp i ”Försvararna”, där mänskligheten ställs inför en situation där deras stridsrobotar på eget bevåg tagit över ansvaret för människans bästa. Den nivå av artificiell intelligens som krävs för att robotar ska kunna göra uppror mot mänskligheten är inte tillgänglig i en verklighetstrogen kontext, utan utgör det främmande elementet genom vilket konflikterna och budskapet i novellen förs fram. Frågan om krig och fred, och huruvida krig överlag är rättfärdigat eller inte, exponeras genom robotarnas ingripande. I denna berättelse finns ett tillfälle att diskutera demokratiska värderingar, vilket förespråkas i värdegrunden, och kritiskt granska robotarnas beslut om att gå bakom ryggen på mänskligheten för det de själva uppfattar som människans eget bästa. Även frågan om artificiell intelligens, som knyter an till värdegrundens formulering om att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet och ett alltmer digitaliserat samhälle, gör
”Försvararna” till ett relevant verktyg i värdegrundsfrågor i gymnasieskolan.
Ett sätt att behandla en eller flera av dessa noveller i undervisningen skulle kunna vara att låta eleverna läsa en novell på egen hand och sedan diskutera novellens innehåll i klassrummet. Detta är ett beprövat arbetssätt som jag under min verksamhetsförlagda utbildning fick se min handledare tillämpa, just med en Novellix- novell. Detta blir i praktiken ett boksamtal, som gärna kan delas upp i två delar: en första del där eleverna diskuterar novellen i grupper om 3-4 utifrån färdiga diskussionsfrågor som de får av läraren, och en andra del där grupperna får dela med sig av sina tankegångar kring frågorna tillsammans med resten av klassen.
Diskussionsfrågorna bör vara utformade så att eleverna kan bidra med egna synvinklar och diskutera olika perspektiv på olika scenarion, hellre än att frågorna skulle vara rent kontrollerande och faktabaserade. Det finns inte särskilt mycket utrymme för diskussion utifrån frågan ”Hur hamnade Núñez i de blindas dal?”. En fråga som däremot inbjuder till diskussion skulle kunna vara ”Hur förändrades Núñez och de blindas respektive syn på världen och på varandra till följd av händelseförloppet i novellen?”. En fördel med ett sådant här muntligt och kollaborativt upplägg är att eleverna kan ta stöd av varandra och bygga vidare på varandras idéer. En nackdel är att det lätt kan bli så att de elever som inte är vana vid att ta plats i klassrummet tar ett steg tillbaka och låter de mer pratglada eleverna leda diskussionen. Man kan motarbeta detta genom att exempelvis utse en moderator i varje mindre grupp som har som uppgift att se till att alla får komma till tals. Som lärare bör man också gå runt bland grupperna under diskussionens gång och hålla koll på läget och fånga upp eventuella funderingar.
En skriftlig rapport utifrån novellerna är också ett alternativ. Förslagsvis skulle man kunna ge eleverna två eller tre olika frågeställningar att välja mellan och sedan låta
dem arbeta utifrån den de valt. Frågeställningarna bör även ha delfrågor som tydliggör och vägleder eleverna i skrivprocessen. Frågeställningarna skulle kunna ha att göra med huvudkaraktärernas utveckling, olika metaforer som författaren använder sig av, eller vad som kunde ha hänt i berättelsen om någon karaktär hade gjort något annorlunda. En fördel med ett skriftligt arbete är att eleverna ges möjlighet att självständigt uttrycka sina tankar och visa sin förståelse utan att bli eventuellt överskuggade av sina klasskamrater i en gruppdiskussion. En nackdel med ett sådant här individuellt arbete är dock att eleverna inte drar samma nytta av varandra som de skulle kunna ha gjort i ett mer kollaborativt arbetssätt. Detta kan man lösa genom att först låta eleverna diskutera novellerna med varandra och sedan skriva rapporten. På detta vis kan de få med sig idéer och synvinklar som de kanske inte annars skulle ha övervägt, och därmed ha möjligheten att skriva en ännu bättre rapport – och framförallt få ut mer av arbetet.
24
Litteraturlista
Alkestrand, M. (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Göteborg: Makadam Förlag.
Alvesson, M; Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Bradbury, R. (1980). (övers. Anders Bellis 2017). ”Ett dån av åska”. Novellix.
Brink, L. (2006). ”Konsensus om kanon? Kanonbild och ämnesuppfattning hos 75 litteraturlärare”. I Kanon och tradition: ämnesdidaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervisning. Gävle: Högskolan i Gävle.
Dick, P.K. (1953). (övers. Andreas Vesterlund). ”Försvararna”. Novellix.
Fejes, A; Thornberg, R. (2019) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Le Guin, U.K. (1975). (övers. Lena Jonsson 2017). ”Ett nytt Atlantis”. Novellix.
Milner, A. (2012). Locating Science Fiction. Liverpool University Press.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: HLS.
Molloy, G. (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur AB.
Novellix. Sci fi. Hämtad 2020-02-11 från https://novellix.se/produkt/presentask-med- fyra-sci-fi-noveller/
Palm, A. (2002). ”Att tolka texten”. I Bergsten 2002: Litteraturvetenskap: En inledning.
Lund: Studentlitteratur AB.
Parrinder, P. (1990). ”Wells's Cancelled Endings for "The Country of the Blind"”. I Science Fiction Studies (Vol. 17, No. 1).
Parrinder, P. (2005). Science Fiction. Oxfordshire: Routledge.
Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? – om litteraturundervisning efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur AB.
Roberts, A. (2002). Science Fiction. Oxfordshire: Routledge.
Rosenblatt, L.M. (1995). (övers. Sven-Erik Torhell 2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan.
Suvin, D. (1972). ”On the Poetics of the Science Fiction Genre”. I College English (Vol. 34, No. 3). National Council of Teachers of English.
Tenngart, P. (2008). Litteraturteori. Malmö: Gleerups.
Wells, H.G. (1911). (övers. Novellix & Alan Asaid 2017). ”De blindas rike”. Novellix.
Öhman, A. (2002). Populärlitteratur. Lund: Studentlitteratur AB.
Bilagor
Synopsis: De blindas rike
H.G Wells’ ”De blindas rike” (1911) inleds med berättelsen om en utopisk dalgång i ecuadorianska Anderna. Folket som bor i dalen har allt de kan önska sig, förutom att det spritts en märklig sjukdom bland dem som gör nyfödda barn blinda. En av de bosatta söker sig ut ur dalen för att försöka hitta en bot mot denna sjukdom men blir utestängd då ett jordskred totalt isolerar dalen från omvärlden. Hans vittnesmål blir upphov till legenden om ”De blindas rike”.
Femton generationer senare, när synförmågan sedan länge helt dött ut i dalen och dess invånare inte längre minns världen utanför, råkar en man vid namn Núñez ramla ner i dalen av misstag. Han förstår var han har hamnat och börjar smida planer på att bli enväldig härskare över dalfolket eftersom ”i de blindas rike är den enögde kung”
(s. 15). Hans planer går emellertid om intet eftersom de blinda inte längre är medvetna om seende och därmed inte heller imponeras av honom. De tycker snarare att han är illa anpassad till livet och efterbliven på grund av hans ovana att bete sig som en blind och hans vanföreställningar om en civilisation utanför dalen och ett femte sinne som i deras värld inte existerar.
Núñez försöker förgäves hävda sin överlägsenhet tills han blir förälskad i en blind kvinna och resignerar sig till att leva i dalen tillsammans med henne. Dalfolket tycker fortfarande att han är underlig och underlägsen, och till slut kommer en av de äldsta på att det är hans ögon som ställer till problem och att de måste opereras bort.
Núñez har från början för avsikt att gå med på det, men när han ser sin sista gryning bestämmer han sig för att istället klättra upp längs klipporna och fly undan dalen.
Novellen slutar med att han ligger högt upp på en klippa, blodig och sönderriven men nöjt leende.
Synopsis: Ett nytt Atlantis
Ursula K. Le Guin’s ”Ett nytt Atlantis” (1975) skildrar ett samhälle där miljöförstöring och totalitär makt präglar vardagen. Huvudpersonen är en olagligt gift kvinna vid namn Belle (?) vars man, Simon, just blivit frisläppt från ett rehabiliteringsläger och dyker upp hos henne mitt i natten, sjuk och nedbruten.
Parallellt med denna handling får läsaren också ta del av ett annat, mystiskt, medvetande som beskriver existensen i en nedsjunken stad på väg upp ur havets botten.
Man får aldrig veta vad det är för typ av medvetande, men man kan ana att det är en av stadens före detta invånare som drunknat tillsammans med övriga i staden (det talas hela tiden om ett ”vi”). Denna parallellhandling sammanvävs med Belle och hennes man då de hör ryktas att en ny kontinent håller på att stiga upp ur havet.
Simon är forskare och hamnade i trubbel med regeringen för sina olagliga publikationer. Han och hans forskarvänner har kommit på ett sätt att ta vara på solenergi, en metod både billigare och mer pålitlig än statens energilösningar. Staten har för närvarande monopol på energi, och Simon påpekar att om de skulle kunna distribuera sin idé och självständiggöra energiproduktionen skulle statens totalmakt över samhället fallera.
Synopsis: Ett dån av åska
I ”Ett dån av åska” av Ray Bradbury åker en safariexpedition flera miljoner år tillbaka i tiden för att fälla en dinosaurie. Huvudpersonen Eckels, som betalat för att få åka på safariresan, får stränga order om att inte avvika från stigen eller röra någonting när de väl är framme, eftersom minsta rubbning i ekosystemet skulle kunna innebära en drastisk förändring av framtiden.
Expeditionen landar i det förflutna med sin tidsmaskin och ger sig iväg för att skjuta dinosaurien. När de väl ser den blir Eckels så skärrad att han skickas tillbaka till tidsmaskinen medan de övriga avslutar uppdraget. I sitt uppjagade tillstånd kliver han av stigen och går en bit in i skogen innan han återvänder till tidsmaskinen.
När resten av expeditionen återvänt och tidsmaskinen har tagit dem tillbaka till sin nutid, kliver de ut och upptäcker att verkligheten inte är densamma som när de åkte.
Det visar sig att Eckels trampade på en fjäril när han avvek från stigen och därmed ändrade framtiden, och novellen slutar med att den vredgade safariledaren plockar upp sitt gevär och skjuter (mot vem får man aldrig veta).
Synopsis: Försvararna
”Försvararna” av Philip K. Dick skildrar ett samhälle där ett stort världskrig tvingat mänskligheten att söka skydd under jord medan robotar utkämpar våldsamma strider på markytan. Huvudpersonen är en tjänsteman vid namn Taylor, som under en ledig dag kallas till sin överordnande Moss för att vara med och ta emot en blybot från ytan som tagits in för förhör. Enligt robotarna, som är de enda som vistas på marknivå, är luften uppe på ytan alldeles för radioaktiv för att någon människa ska kunna överleva. Moss däremot, har börjat tvivla på robotarnas rapporter, och när han kallar in Taylor till robotförhöret är det för att de ska testa om roboten är radioaktiv eller inte. Det visar sig att den inte alls är det.
Det beslutas att Moss och Taylor, tillsammans med kommendör Franks som också är invigd i konspirationsteorin, ska åka upp till markytan och själva ta reda på om det i själva verket är så att världen inte alls är i ruiner. De tre männen åker upp till ytan och hamnar i en ankomsthall, och möts av robotar som säger till dem att de måste återvända ner under jord omedelbart eftersom de är i livsfara uppe på den radioaktiva markytan.
När robotarna därefter försöker tvinga de tre människorna att åka ner med hissen dyker förstärkning upp och robotarna blir tvungna att erkänna sig besegrade.
Moss, Franks och Taylor går ut ur robotarnas byggnad och ser solen gå upp, och mycket riktigt är världen inte alls förstörd. Det visar sig att robotarna har tagit hand om den i mänsklighetens frånvaro och fabricerat krigsnyheter och förfalskat bilder och videor av den ödelagda jordytan ända sedan människorna flydde ner under marken 8 år tidigare.
Detta gjorde robotarna för att de kommit fram till att människan måste genomgå cykler av krig innan det kan bli fred mellan dem, så de såg till att människorna fick tro att de krigade mot varandra så att de sedan kunde komma tillbaka upp till jordytan och sluta fred med varandra.
När Moss, Franks och Taylor går tillbaka till hissen ner till underjorden för att återvända med dessa nyheter upptäcker de att robotarna har fyllt hålet med cement och att det är omöjligt för dem att åka tillbaka. Deras enda alternativ blir att slå sig ihop med en grupp ryssar som också blivit strandade uppe på ytan och påbörja fredsförhandlingarna, och skapa sig ett nytt liv tillsammans.
