Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Har jag tolkat dig rätt?
En litteraturstudie om uppfattningar och erfarenheter av tolkar inom vården
Författare Caroline Green
Johanna Ronnås
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2018
Handledare
Barbro Wadensten Examinator
Mariann Hedström
Nyckelord: språkbarriärer, översättning, tolk, sjukvård
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Många länder i världen kan betraktas som mångkulturella vilket leder till att många olika språk möts inom vården och behovet av tolkar ökar. Att ha en tredje part i ett samtal kan eventuellt leda till komplikationer såsom missförstånd.
Syfte: Syftet med denna studie är att studera uppfattningar och erfarenheter av kommunikation genom anställd tolk och möjliga konsekvenser för vården.
Metod: Litteraturstudie baserad på fem kvantitativa och åtta kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och Cinahl.
Resultat: Det framkommer tydligt att det finns mycket att förbättra när det kommer till att kommunicera med hjälp av tolk. Både patienter och vårdpersonal uttrycker ett tydligt missnöje och beskriver negativa erfarenheter med de anställda tolkar de varit i kontakt med.
De negativa erfarenheter som uttrycks starkast är bland annat tolkars bristande kunskaper inom språk och medicinsk terminologi, samt vårdtagares bristande förtroende för de tolkar de varit i kontakt med.
Slutsats: Användandet av tolk inom vården gör relationen mellan vårdtagare och
vårdpersonal mer komplicerad. Allt som sägs måste gå igenom en tredje part och för att detta ska fungera krävs ett bra samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk. Svårigheter som uppstår är misstro mot tolken angående översättning, kompetens och tystnadsplikt, vilket leder till att vårdtagaren undanhåller information. Även missförstånd och felöversättningar uppstår som får konsekvenser för både patient och vårdpersonal. För att vårdtagaren skall kunna få en god vård krävs det en ökning av auktoriserade och kompetenta tolkar.
Keywords: language barriers, translation, interpreter, health care
ABSTRACT
Background: Many countries around the world are today multi-cultural which means that many different languages are being used in health care. This leads to an increased need for interpreters. The use of a third party in a conversation may lead to complications such as misunderstanding.
Objective: The objective of this study is to examine experiences and perceptions of communicating through an interpreter and possible consequences for the health care.
Method: Literature study based on five quantitative and eight qualitative original articles from the databases PubMed and Cinahl.
Results: The results reveal that there clearly is a lot to improve regarding communication through an interpreter. Both many patients and providers express dissatisfaction and negative experiences with the interpreters they have been in contact with. The negative experiences which are most common and expressed the strongest include interpreters lack of knowledge in language and medical terminology, as well as lack of trust in the interpreters they have met.
Conclusion: The use of interpreters in health care makes the relation between patient and provider complicated. Everything wanted to be said needs to go through a third party and for this to work properly everyone included need to cooperate. Difficulties that may appear if the three parties cooperate poorly includes misunderstandings and misinterpretation, but also lack of trust towards the interpreter regarding translating correctly, competence and
confidentiality. Because of all this the patient may withhold important information from the provider which affects the healthcare provided. For the patient to be able to receive good and reliable healthcare more authorised and competent interpreters are needed.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND --- 1
1.1 Inledning --- 1
1.2 Kommunikation --- 1
1.3 Språkbarriärer inom vården --- 2
1.4 Tolk --- 3
1.5 Problemformulering --- 3
2. METOD --- 4
2.1 Design --- 4
2.2 Sökstrategi --- 4
Urval av databaser --- 4
Studiernas design --- 4
Sökord --- 4
Inklusionskriterier --- 4
2.3 Bearbetning och analys --- 6
Kvalitetsanalys --- 6
Resultatanalys --- 6
2.4 Forskningsetiska överväganden --- 6
3. RESULTAT--- 7
3.1 Erfarenheter av att kommunicera genom anställd tolk --- 7
Vårdtagares erfarenheter --- 7
Vårdpersonals erfarenheter --- 8
3.2 Uppfattningar om den anställda tolkens inverkan på vården --- 9
Vårdtagares uppfattningar --- 9
Vårdpersonals uppfattningar --- 11
3.3 Försvårande och gynnande kvaliteter hos en anställd tolk --- 12
Vårdtagares önskemål --- 12
Vårdpersonals önskemål --- 13
4. DISKUSSION --- 15
4.1 Resultatdiskussion --- 15
4.2 Metoddiskussion --- 19
Behov av vidare forskning --- 20
Kliniska implikationer --- 20
4.3 Slutsats --- 21
BILAGA 1. --- 22
BILAGA 2. --- 22
1
1. BAKGRUND
1.1 Inledning
Sverige och många andra länder kan idag betraktas som mångkulturella. Detta innebär att många olika språk och kulturer möts i ett och samma samhälle. Bristen på ett gemensamt språk mellan människor kan leda till missförstånd, bristfällig kommunikation eller till och med utebliven kommunikation. Språket gör det möjligt att förklara och beskriva och är ett grundläggande hjälpmedel för att människor ska få en förståelse för varandra och känna gemenskap (Baggens & Sandén, 2014).
I svensk lag betonas det att patienten ska vara delaktig vid beslut angående sin vård och att vården ska vara jämlik och ges på lika villkor för alla människor i befolkningen (SFS, 1982:763). För att en patient ska kunna vara delaktig och få samma vård som andra är det viktigt att patient och vårdpersonal kan förstå och kommunicera med varandra. Om en patient inte talar eller behärskar det svenska språket bör sjukvården enligt Förvaltningslagen anlita tolk när behovet finns (SFS, 1986:223).
1.2 Kommunikation
Det vårdvetenskapliga begrepp studien utgår ifrån är kommunikation. Begreppet
kommunikation är ett av de centrala begreppen inom interaktionsteorierna i och med att det är via kommunikation som patienten kan dela sina åsikter och upplevelser med vårdpersonalen.
Dessa teorier utgår ifrån att interaktionen mellan patient och sjuksköterskan är en grund för omvårdnaden (Kristoffersen, 2006). Ordet ”kommunikation” kommer från latinets
”communicare”. Communicare innebär att något ska bli gemensamt, att man delar med sig av något, och språket är ett viktigt hjälpmedel för att göra detta möjligt (Nilsson &
Waldermarson, 2007). Enligt Rimala och Lapinski (2009) är kommunikationen hjärtat i mänskligheten. De menar att den är vårt sätt att utbyta information och den fyller en avgörande roll i vår förmåga att skaffa oss kunskap.
Kommunikation kan delas in i kroppslig och verbal kommunikation och dessa kompletterar ofta varandra. Det är dock genom den verbala kommunikationen som personer verkligen kan börja förstå varandra då språket möjliggör ett mer beskrivande och informerande sätt att kommunicera med varandra. Men hjälp av ett gemensamt språk är det möjligt att måla upp bilder för att öka förståelsen för varandra (Baggens & Sandén, 2014). Hur en individ väljer att
2 uttrycka sig påverkar hur mottagaren uppfattar budskapet. Ordval, kroppsspråk och
betoningar på vissa ord kan vara avgörande för hur detta påverkas, oavsett om de är medvetna eller inte (Nilsson & Waldermarson, 2007). Detta innebär att både vad en person säger och hur de säger det är betydelsefullt, även sammanhanget påverkar vad som skapas och yttras i kommunikationen (Baggens & Sandén, 2014).
1.3 Språkbarriärer inom vården
Språkbarriärer som orsakar en bristande kommunikation mellan patient och vårdpersonal kan vara ett stort problem i och med att det kan leda till att patientsäkerheten inte kan säkerställas (Almutairi, 2015; Divi, Koss, Schmaltz & Loeb, 2007). Risken att vårdrelaterade skador och avvikelser uppstår är större om vårdtagaren inte talar samma språk som sin vårdpersonal (Divi et al., 2007). Bristande kommunikation kan även göra att patienter upplever att de inte får den information de vill ha och behöver angående sitt hälsotillstånd och instruktioner gällande olika läkemedel (Almutairi, 2015; Karliner et al., 2012). Detta kan leda till att patienten inte har fått tillräcklig information att veta hur de ska ta sina läkemedel efter utskrivning och inte förstår hur uppföljningen inom vården kommer att se ut (Karliner et al., 2012). Vid
språkbarriärer har vårdtagaren en tendens till att ställa färre frågor vilket bara ökar deras brist på information och kan göra att en känsla av osäkerhet uppstår (Steinberg, Valenzuela- Araujo, Zickafoose, Kieffer & DeCamp, 2016). Patienter som talar samma språk som sin vårdpersonal har också ofta mer delaktighet och större chans till fullföljning av egenvård (Detz et al., 2014). För att uppnå delaktighet inom vården krävs det att patienten kan ställa frågor och förstå all information som ges och i och med detta få en känsla av kontroll och trygghet (Carlsson & Björk Brämberg, 2014). Enligt Hunter-Adams och Rotherham (2017) kan språkbarriärer leda till en rädsla hos patienten, både gällande att de inte kan få den vård de behöver och att de ska utsättas för undersökningar eller medicinska åtgärder utan giltigt samtycke. Dessa rädslor har i sin tur lett till en stor misstro hos vissa grupper angående hälso- och sjukvården och kan eventuellt leda till fördröjningar att söka den vård som är nödvändig för hälsan.
3 1.4 Tolk
I Sverige finns det idag 1734 tolkar som är registrerade hos kammarkollegiet. Alla utbildade tolkar kan välja att registrera sig och hamnar då i kammarkollegiets nationella tolkregister.
Men antalet är i dagens samhälle inte tillräckligt för att möta det snabbt växande behovet av språktolkning (Kammarkollegiet, 2017). Det finns två olika typer av utbildade tolkar, godkänd tolk och auktoriserad tolk. En godkänd tolk har genomgått en grundutbildning och fått ett utbildningsbevis men till skillnad från auktoriserad tolk så finns ingen yrkestitel (Carlsson & Björk Brämberg, 2014). Grundutbildningen ges antingen på universitet, folkhögskola eller yrkeshögskola. För att gå vidare till att bli auktoriserad tolk krävs det ett godkänt kunskapsprov som tillhandahålls av kammarkollegiet. Som auktoriserad tolk inom vissa språk finns även möjligheten att specialisera sig som rättstolk eller sjukvårdstolk. En auktorisation gäller i fem år och det tas ut en avgift på 2300 kronor för ansökan
(Kammarkollegiet, 2017).
Det finns en samling etiska regler hos Kammarkollegiet som alla registrerade tolkar förväntas att följa. I dessa framgår bland annat att alla tolkar ska översätta så ordagrant som möjligt, inte låta sina egna värderingar eller åsikter påverka tolkningen och att tolken inte ska uppträda partiskt på något vis. Samt att inte utföra någon annan uppgift än att just tolka under ett tolkuppdrag (KAMFS, 2016:4). I Kammarkollegiets föreskrifter framgår även att det är tolkens ansvar att avgöra om hen är lämpad för ett tolkuppdrag eller ej och att avstå de uppdrag som eventuellt går utöver tolkens kunskapsområde och kompetens (KAMFS, 2016:4). Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (SFS, 2009:400) står alla tolkar under tystnadsplikt, oavsett om de är registrerade hos kammarkollegiet eller ej. Detta innebär att tolkar inte får utge några uppgifter eller information de får under ett tolkningsuppdrag.
1.5 Problemformulering
Genom att undersöka erfarenheter och upplevelser i och med användandet av tolk inom vården för att kommunicera är det möjligt att upptäcka om och hur vården av patienterna påverkas. Språkbarriärer och kommunikation genom tolk kan innebära att förståelsen och relationen mellan vårdpersonal och patient påverkas. Det behövs en sammanställning av aktuell forskning för att eventuellt visa om det innebär en förändrad vård för patienten i och med tolkanvändning och om tolkning kan vara en bidragande faktor till en påverkad språklig kommunikation
4 1.6 Syfte
Syftet med denna studie är att studera vårdtagares och vårdpersonals uppfattningar och erfarenheter av kommunikation genom anställd tolk och möjliga konsekvenser för vården.
2. METOD
2.1 Design
Studien har en deskriptiv design med litteraturstudie som metod (Forsberg & Wengström, 2016). Denna design valdes då den ger de bästa förutsättningarna att besvara det syfte denna studie utgår ifrån.
2.2 Sökstrategi
Urval av databaser
För att göra en systematisk sökning av relevant och aktuell forskning inom det valda området användes databaserna PubMed och Cinahl.
Studiernas design
Både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar inkluderades.
Sökord
Svensk Mesh användes för att översätta svenska termer till korrekta medicinska termer på engelska. Detta för att kunna hitta de artiklar som är relevanta för att kunna besvara syftet.
Även databasernas egna förslag till termer användes för att bredda sökningen. De svenska termer som översattes är: språk, språkbarriärer, översättning, tolk samt sjukvård.
Dessa översattes till language, language barriers, translation, interpreter samt health care, se tabell 1.
Inklusionskriterier
De inklusionskriterier som valdes ut inkluderar: tolkning genom anställda tolkar, tolkning med personer över 18 år, artiklar som är publicerade från och med januari år 2000 till och med november år 2017 samt artiklar som finns tillgängliga i fulltext via Uppsala universitet.
5 Exklusionskriterier
De exklusionskriterier som valdes ut inkluderar: tolkning över telefon, tolkning med personer med talsvårigheter, till exempel döva eller stumma samt tolkning med personer med kognitiva svårigheter, till exempel demens eller annan sjukdom.
Tillvägagångssätt
Sökningen för att hitta artiklar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl under 6
november till och med 10 november 2017. Titlarna på sökresultaten granskades först för att få en uppfattning om innehåll och dubbletter från de båda databaserna sorterades ut. Ansågs titlarna vara relevanta granskades sedan abstract. De artiklar vars abstract kunde tillämpas på denna studies syfte granskades av båda författarna för att exkludera de artiklar vars innehåll inte svarade på denna studies syfte. Resterande artiklar lästes i sin helhet och
kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall, varav 13 stycken blev inkluderade, se bilaga 1 och 2.
Tabell 1. Sökresultat
Databaser Sökord Utfall Granskade
abstract
Granskade artiklar som lästes i sin helhet
Inkluderade artiklar
PubMed Language, translation, interpreter, health care
Original article
22 7 4 2
PubMed Language barriers, interpreter, health care
Original article
239 10 5 4
Cinahl Language, translation, interpreter, health care
Original article
30 12 5 5
Cinahl Language, interpreter, health care
Original article
118 6 3 2
6 2.3 Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
De utvalda artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa ansatser hämtade från Forsberg och Wengström (2016). För de kvalitativa artiklarna modifierades granskningsmallen ej. För de kvantitativa artiklarna exkluderades vissa frågor för att anpassas till studiernas metod. Granskningen av artiklarna gav underlag för att bedöma kvaliteten som hög, medel eller låg. Kriterier för att en artikel skulle bedömas ha hög kvalitet var att den skulle ha ett konkret formulerat syfte, en tydlig metod med ett relevant urval samt att författarna hade fört ett etiskt resonemang. Även frågor gällande bortfall,
exklusionskriterier samt forskarnas trovärdighet togs i beaktning vid kvalitetsanalysen. De artiklar med kvaliteten medel och hög valdes ut för att vara med i studien, se bilaga 1 och 2.
Ingen av de kvalitetsgranskade artiklarna ansågs ha låg kvalitet.
Resultatanalys
De valda artiklarnas innehåll analyserades genom att följa Fribergs (2012) analysmetod.
Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en förståelse av innehållet. Därefter hittades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat och de relevanta för denna studie sorterades ut och analyserades. Alla inkluderade artiklar presenteras översiktligt i tabell, se bilaga 1 och 2.
2.4 Forskningsetiska överväganden
Artiklarna inkluderade i denna studie har fått en bedömning av etisk kommitté alternativt för ett etiskt resonemang i texten. Alla studier, oavsett resultat, vars syfte är relevant för denna studies syfte inkluderades för att inte författarnas åsikter skulle påverka urvalet (Forsberg &
Wengström, 2015).
7
3. RESULTAT
Resultatet presenteras i tre delar: erfarenheter av att kommunicera genom anställd tolk, uppfattningar om den anställda tolkens inverkan på vården samt önskade kvaliteter hos en anställd tolk. Varje del har delats upp i två kategorier, vårdtagarens perspektiv och
vårdpersonalens perspektiv.
3.1 Erfarenheter av att kommunicera genom anställd tolk
Vårdtagares erfarenheter
Tillgången till en anställd tolk är ett hjälpmedel som säkerställer att alla människor får tillgång till vård. Utan en tolk till hjälp hade många människor inte haft möjlighet till
utredning, diagnostisering eller behandling av sjukdom eller skada. Trots detta upplever inte alla kommunikationen genom tolk som positiv. Att vara beroende av en annan person för att kommunicera är i många fall komplicerat. Hadziabdic, Albin och Hjelm (2014) skriver att 43% av deltagarna i studien likställde behovet av tolk med ett handikapp.
Många vårdtagare var osäkra på om tolken faktiskt översatte rätt och uttryckte att de haft svårt att lita på de tolkar de träffat. Detta berodde till stor del på att de själva inte haft möjligheten att kontrollera om översättningen överensstämmer med vad de sagt. Flera undersökningar har kommit fram till att vårdtagarna varit rädda för att prata genom tolk av just denna anledning och att många utvecklat små knep för att upptäcka om tolken översätter fel. Vårdtagare beskrev till exempel hur de räknat antal ord de själva sagt och jämfört med hur många ord tolken översatt. I vissa fall har det visat sig att tolken inte översatte allt som sades (Fatahi, Nordholm, Mattsson & Hellström, 2009; Hadziabdic, Heikkilä, Albin & Hjelm, 2009;
Hadziabdic & Hjelm, 2014; Lor, Xiong, Schweia, Bowers & Jacobs, 2016).
Det har visat sig att många vårdtagare helt saknade förtroende för de tolkar de tidigare haft erfarenhet av. Sju av tio deltagare uppgav att de inte litade på de tolkar de träffat och 85% var oroliga för att tolken inte respekterade tystnadsplikten (Hadziabdic et al., 2014). Oron över att det de sade inte var konfidentiellt och misstron över tolkens kunskaper var återkommande problem bland många vårdtagare (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al., 2014; Hadziabdic &
Hjelm, 2014).
8 I Krupic, Hellström, Biscevic, Sadic, och Fatahi (2016) berättade deltagare att de försökt ha en positiv inställning till tolkar men att de gång på gång blivit besvikna. Tolkarna hade bland annat kommit sent, uppträtt oprofessionellt och inte haft tillräckliga kunskaper inom språket eller den medicinska terminologin för att få tolkningen att fungera. Att inte känna förtroende för tolken kan bidra till att patienten inte frågar allt hen skulle velat. Green et al. (2005) visar i sin undersökning att 30% av vårdtagarna med tolk hade frågor till vårdpersonalen gällande behandling eller omvårdnad som de hade velat ställa men inte gjorde. 25% av samma grupp hade frågor gällande sin mentala hälsa som de hade velat ställa men inte gjort under
vårdmötet.
Hudelson, Dominicé Dao, Junod Perron och Bischoff (2013) och Lor et al. (2009) tar i sina studier upp att flera av vårdtagarna upplevt sig uteslutna ur sitt eget vårdmöte då tolken och vårdpersonalen haft egna konversationer gällande vårdtagarens ärende. Vårdtagarna beskrev att de känt sig maktlösa och åsidosatta då de själva inte fått göra sin röst hörd gällande deras problem.
Även om de flesta vårdtagare beskrivit besvikelse över de tolkar de haft erfarenhet av finns det tolkar som har gjort allt och lite till för att hjälpa. Studiedeltagare beskriver hur de haft erfarenhet av tolkar som hjälpt dem att överkomma hinder även utanför sjukhuset. Tolkar hade till exempel hjälpt till med anordnande av transport, hjälpt till att hämta ut recept på apoteket, hjälpt till med att läsa skyltar och hitta vägen samt hjälpt deltagare med att bli förstådda utanför sjukhuset (Hadziabdic et al., 2009; Lor et al., 2009).
Vårdpersonals erfarenheter
Hsieh (2010) beskriver hur anställda tolkar hade blivit så pass insatta i rutinerna på arbetsplatsen att de börjat ställa medicinska frågor till vårdtagaren utan vårdpersonalens medgivande. Samma studie beskriver hur utbildade tolkar började översätta till vårdtagaren innan vårdpersonalen hade slutat prata, vilket vårdpersonalen tyckte störde konversationen och gjorde dem förvirrade.
I samma studie av Hsieh (2010) framgår det att vårdpersonal upplevde att anställda tolkar ibland motsatte sig vårdpersonalens rekommendationer på grund av egna kulturella åsikter och att de då vägrade översätta detta till vårdtagaren. Vårdpersonalen var även van vid att tolken modifierade eller helt ändrade på det de sa för att anpassa det till vårdtagarens kultur eller religion. Forskarna menar att vårdpersonalen på grund av detta hade svårt att lita på att
9 tolken översatte exakt vad de sa och att många ur vårdpersonalen därför hade utformat egna strategier för att upptäcka om tolken ändrat det de sagt.
Det framkommer att vårdpersonal ofta lämnades utanför konversationen helt. Tolken förde egna konversationer med vårdtagaren för att övertala eller informera på hens eget språk.
Vårdpersonal som inte förstod vad som sades mellan de andra parterna kände oro över vad tolken sade (Hsieh & Kramer 2012).
Hälften av sjuksköterskorna i Kale och Syed (2010) tyckte att samarbetet mellan vårdpersonal och tolk inte fungerade på ett önskvärt sätt. De menade att samarbetet behövde förändras åt det bättre för att inte orsaka negativa konsekvenser för vårdtagarna. De tyckte bland annat att det inte fanns tillräckligt med tillgång till tolk, att tolkars attityd och inställning gentemot personal och patienter ofta var dålig samt att tolkarnas kunskapsnivå inom språk och terminologi inte var tillräcklig.
3.2 Uppfattningar om den anställda tolkens inverkan på vården
Vårdtagares uppfattningar
Tillgång till en anställd tolk som översätter mellan vårdtagarens och vårdpersonalens språk är nyckeln till att de över huvud taget skall kunna utnyttja vården. Deltagare uttryckte att kunna kommunicera på sitt modersmål gör att de kan tala mer obehindrat och öppet då bristande språkkunskaper annars skulle kunna hindra vårdtagaren från att kommunicera allt av vikt (Hadziabdic & Hjelm, 2014).
För att få kommunikationen genom tolk att fungera krävs dock att tolken har tillräckliga kunskaper. Det visade sig att vårdtagare ofta hade varit med om att den anställda tolken inte förstod båda språken så pass bra att de kunde översätta vad som sades. Studien av Green et al.
(2005) visar att av vårdtagarna som skattade tolken de haft under senaste vårdmötet som bra, hade 60% sagt att de inte alltid hade förstått vad som sagts. Flera deltagare berättade om tillfällen då tolken frågat både vårdtagaren och vårdpersonalen hur ord eller meningar skulle översättas eller sagt att de helt enkelt inte förstått vad som sagts. Det visade sig även att vid flera tillfällen var tolkens språkkunskaper så låga att deltagare tvingats boka om vårdmötet för att det inte gått att kommunicera. Många deltagare uppfattade att tolken inte hade tillräckliga kunskaper inom den medicinska terminologin och att detta gjorde att fel uppstod vid
översättning. Tolkar hade till exempel tagit fel på kroppsdelar eller uppfattat en fråga från
10 vårdpersonalen som ett konstaterande, vilket lett till att vårdtagaren trott att hen hade problem som inte existerade (Lor et al., 2009; Hudelson et al., 2013).
Andra deltagare berättade att de inte känt sig inkluderade i mötet och att tolk och vårdpersonal diskuterat problem och lösningar själva. En kvinna berättade om hur hon fick sitta och titta på när läkare och tolk diskuterade hennes behandlingsalternativ utan att hon förstått vad som sades eller rådfrågats. Författarna menar att vårdtagarna inte alltid fick chansen att svara på om de förstått vad vårdpersonalen sagt eller inte. Det framgår att tolken hade svarat att vårdtagaren förstått utan att fråga om så faktiskt är fallet (Hudelson et al., 2013; Lor et al., 2009).
Vårdtagare upplevde att det fanns tre typer av konsekvenser som kan uppstå av dålig tolkning:
dålig relation mellan vårdtagare och vårdpersonal, att vårdtagaren inte vidtar de hälsoåtgärder vårdpersonalen rekommenderat samt emotionellt lidande hos vårdtagaren (Lor et al., 2009).
Hadziabdic och Hjelm (2014) skriver att vårdtagare sett tolkens blotta närvaro som ett problem då det medfört att de inte vågat säga vad som helst. Detta, menar deltagare, berodde oftast på tolkens bakgrund. Det kan bero på olika ursprung och konflikter mellan olika arabländer, olika kön eller tabuer inom vissa religioner. Dessa skillnader kan innebära att vårdtagaren inte kommunicerar sina problem och därigenom inte får adekvat vård. I studien av Lor et al. (2009) beskriver deltagare att det har inneburit problem då unga tolkar skulle översätta åt äldre vårdtagare (eller tvärtom) då uttryck och ord förändras och inte är samma i de båda generationerna.
Flera deltagare berättar att de inte har vågat säga vad som helst till tolken då de inte litat på att hen respekterat tystnadsplikten. En deltagare beskrev hur hon fått höra av sina vänner att tolken fört vidare känslig information från vårdmötet och att hon därefter inte berättade sanningen för varken tolk eller vårdpersonal (Hadziabdic et al., 2009).
Andra vårdtagare hade varit med om att tolkar betett sig oprofessionellt. De hade agerat aggressivt, irriterat eller ointresserat vilket lett till att vårdtagare varit rädda att ställa de frågor de velat eller att tolken inte brytt sig om att översätta allt de sagt (Hudelson et al., 2013).
Bristen på anställda tolkar medför ibland att anhöriga eller vårdpersonal tvingas agera som tolk vilket kan medföra negativa konsekvenser som till exempel stress, otillräckliga
språkkunskaper eller felöversättning. I Hadziabdic et al. (2014) hade 53% av vårdtagarna varit med om situationer då tolken inte dök upp till det bokade mötet vilket innebar att vårdtagaren
11 inte fick möjlighet till hjälp. Även Krupic et al. (2016) skriver att flera deltagare varit med om att tolken inte dykt upp på den avsedda tiden och att de då inte kunnat få den vård de behövt.
En deltagare beskrev ett tillfälle då han skulle genomgå en operation men tolken uteblev. Han förstod då inget av vad som skedde, hade stark ångest och trodde att han skulle dö.
Ngo-Metzger et al. (2007) uppger i sin studie att vårdtagare utan tillgång till anställd tolk hade fått signifikant mindre information under sitt vårdmöte relaterat till de vårdtagare med tillgång till anställd tolk. Vårdtagare som inte talade samma språk som sin vårdpersonal bedömde också kvalitén på sitt vårdmöte sämre än de som talade samma språk. Green et al. (2005) kommer däremot i sin studie fram till att det inte fanns någon betydande skillnad mellan patienter som använt sig av tolk och patienter som inte behövt tolk gällande hur pass nöjda de var med vårdmötet. 51.7% kontra 50.9% skattade omvårdnaden vid det senaste mötet som utmärkt/mycket bra.
Vårdpersonals uppfattningar
Då två olika professioner ska samarbeta kan det uppstå konflikter, detta gäller även för vårdpersonal och tolkar. Vårdpersonal uttryckte att det är lätt att överskrida gränser och inkräkta på den andres expertis. Den hierarkiska konflikten blir extra tydligt då det finns två viljor som båda är beroende av varandra (Hsieh, 2010; Hsieh & Kramer, 2012).
Vårdpersonal uppger att de ofta har känt sig maktlösa då tolken obehindrat kunde manipulera det de sagt efter egna värderingar och behag. Flera beskrev att de varit med om tolkar som inte haft några problem med att vägra översätta om de inte hållit med. Detta skapar problem då vårdpersonalens rekommendationer eller råd inte når fram till patienten. Vissa tolkar har gått så långt att de har ändrat det vårdpersonalen sagt och gett patienten egna råd och
anvisningar. Då tolken inte har i närheten lika mycket medicinsk utbildning som till exempel en läkare kan detta få allvarliga konsekvenser. En läkare berättade om en händelse då tolken trodde att två helt olika läkemedel hade samma verkan och sagt till patienten att hen kunde välja vilket alternativ som passade bäst (Hsieh, 2010).
Tolkars interaktioner med vårdtagare kan vara både uppskattat och ogillat. Enligt Hsieh (2010) och Hsieh och Kramer (2012) uppskattade personal på en akutvårdsavdelning att tolkarna fungerade som emotionellt stöd åt patienterna då de själva hade svårt med detsamma på grund av språket. Vårdpersonal på en psykiatrisk avdelning tyckte däremot att tolkarna skulle avstå från att interagera med vårdtagare på egen hand. De förklarade att om en tolk blir
12 emotionellt nära en patient kan detta påverka vården och behandlingen. Annan vårdpersonal hade sagt att en vårdtagare får för mycket kontroll om hen kommer nära en tolk. Med vänskap kommer förväntningar och krav och kan innebära att tolken går utanför sin professionella roll.
3.3 Försvårande och gynnande kvaliteter hos en anställd tolk
Vårdtagares önskemål
Nästan alla vårdtagare, 94%, ansåg att tilliten till tolken var den viktigaste faktorn för att de skulle våga tala öppet om sina problem (Hadziabdic et al., 2014). De egenskaper hos tolken som ökade förtroendet och tilliten hos vårdtagarna var bland annat empati, respekt, vänlighet samt förmågan att uppträda lugnt och självsäkert (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al., 2009;
Krupic et al., 2016).
Flera författare berättar i sina studier att det för vårdtagarna var viktigt att kunna lita på att tolken respekterade tystnadsplikten för att våga säga sanningen. Då många vårdtagare tvivlade på att tolken respekterade tystnadsplikten, eller helt enkelt inte visste att tolken hade sekretess, utlämnade de mycket som hade kunnat vara av relevans för vårdpersonalen (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al., 2009; Krupic et al., 2016).
En annan faktor som var viktig för vårdtagarna var att tolken talade samma dialekt som de själva, detta för att minska risken för missförstånd. I många av världens länder finns det olika dialekter inom samma språk och dessa kan skilja sig markant. Deltagare berättade att bara för att två personer talar samma språk innebär inte detta att de förstår varandra och många delgav upplevelser då misstag gjorts på grund av att samma ord haft olika betydelse. En vårdtagare berättade att han på persiska sagt att han haft problem med tarmarna, men att tolken översatt detta på kurdiska till att han haft bröstsmärtor (Lor et al., 2009).
Dialekter kan skilja sig beroende på vart en person kommer ifrån, men också mellan
åldersgrupper och generationer. Deltagare i studien av Hadziabdic och Hjelm (2014) tyckte att åldern på tolken spelade stor roll. Några av deltagarna tyckte att en ung tolk var det bästa alternativet då de har bättre insikt i det moderna språket och därigenom kan översätta slang och moderna uttryck, samt att de kan förstå sig på vårdpersonalens språk bättre. Andra föredrog en äldre tolk då de hade mer erfarenhet inom yrket och enligt vissa ingav mer respekt.
13 Andra kvaliteter som värdesattes hos tolken var goda kunskaper inom språk, utbildning i medicinsk terminologi, utbildning i hälso- och sjukvård samt att tolken hade lång erfarenhet inom sitt yrke (Lor et al., 2009; Hadziabdic et al., 2009; Hadziabdic & Hjelm, 2014; Krupic et al., 2016). 75% av vårdtagarna ville att tolken skulle översätta det som sagts ordagrant och inte ändra på meningsuppbyggnad eller innehåll på grund av att budskap och känslor då kunde komma att ändras (Hadziabdic et al., 2014).
Två tredjedelar av deltagarna i Hadziabdic et al. (2014) tyckte att tolkens religion var
irrelevant för en god kommunikation under ett vårdmöte. Denna uppfattning delades dock inte av alla. I studierna skrivna av Hadziabdic et al. (2009), Lor et al. (2009) och Krupic et al.
(2016) tyckte deltagarna att religion och kultur spelade stor roll för kommunikationen.
Deltagare menade att tolkens förståelse för patienten var en viktig faktor för att tolken skulle kunna föra vårdtagarens känslor, tankar och önskemål vidare till vårdpersonalen. Andra menade att tolken, på grund av andra religiösa värderingar, kunde låta bli att översätta vissa saker på grund av att de personligen tyckte att det var fel eller olämpligt.
Även angående andra faktorer skiljde sig vårdtagares åsikter gällande tolkens kvaliteter.
Enligt Hadziabdic et al. (2009) tyckte vårdtagarna att det var viktigt att tolken bar neutrala och anständiga kläder för att inte orsaka distraktion, medan Hadziabdic et al. (2014)
konstaterar att 68% av deltagarna inte tyckte att det spelade någon roll om tolken klädde sig provokativt eller propert.
Vårdpersonals önskemål
Kale och Syed (2010) visar i sin undersökning att 92% av vårdpersonalen som deltagit i studien tyckte att respekt för patienten var en mycket viktig egenskap hos tolken. Samma studie visar att 89% tyckte att det var mycket viktigt att tolken kunde uttrycka sig tydligt, 86.5% tyckte att det var mycket viktigt att tolken var opartisk, 79% tyckte det var mycket viktigt att tolken översatte korrekt och 76% tyckte att det var mycket viktigt att tolken hade rutiner för att informera vårdtagaren om att hen har tystnadsplikt.
Hälften av vårdpersonalen tyckte att de professionella tolkar de varit i kontakt med behövde mer kompetens. De tyckte inte att de tolkar de varit i kontakt med hade tillräckliga kunskaper inom varken språk, medicinsk terminologi eller hälso- och sjukvård. Hälften av
sjuksköterskorna i studien tyckte att samarbetet med tolkar behövde förbättras och 22% av sjuksköterskorna tyckte att samarbetet med tolk fungerade direkt dåligt. Sjuksköterskorna
14 ville att tolkarna skulle bli bättre på att acceptera den hierarkiska strukturen, översätta korrekt samt komma i tid till bokade möten (Kale & Syed, 2010).
Annan vårdpersonal uttryckte att det var mycket viktigt att tolken kunde få patienten att fokusera på det som skulle göras och inte börja prata om eller tänka på annat. Forskarna beskriver också att många av vårdpersonalen i studien inte ville att tolken skulle tala med vårdtagaren utanför vårdmötet eller utan vårdpersonalen då detta kunde påverka den kommande behandlingsprocessen (Hsieh, 2010).
I studien av Hsieh & Kramer (2012) förklarar vårdpersonal att de föredrog att tolken översatte exakt vad de sa utan att anpassa språket för vårdtagaren. De föredrog även att arbeta med anställda tolkar som accepterade att arbeta för och inte med dem enligt en hierarkisk struktur som tillåter dem att stå över tolken.
15
4. DISKUSSION
4.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkommer det tydligt att det finns mycket att förbättra när det kommer till att kommunicera med hjälp av tolk. Både patienter och vårdpersonal uttrycker ett tydligt missnöje och beskriver negativa erfarenheter med de anställda tolkar de varit i kontakt med (Fatahi et al., 2009; Green et al. 2005; Hadziabdic et al., 2009; Hadziabdic et al., 2014;
Hadziabdic & Hjelm 2014; Hsieh, 2010; Hsieh & Kramer, 2012; Hudelson et al., 2013; Kale
& Syed, 2010; Lor et al., 2009).
Kommunikationen är en central del i människans existens och ett viktigt hjälpmedel för individens känsla av samhörighet. Det är via kommunikationen som en person kan dela med sig av åsikter, upplevelser och känslor och därigenom vad som gör interaktionen mellan vårdtagare och vårdpersonal möjlig. Kommunikationen är därför en av omvårdnadens grunder (Kristoffersen, 2006). Att ha behov av tolk för att kunna kommunicera med sin vårdpersonal sätter både patient och vårdpersonal i en beroendeställning. Språkbarriären gör att varken vårdpersonal eller patient kan kontrollera vad tolken faktiskt säger och kan göra det svårt att bygga upp ett förtroende mellan parterna då man konstant måste gå igenom en tredje part för att få fram det man vill säga. I Sverige har vi en författning som ställer tolken under en etisk kod. I denna framgår bland annat att tolken är obligerad att översätta det som sägs ordagrant (KAMFS, 2016:4) oavsett egna värderingar eller åsikter. Det är möjligt att varken all
vårdpersonal eller vårdtagare vet att denna författning existerar och att det är därför osäkerhet och misstro uppstår kring vad tolken översätter och inte. Det bör dock nämnas att denna specifika författning endast gäller Sverige. Det har dock visat sig att tolken faktiskt inte alltid har översatt det som sagts ordagrant eller till och med utelämnat vissa saker som sades (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al., 2009; Hadziabdic & Hjelm, 2014; Lor et al., 2009). En del av dessa resultat har framkommit i studier gjorda i Sverige, vilket tyder på att alla tolkar inte respekterar eller arbetar enligt den etiska koden.
I svensk lag är det skrivet att tolken står under tystnadsplikt (SFS, 2009:400). Med tanke på de resultat som tagits fram i denna studie kan de antas att detta inte är allmänt känt bland vårdtagare. Det framkommer att många patienter känner att de inte kan berätta vad som helst till tolken på grund av rädsla för att det ska föras vidare (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al., 2009; Hadziabdic et al., 2014; Hadziabdic & Hjelm 2014). Rädslan för att inte kunna säga vad som helst kan göra att viktiga saker utlämnas och därmed att vårdpersonalen inte får all
16 information som kan vara nödvändig för att ge adekvat vård. En annan faktor som gör att vårdtagare inte vågar delge sig av vad som helst är den kulturella aspekten (Hadziabdic &
Hjelm, 2014). Vid bokning av tolk kan det vara så att religion och kultur glöms bort eller inte prioriteras och att tolken bokas enbart efter språkkunskaper. Detta kan innebära att tolk och patient har helt olika bakgrunder och religioner, vilket i sig kan leda till att konflikt och kulturkrockar uppstår. Någonting som är accepterat i en religion kan vara tabu i en annan och detta kan leda till att allt som sägs inte kommuniceras vidare. Den rådande bristen på tillgång till tolk i Sverige kan vara en bidragande faktor till att hänsyn inte kan tas till annat än språket vid bokning. Det är inte heller givet att kultur och religion är en faktor som måste tas hänsyn till vid bokning av tolk, utan att visad respekt samt att tolken översätter ordagrant är det viktiga.
Lor et al. (2009) visar att språkbarriärer kan innebära att missförstånd uppstår och därmed äventyra patientsäkerheten. Enkla misstag som en felaktig översättning av ett enda ord kan ändra en hel kontext och i värsta fall leda till att fel diagnos sätts eller att patienten får fel behandling. Detta stödjs av tidigare forskning gjord av Divi et al. (2007) som visar att språkbarriärer kan leda till att vårdrelaterade skador sker i större utsträckning. Skillnad på talad dialekt mellan patient och tolk kan leda till dessa missförstånd då ett ord på en dialekt kan betyda något helt annat på en annan dialekt även om de båda grundar sig i samma språk (Lor et al., 2009). Även detta problem kan vara ett resultat av att ingen hänsyn tas till något annat än språket vid bokning av tolk, detta kan antingen vara på grund av brist på tolkar eller bara som en följd av ren okunskap.
Samarbetet mellan de olika parterna är ytterligare en faktor som kan påverka vården. Enligt Kale och Syed (2010) tyckte många sjuksköterskor att samarbetet med anställda tolkar fungerade dåligt och behövde förbättras då tolkarnas attityd och inställning varit dålig.
Samtidigt skriver Hsieh (2010) och Hsieh och Kramer (2012) att personal uppskattade tolkarnas närvaro då de kunde kommunicera med patienterna på ett sätt de själva inte kunde.
Detta visar att samarbetet med och att attityder gentemot anställda tolkar är olika och inte kan generaliseras, utan är åsikter som skiljer sig mellan individer. Inställningen gentemot tolkar kan även skilja sig mellan olika avdelningar. Hsieh och Kramer (2012) menar att attityden mot tolkars närvaro varit positiv på akutmottagningen och negativ på psykiatriavdelningen på samma sjukhus. Men det är inte bara vårdpersonalen och tolkens samarbete som måste fungera bra. Samarbetet mellan vårdtagare och tolk är minst lika viktigt, alla tre parter måste samarbeta för att uppnå en bra kommunikation och vård. Det har ofta uppstått tillfällen då
17 tolken kommunicerat själv med patienten och exkluderat vårdpersonalen. Vårdpersonalen har då inte vetat vad som sagts och upplevt att denne inte haft kontroll över situationen (Hsieh &
Kramer, 2012). Detta visar på hur viktigt ett bra samarbete är mellan alla tre parter för att garantera en säker och god vård. Ett gott samarbete inkluderar även respekt för
professionernas olika roller och kunskapsområden. Hsieh (2010) och Hsieh och Kramer (2012) skriver i sina studier att problem uppstår när tolken tar på sig vårdpersonalens roll.
Även om vissa anställda tolkar har utbildning inom hälso- och sjukvård har de långt ifrån samma medicinska kunskaper som till exempel en läkare. Då tolkens roll är att endast tolka under ett uppdrag (KAMFS, 2016:4), kan det uppstå konsekvenser om tolken går utanför sin roll. Skulle tolken till exempel ge råd om behandling eller föreslå medicinska åtgärder kan detta innebära en risk för patientsäkerheten.
I svensk lag framkommer det även att patienten skall vara delaktig vid beslut angående sin vård (SFS, 1982:763). Detta kan anses som självklart, men så är inte fallet för alla vårdtagare som behöver använda sig av tolk. Det framkommer att vårdtagare varit med om situationer där vårdpersonal och tolk fattat beslut om behandling eller åtgärder utan att vårdpersonalen fått chansen att ens vara delaktig i samtalet. Vårdtagare hade ofta känt sig utanför då tolk och vårdpersonal diskuterat utan att översätta till eller inkludera vårdtagaren (Hudelson et al., 2013; Lor et al., 2009). Om hänsyn inte tas till patienten och denne inte inkluderas i
beslutsfattande kan detta leda till att vårdtagaren får bristande kunskaper och information om sin situation. Vårdtagaren kan bland annat ha frågor som inte blir besvarade, missförstånd som aldrig blir utredda eller helt enkelt inte få tillgång till tillräcklig information angående vården. Bristande information och otillräckliga kunskaper kan leda till att patienten inte vet hur hen skall administrera sina läkemedel, eventuella risker som behöver tas hänsyn till eller hur den fortsättande vården kommer att se ut (Almutairi, 2015; Karliner et al., 2012).
Bristande information har också visats leda till oro och osäkerhet hos patienten (Steinberg et al., 2016).
Tolkens yrke innebär inte bara att översätta från ett språk till ett annat. Som tolk har man även uppdraget att möjliggöra kommunikation mellan människor. Om en grupp människor står utan möjlighet till kommunikation så försvinner också möjligheten till jämlik vård för den gruppen. I svensk lag står det skrivet att vården skall ges på lika villkor för alla människor (SFS, 1982:763). Tolken gör detta möjligt även för människor som inte behärskar det officiella språket i landet. Detta görs genom att möjliggöra ett fungerande samtal mellan patient och vårdpersonal och därmed optimera chansen att den patienten får likvärdig vård
18 som den som andra patienter får. Detta innebär att tolken har ett stort ansvar. Skulle tolken inte respektera detta ansvar och utebli från en vårdsituation kan detta få allvarliga
konsekvenser (Hadziabdic et al., 2014; Krupic et al., 2016). I situationer där språktolkning är nödvändig är det inte bara tolken som har ett stort ansvar. I Förvaltningslagen framgår det att sjukvårdspersonalen är de som är ansvariga att anställa en tolk om behov finns. Om en patient inte talar eller behärskar det svenska språket bör sjukvården säkerställa att en tolk medverkar under vårdmöten (SFS, 1986:223).
Studier visar att både vårdtagare och vårdpersonal inte alltid ansett att de tolkar som anställts att tolka för dem haft tillräckliga kunskaper om bland annat språk, terminologi och hälso- och sjukvård. Vid olika tillfällen hade det hänt att vårdtagaren inte förstått allt som sagts under ett vårdmöte, att tolken översatt fel eller att tolken inte alls kunnat översätta det som sades (Green et al., 2005; Lor et al., 2009; Hudelson et al., 2013). Att tolken skall vara kapabel att översätta på ett korrekt sätt mellan båda språken är själva grunden för att tolkningen skall kunna fungera. I Sverige finns det som tidigare nämnts två olika typer av utbildade tolkar, godkänd tolk och auktoriserad tolk. Auktoriserade tolkar går igenom kompetensprov som måste godkännas av Kammarkollegiet innan de får sin titel. Grundutbildade tolkar behöver endast utbildning på universitet, folkhögskola eller yrkeshögskola (Kammarkollegiet, 2017).
Det kan diskuteras vilka skillnader som finns kunskapsmässigt mellan dessa två och om en godkänd tolk har tillräcklig utbildning för att kunna hantera till exempel medicinska termer.
Om språk eller medicinska termer inte översätts korrekt kan detta innebära en risk för patientsäkerheten. I Kammarkollegiets vägledning för tolkar framgår det också att det är tolkens eget ansvar att avgöra om hen är lämpad för ett tolkuppdrag eller ej (KAMFS,
2016:4). Detta innebär att tolken är obligerad att avstå ett uppdrag om hen känner att hen inte har tillräckliga kunskaper i exempelvis språket för att tolka det specifika uppdraget. Även i denna fråga kan bristen på auktoriserade tolkar spela in. Om det inte finns en tolk som är fullt lämpad för ett uppdrag tillgänglig kan det tänkas att en tolk med bristande kompetens anses bättre än ingen tolk alls.
Som tidigare nämnts diskuterar Carlsson och Björk Brämberg (2014) hur bristande
kommunikation kan påverka individen och dennes hälsa. En kommunikation som inte tillåter vårdtagaren att ställa frågor och mottaga information leder till att vårdtagaren inte känner delaktighet i vården. Detta kan i sin tur leda till individer som har otillräcklig kunskap om sin egen hälsa eller som bävar inför att söka vård och som då kanske inte söker vård i tid.
Konsekvenser som det i sin tur kan medföra går bara att spekulera i, men det kan utefter de
19 artiklar som inkluderas i denna studie konstateras att alla möten med tolk inte varit helt
problemfria. Många individer med erfarenheter av kontakt med anställda tolkar har inte alltid haft en god upplevelse. Mer än hälften av vårdtagarna hade inte förstått allt som sades under vårdmötet (Green et al., 2005), sju av tio vårdtagare uppgav att de inte litade på de tolkar de träffat och nästan alla vårdtagare uppgav att de under möten inte säger hela sanningen till vårdpersonaln på grund av tolken (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al., 2014; Hadziabdic &
Hjelm, 2014). Att det i dagens samhälle i Sverige också råder stor brist på auktoriserade tolkar framgår bland annat i flera av Kammarkollegiets rapporter och artiklar. Det finns under 2000 auktoriserade tolkar i Sverige som varje år ska dela på nästan 130 000 utropade tolkuppdrag (Kammarkollegiet, 2017). Det är lätt att se att detta behov inte går att möta med de resurser som finns. Då det inte finns en auktoriserad tolk för varje erfordrat vårdmöte kommer
kompromisser behöva konstrueras. Då vårdpersonal och vårdtagare tvingas kompromissa med kommunikationen kan det uppstå brister, som kan påverka individens känsla av delaktighet, vilket påverkar individens hälsa, vilket kan leda till att hen drar sig för att söka vård och tillslut till att vård sökes för sent.
Av alla dessa faktorer kan det antas att ett av de största problemen som möts idag gällande kommunikation genom tolk, helt enkelt är att det inte finns tillräckligt många tolkar med tillräcklig utbildning för att säkerställa en god och adekvat vård för patienten.
4.2 Metoddiskussion
Litteraturstudie valdes som metod för att det ansågs att det behövdes en sammanställning av aktuell forskning i det valda ämnet. Flera sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökord anpassade för respektive databas för att hitta så relevanta artiklar som möjligt men samtidigt begränsa antalet träffar till ett rimligt antal genom att använda filter på årtal som artikeln utgavs och tillgång till fulltext.
Det har inte gjorts mycket forskning kring användandet av tolk inom vården vilket resulterade i att både kvalitativa och kvantitativa studier behövde inkluderas för att få tillräckligt med material. De kvantitativa artiklarna kunde användas som ett stöd och komplement till de kvalitativa då syftet med denna studie var att undersöka upplevelser och erfarenheter. Detta bidrog till att få ett brett och trovärdigt resultat.
20 Inklusionskriteriet att bara använda studier gällande anställda tolkar lades till under
sökningen. Många studier undersökte hur det påverkade att använda annan vårdpersonal eller anhörig som tolk och att inkludera detta ansågs vara för brett för denna studie. Samma
resonemang fördes gällande beslutet att bara inkludera de studier som rör patienter över 18 år.
Flera studier har gjorts angående barn som använder föräldrar som tolk eller föräldrar som själva behöver tolk men att inkludera detta i studien kändes även det för brett. Att exkludera tolkning över telefon valdes då detta ansågs vara för brett för denna studie. Beslutet togs att inkludera artiklar från hela världen dels för att urvalet av forskning är begränsat men också för att kunna få ett så överförbart resultat som möjligt. En svaghet med denna studie är att bara artiklar som finns att läsa i fulltext via Uppsala universitet inkluderats då det är möjligt att relevanta artiklar därmed har exkluderats.
Bara studier som ansågs vara av hög eller medel kvalitet inkluderades. Det som lades mest vikt vid gällande kvalitetsgranskningen var bortfall i de kvantitativa artiklarna och att hela artikeln var tydligt formulerad, framförallt metod- och resultatdelen. Två av artiklarna har ett högt bortfall och det kan ses som en svaghet med denna studie, men artiklarnas övergripande kvalitet ansågs vara bra och inkluderades trots sitt höga bortfall. En styrka med denna studie är att den äldsta artikeln som inkluderades publicerades så sent som år 2005 vilket optimerar att studien får ett aktuellt och relevant resultat. Alla artiklar som granskades förde ett etiskt resonemang eller har blivit godkänd av en etisk kommitté, i annat fall skulle de valts bort och exkluderats från denna studie.
Behov av vidare forskning
Ett behov finns av vidare forskning angående användandet av tolk inom vården. Det finns bara en begränsad mängd forskning som är gjord och det krävs mer för att få en djupare förståelse för hur kommunikationen och vården påverkas när en tolk används. Vidare forskning med fokus på förbättring behövs för att kunna utveckla kommunikationen via tolk till det bättre och därmed vården av patienter.
Kliniska implikationer
Genom denna sammanställning av aktuell forskning kan svårigheterna och problemen i och med användandet av tolk inom vården belysas och uppmärksammas. Vårdpersonal kan göras medvetna om hur vårdtagare uppfattar situationer och deras upplevelser om vilka problemen
21 är samt hur de upplever informationen som ges. Vårdpersonals erfarenheter angående att arbeta med tolk kan även de belysas. Med denna kunskap kan kommunikationen och vikten av samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk uppmärksammas och eventuellt leda till att kvaliteten av vården ökar.
4.3 Slutsats
Användandet av tolk inom vården gör relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal mer komplicerad. Allt som sägs måste gå igenom en tredje part och för att detta ska fungera krävs ett bra samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk. Svårigheter som uppstår är misstro mot tolken angående översättning, kompetens och tystnadsplikt, vilket leder till att vårdtagaren undanhåller information. Även missförstånd och felöversättningar uppstår som får konsekvenser för både patient och vårdpersonal. För att vårdtagaren skall kunna få en god vård krävs det en ökning av auktoriserade och kompetenta tolkar.
22
REFERENSLISTA
Almutairi, Khalid M. (2015). Culture and language differences as a barrier to provision of quality care by the health workforce in Saudi Arabia. Saudi Medical Journal, 36(4), 425–431.
doi:10.15537/smj.2015.4.10133
Baggens, C. & Sandén, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg
& J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s. 507- 532). Lund: Studentlitteratur
Carlsson, E. & Björk Brämberg, E. (2014). Kommunikationssvårigheter. I A-K. Edberg & H.
Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., s. 447-472). Lund:
Studentlitteratur
Detz, A., Mangione, C. M., de Jaimes, F. N., Noguera, C., Morales, L. S., Tseng, C.-H. &
Moreno, G. (2014). Language concordance, interpersonal care, and diabetes self-care in rural latino patients. Journal of General Internal Medicine, 29(12), 1650–1656. doi:
10.1007/s11606-014-3006-7
Divi, C., Koss, R.G., Schmaltz, S. P. & Loeb, J. M. (2007). Language proficiency and adverse events in US hospitals: a pilot study. International Journal for Quality in Health Care, 19(2), 60–67. doi: 10.1093/intqhc/mzl069
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl., s. 133-143). Lund:
Studentlitteratur
Fatahi, N., Nordholm, L., Mattsson, B. & Hellström, M. (2009). Experiences of Kurdish war- wounded refugees in communication with Swedish authorities through interpreter. Patient Education & Counseling, 78(2), 160-5. doi: 10.1016/j.pec.2009.03.010
Green, A. R., Ngo-Metzger, Q., Legedza, A. T., Massagli, M. P., Phillips, R. S. & Iezzoni, L.
I. (2005). Interpreter services, language concordance, and health care quality: Experiences of asian americans with limited english proficiency. Journal of General Internal
Medicine, 20(11), 1050–1056. doi: 10.1111/j.1525-1497.2005.0223.x
23 Hadziabdic, E., Albin, B. & Hjelm, K. (2014). Arabic-speaking migrants’ attitudes, opinions, preferences and past experiences concerning the use of interpreters in healthcare: a postal cross-sectional survey. BMC Research Notes, 7, 71. doi: 10.1186/1756-0500-7-71
Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B. & Hjelm, K. (2009). Migrants' perceptions of using interpreters in health care. International Nursing Review, 56(4), 461–469. doi:10.1111/j.1466- 7657.2009.00738.x
Hadziabdic, E. & Hjelm, K. (2014). Arabic-speaking migrants' experiences of the use of interpreters in healthcare: a qualitative explorative study. International journal for equity in health, 16(6), 13-49. doi: 10.1186/1475-9276-13-49
Hsieh, E. (2010). Provider-Interpreter Collaboration in Bilingual Health Care: Competitions of Control over Interpreter-Mediated Interactions. Patient Education and Counseling, 78(2), 154. doi:10.1016/j.pec.2009.02.017
Hsieh, E. & Kramer, E. M. (2012). Medical interpreters as tools: Dangers and challenges in the utilitarian approach to interpreters' roles and functions. Patient Education and
Counseling, 89(1), 158-162. doi:10.1016/j.pec.2012.07.001
Hudelson, P., Dominicé Dao, M., Junod Perron, N. & Bischoff, A. (2013). Interpreter- mediated diabetes consultations: a qualitative analysis of physician communication practices. BMC Family Practice, 14(10), 163. doi:10.1186/1471-2296-14-163
Hunter-Adams, J. & Rother, H-A. (2017). A Qualitative study of language barriers between South African health careproviders and cross-border migrants. BMC health service research, 17(1), 97. doi: 10.1186/s12913-017-2042-5.
Jimenez, N., Moreno, G., Leng, M., Buchwald, D. & Morales, L. S. (2012). Patient-reported quality of pain treatment and use of interpreters in spanish-speaking patients hospitalized for obstetric and gynecological care. Journal of General Internal Medicine, 27(12), 1602–1608.
doi:10.1007/s11606-012-2154-x
Kale, E. & Syed, H R. (2010). Language barriers and the use of interpreters in the public health services. A questionnaire-based survey. Patient Education & Counseling, 81(2), 187- 91. doi: 10.1016/j.pec.2010.05.002
24 KAMFS 2016:4. Kammarkollegiets författningssamling. Kammarkollegiet. Hämtad från https://www.kammarkollegiet.se/sites/default/files/Kammarkollegiets%20tolkf%C3%B6reskr ifter%202017.pdf
Kammarkollegiet. (2017). Tolkar och översättare. Stockholm: Kammarkollegiet. Hämtad 30 november 2017 från https://www.kammarkollegiet.se/tolkar-och-oversattare
Karliner, L. S., Auerbach, A., Nápoles, A., Schillinger, D., Nickleach, D. & Pérez-Stable, E.
J. (2012). Language barriers and understanding of hospital discharge instructions. Medical Care, 50(4), 283–289. doi: 10.1097/MLR.0b013e318249c949
Kristoffersen, N.J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N.J. Kristoffersen, F.
Nortvedt & E. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad. 4. (1. uppl., s. 13-101). Stockholm:
Liber.
Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S. & Fatahi, N. (2016). Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 25(2), 1721–1728. doi:10.1111/jocn.13226
Lor, M., Xiong, P., Schweia, R. J., Bowers, B. & Jacobs, E. A. (2016). Limited English proficient Hmong- and Spanish-speaking patients’ perceptions of the quality of interpreter services. International Journal of Nursing Studies, 54(3), 75–83.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.03.019
Ngo-Metzger, Q., Sorkin, D. H., Phillips, R. S., Greenfield, S., Massagli, M. P., Clarridge, B.
& Kaplan, S. H. (2007). Providing high-quality care for limited english proficient patients:
The importance of language concordance and interpreter use. Journal of General Internal Medicine, 22(2), 324–330. doi: 10.1007/s11606-007-0340-z
Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation: Samspel mellan människor (3.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rimala R N. & Lapinski M K. (2009). Why health communication is important in public health. Bulletin of the World Health Organization, 87(4), 247-247
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartamentet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
25 SFS 1986:223. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartamentet. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forvaltningsla g-1986223_sfs-1986-223/
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400
Steinberg, E. M., Valenzuela-Araujo, D., Zickafoose, J. S., Kieffer, E. & DeCamp, L. R.
(2016). The “battle” of managing language barriers in health care. Clinical Pediatrics, 55(14), 1318–1327. doi: 10.1177/0009922816629760
Författare År Land
Titel Metod Syfte Deltagare
(bortfall)
Resultat Kvalitet
Green et al.
(2005) U.S.A.
Interpreter services, langua- ge concordance, and health care quality. Experiences of Asian Americans with limited English proficiency.
Kvantitativ enkätstudie
Undersöka hur personer från Kina eller Vietnam bosatta i U.S.A. uppfattade kvaliteten på vården beroende på om de behövde tolk eller om de kunde kommunicera med vårdpersonal på sitt eget språk.
4410 (26%)
Patienter som använde tolk visade sig ha fler obesvarade frågor efter ett vårdbesök än patienter som inte använde tolk (30.1% vs 20.9%). Däremot fanns inga signifikanta skillnader i uppfattningen om vårdkvaliteten.
Hög
Hadziabdic et al.
(2014) Sverige
Arabic-speaking migrants' attitudes, opinions, preferences and past experiences concerning the use of interpreters in healthcare: a postal cross- sectional survey.
Kvantitativ enkätstudie
Undersöka erfarenheter av tolkar inom vården av arabspråkiga personer i Sverige som behöver
regelbundna sjukvårdsbesök.
90 (48%)
Kvaliteter som utmärktes som önskvärda hos en tolk inkluderar god kunskap om språk, översättning och medicinsk terminologi samt att de delar patientens ursprung, kön och dialekt.
Hög
Jimenez et al.
(2012) U.S.A.
Patient-reported quality of pain treatment and use of interpreters in spanish- speaking patients
hospitalized for obstetric and gynecological care.
Kvantitativ enkätstudie
Undersöka skillnader i administrering av smärtlindring mellan
spansktalande kvinnor i U.S.A.
som hade olika tillgång till tolk.
368 (24%)
De patienter som alltid hade tillgång till tolk hade under vårdtiden fått mer smärtlindring på mer regelbundna tider än de patienter som inte alltid hade tillgång till tolk. De var även mer nöjda med vårdpersonalens insatser.
Hög
Kale & Syed (2010) Norge
Language barriers and the use of interpreters in the public health services. A questionnaire-based survey.
Kvantitativ enkätstudie
Undersöka vårdpersonals erfarenheter av svårigheter och problem inom vården relaterat till samarbetet med tolk.
1290 (65%)
Många av deltagarna var missnöjda med hur samarbetet med anställda tolkar fungerade samt tolkarnas kvalifikationer. Studien visade även att vårdpersonalen var missnöjd med tillgången till anställd tolk.
Medel
Ngo-Metzger et al.
(2007) U.S.A.
Providing high-
quality care for limited English proficient patients:
the importance of language concordance
and interpreter use.
Kvantitativ enkätstudie
Undersöka hur
kommunikationen genom tolk kan påverka vietnamesiska och kinesiska personers
uppfattning om vårdkvaliteten i U.S.A.
4410 (26%)
Patienter som behövde tolk visade sig få mindre information från vårdpersonal vilket bidrar till sänkt kunskap om den egna hälsan.
Patienter med tolk tenderade att ge sin vårdpersonal lägre betyg.
Hög BILAGA 1.Översiktstabell kvantitativa studier
