Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven. Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat

(1)

Skredrisker i ett förändrat klimat

– Norsälven

Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat

SGI Publikation 18-1

Linköping 2015

(2)

Publikation 18-1 Hänvisa till detta dokument på följande sätt:

Bergdahl, K, Odén, K (2015). Skredrisker i ett för-ändrat klimat – Norsälven. Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat. Statens geotek-niska institut, SGI Publikation 18-1, Linköping.

Diarienummer: 1303-0243 Uppdragsnummer: 15053 m.fl.

Beställning:

Statens geotekniska institut Informationstjänsten 581 93 Linköping Tel: 013-20 18 04

E-post: info@swedgeo.se

Ladda ner publikationen som PDF www.swedgeo.se

(3)

Skredrisker i ett förändrat klimat

– Norsälven

Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat

Karin Bergdahl Karin Odén

(4)

(5)

SGI Publikation 18-1

Förord

Samhället behöver anpassas till den pågående klimatförändringen. Det finns en stor mängd befint-lig bebyggelse och infrastruktur som behöver anpassas för att klara förändringen i bland annat ne-derbörd och vattenflöden samt stigande havsnivåer. Dessutom behöver samhället ta hänsyn till klimatförändringen och dess konsekvenser vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur. An-passningsarbetet är komplext eftersom det inbegriper flera olika ämnesområden, osäkerheter över långa tidsperspektiv och för att det bygger på kunskap som ständigt uppdateras, i och med att kli-matforskningen utvecklas i snabb takt. För effektiv klimatanpassning krävs inte bara planeringsun-derlag och beslutsstöd som är flexibla, ämnesövergripande och tar hänsyn till lokala variationer, utan som också gör det möjligt att samordna olika åtgärder på regional nivå.

SGI har sedan 2009 tilldelats medel från anslag 1:10 Klimatanpassning för klimatanpassningsinsat-ser genom bland annat skredriskkarteringar, metodutveckling och nyttiggörande av material från karteringarna.

Under åren 2012-2013 nyttiggjorde SGI materialet från Göta älvutredningen (GÄU) (SGI 2012) som pågick mellan år 2009 och 2011, samt identifierade ytterligare vattendrag som är prioriterade för kartläggning av skredrisker (Bergdahl et al 2013). Norsälven är det första vattendraget att kart-lägga efter GÄU, och har fungerat som ett pilotområde för utveckling av en förenklad metodik avseende skredriskkartering. Utredningen längs Norsälven bygger vidare på den metodik som togs fram inom GÄU och syftar till att ge ett tillräckligt bra underlag för vidare analys i kommuners och länsstyrelsers arbete med klimatanpassning.

Utredningens resultat och slutsatser presenteras i föreliggande rapport ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Norsälven”, bestående av tre delar:

 Del 1 – Kartredovisning och sammanfattning av resultat, innehåller en sammanfattning av uppdraget samt hur materialet kan användas i klimatanpassningsarbetet i kommuner och län. Här finns också en redovisning av skredriskerna i kartform. Kartorna innehåller både skredris-ker för dagens förhållanden och en bedömd känslighet för klimatpåverkan längs älven.  Del 2 – Metod för kartläggning, innehåller en beskrivning av utredningens metodik,

invente-ringar, undersökningar, beräkningar och analyser.

 Del 3 – Fördjupningsbilagor, innehåller fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för erosionsanalys och konsekvensanalys.

Arbetet har i huvudsak utförts av medarbetare på SGI och organiserats som ett huvuduppdrag för projektledning samt ett antal deluppdrag för metodutveckling, analys och utredning. Arbetet har letts av en uppdragsledningsgrupp bestående av Karin Bergdahl (huvuduppdragsledare), Karin Odén (biträdande huvuduppdragsledare), Gunnel Göransson och Hjördis Löfroth. Charlotte Ceder-bom har varit internbeställare. Förutom ovanstående har Rebecca Bertilsson, Daniel Elm, Åsa Jönsson, Ramona Kiilsgaard, Godefroid Ndayikengurukiye och Stefan Turesson varit deluppdrags-ledare. GIS-analyser och GIS-applikationer har gjorts av Mats Öberg, Jim Hedfors och Godefroid Ndayikengurukiye. Bo Lind har varit interngranskare. Sammanlagt har ett 30-tal SGI-medarbetare bidragit i arbetet, se vidare Kapitel 2.2 i Del 2 Metod för kartläggning.

Samverkan har också skett med andra myndigheter och forskningsinstitut bland annat Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveri-ges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Kil och Karlstad kommuner, Länsstyrelsen Värmlands län samt Trafikverket. Ett antal konsulter har även nyttjats för framtagande av underlag och beräkningar.

(6)

(7)

Innehållsförteckning

Förord ... 5

Skredriskanalys Norsälven – i korthet ... 9

1. Bakgrund ... 10

1.1 Omfattning och avgränsning ... 10

2. Skredrisker i Norsälvens dalgång ... 12

2.1 Sammanfattning av karteringens resultat ... 12

2.2 Redovisning av resultat i kartor ... 17

2.3 Sannolikhet, konsekvens och risk ... 20

3. Minskning av skredrisk ... 25

3.1 Samhällsplanering och byggande ... 25

3.2 Detaljerade utredningar ... 26 3.3 Klimatanpassningsåtgärder ... 26

Referenser ... 28

Kartbilaga

Bladindelning Sannolikhetskartor Konsekvenskartor Skredriskkartor

(8)

(9)

Skredriskanalys Norsälven – i korthet

Skredriskanalysen utmed Norsälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd såväl som ännu obe-byggd mark och för områden med sam-hällsviktig infrastruktur.

Risken för skred

Hög skredrisknivå, det vill säga där sannolik-heten för skred är påtaglig och där konsekven-sen av ett skred skulle bli stor för befintlig

bebyggelse och infrastruktur, förekommer längs två procent av den skredriskklassade

ytan längs med Norsälven. Områdena finns i den södra delen vid Edsvalla, Höglunda/Trossnäs, Norsbron och Vålberg inom Karlstad kommun. Berörda större väg- och järnvägsanläggningar finns vid Edsvalla, Skårebol, Väsby och Hannäs.

Medelhög skredrisknivå är vanligt närmast älvkanten längs större delen av vattendraget (13 pro-cent av den skredriskklassade ytan) där sannolikheten för skred är påtaglig men befintlig bebyg-gelse och samhällsviktig infrastruktur saknas. Ett kraftigt skred i de här områdena skulle kunna orsaka sekundära konsekvenser som översvämning av bebyggelse och infrastruktur uppströms och nedströms, vilket inte tagits hänsyn till i den här analysen.

Huvuddelen av utredningsområdet har låg risknivå (85 procent av den skredriskklassade ytan). Känsligheten för klimatpåverkan i ett framtida förändrat klimat bedöms som störst i södra och mellersta delen av området samt längs en begränsad del i norr.

Åtgärder för att minska skredrisken

Identifierade områden med hög skredrisknivå bör utredas vidare för beslut om eventuella åtgärder. För att minska risken för skred längs älven kan åtgärder vidtas för att minska sannolikhet och/eller konsekvens. Sannolikhetsreducerande åtgärder är oftast fysiska i form av avschaktningar, tryck-bankar och erosionsskydd. Konsekvensreducerande åtgärder kan vara exempelvis att flytta bygg-nader och anläggningar. Längs Norsälven finns flera exempel på där fastigheter har inlösts som åtgärd.

Utveckling av förenklad metodik – Ett pilotprojekt

Norsälven är det första vattendraget som SGI kartlagt efter Göta älvutredningen (GÄU), och utred-ningen har fungerat som ett pilotprojekt för utveckling av en förenklad metodik för skredriskkarte-ring. Metodutvecklingen har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolk-ningen av kartorna, och därigenom öka användbarheten av resultatet. Metodiken för riskkartering som tagits fram är applicerbar för skredriskkartering längs andra vattendrag. Både metodiken för sannolikhetsklassning och konsekvensklassning kan användas var för sig, metodiken för konse-kvensklassning kan även användas för kartering av andra naturhändelser.

På vår webbplats (www.swedgeo.se) finns en kartapplikation där datalagren med sannolikhets-, konsekvens- och skredriskkartor utmed älven visas, samt ytterligare lägesbunden information som inte redovisas i den här rapporten.

(10)

1. Bakgrund

SGI har genom Göta älvutredningen (GÄU 2009-2011) utvecklat metoder att kartera risker för skred som även kan tillämpas för andra områden.

Det skredriskkarteringsarbete för fler vattendrag som SGI nu påbörjat med Norsälven som pilotom-råde, presenterades i budgetunderlaget för 2013-2015. Där beskrivs det som ”En utredning av ett

mer heltäckande slag som kan utmynna i det nödvändiga planerings- och beslutsunderlag som länsstyrelser och kommuner behöver för klimatanpassning på regional och lokal nivå”.

Med en samlad bild av samtliga skredriskområden längs prioriterade vattendrag kan en bättre un-derbyggd bedömning göras av vilka områden som kräver detaljerade geotekniska utredningar samt var geotekniska anpassningsåtgärder gör mest samhällsnytta och blir mest kostnadseffektiva. De kommuner som berörs får dessutom ett mer komplett underlag avseende sannolikheten för- och samhällskonsekvenser av skred både inom bebyggda områden och inom områden där ny bebyg-gelse planeras.

Syftet med skredriskkarteringarna är således att producera en heltäckande skredriskkarta längs ak-tuellt vattendrag. Kartan presenterar utbredningen av skredriskklasser och sannolikhet respektive konsekvens (som talpar), samt effekten av klimatförändring i ett 100-årsperspektiv. Skredriskkartan ska kunna användas som ett planeringsunderlag för beslut om klimatanpassningsåtgärder på kom-munal översiktsplanenivå.

Metoderna som nyttjades i Göta älvutredningen (GÄU) har i möjligaste mån tillämpats. Metodut-veckling har dock varit nödvändig för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna utan att det leder till någon avgörande försämring av användbarheten. Hänsyn har tagits till synpunkter som kommit fram efter GÄU, bland annat har det eftersträvats att göra resultaten mer lättförståeliga.

Skredriskkarteringarna bidrar till en stor samhällsnytta genom att ge underlag för att:  undvika/mildra konsekvenser av skred,

 minska sannolikheten för skred,

 stödja miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö (och god giftfri miljö)  ge underlag till planering för klimatanpassning.

1.1 Omfattning och avgränsning

Utredningsområdet för Norsälven sträcker sig från Nedre Frykens utlopp i Kils kommun till Nors-älvens mynning i Vänern i Karlstads kommun, se Figur 1.1. Totalt innebär detta en sträcka på ca 30 km, motsvarande 60 km strandlinje. Utredningsområdets bredd avgränsas till cirka 600 meter från strandlinjen, i vissa fall ett kortare avstånd då en avgränsning mot fastmark kunnat göras. Området har indelats i delområdena Syd, Mitt och Norr. Indelningen är gjord främst på grund av skiftande geologiska förhållanden men även av praktiska skäl vid de två vattenkraftsanläggningarna vid

I Sverige finns många skredkänsliga områden. Områden längs vattendrag som rinner genom lösa jordlager är ofta mer utsatta än andra. I sådana områden kan också klimatförändringens effekter bli påtagliga med exempelvis ökade vattenflöden som medför ökad erosion och för-sämrad stabilitet i marklagren

(11)

Frykfors och Edsvalla. Utredning av skredrisker i biflöden eller djupa sidoraviner som ligger inom utredningsområdet har inte gjorts specifikt utan genom bedömning utifrån resultaten av beräkning-ar mot älven.

(12)

2. Skredrisker i Norsälvens dalgång

2.1 Sammanfattning av karteringens resultat

I stora drag visar utredningen att sannolikheten för skred längs Norsälven är påtaglig i stora delar av område Syd och delar av område Mitt. I område Norr är sannolikheten tydlig framför allt längs södra älvstranden men i övrigt i stort sett låg.

Konsekvenserna är störst i område Syd där samhällena Vålberg och Edsvalla ligger, samt vid de större väg- och järnvägsanläggningar som finns inom hela utredningsområdet.

Hög skredrisknivå återfinns relativt begränsat längs älven (cirka 2 % av den skredriskklassade ytan). Det gäller områden vid Edsvalla, Höglunda/Trossnäs samt vid Norsbron och Vålberg. Me-delhög skredrisknivå är vanligt närmast älvkant längs större delen av vattendraget (cirka 13 % av den skredriskklassade ytan). Huvuddelen av utredningsområdet har låg risknivå (cirka 85 % av den skredriskklassade ytan).

Känslighet för klimatpåverkan i ett framtida förändrat klimat bedöms som störst i område Syd, nedre delen av område Mitt samt en begränsad del av område Norr.

Nedan beskrivs resultaten för delsträckorna mer detaljerat. I beskrivningen används en längdmät-ning baserad på avstånd från Norsälvens mynlängdmät-ning i Vänern.

2.1.1 Sträckan Frykfors kraftverk till Nedre Fryken - Norr

Området har generellt en tydlig sannolikhet för skred (klass S4) utefter ett smalt parti närmast strandlinjen. Sannolikheten minskar snabbt med ökat avstånd från älven. Kvicklera har påträffats i ett par sektioner med flack lutning på älvens södra sida (km 25/600 och 26/100). Den norra stran-den mellan Frykens inlopp och km 24/800 har dock en låg sannolikhet för skred (klass S2). Konsekvenserna längs sträckan är generellt sett lindriga. Gles spridd bebyggelse förekommer lik-som enstaka vägar. Järnvägen lik-som i nord-sydlig riktning korsar älven vid Väsby har högsta konse-kvensklass, liksom Frykfors vattenkraftverk. Ute på udden Norra Hannäs finns ett MIFO-objekt med riskklass 2 registrerat.

Ett område längs med järnvägen på östra sidan av Väsby udde har hög risknivå. Längs med södra stranden mellan Fryken och Gunnita är det medelhög risknivå. För övrigt är risken huvudsakligen låg inom delområdet.

Skredrisk definieras här som en kombination av sannolikheten för ett skred och konsekven-serna av skredet. Framtagna sannolikheter för skred och tillhörande konsekvenser kombine-ras i en riskmatris. Risken klassas sedan i tre nivåer; hög, medelhög samt låg, med motsva-rande färger röd, orange respektive gul på skredriskkartorna.

Kartläggningen representerar en översiktlig nivå avseende sannolikhet och konsekvens, där en kvalitativ värdering av konsekvenserna är utförd och därmed en kvalitativ bedömning av skredriskerna.

(13)

Klimatpåverkan

Klimatpåverkan har bedömts som låg för stora delar av området förutom mellan 23/200-25/700 där den bedömts som måttlig till stor.

Figur 2.1 visar en översiktlig kartbild av skredrisknivåerna inom område Norr.

Figur 2.1 Översiktsbild skredriskkarta delområde Norr. (© SGI, Lantmäteriet, Geodatasamverkan).

2.1.2 Sträckan Edsvalla kraftverk till Frykfors kraftverk - Mitt

Den norra delen av området, mellan km 20/200 och Frykfors kraftverk på älvens västra sida och mellan km 18/400 och Frykfors kraftverk på den östra sidan är sannolikheten för skred tydlig (klass S4) längs ett parti närmast strandlinjen. Sannolikheten minskar relativt snabbt med ökat avstånd från älven. I området mellan km 16/600 och 20/200 på den västra sidan och mellan km 15/900 och 18/400 på den östra, är sannolikheten för skred försumbar (klass S1). Ytterligare längre söderut, mellan cirka km 13/000 och 16/600 på den västra sidan och mellan 13/000 och 15/900 på den östra, är sannolikheten för skred tydlig till påtaglig (klass S4 och S5). Höga och branta slänter i kombi-nation med förekomst av högsensitiv lera och kvicklera innebär att stora bakåtgripande skred kan inträffa inom området. I området söder därom, mellan Edsvalla kraftverk och km cirka 13/000 är sannolikheten för skred försumbar. Flera större och mindre skredärr finns längs hela sträckan mel-lan Frykfors kraftverk och Edsvalla kraftverk.

Konsekvenserna längs sträckan är generellt sett lindriga. Mycket gles spridd bebyggelse förekom-mer. Kring Edsvalla är bebyggelsen tätare, där finns även Edsvalla vattenkraftverk med högsta konsekvensklass. Vid Edsvalla finns också en järnvägsbro över älven, liksom i norra delen av sträckan. Väg 61 passerar älven strax söder om järnvägen medan väg E45 går längs älvens västra sida.

Hög risknivå finns endast där järnvägen korsar älven norr om Skårebol. Längs några sträckor längs älven är risken medelhög trots lindriga konsekvenser, vilket beror på den höga sannolikhetsklassen.

(14)

Klimatpåverkan

Klimatpåverkan med hänsyn till ökad sannolikhet för skred bedöms som låg längst i söder, stor mellan 12/800-16/600, därefter låg en kortare sträcka för att bli måttlig längst i norr.

Figur 2.2 visar en översiktlig kartbild av skredrisknivåerna inom område Mitt.

(15)

2.1.3 Sträckan Vänern till Edsvalla kraftverk - Syd

Inom stora delar av delområdet är sannolikheten för skred påtaglig (klass S5) närmast älven. I den norra delen, från km 4/400 och norrut, omfattas också ett större område från strandlinjen. Detta beror på att högsensitiv lera och kvicklera finns utefter sträckan, vilket innebär att större bakåtgri-pande skred kan inträffa. Ett flertal skredärr finns också inom detta område. Längs korta partier där förstärkningsåtgärder utförts är sannolikheten för skred försumbar.

Södra delen av Norsälven innehåller störst konsekvenser av de tre delområdena. Konsekvenserna är generellt större särskilt på västra sidan av älven. Tätortsbebyggelse finns i södra Edsvalla, Nors-bron och Vålberg. I Vålberg passerar järnvägen genom området längs med älven. E18 passerar över älven längst i söder. I södra delen finns tre stycken MIFO-objekt (länsstyrelsens inventering och klassning av förorenade områden) registrerade med riskklass 1, varav två i Vålberg och ett i Edsvalla.

Risknivån varierar inom delområdet mellan låg, medel och hög nivå. Sett utifrån hela utrednings-området längs Norsälven återfinns de flesta områden med hög risknivå inom delområde Syd. Det är framför allt närmast älven den högre risknivån finns, på längre avstånd minskar den till låg. Områ-den med hög risknivå är bland annat norra delen av Vålberg, kring Norsbron, vid Höglunda, Tross-näs och Edsvalla.

Klimatpåverkan

Klimatpåverkan med hänsyn till ökad sannolikhet för skred bedöms som stor i större delen av del-området. Längs en sträcka söder om Edsvalla kraftverk bedöms klimatpåverkan som måttlig till liten.

(16)

(17)

2.2 Redovisning av resultat i kartor

Resultaten redovisas i tre olika kartserier i skala 1:15 000 (A4) i kartbilagan. Kartorna är indelade i sannolikhetskartor, konsekvenskartor och skredriskkartor, med bladindelning 1-10, se bladöversikt i Kartbilagan.

Sannolikhetskartor

Sannolikheten för skred utmed Norsälven redovisas på sannolikhetskartorna (Blad 1-10).

Konsekvenskartor

Konsekvenser av skred utmed Norsälven redovisas på konsekvenskartorna (Blad 1-10).

Skredriskkartor

Skredriskerna inom olika områden längs älven redovisas på riskkartor (Blad 1-10).

I Figur 2.4 beskrivs innebörden i de olika symboler och beteckningar som förekommer i legenden på riskkartorna. Den sammanvägda risken (av sannolikhet och konsekvens) redovisas i tre nivåer: låg, medel och hög risknivå.

Dagens risknivåer

Område med låg skredrisk. För befintliga byggnader och anläggningar krävs ingen särskild utredning. För nyexploate-ring krävs stabilitetsutredning.

Område med medelhög skredrisk. Befintliga byggnader och anläggningar kontrolleras med detaljerad stabilitetsutred-ning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder.

Område med hög skredrisk. Behov av åtgärd för befintliga byggnader och anläggningar klarläggs med detaljerad sta-bilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabili-tetsutredning och sannolikt stabilitetshöjande åtgärder.

Klimatpåverkan *)

Liten känslighet för klimatpåverkan. Klimatförändringen innebär generellt ingen förändring av sannolikhetsklass. Måttlig känslighet för klimatpåverkan. Klimatförändringen medför att sannolikhetsklassen ökar med ett steg inom berörda delar utmed älven.

Stor känslighet för klimatpåverkan. Klimatförändringen medför att sannolikhetsklassen ökar med ett till två steg inom berörda delar utmed älven.

*) För områden med den högsta sannolikhetsklassen (S5) kan inte sannolikhetsklassen öka. I dessa områden kan dock även en liten påverkan orsakad av klimatförändring inne-bära att skred inträffar.

(18)

2.2.1 Användning av kartorna

Den totala konsekvensen vid ett skred beror av hur stort skredet blir vilket illustreras i Figur 2.5. Det vanligaste förhållandet är att ett skred börjar vid älvkant och utvecklas bakåt i olika omfattning beroende på jordlagrens egenskaper och hur topografin ser ut i området. När det finns kvicklera i området kan utbredningen bli omfattande. Den totala konsekvensen framgår inte av konsekvenskar-torna, utan måste bedömas i varje enskilt fall.

Figur 2.5 Illustration av hur konsekvenserna av ett skred beror av skredets storlek och utbredning.

I Figur 2.6 visas inventerade ”verkliga” skredområden för del av område Syd på olika kartbakgrun-der. Detta ges som ett exempel på hur man kan bedöma trolig skredutbredning och få en ungefärlig uppfattning om storlek på konsekvenserna.

(19)

Figur 2.6 Kartutsnitt som visar utbredning av tidigare skred (rosa linje) inom område Syd, med olika

kartun-derlag. Skredens storleksordning – cirka 200 m längd och 100 m djupt på den västra sidan, respektive 350 m långt och 150 m djupt på den östra sidan (det södra skredärret). © SGI, SGU, LM, geodatasamverkan. Topo-grafin i övre vänstra bilden är från NH-data och batymetridata. Den undre vänstra bilden visar konsekvenskar-tan, och den undre högra sannolikhetskartan.

(20)

2.3 Sannolikhet, konsekvens och risk

2.3.1 Sannolikheten för skred

Säkerhet mot skred, även kallad stabilitet, uttrycks vanligen som förhållandet mellan de mothåll-ande och pådrivmothåll-ande krafterna i en slänt. Detta förhållmothåll-ande kallas säkerhetsfaktor. Den mothållmothåll-ande kraften består främst av jordens hållfasthet men också stabiliserande krafter från till exempel vat-tenmassan i ett vattendrag eller påförda mothållande krafter i form av jord- och stenfyllning i nedre delen av slänten. De pådrivande krafterna uppkommer av jordens egen tyngd samt de belastningar som finns på marken i form av byggnader, materialupplag eller andra laster.

För att erhålla en så god beskrivning av verkligheten som möjligt har den traditionella beräkningen av säkerhetsfaktorer kompletterats med en bedömning av sannolikheten för skred, där hänsyn tas till den osäkerhet som finns i de ingående parametrarna. Stabiliteten analyseras med hjälp av para-metrar som ges en variation som beskriver deras osäkerhet. Variationen bestäms i varje enskilt fall med hjälp av erfarenhet från liknande områden samt med statistik från undersökningar och mät-ningar. Några parametrar ändras med tiden och till följd av klimatets förändring, vilket innebär att beräkningar måste göras både för en nutida och för en framtida situation.

Sannolikheten för skred har delats upp i fem klasser, S1-S5, se Tabell 2.1. Gränserna mellan de olika sannolikhetsklasserna har satts utifrån europeiska och svenska byggnormer som allmänt nytt-jas för konstruktion av byggnader. Klasserna har valts så att sannolikhetsklass S5 innebär sämre förhållanden än den sämsta klass som kan accepteras för temporära konstruktioner, medan sanno-likhetsklass S1 innebär bättre stabilitet än kraven för vanliga byggnader (Berggren et al, 2011, GÄU Delrapport 28). Den beräknade sannolikheten har knutits ihop mellan sektionerna genom att bedöma sannolikheten för områdena mellan sektionerna utifrån deras geotekniska och geometriska förutsättningar i förhållande till de beräknade sektionernas förutsättningar och resultat.

Tabell 2.1 Klassning av skredsannolikhet

Sannolikhetsklass Sannolikhet för skred Relativ brottsannolikhet

S1 Försumbar Pf < 310 -6 S2 Låg 310-6 ≤ Pf < 110 -4 S3 Viss 110-4 ≤ Pf < 310-3 S4 Tydlig 310-3 ≤ Pf < 110-1 S5 Påtaglig Pf ≥ 110-1

2.3.2 Konsekvenser av skred

Parallellt med beräkningen av sannolikhet för skred har konsekvenserna av skred längs älven be-dömts. Konsekvenserna för den bebyggelse och de transportvägar som finns i området, har värde-rats kvalitativt utifrån kriterierna liv, miljö, ekonomi respektive samhällsviktigt. Skred i Norsälvens dalgång kan beröra många människor och viktiga samhällsfunktioner. En uttömmande beskrivning, och framförallt ekonomisk värdering, av samtliga konsekvenser har inte utförts. Skred medför även lidande, sorg eller obehag för många människor. Den samlade konsekvensen av ett skred kan inbe-gripa flera olika konsekvenser.

(21)

Konsekvenser har inte bedömts för ett förändrat klimat eftersom sådan information saknas. Den samhällplanering som görs förutsätts ta hänsyn till såväl befintliga förhållanden som förhållanden i ett förändrat klimat. Den i utredningen framtagna sannolikhetskartan kan användas som en vägled-ning var de geotekniska förutsättvägled-ningarna särskilt bör beaktas vid samhällsplanering (förändring av konsekvenser).

Konsekvenserna har delats in i fem konsekvensklasser. Datalagren med de olika konsekvenserna har sedan delats in i 10 x 10 m rutor och kombinerats så att den största konsekvensen inom respek-tive ruta har fått bestämma konsekvensklassen. Denna knyter an till klassningen från tidigare skred-riskutredningar och motsvarar en stegvis ökning av konsekvenserna i klasserna, se Tabell 2.2.

Tabell 2.2 Klassning av konsekvenser av skred

Konsekvensklass Konsekvenser av skred Beskrivning av konsekvenser

K1 Lindriga

Inga människor skadas eller omkommer. Ingen miljö-farlig verk-samhet drabbas och liten miljörisk finns. Små ekonomiska förluster. Förlust av samhällsfunkt-ion med mycket liten samhällsbetydelse.

Övriga vägar (sämre bilväg, traktor väg, gångstig, elljusspår, vandringsled, linbana, färjeled)

K2 Stora

Ett fåtal människor skadas eller omkommer. Ingen miljöfarlig verksamhet drabbas och medelstor miljö-risk finns. Medelstora ekonomiska förluster. Förlust av samhällsfunktion med liten samhällsbetydelse. Allmän väg klass III (bredd <5m); Bilväg/kvartersväg.

K3 Mycket stora

Antal skadade eller omkomna människor som mots-varar antal människor i ett småhus med flera bostä-der. Miljöfarlig verksamhet drabbas som innebär stora konsekvenser för miljön. Stora ekonomiska förluster. Förlust av medelviktig samhällsfunktion.

Allmän väg klass II (bredd 5-7m); Genomfartsgata/-led

Väg under byggnation

K4 Extremt stora

Antal skadade eller omkomna människor som mots-varar antal människor på en större skola, flerbostads-hus eller större järn-vägsstation. Miljöfarlig verksam-het som innebär extremt stora konsekvenser för mil-jön. Extremt stora ekonomiska förluster. Förlust av viktig samhällsfunktion.

Allmän väg skilda körbanor; Allmän väg klass I (bredd >7m)

K5 Katastrofala

Antal skadade eller omkomna människor som mots-varar antal människor i en multiarena (tusental män-niskor, hög densitet). Miljöfarlig verksamhet som innebär katastrofala konsekvenser för miljön. Kata-strofalt stora ekonomiska förluster som särskiljer sig från de flesta ekonomiska förluster. Förlust av mycket viktig samhällsfunktion.

(22)

2.3.3 Skredriskklasser

De ovan nämnda bedömningarna innebär att alla delar inom utredningsområdet har tilldelats en sannolikhetsklass och en konsekvensklass. Kombinationen av dessa två klasser bildar ett talpar som beskriver en riskklass. Klassningen kan även åskådliggöras i en matris för att visa hur olika riskklasser förhåller sig till varandra, se Figur 2.7.

S5

Påtaglig S5/K5 Påtaglig sannolikhet för skred med katastrofal konsekvens

S4

Tydlig

S3

Viss

S2

Låg S2/K2 Låg sannolik-het för skred med stor konsekvens

S1

Försumbar

K1

Lindrig

K2

Stor

K3

Mycket stor

K4

Extremt stor

K5

Katastrofal

Figur 2.7 Matris för riskklasser

2.3.4 Skredrisknivåer

För att förenkla riskklassningen har de framtagna riskklasserna grupperats i tre olika risknivåer bestående av ett antal klasser som motsvarar liknande skredrisker, se Figur 2.8.

(23)

SGI Publikation 18-1 Sannolikhets- klass S5 S5/K1 S5/K2 S5/K3 S5/K4 S5/K5 S4 S4/K1 S4/K2 S4/K3 S4/K4 S4/K5 S3 S3/K1 S3/K2 S3/K3 S3/K4 S3/K5 S2 S2/K1 S2/K2 S2/K3 S2/K4 S2/K5 S1 S1/K1 S1/K2 S1/K3 S1/K4 S1/K5 K1 K2 K3 K4 K5 Konsekvensklass

Figur 2.8 Matris med skredrisknivåer.

Risknivåerna uttrycks som låg, medelhög och hög risk, se Figur 2.4 för utförligare beskrivning av nivåerna.

områden med låg skredrisknivå områden med medelhög skredrisknivå områden med hög skredrisknivå

2.3.5 Risk för bakåtgripande skred och sekundära effekter

Inom områden med högsensitiv lera/kvicklera kan bakåtgripande skred inträffa, där stora ytor kan drabbas av fortskridande skred. En sådan händelse innebär att sekundära konsekvenser utöver för-luster och skador på land kan uppstå. Exempel på sekundära effekter som kan inträffa är dämning av älven (eller dess biflöden) och flodvågor av olika magnitud beroende på skredmassornas volym. Dessa sekundära konsekvenser kan, om det berörda området är tillräckligt stort, överskrida de pri-mära konsekvenserna i området. De sekundära konsekvenserna går inte att förutse med säkerhet, och har därför inte behandlats inom utredningen.

2.3.6 Klimatpåverkan

Förväntade klimatförändringar innebär ökade framtida flöden i älven, vilket innebär ökad erosion på älvens slänter och bottnar, samt högre grundvatten- och porvattentryck. Detta får effekt på san-nolikheten för skred genom att slänternas geometri förändras inom stora delar av utredningsområ-det. Denna klimatpåverkan har uttryckts i tre klasser: liten, måttlig och stor påverkan. Klimatpåver-kan redovisas på skredriskkartorna med ett streckat mönster i älven.

(24)

Beroende på vilken klass som gäller för ett område kommer klimatförändringen leda till att sanno-likhetsklassen ökar med ett till två steg inom berörda delar utmed älven. I områden med den högsta sannolikhetsklassen (S5) kan redan en liten påverkan orsakad av klimatförändring innebära att skred inträffar.

2.3.7 Digitalt underlag

I utredningen har ett stort antal externa underlagsdata samlats in och använts. Flera datamängder är inhämtade via SGI:s medverkan i Geodatasamverkan. Exempelvis Lantmäteriets olika kartunderlag och den nationella höjddatabasen. Under utredningens gång har dessutom en mängd nya data och resultat producerats. Vid insamling av underlag har det digitala materialet lagts in i databaser. Det har eftersträvats att samla in data i format. Datamängderna har framför allt hanterats i GIS-miljö där referenssystemen SWEREF99TM i plan och RH2000 i höjd har använts. I arbetet har använts ESRI ArcGIS, QGIS samt webbaserade GIS-applikationer.

Slutresultaten i form av skredriskklasser, sannolikhets- och konskevensklasser tillgängliggörs i en webbaserad GIS-applikation som är öppen för externa användare. I det kartfönstret visas även ut-valda underlagsdata som kan vara till nytta vid användningen av utredningens resultat. Underlags-data som framställts av andra än SGI visas i så kallad WMS-version från Underlags-dataproducenten. I Figur 2.9 visas ett utsnitt från den webbkartapplikation som tagits fram inom utredningen.

(25)

3. Minskning av skredrisk

Översiktliga rekommendationer för utredningsområdet längs Norsälven:

 Identifierade områden med hög skredrisknivå bör utredas vidare för beslut om eventuella åt-gärder.

 Den zon med restriktioner som är planlagd inom Karlstads kommun är ett bra sätt att kontrol-lera aktiviteter som kan påverka stabiliteten. En översyn av zonens utbredning kan vara rele-vant att göra.

 Vid utredning av åtgärder är det viktigt att ta i beaktande förekomst av kvicklera vilket påver-kar utbredningen av ett eventuellt skred.

 En översyn av befintliga erosionsskydd bör göras inom område Syd, med hänsyn till underhåll och eventuell komplettering.

3.1 Samhällsplanering och byggande

Skredriskkartan har en upplösning som är lämplig för översiktsplanenivå. Det är också möjligt och att rekommendera att sammanväga med andra riskområden för naturolyckor, exempelvis över-svämningsrisker.

Vid detaljplanering och bygglov så måste mer detaljerade geotekniska utredningar göras, där hän-syn tas till den byggnation och de anläggningar som planen/bygglovet kommer att tillåta. Detta för att inte öka sannolikheten för skred inom aktuellt område.

Det är även viktigt att tänka på att risknivån kan höjas om konsekvenserna ökar, det vill säga om marken exploateras med byggnader eller anläggningar. Annan förändring av markanvändning kan också ha betydelse för skredrisknivån. Exempelvis kan eftersatt underhåll av markdränering och markavattning till följd av förändrad markanvändning leda till att bygga upp vattentryck i marken som kan öka sannolikheten för skred.

Skredförebyggande åtgärder är en viktig del i arbetet med samhällsplanering både med hän-syn till dagens klimat och med en klimatförändring på längre sikt. De framtagna skredriskkar-torna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detalje-rat genom att klarlägga dels de geotekniska förhållandena, och dels vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. För att kunna göra detta måste man ta hänsyn till en ”trolig” skredut-bredning eftersom konsekvenserna av ett skred är summan av konsekvenserna inom det troliga skredområdet. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden.

Resultatet av denna utredning kan användas för att påverka lokalisering och utförande av ny bebyggelse och verksamhet så att skredrisker kan förebyggas. För att minska risken för skred längs älven kan åtgärder för att minska sannolikhet och/eller konsekvens vidtas. Sannolik-hetsreducerande åtgärder är oftast fysiska i form av avschaktningar, tryckbankar och eros-ionsskydd. Konsekvensreducerande åtgärder kan vara exempelvis att flytta byggnader och anläggningar. Längs Norsälven finns flera exempel på inlösen av fastigheter som åtgärd.

(26)

3.2 Detaljerade utredningar

Geotekniska stabilitetsutredningar brukar göras med etappvis ökande detaljeringsnivå. Se vidare IEG 2010 och Skredkommissionen rapport 3:95 för planering respektive IEG 2008 för projektering och byggande.

3.3 Klimatanpassningsåtgärder

Inför beslut om så kallade riskreducerande åtgärder bör en kvantitativ kostnads-nyttoanalys göras genom att kostnaden för en åtgärd vägs mot nyttan. Då kan sannolikheten för skred och konsekven-serna utredas mer detaljerat för ett avgränsat område för beslut om åtgärden ska inriktas på att min-ska sannolikheten och/eller konsekvenserna. Fysimin-ska sannolikhetsreducerande åtgärder i form av avschaktning, tryckbank, erosionsskydd, jordförstärkning med mera är ofta kostsamma. Alternativ som minskar konsekvenserna kan ibland göra mer nytta. Sådana alternativ kan exempelvis vara inlösen/rivning av byggnad på en fastighet eller restriktioner i användning av mark.

Förebyggande åtgärder mot naturolyckor kan ibland motverka varandras syften. Exempelvis kan en översvämningsförebyggande skyddsvall orsaka en belastning på marklagren som försämrar stabili-teten i området. Det är därför en fördel att samordna planerade klimatanpassningsåtgärder.

I Figur 3.1 och 3.2 ges exempel på utförda respektive möjliga stabilitetsförbättrande åtgärder.

(27)

UTFLACKNING AV SLÄNT

Figur 3.2 Exempel på olika åtgärder för att förbättra släntstabiliteten. Illustrationer från Skredkommissionens

Rapport 5:95. Stödfyllning Avschaktning Utflackning av slänt Kalk-cementpelarförstärkning Jordspikning Erosionsskydd Ersättning av eroderande massor

(28)

Referenser

Bergdahl, K, Cederbom, C, & Göransson, G 2013, Prioritering av områden för skredriskanalys,

Klimatanpassningsanslag 2013, Statens geotekniska institut, SGI Publikation 6, Linköping.

Berggren, B, Alén, C, Bengtsson P-E & Falemo, S 2011, Metodbeskrivning sannolikhet för skred:

kvantitativ beräkningsmodell. Statens geotekniska institut, Göta älvutredningen, GÄU

Del-rapport 28, Linköping.

IEG 2008, Tillämpningsdokument, EN 1997-1 Kapitel 11 och 12, Slänter och bankar, Implemente-ringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik, rapport 6:2008, Rev 1, Stock-holm.

IEG 2010, Tillståndbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig

bebyg-gelse och anläggningar, Vägledning för tillämpning av Skredkommissionens rapporter 3:95 och 2:96 (delar av), Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik,

rapport 4:2010, Stockholm.

SGI 2012, Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Statens geotekniska institut, Linkö-ping.

Skredkommissionen 1995, Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Skredkommissionen, Rap-port 3:95, Linköping.

Skredkommissionen 1996, Anvisningar för stabilitetsutredningar, Information, Skredkommission-en, Rapport 5:95, Linköping.

(29)

Kartbilaga

Bladindelning

Sannolikhetskartor

Konsekvenskartor

Riskkartor

(30)

(31)

(32)

(33)

2/000 1/800 1/600 1/400 1/200 1/000 0/800 0/600 0/400 0/200 0/000

±

Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven Sannolikhetsklass 5 Påtaglig 4 Tydlig 3 Viss 2 Låg 1 Försumbar Fast mark Klimatpåverkan LITEN MÅTTLIG STOR 1:15 000 (A4) Sannolikhetskarta

(34)

(35)

6/000 5/800 5/600 5/400 5/200 5/000 4/800 4/600 4/400 4/200 4/000 3/800 3/600 3/400 3/200 3/000 2/800 2/600 2/400 2/200 2/000

±

(36)

(37)

8/800 8/600 8/400 8/200 8/000 7/800 7/600 7/400 7/200 7/000 6/800 6/600 6/400 6/200 6/000

±

(38)

(39)

9/800 9/600 9/400 9/200 9/000 8/800 8/600 13/000 12/800 12/600 12/400 12/200 12/000 11/800 11/600 11/400 11/200 11/000 10/800 10/600 10/400 10/200 10/000

±

(40)

(41)

15/600 15/400 15/200 15/000 14/800 14/600 14/400 14/200 14/000 13/800 13/600 13/400 13/200 13/000

±

(42)

(43)

18/800 18/600 18/400 18/200 18/000 17/800 17/600 17/400 17/200 17/000 16/800 16/600 16/400 16/200 16/000 15/800 15/600

±

(44)

(45)

21/600 21/400 21/200 21/000 20/800 20/600 20/400 20/200 20/000 19/800 19/600 19/400 19/200 19/000 18/800

±

(46)

(47)

27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/200 24/000 23/800 23/600 23/400 23/200 23/000 22/800 22/600 22/400 22/200 22/000 21/800 21/600

±

(48)

(49)

27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/400 24/200 24/000 23/800 23/600 23/400 23/200 23/000

±

(50)

(51)

28/400 28/200 28/000 27/800 27/600 27/400 27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/400

±

(52)

(53)

2/000 1/800 1/600 1/400 1/200 1/000 0/800 0/600 0/400 0/200 0/000

±

Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven Konsekvensklass 5 Katastrofal 4 Extremt stor 3 Mycket stor 2 Stor 1 Lindrig

MIFO riskklass 1-2 (länsstyrelsen)

^

_

1

^

_

2 1:15 000 (A4) Konsekvenskarta

(54)

(55)

^

_

^

_

6/000 5/800 5/600 5/400 5/200 5/000 4/800 4/600 4/400 4/200 4/000 3/800 3/600 3/400 3/200 3/000 2/800 2/600 2/400 2/200 2/000

±

^

_

1

^

_

(56)

(57)

8/800 8/600 8/400 8/200 8/000 7/800 7/600 7/400 7/200 7/000 6/800 6/600 6/400 6/200 6/000

±

^

_

1

^

_

(58)

(59)

^

_

9/800 9/600 9/400 9/200 9/000 8/800 8/600 13/000 12/800 12/600 12/400 12/200 12/000 11/800 11/600 11/400 11/200 11/000 10/800 10/600 10/400 10/200 10/000

±

^

_

1

^

_

(60)

(61)

15/600 15/400 15/200 15/000 14/800 14/600 14/400 14/200 14/000 13/800 13/600 13/400 13/200 13/000

±

^

_

1

^

_

(62)

(63)

18/800 18/600 18/400 18/200 18/000 17/800 17/600 17/400 17/200 17/000 16/800 16/600 16/400 16/200 16/000 15/800 15/600

±

^

_

1

^

_

(64)

(65)

21/600 21/400 21/200 21/000 20/800 20/600 20/400 20/200 20/000 19/800 19/600 19/400 19/200 19/000 18/800

±

^

_

1

^

_

(66)

(67)

27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/200 24/000 23/800 23/600 23/400 23/200 23/000 22/800 22/600 22/400 22/200 22/000 21/800 21/600

±

^

_

1

^

_

(68)

(69)

27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/400 24/200 24/000 23/800 23/600 23/400 23/200 23/000

±

^

_

1

^

_

(70)

(71)

^

_

28/400 28/200 28/000 27/800 27/600 27/400 27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/400

±

^

_

1

^

_

(72)

(73)

2/000 1/800 1/600 1/400 1/200 1/000 0/800 0/600 0/400 0/200 0/000

±

Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven Risknivå HÖG MEDEL LÅG Fast mark Klimatpåverkan LITEN MÅTTLIG STOR 1:15 000 (A4) S1/K1 Sannolikhetsklass/Konsekvensklass Skredriskkarta

(74)

(75)

6/000 5/800 5/600 5/400 5/200 5/000 4/800 4/600 4/400 4/200 4/000 3/800 3/600 3/400 3/200 3/000 2/800 2/600 2/400 2/200 2/000

±

(76)

(77)

S1/ K1 S5/ K1 S1/ K2 S1/ K3 S5/ K3 S5/ K2 S5/ K4 S1/ K5 8/800 8/600 8/400 8/200 8/000 7/800 7/600 7/400 7/200 7/000 6/800 6/600 6/400 6/200 6/000

±

(78)

(79)

S1/ K1 S5/ K1 S1/ K4 S1/ K3 S1/ K2 S1/ K5 S4/ K1 S3/ K1 S5/ K5 S2/ K1 S5/ K2 S4/ K2 S5/ K4 S4/ K5 S3/ K5 S2/ K3 S2/ K5 S3/ K2 9/800 9/600 9/400 9/200 9/000 8/800 8/600 13/000 12/800 12/600 12/400 12/200 12/000 11/800 11/600 11/400 11/200 11/000 10/800 10/600 10/400 10/200 10/000

±

(80)

(81)

S1/ K1 S5/ K1 S4/ K1 S1/ K2 S1/ K4 S1/ K5 S3/ K1 S2/ K1 S1/ K3 S3/ K3 S2/ K3 S4/ K3 15/600 15/400 15/200 15/000 14/800 14/600 14/400 14/200 14/000 13/800 13/600 13/400 13/200 13/000

±

(82)

(83)

S1/ K1 S4/ K1 S5/ K1 S1/ K2 S1/ K3 S1/ K5 S2/ K1 S3/ K1 18/800 18/600 18/400 18/200 18/000 17/800 17/600 17/400 17/200 17/000 16/800 16/600 16/400 16/200 16/000 15/800 15/600

±

(84)

(85)

S1/ K1 S4/ K1 S1/ K4 S2/ K1 S1/ K2 S3/ K1 S1/ K5 S4/ K5 S3/ K5 S2/ K5 S1/ K3 S4/ K4 S2/ K4 21/600 21/400 21/200 21/000 20/800 20/600 20/400 20/200 20/000 19/800 19/600 19/400 19/200 19/000 18/800

±

(86)

(87)

S1/ K1 S2/ K1 S4/ K1 S1/ K2 S1/ K4 S4/ K5 S1/ K5 S3/ K1 S1/ K3 S2/ K4 S3/ K4 S2/ K5 S4/ K2 S3/ K2 S4/ K4 S2/ K2 S3/ K5 S2/ K3 S4/ K3 27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/200 24/000 23/800 23/600 23/400 23/200 23/000 22/800 22/600 22/400 22/200 22/000 21/800 21/600

±

(88)

(89)

S1/ K1 S2/ K1 S4/ K1 S1/ K2 S4/ K5 S1/ K5 S1/ K3 S1/ K4 S3/ K1 S2/ K4 S3/ K4 S2/ K5 S2/ K2 S4/ K4 S3/ K5 S2/ K3 S4/ K3 27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/400 24/200 24/000 23/800 23/600 23/400 23/200 23/000

±

(90)

(91)

S1/ K1 S2/ K1 S4/ K1 S1/ K2 S1/ K4 S4/ K5 S1/ K3 S1/ K5 S3/ K1 S2/ K3 S4/ K3 S2/ K5 S2/ K2 S2/ K4 S3/ K5 28/400 28/200 28/000 27/800 27/600 27/400 27/200 27/000 26/800 26/600 26/400 26/200 26/000 25/800 25/600 25/400 25/200 25/000 24/800 24/600 24/400

±

(92)

(93)

(94)

Statens geotekniska institut Postadress: 581 93 Linköping

Tel: 013-20 18 00 E-post: sgi@swedgeo.se