Adjungering till förbundsstyrelsen av Ann Lundgren (S), Göteborg

(1)

Dnr: 09-40.012 Styrelseärende 2009-02-27 Till

Förbundsstyrelsen

Adjungering till förbundsstyrelsen av Ann

Lundgren (S), Göteborg

Anneli Hulthén (S), Göteborg, har avsagt sig styrelseuppdraget i GR. GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till förbundsstyrelsen som ledamot adjungera Ann Lundgren (S), Göteborg, till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde 2009-06-09 väljer ny ledamot efter Anneli Hulthén.

Göteborg 11 februari 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(2)

Förbundsstyrelsen

Adjungering till förbundsstyrelsen av Dario Espiga

(S), Göteborg

Helena Nyhus (S), Göteborg, har avsagt sig styrelseuppdraget i GR. GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till förbundsstyrelsen som ersättare adjungera Dario Espiga (S), Göteborg, till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde 2009-06-09 väljer ny ersättare efter Helena Nyhus.

(3)

Dnr: 09-42.012 Styrelseärende 2009-02-27

Till

Förbundsstyrelsen

Val till styrgruppen för arbetsmarknad av Mats

Arnsmar (S), Göteborg

Endrick Schubert (S), Göteborg, har avsagt sig uppdraget i GRs styrgrupp för arbetsmarknad.

GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till styrgruppen för arbetsmarknad välja Mats Arnsmar (S), Göteborg, för återstoden av mandatperioden 2007-2010.

(4)

Till

Förbundsstyrelsen

Utseende av ny ledamot i arbetsmarknadsråd för

Göteborgsregionen

Endrick Schubert (S), Göteborg, har avsagt sig uppdraget som ledamot i arbetsmarknadsråd för Göteborgsregionen.

Förbundsstyrelsen beslöt 2008-10-24 att utse ledamöter till ett arbetsmarknadsråd för Göteborgsregionen ur styrgrupperna för arbetsmarknad respektive utbildning.

GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till ny ledamot i arbetsmarknadsråd för Göteborgsregionen ur

styrgruppen för arbetsmarknad välja Mats Arnsmar (S), Göteborg.

(5)

Dnr: 09-17.012 09-18.012 09-19.012 09-20.012 Styrelseärende 2009-02-27 Till Förbundsstyrelsen

Val av ombud till Meritea AB:s, Göteborg & Co:s,

Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s

(ISGR) och Gryning Vård AB:s bolagsstämmor

2009

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Meriteas bolagsstämma den 29 april, kl. 09.00 utse Arne Lernhag (M),

att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Göteborg & Co:s bolagsstämma den 16 mars, kl. 12.00 utse Ing-Marie Samuelsson (S),

att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid ISGR:s bolagsstämma den 27 april, kl. 09.30 utse Kenneth Johansson (S), att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vårds

bolagsstämma den 9 juni, kl. 13.00 utse Bo Pettersson (S), samt att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Göteborg 2009-02-11 Nils-Gunnar Ernstson

(6)

Till

Förbundsstyrelsen

Förslag till samrådsunderlag avseende

verksamhetsinriktning och budget för GR år 2010

Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda

medlems-kommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för nästkommande år. Förslag till verksamhetsinriktning och budget kommer att behandlas av förbunds-styrelsen den 8 maj och av förbundsfullmäktige den 9 juni 2009.

Det samrådsunderlag som nu översänds till kommunerna innebär oförändrad avgift 2010 för kommunerna jämfört med budget för år 2008 och 2009. Förslaget innehåller inte heller önskemål om någon kapitalförstärkning. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att översända samrådsunderlaget till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april 2009, samt

att förklara protokollet under denna paragraf för omedelbart justerat.

Göteborg den 26 januari 2009

Nils-Gunnar Ernstson

(7)

Dnr: 09-26.650 Styrelseärende 2009-02-27 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR

från 2010

FoU i Väst/GR har funnits sedan 1999 som en resurs för

kunskapsutveckling och regionalt lärande inom välfärdsområdet för medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund samt för Västra Götalandsregionen och Socialstyrelsen.

Under 2008 har GRs sociala styrgrupp samt berörda chefer diskuterat fortsatt utveckling av FoU i Väst/GR från och med 2010 då nuvarande avtal upphör att gälla. Det råder enighet om att det behövs en permanent regional FoU-verksamhet som stödjer långsiktig kunskapsutveckling och som stärker samverkan mellan kommuner, region och universitet för kunna möta

framtida utmaningar som rör social hållbarhet och välfärdsutveckling. Diskussioner pågår med Västra Götalandsregionen om fortsatt medverkan i FoU i Väst/GR från år 2010. En skrivelse med hemställan om fortsatt medverkan kommer att skickas till Regionstyrelsen i Västra

Götalandsregionen under våren.

Bilagda förslag till fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR, daterat 2009-02-06, har tagits fram av den sociala styrgruppen.

Den sociala styrgruppen föreslår en uppräkning av den kommunala avgiften från fyra kronor till fem kronor per kommuninvånare och år. Vidare föreslås att FoU i Väst/GR blir en permanent verksamhet.

Den sociala styrgruppens förslag behandlades i förbundsstyrelsens presidium 2009-02-06. Presidiet ansåg att det är mycket angeläget att slå vakt om en bred och långsiktig kommunal bas för den praktiknära forskning som bedrivs inom FoU i Väst/GR. Presidiet menade att möjligheten att förstärka och bredda denna bas bör sonderas ytterligare. Dessutom påpekade presidiet att man före ett mer långsiktigt beslut bör avvakta resultatet av de diskussioner som pågår med Västra Götalandsregionen om fortsatt

(8)

Av dessa skäl föreslår presidiet att förbundsstyrelsen rekommenderar medlemskommunerna att medverka med oförändrat 4 kr per invånare under år 2010 och att förbundsstyrelsen därefter tar ny ställning till fortsatt

verksamhet för FoU i Väst/GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att uppdra åt förbundsdirektören att undersöka möjligheterna att förstärka och bredda den kommunala basen för FoU i Väst/GR,

att rekommendera medlemskommunerna att under år 2010 medverka med oförändrat 4 kr per invånare, samt

att därefter ta ny ställning till fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR.

Göteborg den 11 februari 2009

Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg Dnr: 09-26.650 Sociala styrgruppen 2009-02-06 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR

från 2010

FoU i Väst/GR har funnits sedan 1999 som en resurs för

kunskapsutveckling och regionalt lärande inom välfärdsområdet för medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund samt för Västra Götalandsregionen och Socialstyrelsen.

Under de tio verksamhetsåren har många samarbetsrelationer och nätverk skapats mellan GR-kommunerna, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Chalmers tekniska högskola, Vårdal-institutet, andra kommunförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland,

(9)

Socialstyrelsen och olika frivilligorganisationer. FoU i Väst verkar genom nätverk och är en rörelse som ständigt utvecklas i samspel med andra. Flera tusen anställda inom GR-kommunerna har genom FoU i Väst fått stöd av forskare för utvärdering av egen verksamhet eller för att genomföra studier i syfte att utveckla nya metoder och göra förbättringar i det löpande arbetet. Många utvärderings- och forskningsuppdrag har genomförts eller pågår. Erfarenheter och resultat sprids genom tidskriften Fourum, rapporter, seminarier, nätverksträffar och hemsida för att underlätta för olika

huvudmän att lära av varandra. Ett 100-tal rapporter har skrivits och publicerats i FoU i Västs skriftserie och/eller på hemsidan. Några har fått stor massmedial spridning. Flera rapporter används som

undervisningslitteratur vid högskolor och universitet. Studiecirkelmaterial kring angelägna temaområden har tagits fram för att kunna användas i det löpande arbetet. Årligen deltar runt 4000 personer i FoU-seminarier och konferenser. Utvärderingar visar att FoU i Väst/GR har en betydelse för professionell utveckling, metodutveckling och verksamhetsutveckling. FoU i Väst, som är en nationellt välrenommerad verksamhet, har medverkat till att strukturer för kunskapsutveckling och regionalt lärande utvecklats. Dessa strukturer stärker den regionala sammanhållningen och det

gränsöverskridande samarbetet mellan kommuner, kommunalförbund, sjukvård, universitet och andra intressenter.

Det är en unik kunskapsbank som är under uppbyggnad. Med forskarstudier i kombination med praktisk erfarenhet bildas viktig kunskap om de mjuka värdena i samhällsutvecklingen. Richard Florida m.fl. forskare har påpekat vikten av att framgångsrika samhällen också måste ha insikt om faktorer som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg.

Under 2008 har GRs sociala styrgrupp samt berörda chefer diskuterat fortsatt utveckling av FoU i Väst/GR från och med 2010 då nuvarande avtal upphör att gälla. Det råder enighet om att det behövs en permanent regional FoU-verksamhet som stödjer långsiktig kunskapsutveckling och som stärker samverkan mellan kommuner, region och universitet för kunna möta

framtida utmaningar som rör social hållbarhet och välfärdsutveckling. I anslutning till de diskussioner som förts har påpekats att social hållbarhet måste ses som en välfärdsangelägenhet i vid bemärkelse och inte bara som en socialtjänstfråga. I Brundtlandsrapporten (FN 1987) betonas att för att uppnå hållbar utveckling är sociala aspekter och människors levnadsvillkor av avgörande betydelse.

(10)

I regeringens betänkande för en kunskapsbaserad socialtjänst (SOU 2008: 18) betonas betydelsen av regionala FoU verksamheter för

kunskapsutveckling inom det sociala området. Det föreslås att statliga medel skall avsättas för långsiktigt stöd till dessa verksamheter Beslut kommer under hösten 2009.

Diskussioner pågår med Västra Götalandsregionen om fortsatt medverkan i FoU i Väst från år 2010. En skrivelse med hemställan om fortsatt

medverkan kommer att skickas till Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen under våren.

Länsstyrelsen medverkar med medel för enskilda projekt på samma sätt som tidigare.

GRs medlemskommuners anslag till FoU i Väst ligger i nuläget på 4 kr per kommuninvånare och år och utgjorde 2008 24 % av FoU i Västs totala omslutning (vilket i sin tur utgör 0, 25 promille av GR-kommunernas kostnader för socialtjänst). Övriga 76 % utgjordes av forskningsanslag och projektanslag.

Det kommunala medlemsanslaget bildar en bas för arbetet. Detta anslag bör vara långsiktigt och stabilt för att FoU i Väst skall stärka kommunerna att möta framtida utmaningar samt att hantera och förebygga problematiska situationer. Ett stabilt basanslag är viktigt av framför allt fyra skäl:

1. Basanslaget är inte är bundet till enskilda projekt och garanterar därför att FoU i Väst inte enbart är projektstyrt utan att det Göteborgsregionala

perspektivet bibehålles och utvecklas. FoU i Väst ger kommunerna forskar-stöd för interkommunala jämförelser, erfarenhetsutbyte och kunskapsutbyte. Genom basanslaget kan alla FoU-projekt och intressant forskning som kan kopplas till dessa projekt oavsett finansiering spridas till och kommuniceras med alla GR-kommunerna genom seminarier, nätverk rapporter etc . 2. Basanslaget är en förutsättning för att kunna söka allmänna FoU-medel t.ex. från VGR och Socialstyrelsen Erfarenheter visar att ju mer som satsas desto mer kan erhållas. Sjuhäradskommunerna är ett bra exempel på detta. Där medverkar man med 13 kronor per kommuninvånare i FoU Sjuhärad och erhåller därför ett avsevärt mycket större bidrag från VGR än vad FoU i Väst/GR får. Dessutom har man ett lika stort statligt stöd som FoU i Väst trots ett betydligt mer begränsat uppdrag.

3. Basanslaget utgör också en förutsättning för att forsknings- och

(11)

som regel krävande. Ju större engagemang, forskarkompetens och samverkan, desto bättre är möjligheterna att få medel. Därför krävs både personella basresurser och engagerade nätverk. Tillfällen och möjligheter att söka forsknings- och utvecklingsmedel har ökat under de senaste åren och det är högst troligt att det fram över kommer att finnas ännu mer statliga projektmedel och EU-medel att söka för att kunna bistå landsting och kommuner i den ekonomiska krisen.

4. En stabil bas är viktig för att kunna möta de behov av forsknings- och utvecklingsinsatser som kan framkomma inom ramen för diskussionerna om socialt hållbar utveckling. Vidare kommer FoU i Väst att bidra till

kommunnära forskning i ett eventuellt miljöstrategiskt forskningsinstitut i Göteborg - Centrum för hållbar stadsutveckling, inom Mistra.

Av ovan angivna skäl samt utifrån den kostnadsutveckling som FoU i Väst har haft under gångna avtalsperiod föreslår den sociala styrgruppen en uppräkning av den kommunala avgiften enligt förslaget från fyra kronor till fem kronor per kommuninvånare och år. Vidare föreslår styrgruppen att FoU i Väst blir en permanent verksamhet.

Göteborg den 27 januari 2009 Elisabeth Hajtowitz

(12)

Dnr: 08-85.021 Styrelseärende 2009-02-27 Till Förbundsstyrelsen

Ekonomisk rapport över årsbokslut 2008

GRs bokslut 2008 är nu reviderat av GRs auktoriserade revisorer. Resultatet för GR 2008 blir 5 680 tkr. Både alternativfinansierad och

medlemsfinansierad verksamhet visar överskott. För förslag till disposition av överskott 2008 i årsbokslut, se särskilt styrelseärende.

Omsättningen 2008 (188,5 mkr) är högre än omsättningen 2007 (179,2 mkr).

Verksamhet Avdelning Intäkt Kostnad Resultat Utfall 2007 Styrgruppernas verksamhet

FoU i väst 12 828 -12 828 0 0

Miljö och samhällsbyggnad 24 067 -24 365 -298 476 Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 25 431 -23 784 1 647 557 Utbildningsgruppen 89 616 -89 199 418 617

Styrgruppernas verksamhet Totalt 151 943 -150 176 1 767 1 651 Övrig verksamhet

Förbundsledning 29 488 -26 948 2 540 2 109 Gemensam administration 7 047 -5 674 1 373 400

Övrig verksamhet Totalt 36 535 -32 622 3 913 2 509

Totalt 188 478 -182 798 5 680 4 160

(kkr)

att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för årsbokslut 2008 för GR.

(13)

Finansiell situation för GR inför 2009-2010

En beskrivning av den finansiella situationen för GR inför 2009-2010 har tagits fram, daterad 2009-02-11, med avseende på bl.a. omsättning, eget kapital, medlemsavgiftens fördelning på verksamheten och transfereringar till andra organisationer.

att anteckna informationen till protokollet.

(14)

Promemoria

Finansiell situation för GR inför 2009-2010

Omsättningens proportioner 2010

Totalt beräknas GR omsätta ca 193 mkr 2010, vilket innebär en ökning sedan 2008 med ca 5 mkr. Finansieringen av verksamheten kan delas upp i två delar; ”medlemsavgift” respektive ”övriga intäkter”. ”Övriga intäkter”, 131 mkr, motsvarar ca 68 procent av omsättningen. Häri ryms intäkter från kurser, konferenser, seminarier, pedagogiskt centrum, skola–

arbetslivsverksamhet, konsultationer, gymnasieintagning,

läromedelsförsäljning, FoU i Väst m.m. De ”övriga intäkterna” har haft en positiv utveckling under många år. GR har på detta sätt hållit tillbaka behovet av höjd medlemsavgift. Samtidigt har det varit viktigt att bibehålla och till och med utöka den kompetens som kommunerna har tillgång till via GR.

Medlemsavgiften beräknas till drygt 61 mkr för 2010 och baseras på medlemskommunernas invånarantal. Avgiften fastställs årligen av

förbundsfullmäktige. En del av medlemsavgiften, drygt 25 mkr, transfereras till andra organisationer. För GRs egen verksamhet återstår ca 36 mkr av medlemsavgiften. Detta innebär att GRs verksamhet, exklusive

transfereringar, är finansierad till 22 procent av medlemskommunerna och till 78 procent av övriga intäkter.

Enligt preliminära beräkningar inför bokslut 2008 utgör det egna kapitalet för GR ca 36 mkr. Av beloppet är ca 14 mkr reserverade för Gryning Vård AB och bör exkluderas vid en beräkning av soliditeten.

Kommunernas medlemsavgift till GR

Medlemsavgiften för 2010 föreslås vara på oförändrad nivå. Då

invånarantalet ökar innebär det en höjning för åren 2008-2010 med 1,0 procent årligen.

Transfereringar till andra organisationer

En del av GRs medlemsavgifter transfereras sedan flera år till andra regionala organisationer, främst till Business Region Göteborg

(15)

(näringslivsfrågor), Västkuststiftelsen (naturvård), Göteborg & Co (turism) och VästKom (Västsvenska Kommunförbundens samorganisation)

Medlemsavgiftens fördelning på verksamheten

Efter det att GR genomfört transfereringar enligt ovan återstår 36,2 mkr (58,8 procent) av medlemsavgiften som en delfinansiering till GRs politiska uppdrag. Denna del är tänkt att fördelas på verksamheten inom GR på följande sätt:

Styrgruppernas verksamhet

Miljö- och samhällsbyggnad 8 mkr – 23% Sociala och arbetsmarknad 6 mkr – 16% Utbildningsgruppen 15 mkr – 42 %

Övrig verksamhet

Gemensam administration 7 mkr – 19 %

För mer information, se samrådsunderlag inför 2010.

Göteborg 2009-02-11

(16)

Till

Förbundsstyrelsen

Förslag till disposition av överskott i årsbokslut

för 2008

GR visar för år 2008 ett positivt resultat på 5 680 tkr.

Enligt förslag till disposition av överskott år 2008 avsätts 3 816 tkr till följande verksamheter:

- Hållbar utveckling (547 tkr)

- Internationaliseringsarbetet (130 tkr) - Arbetsliv/personal (387 tkr)

- IT-investeringar (1 852 tkr)

- Strukturbilden - arbetet med ÖP-översikt (400 tkr) - Verksamhetsutveckling FoU i Väst (500 tkr)

GRs bokslut kommer att justeras enligt ovanstående förslag. Resultatet blir därmed 1 864 tkr, vilket kommer att läggas till GRs eget kapital.

att godkänna denna disposition av GRs överskott i årsbokslut för 2008.

(17)

ÖP-översikt - fråga om fortsatt arbete

Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa - en region som är attraktiv att bo och verka i, samt besöka.

Vid styrelsekonferensen den 2007-02-09 ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till inriktning av arbetet samt ett förslag till organisation och process. Det innebär att arbetet har inriktats på två delar:

1. en strukturbild som redovisas schematiskt och som tillsammans med tillhörande kortfattad text redovisar de grundläggande principer som bör läggas till grund för utvecklingen av den regionala strukturen i Göteborgsregionen (är avsedd att lägga fast de överordnade principerna och därmed i första hand utgöra underlag för det politiska arbetet).

2. en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format. I ett första steg fokuseras arbetet på att redovisa en samlad bild av markanvändningen. I ett andra steg föreslås denna databas utvecklas till ett redskap som medlemskommunerna kan arbeta aktivt med vid kommande översyner av kommunernas

översiktsplaner (är avsedd att vara ett verktyg för att underlätta för förvaltningarnas arbete samt kunna nyttjas för en aktiv dialog i regionala och mellankommunala frågor).

Efter rådslag 4, som genomfördes under januari-mars 2008, har förbundsstyrelsen 2008-05-23 godkänt ett förslag till strukturbild med tillhörande överenskommelser. Strukturbilden har under hösten 2008

återkopplats till kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Uppdraget avseende strukturbild kan därmed anses vara fullföljt i denna del.

Samtidigt har arbetet med en ÖP-översikt påbörjats och en första etapp fullföljts. I denna etapp har arbetet fokuserats på att identifiera lämplig teknik

(18)

samt att, som ett pilotprojekt, tillsammans med BRG bygga upp ett s.k. mark-nadsfönster för att marknadsföra mark för näringslivet. Marknadsfönstret har nu öppnats och arbetet har i denna del gått från ett utvecklingsskede till ett driftskede. Särskilda överenskommelser har träffats med bl. a. stadsbyggnads-kontoret i Göteborg respektive konsultföretaget Sweco för att klara driften av marknadsfönstret.

Inför det fortsatta arbetet med ÖP-översikten har ett uppföljande möte hållits med ÖP-ansvariga i medlemskommunerna , varvid nästa steg i arbetet med ÖP-översikten har definierats. Det omfattar en pilotstudie om samman-läggning av översiktsplanerna för Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. Utifrån detta arbete kan principerna för vilken information mm som skall lagras läggas fast. Först därefter sammanställs samtliga översiktsplaner. Arbetet med ÖP-översikten rapporteras till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Information lämnas under hand till såväl stads-/samhällsbyggnadschefsgruppen som kommundirektörsgruppen. Båda grupperna har visat stort intresse för projektet och samtidigt noterat att den GIS-kompetens som finns i kommunerna idag inte fullt ut tas tillvara. Det finns behov av dels en gemensam digital infrastruktur (en kartdatabas), dels en kunskapsutveckling (erfarenhetsutbyte) i GIS-frågor.

GR saknar – trots rollen som regionplaneorgan – egen kompetens av det slag som krävs för att fullfölja ett arbete i enligt ovan. Arbetet måste utföras med stöd av den kompetens som finns i några av medlemskommunerna förstärkt med konsultmedverkan. Utrymme för detta finns inte i 2009 års budget. Projektet är inte av den arten att andra parter i detta skede kan förväntas bidra med medel. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har 2009-01-22 behandlat ärendet och beslutat att föreslå förbundsstyrelsen att tillstyrka fortsatt arbete och tilldela extra medel till projektet.

att tillstyrka fortsatt arbete med ÖP-översikt och erfarenhetsutbyte i GIS-frågor, samt

att ur 2008 års överskott för GR till styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad tillskjuta 400 tkr för arbetet med gemensam ÖP-översikt.

Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson Bengt Christensson

(19)

Hållbarhetsmodellen – slutrapportering

Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Ramen för arbetet är en hållbarhetsmodell som beskriver tre dimensioner –

miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Vid beslut i förbundsstyrelsen 2007-02-09 gavs styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad i uppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en sådan hållbarhetsmodell, med slutrapport senast i december 2008.

En muntlig presentation av hållbarhetsmodellen gjordes vid styrelsens möte 2009-01-15, och materialet har nu sammanställts i en skriftlig rapport (se bilaga).

att godkänna rapporten som slutredovisning av uppdraget, samt

att uppdra åt kansliet att fortsatt bevaka kunskapsutvecklingen på området hållbar utveckling.

(20)

Dnr: 09-16.10 Styrelseärende 13 2009-02-27

Till Förbundsstyrelsen

Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen

Mål – och strategidokumentet ” Uthållig tillväxt- mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” antaget 2006-05-16, ligger till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Utgångspunkten är att utvecklingen ska vara hållbar i tre dimensioner – miljömässigt,

ekonomiskt och socialt.

Fokus i rådslag 4 har varit ”Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”. Vid samtliga rådslag har också frågan om en gemensam diskussion kring den sociala dimensionen lyfts. Nu pågår en politisk återkopplingsrunda till medlemskommunerne och här redovisas bl a att GRs sociala styrgrupp för närvarande bereder frågan om en socialt hållbar utveckling.

Vad som bör ingå i ett sådant arbete är inte preciserat och ett konkret uppdrag är heller ej formulerat. I sociala styrgruppens förslag till viljeinriktning för 2009 anges att det är viktigt att belysa den sociala dimensionen som stöd för arbetet med en långsiktig hållbar utveckling. Utgångspunkten för detta arbete är alltså:

• Det finns en vilja och en förväntan att diskutera sociala frågor regionalt.

• Rådslagen är ett etablerat forum för en regional dialog. Vid förbundsstyrelsens möte 2009-01-15 återrapporterades sociala styrgruppens beredningsarbete enligt följande:

Arbete med en socialt hållbar utveckling har en bredare ansats än socialtjänstfrågor, det sociala handlar om samspelet mellan människor i regionen. Av särskild vikt är att det inte är ett tillstånd vi pratar om utan en progressiv, föränderlig vision.

(21)

Resultatet från sociala styrgruppens diskussionerna har sammanfattats i en matris-struktur som kan ge en innehållslig grund för rådslagsdiskussionerna. Matrisen består av tre perspektiv och fyra fokusområden. Avsikten är att skapa en struktur att diskutera utifrån. Perspektiven är: ”Barn och unga”, ”Genus” samt ”Demografisk förändring”. Fokusområden är: ”Livsmiljö”, ”Människor i marginalen”, ”Mål och mening” (arbete och delaktighet), ”Samhällskontraktet” (individ – samhälle, frågor om roller och ansvar) Bilden är ett sorteringsverktyg för att i rådslagsdiskussionerna definiera:

1. frågor som är angelägna att driva gemensamt och där GR bedöms vara en bra plattform för det fortsatta arbetet.

2. frågor av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen.

3. frågor som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/eller forsknings- och

utvecklingsarbetet är önskvärt.

I förlängning av rådslagsdiskussionerna är den s k ”öppna

samordningsmetoden” möjlig för ett fortsatt kommungemensamt arbete för en socialt hållbar utveckling. Det handlar om att, i de delar som rådslagen definierar, koordinera arbetet i kommunerna för att styra utvecklingen i önskad riktning.

Inför ett kommande rådslag om ”Socialt hållbar utveckling i

Göteborgsregionen” bör ett fördjupat material tas fram som beskriver den regionala dynamiken utifrån de fyra fokusområdena i matrisen.

Förbundsstyrelsen genomför och leder genom presidiet rådslag i medlemskommunerna under sept-okt 2009.

att uppdra åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till rådslagsunderlag för avstämning vid förbundsstyrelsens möte i maj, samt

att styrelsen genomför ett rådslag i medlemskommunernas

fullmäktigeförsamlingar om socialt hållbar utveckling under sept-okt 2009, under förutsättning att framtaget rådslagsunderlag har godkänts. Göteborg 2009-01-31

Nils-Gunnar Ernstsson

(22)

Till

Förbundsstyrelsen

Ansökan till MISTRA om Centrum för hållbar

stadsutveckling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fick i skrivelse från Chalmers och Göteborgs universitet, daterad 2008-04-10, en framställan om stöd för samverkan för att erhålla FoU-medel från MISTRA (Stiftelsen för

Miljöstrategisk Forskning). MISTRA gjorde 2008-05-14 en utlysning avseende en större satsning (15-20 mkr/år i upp till 12 år) i syfte att i akademiker-praktiker-samverkan bygga upp en miljö för världsledande kunskapsutveckling för en hållbar stadsutveckling (Sustainable Urban Futures).

Det övergripande målet för MISTRA:s forskningssatsningar är

användarnytta, där god samverkan med praktiker ses som centralt. GR:s förbundsstyrelse beslöt 2008-05-23 att uttala sitt stöd för en ansökan i samverkan med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs

universitet. Under hösten har även Svenska Miljöinstitutet (IVL) tillkommit som partner i konsortiet.

I arbetet inför ansökan har preliminärt följande förslag till vision för centret diskuterats:

”Vi vill skapa ett center för hållbar stadsutveckling som baserar sig på ett samspel mellan forskning, lärande och praktik. Vårt center ska vara en katalysator för praktisk tillämpning av forskningsresultat. Resultaten ska ha sådana kvaliteter att de efterfrågas såväl lokalt som globalt. För att nå dit ska centret skapa möten mellan forskare och praktiker från vitt skilda discipliner, världsdelar och livsmiljöer.”

(23)

GR kan genom sin medverkan stärka möjligheterna för att etablerat ett center bl. a. genom de erfarenheter som finns från mellankommunal samverkan, erfarenhet av flernivåstyrning (”governance”) och samspelet kärna – omland.

Programskrivningen sker i två steg där en första intresseanmälan lämnades in den 2008-09-15, varefter tre förslagsställare valdes ut att medverka i en mer omfattande huvudansökan fram till 2009-04-01. Vår intresseanmälan ”The Göteborg Centre of Exellence on Sustainable Urban Futures” beviljades, jämte två andra (Stockholm och Lund - Malmö), ett planeringsstöd om 350 000 SEK till det fortsatta programarbetet. Vid förbundsstyrelsens möte 2008-12-15 gavs en kortfattad information kring programarbetet.

Former för GRs medverkan och medfinansiering

Om ett center etableras avses GR delta dels som egen organisation, dels genom att samordna medlemskommunernas (förutom Göteborgs) medverkan.

MISTRA ställer krav på medfinansiering från konsortiet i samma storlek som utlysningens 15 mkr/år. I samband med föransökan förband sig GR tillsammans med de övriga samverkansparterna att gemensamt lösa en sådan medfinansiering. Förhandlingen kring hur medfinansieringen ska fördelas mellan konsortiets parter pågår. För GRs del torde åtagandet rymmas inom ramen 1,5 mkr/år när centret väl är etablerat. Under uppbyggnadsskedet (två år) torde insatsen bli mindre. Uppföljning och förnyade ställningstaganden kan ske efter två respektive sex år. Inför den slutliga ansökan förutsätts särskild uppmärksamhet ägnas åt att en

överenskommelse tecknas mellan parterna, som innebär att de ekonomiska åtagandena och hur dessa ska hanteras över tiden har klarats ut.

För GRs del förutsätts att flera pågående och kommande projekt/uppdrag, som ryms inom syftet med centret, blir GRs bidrag till medfinansieringen. Om detta förutsätts parterna komma överens innan eventuell projektstart. Inom GR behövs dessutom finansiering av en tjänst (hel- eller deltid) för samordning av GRs medverkan i centrets aktiviteter, vilket också bör tillgodoräknas som medfinansiering.

För GR innebär medverkan i konsortiet:

1. att GR medverkar till att stärka bilden av Göteborgsregionen internationellt

(24)

2. att, i de processer som utgör en del av GRs medfinansiering, kunna utnyttja centrets resurser och få mervärden genom att få stöd från forskare och samtidigt därigenom bidra till en kunskapsutveckling som kan få global nytta

Följande fyra teman (forskningsområden) har hitintills definierats med ett antal möjliga kopplingar till GRs processer. Dessa områden är framtagna utifrån de styrkor som idag finns hos konsortiets parter. Genom centrets utveckling kan dessa komma att utvecklas och stärkas. Temaområdena är:

• stadens/regionens kretslopp och markanvändning • metoder för att hantera stadens/regionens komplexitet • socioekonomiska och kulturella processer och innovation • stadens/regionens styrning

Kansliet medverkar, enligt tidigare uppdrag, i den slutliga

programskrivningen tillsammans med konsortiets övriga parter. Ett första koncept till ansökan föreligger först 2009-02-20. Deadline för ansökan är 2009-04-01. MISTRAs beslut meddelas i juni 2009.

att i princip ställa sig bakom GRs medverkan i en ansökan till MISTRA med den inriktning som under hand har redovisats,

att uppdra åt presidiet att slutligt pröva medverkan utifrån de

ansökningshandlingar och överenskommelser som slutligen upprättas, samt om så blir aktuellt

att uppdra åt ordföranden att underteckna de handlingar som krävs.

(25)

Förslag till yttrande över ”Tillåtlighetsprövning

enl.17 kap miljöbalken av en ny vägförbindelse

(Marieholmstunneln) under Göta älv”

Göteborg Stad har, enligt beslut i kommunstyrelsen 2009-02-04, till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) översänt ett yttrande över rubricerad remiss (bifogas).

Ett förslag till yttrande, daterat 2009-02-11, har upprättats. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-02-06

/ Bo Aronsson, Georgia Larsson

Dnr: 08-166.21 Tjänsteskrivelse 2009-02-11 Bo Aronsson Georgia Larsson

Förslag till yttrande över ”Tillåtlighetsprövning

enl.17 kap miljöbalken av en ny vägförbindelse

(Marieholmstunneln) under Göta älv”

Göteborg Stad har, enligt beslut i kommunstyrelsen 2009-02-04, till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) översänt ett yttrande över

(26)

rubricerad remiss (bifogas). GR yttrar sig över tillåtlighetsprövningen såsom samordnare av infrastrukturplaneringen i Göteborgsregionen.

Vägverket har redan tidigare, 2005-06-13, ansökt om tillåtlighetsprövning för både Partihallsförbindelsen och ny förbindelse under Göta älv

(Marieholmstunneln). I yttrandet inför tillåtlighetsprövningen beslutade förbundsstyrelsen 2004-09-09 att ställa sig positiv till de förordade alternativen (bro resp. tunnel) med reservation från (mp). Som framgår nedan återkallade Vägverket sin begäran om prövning av Marieholms-tunneln för att nu i samband med den s.k. närtidssatsningen ånyo ta upp frågan.

GR avlämnade 2006-10-16 ett yttrande över tillåtlighetsprövningen av Partihallsförbindelsen. Då påpekade GR vikten av att planeringen kring ny älvförbindelse fortsätter och att kollektivtrafikens behov tillgodoses i båda projekten (Partihallsförbindelsen och Marieholmstunneln).

Bakgrund och syfte

Genom regeringens närtidssatsning i september 2008 har Vägverket fått i uppdrag att planera för en fortsatt utbyggnad av Marieholmsförbindelsen. Tidigare material beträffande tillåtlighetsprövningen har setts över och Vägverket bedömer att inget nytt behöver tillfogas. Vägverket har i december 2008 översänt en begäran om synpunkter inför

tillåtlighetsprövning av Marieholmstunneln till Göteborgs Stad.

Sammanfattning

Marieholmsförbindelsen omfattar Partihallsförbindelsen och

Marieholmstunneln under Göta älv. Vägverket överlämnade 2005-06-13 till regeringen en begäran om tillåtlighetsprövning av Marieholmsförbindelsen i sin helhet. Eftersom finansieringen av Marieholmstunneln inte var klar, återkallades därefter begäran i den delen.

Regeringen beslutade om att lämna tillåtlighet för Partihallsförbindelsen 2007-02-15. En gemensam arbetsplan upprättades för Partihallsförbindelsen och Marieholmstunneln. För den del som omfattar Partihallsförbindelsen beslutades om fastställelse 2007-11-29. For närvarande pågår utbyggnaden av Partihallsförbindelsen mellan E20 och E45 som planeras vara klar hösten 2011. För Marieholmstunneln planeras arbetsplanen kunna fastställas i början av år 2010. Detaljplanearbete för tunneln pågår parallellt.

Vägverket har genom regeringens närtidssatsning, i september 2008, fått i uppdrag av regeringen att planera för en fortsatt utbyggnad av

(27)

Marieholmsförbindelsen, genom att 200 mkr avsatts för projektering. Kostnaden for Marieholmstunneln är beräknad till 3 200 mkr, exklusive produktionsstöd i prisnivå juni 2008.

En avsiktsförklaring om hur brukaravgifter kan användas för att

delfinansiera en ny älvförbindelse har tagits fram gemensamt av Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad samt Vägverket och tillställts regeringen.

Vägverket har sett över behovet av uppdatering av tidigare material. Detta redovisas i en kortfattad PM. Vägverket menar att tidigare bedömningar fortfarande gäller och att inget nytt behöver tillfogas den ansökan om tillåtlighet som tidigare skickats till regeringen (2005-06-13).

Kansliets kommentarer

I mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt har förbundsstyrelsen uttryckt målet att Marieholmsförbindelsen ska vara utförd senast 2015. Samtidigt uttrycktes målet att andelen resor med kollektivtrafik 2025 ska vara 40 %. Det senare målet innebär att det ökade resandebehovet i stort ska klaras genom en utbyggd kollektivtrafik.

Investeringar i väginfrastrukturen kan motiveras, förutom för att säkerställa utrymme för kollektivtrafiken, utifrån aspekterna trafiksäkerhet och

sårbarhet, samt för att tillgodose behovet av vägburna godstransporter. Med andra ord ska Marieholmstunneln bidra till bättre miljö, minska sårbarheten, säkerställa godsflödena till Göteborgs hamn och storindustrin samt frigöra utrymme för kollektivtrafiken.

Det av Vägverket nu framtagna materialet inför tillåtlighetsprövningen uppvisar vissa brister. Den prövning, som ligger till grund för beslutet inom Göteborgs Stad, visar att underlagsmaterialet behöver kompletteras.

Nedanstående text är citerad från Göteborg Stads yttrande.”Göteborgs Stad har inga avvikande synpunkter beträffande val av korridor. Göteborgs Stad vill dock peka på att regeringen inför den slutliga tillåtlighetsbeslutet bör få kompletterande material från Vägverket. En beskrivning bör göras av hur Marieholmstunneln samspelar med Vägverkets skissade strukturbild för Göteborg. Samspelet med K2020, som innebär en oförändrad eller måttlig ökning av biltrafiken jämfört med idag, behöver utvecklas, bl.a. med en analys av hur restidskvoterna bil/kollektivtrafik påverkas genom byggandet av Marieholmstunneln. Hur det aktuella projektet medverkar till att nå målet att minska utsläppen av växthusgaser och möjligheten att klara

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid bör också beskrivas.” GR instämmer i de av Göteborgs Stad framförda synpunkterna.

(28)

Baltic-Link, väg 27, uppgradering till Europaväg

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen (VGR) fått ta del av en hemställan till VGR från Baltic-Link Association om att ställa sig bakom ett förslag till uppgradering av väg 27 till Europaväg.

Nätverket för Baltic-Link har genom EU-projekten SEBTrans och SEBTrans-Link arbetat och drivit frågor avseenden godsflöden, terminal-strukturer och transporter i Östersjöområdet. Baltic-Linkstråket i sin helhet utgörs av transportkorridoren Göteborg-Karlskrona-Gdynia/Gdansk-Lodz. GR har 2005-12-21 yttrat sig över frågan om att medverka inom nätverket Baltic-Link Association. Då konstaterades att GR under lång tid har arbetat för att få till stånd bättre väg- och järnvägsförbindelser på sträckan

Göteborg-Landvetter flygplats-Borås och att riksväg 40 idag är utbyggd till motorväg medan högkvalitativ tågtrafik fortsatt saknas på denna sträcka. Vidare konstaterades att Baltic-Link är av stort intresse och tankemässigt finns med i GRs arbete för att långsiktigt utveckla infrastrukturen till och från Göteborgsregionen. GR avstod dock från ett aktivt engagemang i Baltic-Link Association för att fortsatt kunna fokusera på arbetet med att få till stånd en utbyggnad av en högklassig tågtrafik på sträckan Göteborg- Landvetter flygplats-Borås. Detta synsätt gäller fortsatt varför GR avstår från att uttala sig ifråga om väg 27:s framtida status.

att informera VGR om att GR avstår att uttala sig ifråga om väg 27:s framtida status

Nils-Gunnar Ernstson Bo Aronsson

(29)

Förbundsstyrelsen

Förslag på avgift för finansiering av

kalkningsverksamheten i Göteborgsregionen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) administrerar kalkning av försurade sjöar och vattendrag i sex av GRs medlemskommuner på uppdrag av kommunerna. Kalkningar utförs i Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal samt Partille kommun. Förbundsstyrelsens presidium beslutade 2005-11-28 att uppdra åt kansliet att i samråd med berörda kommuner upprätta ett förslag till finansieringsplan för GRs fortsatta kalkningsverksamhet.

För att täcka de administrativa kostnaderna inom kalkningsverksamheten föreslås att GR från och med år 2009 tar ut en avgift för de kommuner som utnyttjar GRs tjänster inom kalkningen. Avgiften föreslås delvis baseras på mängden kalk som sprids inom kommunen, och avses revideras efter två år. Finansieringsmodellen har tidigare diskuterats med kalkningsansvariga i respektive kommun, och den föreslagna avgiften har under hösten 2008 varit på remiss i berörda kommuner. Svar på remissen har inkommit från Kungsbacka, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. En synpunkt som lämnades var att avgiften införs först 2010 för att kostnaderna skall kunna rymmas inom kommunens normala budgetarbete. Kommunerna har därför beretts möjlighet att ansöka om dispens från avgiften 2009. Ansökan om dispens från avgiften har inkommit från Kungsbacka och Lerum.

Avgiften blir enligt bifogat förslag till finansieringsmodell följande:

Kommun Avgift Härryda 50 000 kr/år Kungsbacka 40 000 kr/år Kungälv 25 000 kr/år Lerum 40 000 kr/år Mölndal 25 000 kr/år Partille 25 000 kr/år

(30)

att godkänna förslag till avgift för kalkningsverksamheten, samt

att bevilja Kungsbacka och Lerums kommuner dispens från avgift 2009

/Bo Aronsson Joanna Friberg

Tjänsteanteckning 2007-12-20 Joanna Friberg

Förslag till finansieringsmodell för

kalkningsverksamheten inom Göteborgsregionen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) administrerar kalkning av försurade sjöar och vattendrag i sex av GRs medlemskommuner. Förbundsstyrelsens presidium har gett kansliet i uppdrag att se över finansieringen av kalkningsverksamheten.

Bakgrund och syfte

Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag. Normalt utgår bidrag med 85 % av kostnaderna, resterande 15 % bekostas av berörda kommuner. Statsbidrag utgår till kalkning och i viss mån till uppföljning, utveckling och administration, dock finns ett tak för statsbidraget vad gäller administrativa kostnader. GR har täckt de kostnader som överskrider taket med medlemsavgifter, men eftersom GR inte administrerar kalkning i alla medlemskommuner bör finansieringen förändras så att varje kommun bär sina egna kostnader.

Genomsnittliga kostnader inom kalkningsverksamheten

Administrativa kostnader: -250 kkr/år

Overheadkostnader: -120 kkr/år

Statsbidrag som utgår för administrativa kostnader: 170 kkr/år

(31)

Finansieringsförslag

De kommuner som vill utnyttja GRs tjänster inom kalkning betalar en deltagaravgift till GR varje år, utöver de 15 % av totala

kalkningskostnaderna som redan faktureras. Deltagaravgiften baseras delvis på mängden kalk som sprids inom kommunen.

Grundavgift alla kommuner: 25 kkr/år > 400 ton kalk/år inom kommunen: +15 kkr/år > 800 ton kalk/år inom kommunen: +25 kkr/år

Genomsnittliga kalkmängder per kommun och år (enl gällande planer 2007) samt föreslagen årsavgift:

Härryda 1220 ton 50 000 kr Lerum 650 ton 40 000 kr Kungsbacka 580 ton 40 000 kr Kungälv 160 ton 25 000 kr Mölndal 140 ton 25 000 kr Partille 100 ton 25 000 kr

(32)

Förbundsstyrelsen

Yttrande angående Sabemas ansökan den 22

februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

i Gråbo

Sand & Grus AB Jehander (dåvarande Sabema Material AB) ansökte den 22 februari 1995 om tillstånd till fortsatt täkt av grus ovan grundvattenytan och utökat tillstånd för brytning under grundvattenytan i Gråbo.

Länsstyrelsen har den 1 oktober 2007 skrivit ett yttrande med förslag till beslut. GR har tillsammans med Göteborgs stad och Lerums kommun yttrat sig över länsstyrelsens förslag till beslut i ett remissvar daterat 2007-12-03. Miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen har därefter begärt och fått ett sakkunnigutlåtande av professor Gunnar Gustafsson, GEO Chalmers, angående den hydrauliska barriären i Gråbodeltat. GR, Göteborg och Lerum har av länsstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig över detta utlåtande. Gunnar Gustafsson utlåtande bifogas.

En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Göteborg och Lerum samt GR:s kansli har upprättat bifogade förslag till yttrande daterat 2009-02-11. För de juridiskt/formella aspekterna på ärendet har advokatfirman Stangdell & Wennerqvist anlitats.

att godkänna arbetsgruppens förslag till yttrande, daterat 2009-02-11.

(33)

Bostadsfrågan – Presentation av aktuellt

bostadsbyggande samt en analys av strukturbilden

och möjliga bostadsplaner

Bostadsnätverket, som består av tjänstemän från medlemskommunerna, följer utvecklingen på bostadsmarknaden. Bland annat sammanställs statistik över bostadsbyggandet samt prognos för det framtida bostadsbyggandet.

Bostadsnätverket har även byggt upp en databas över alla kommande möjliga bostadsområden. Med förbundsstyrelsens strukturbild som grund har dessa bostadsområden analyserats.

Materialet har underhand presenterats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen har i sitt beslut rekommenderat förbundsstyrelsen att ta del av analysen.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna lämnad presentation.

Göteborg 28 januari 2009

(34)

Till Förbundsstyrelsen FÖRSLAG TILL

Förlängt avtal för samverkan kring vuxnas lärande

i Göteborgsregionen Etapp 3.5 (H09)

Under våren 2009 gäller ett avtal, Etapp 3.4, kring vuxnas lärande. Inför hösten 2009 föreslås att detta avtal förlängs att gälla hösten 2009 i avvaktan på nytt tvåårigt avtal, som avses gälla 2010-2011.

Med anledning av osäkerheten i vilka utbildningar som kommer att genomföras under hösten föreslås avtalet enbart innehålla avtalstext och inte, som tidigare avtal, även en förteckning över föreslagna utbildningar. Ännu en orsak till detta är att aviserade statsbidrag eventuellt kan erhållas redan under våren 2009, vilket gör en större flexibilitet i val av utbildningar önskvärd.

Utbildningsgruppen hanterar ärendet 2009-02-05.

Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning av Utbildningsgruppens godkännande, besluta

att a) rekommendera kommunerna att godkänna förslag till avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5 (hösten 2009) i enlighet dokument, daterat 2009-01-29,

b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas,

c) kommunerna senast 2009-04-30 till GR meddelar beslut om godkännande, samt

att förklara beslutet för omedelbart justerat.

Göteborg 29 januari 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(35)

Styrelseärende 2009-02-27 Till Förbundsstyrelsen

Anmälningsärenden från presidiet

Från sammanträde 2008-11-25

§ 231 Seminarier om GRs uppdrag inför 2010

Presidiet beslöt att fastställa datum för seminarierna enligt följande: 29 januari, förmiddag, 25 februari, eftermiddag, 26 mars, förmiddag, 14 april, eftermiddag, samt 15 maj, förmiddag; att kommunstyrelsernas ordinarie ledamöter i första hand ska inbjudas, samt att arvode för deltagande ska utbetalas av respektive kommun.

§ 243 Kvalitetsmässan

Presidiet beslöt att uppdra åt förbundsdirektören att undersöka möjligheten att till en mindre del medverka i Kvalitetsmässan 2009.

Från sammanträde 2009-01-15

§ 244 Medverkan i EU-projekt: ”RegiEauFlex; Towards increased flexibility of regional water supply and sanitation to cope with climate change”

Presidiet beslöt att ställa sig bakom GRs medverkan i projektet, samt att uppdra åt planeringschefen att underteckna ett ”letter of interest” till stöd för ansökan.

§ 244 Medverkan i EU-projekt: ”Catch MR; Cooperative approaches to transport challenges within the Metropolitan Regions”

Presidiet beslöt att ställa sig bakom GRs medverkan i projektet, samt att uppdra åt ordföranden att underteckna ett ”co-financing statement” till stöd för ansökan.

(36)

att anteckna anmälningsärendena till protokollet

Göteborg 26 januari 2009

(37)

Anteckningar Förbundsstyrelsen 15 december 2008 Gunnel Rydberg

Minnesanteckningar från regional dialog med

förbundsstyrelsen 2008-12-15

1. Socialt hållbar utveckling

Carina Liljesand och Gustav Höjer informerar. Enligt mål och strategier i Uthållig tillväxt ska Göteborgsregionens utveckling vara hållbar i tre dimensioner, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. I uppdraget om vidareutveckling av hållbarhetsmodellen har fokus för det fortsatta arbetet lagts på den sociala dimensionen. GRs sociala styrgrupp bereder frågan om en socialt hållbar utveckling. En struktur för vidare diskussioner har tagits fram. Inför ett kommande rådslag 5 om ”Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen” bör ett fördjupat material tas fram. Förslag till uppdragsbeskrivning kan presenteras för förbundsstyrelsen i februari. Förbundsstyrelsens informeras mer utförligt 2008-01-15.

Ur diskussionen:

• Relevant statistik kring ekonomi, boende osv. bör finnas med som grund i processen.

• Den yngre generationens perspektiv bör vara en del i arbetet.

2. Prioritering av infrastrukturobjekt i gällande regional plan

Georgia Larsson informerar. Önskemål har kommit från VGR om få GRs synpunkter på prioritering av regionala infrastrukturobjekt i gällande plan. Nätverket för infrastruktur har föreslagit att GR särskilt ska fokusera på att balansera och komplettera befintligt biltrafiksystem samt genomföra de projekt som är relaterade till K2020. Det innebär att tvärförbindelserna E20-Rv40, Rv40-E6 och väg 155 bör prioriteras liksom busskörfält och

spårutbyggnad (K2020).

(38)

• De aktuella tvärförbindelsernas sträckning och lokalisering bör ytterligare diskuteras och förtydligas.

• Kollektivtrafiken borde få en större plats i planen. • Finansiering av Trollhättepaketet bör finnas med.

Konstateras att behov finns av kompletterande information kring

nätverkets förslag. Föreslås därför enhälligt ett extra styrelsemöte för en mer ingående diskussion den 15 januari 2009.

3. Meresco

Bo Aronsson ger en lägesrapport. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har av Oslo kommune och Akershus fylkeskommune blivit uppmanad att medverka i en ansökan om ett EU-projekt inom ramen för Interreg IV C. Projektet syftar till att stärka förutsättningarna för näringslivsutveckling i medverkande storstadsregioner genom att gemensamt öka kunskapen om sambandet kärna – omland. Ansökan ska vara inlämnad senast 2009-01-31. Föreslås att beslut om medverkan delegeras till presidiet.

4. Information om medfinansiering av infrastruktursatsningar

Birgitta Hellgren och Bengt Rydhed, Banverket, samt Jörgen Einarsson, Vägverket, informerar.

I december 2008 avslutas inriktningsplaneringen för infrastruktursatsningar 2010-2021, och nästa fas, åtgärdsplaneringen, startar. Underlaget till en nationell plan ska i princip vara klar i mars 2009. Den 1 september lämnar trafikverken ett förslag till regeringen. Remissbehandling sker september-oktober 2009.

417 miljarder kr ska fördelas på 12 år. 217 miljarder av dessa är avsedda för nyinvesteringar. Merparten av dessa medel är uppbundna av redan fattade beslut om satsningar (närtidssatsningar och gällande plan). 25-30 miljarder beräknas vara kvar att fördela. Enligt regeringens infrastrukturproposition ska medfinansiering alltid prövas. Det kan handla om såväl brukaravgifter som olika former av banavgifter. Potentiella medfinansieringsobjekt är t.ex. Västlänken och Marieholmsförbindelsen. Om två projekt bedöms ha lika samhällsekonomisk nytta avser regeringen att prioritera de projekt där medfinansiering har avtalats.

(39)

5. Arbetsmarknadssituationen i Göteborgsregionen

Per Olsson, Arbetsförmedlingen, och Boye Johansson, BRG, ger en lägesrapport.

Förmedlingsverksamheten på Volvo har startat, i samarbete med Startkraft och Trygghetsrådet. Varslen i övriga landet ökar nu, medan det har lugnat sig lite i väst. Många varslade har nu fått sina uppsägningsbesked, och det har skapat ett tryck på AF. Arbetsförmedlingen arbetar för att skapa insatser där det finns en arbetsmarknad och helst också en arbetsgivare. 319

personer i väst är idag i programinsatser. Nästa år förväntas ett årssnitt på ca 1000 personer i Göteborg och dessutom 500 personer i kranskommunerna. Det virtuella omställningskontoret skapar nu kontakter med organisationer och företag som vill etablera sig i Göteborg. Dessutom fortsätter man med KY-utbildningar och ska etablera en yrkeshögskola. En ESF-ansökan görs om medel till samverkan kring omställningsarbeten. Validering, branschråd och teknikcollege är andra vägar.

Ur diskussionen:

• Påpekas att kommunernas kontaktpersoner hittills inte informerats om processen. Enligt Boye Johansson kommer detta att ske omgående via mail.

6. ”Centrala älvstaden – Göteborgs svar på GRs mål- och strategidokument”

Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande, informerar tillsammans med Lars Ivarsson, Barbro Sundström och Christer Abrahamsson,

Stadsbyggnadskontoret, Göteborg.

Dokumentet Uthållig tillväxt ligger till grund för Göteborgs Stads

översiktsplanering. Målen ska uppnås via en satsning på komplettering av den byggda staden samt på knutpunkter. Staden ska växa med

kollektivtrafiken. Göteborg har många fria ytor, så ytmässigt är det inga problem att nå målet om befolkningstillväxt i kärnan och 40 procents kollektivtrafikresande. Västlänken är dock en förutsättning. En ny Göta älvbro måste byggas 2020, därför måste både norra och södra älvstranden planeras samtidigt. Göta älv är en barriär, men också en resurs att lyfta fram.

(40)

Bengt Christensson informerar. ARC blir en allt viktigare regional aktör i Europa för diskussion om flygrelaterade frågor. ARC har nyligen utsetts av EU-kommissionen att leda en grupp kring tillgänglighet och

flygplatskapacitet (surface access). Detta skapar möjlighet även för GR att utnyttja det europeiska kontaktnätet. Klimatfrågan är också en högaktuell fråga för ARC, liksom frågor kring livskvalitet. GR är generalsekretariat för ARC t.o.m. 2010. Fingal, Dublin har ordförandeskapet.

8. Lägesrapport Mistra

Bo Aronsson informerar. Förbundsstyrelsen beslöt 2008-05-23 att uttala sitt stöd för en ansökan till MISTRA, för samverkan kring hållbar

stadsutveckling. Som ett första steg uppdrogs åt förbundsdirektören att medverka i programskrivningen. Presidiet beslöt 2008-09-03 att ställa sig bakom en intresseanmälan samt en avsiktsförklaring från GR som

medverkande part. Övriga parter är Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Svenska Miljöinstitutet (IVL), Chalmers och Göteborgs universitet. Arbetet med ansökan pågår. Beviljas ansökan kan parterna gemensamt komma att få tillgång till medel på 15 mkr/år under 12 år. Motfinansiering i samma storleksordning kommer att krävas av parterna. Chalmers föreslås blir värd för projektet. Enligt

(41)

Förbundsstyrelsen

GRs synpunkter på Vägverkets förslag om nya

hastighetsnivåer

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad 2009-01-21 beretts tillfälle att yttra sig över Vägverkets förslag om nya hastighetsnivåer.

Nätverket för infrastruktur har berett ärendet och som underlag till

diskussionen fanns Vägverkets översyn av 90-vägar med förslag till ändrad hastighet. Nätverket har inget att invända mot Vägverkets översyn och anser att Vägverkets bedömning i ärendet är korrekt.

att ställa sig bakom Vägverkets förslag om nya hastighetsnivåer

Bo Aronsson

(42)

Förslag till prioritering av objekt i den regionala

infrastrukturplanen för perioden 2010-2021

På BRUs möte 2009-03-03 kommer diskussion beträffande prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen för perioden 2010-2021 att fortsätta.

Som underlag till diskussionen önskar nu VGR få en redovisning av prioriterade regionala objekt utifrån den högsta planeringsramen d.v.s. +25%. Förslag till prioriterade objekt till den regionala infrastrukturplanen skall redovisas i tre grupper (se Bilaga 1).

Inför kommande BRU möte önskar VGR även få förslag på

kollektivtrafikåtgärder i den regionala infrastrukturplanen 2010-2021. Som underlag till diskussionen har används Västtrafiks förslag på

prioriteringsindelning (se Bilaga 2)

Nätverket för infrastruktur har arbetat fram förslag till prioriteringar enligt ovanstående riktlinjer.

att godkänna förslag till prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen för 2010-2021, daterat 2009-02-20; samt

att godkänna Västtrafiks förslag till prioritering av kollektivtrafikåtgärder i den regionala infrastrukturplanen för 2010-2021, daterat 2009-02-17; samt

att godkänna förslag att särskilda medel måste avsättas i potter för genomförandet av K2020, daterat 2009-02-20

Göteborg 2009-02-20 Bo Aronsson

(43)

Förbundsstyrelsen

Förslag till prioritering av objekt i den regionala

infrastrukturplanen för perioden 2010-2021

Handlingen består av tre delar:

• Prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen 2010-2021. • Förslag på kollektivtrafikåtgärder i den regionala infrastrukturplanen

2010-2021 • Potter för K2020

Prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen 2010-2021.

På BRUs möte 2009-03-03 kommer diskussion beträffande prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen för perioden 2010-2021 att fortsätta.

Som underlag till diskussionen önskar nu VGR få en redovisning av prioriterade regionala objekt utifrån den högsta planeringsramen d.v.s. +25% (se nedanstående tabell). Den preliminära ekonomiska ramen för den regionala planen för VGR är idag 5835.

Åtgärdsomr Ram nuv %-förd Ny ram %-förd Ny ram +25% %-förd Reg vägåtg 2825 65 3570 61 4370 60 Kolltrafik 870 20 1460 25 1890 26 Bidr k:ner 390 9 400 7 580 8 Jvg 100 2 200 3,5 200 3 Nat väg 100 2 100 1,5 100 1 Övrigt 90 2 105 2 150 2 Totalt 4375 100 5835 100 7290 100

Förslag till prioriterade objekt i den regionala infrastrukturplanen skall redovisas i tre grupper som utgår från följande prioriteringsgrunder:

(44)

Prioritet 1

Objekt som har hög lönsamhet och/eller anses nödvändiga för

transportsystemets funktion. Här inryms även objekt som betraktas som låsta samt objekt som är, sedan tidigare diskussioner, politiskt prioriterade.

Prioritet 2

Objekt med god lönsamhet eller effektbild men som bedöms vara mindre angelägna för systemets övergripande funktion.

Prioritet 3

Objekt med otydliga effekter/svag måluppfyllelse, ofullständigt underlag eller som bedöms ligga långt fram i tiden.

Nätverket för infrastruktur har arbetat fram förslag till prioritering av objekt i den regionala planen för 2010-2021 enligt ovanstående riktlinjer (se Bilaga 1).

Nätverket för infrastruktur påpekar vikten av att även särskilt bevaka följande nationella objekt: Söder – Västerleden samt Hisings – Norrleden. Åtgärder krävs för att långsiktigt balansera trafiken på dessa leder. Fråga kan uppstå om medel behöver tas från den regionala planen för att få dessa åtgärder till stånd inom planperioden.

Genomförandet av en ersättning av Göta älvbron är en fråga av hög dignitet som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Objektet har hitintills utgjort en kommunal angelägenhet men är i högsta grad av regional betydelse. Göta älv bron utgör idag en avgörande förbindelse för att den lokala och regionala kollektivtrafiken ska fungera. Då en betydande del av

kollektivtrafiken som passerar över bron är spårbunden bör en diskussion föras om hur den nationella ramen kan nyttjas för finansieringen av en ersättning av den befintliga Göta älvbron.

Förslag på kollektivtrafikåtgärder i den regionala infrastrukturplanen 2010-2021

Inför kommande BRU 2009-03-03 önskar VGR även få förslag på

kollektivtrafikåtgärder i den regionala infrastrukturplanen 2010-2021. Som underlag till diskussionen har används Västtrafiks förslag på

(45)

Nätverket för infrastruktur har granskat och godkänt Västtrafiks förslag till prioritering av kollektivtrafikåtgärder. Västtrafiks prioritering utgår från följande prioriteringsgrunder:

Prio 0

Objekt som är med i nuvarande plan samt projekt som har en direkt koppling till investeringar som är pågående i ny plan.

Prio 1

Objekt som har hög lönsamhet och/eller anses nödvändiga för

transportsystemets funktion. Här inryms även objekt som betraktas som låsta samt objekt som är, sedan tidigare diskussioner, politiskt prioriterade.

Prio 2

Objekt med god lönsamhet eller effektbild men som bedöms vara mindre angelägna för systemets övergripande funktion.

Prio 3

Objekt med otydliga effekter/svag måluppfyllelse, ofullständigt underlag eller som bedöms ligga långt fram i tiden.

Potter för K2020

På förbundsstyrelsens sammanträde 2009-01-15 beslutades att prioritera berörda delar av K2020 i den kommande regionala infrastrukturplanen 2010-2021. Nätverket för infrastruktur föreslår att särskilda medel måste avsättas i potter för att säkra genomförandet av K2020. Detta bör ske inom såväl delen ”Regionala vägåtgärder” (exv. för busskörfält i det regionala vägnätet mm) som delen ”Kollektivtrafikåtgärder” (för åtgärder i enlighet med Västtrafiks förslag).