• No results found

Folkhälsomyndighetens kommentarer Sammanfattning Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14) Remissyttrande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Folkhälsomyndighetens kommentarer Sammanfattning Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14) Remissyttrande"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Remissyttrande

Mottagare Handläggare Datum

Socialdepartementet Enheten för hälsofrämjande 2020-07-01

s.remissvar@regeringskansliet.se levnadsvanor och spelprevention Vårt ärendenummer

s.sof@regeringskansliet.se. Suzanne Nilsson 01370-2020

Ert ärendenummer

S2020/01396/SOF

Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU

2020:14)

Sammanfattning

Folkhälsomyndigheten ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, men vill lämna följande kommentarer utifrån myndighetens uppdrag att verka för det övergripande folkhälsopolitiska målet: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. (2017/18:249).

Folkhälsomyndighetens kommentarer

• Folkhälsomyndigheten ser positivt på användningen av välfärdsteknik i syfte att förebygga sjukdomar och skador och att fördröja behovet av mer komplicerade vård- och omsorgsinsatser. Folkhälsomyndigheten menar vidare att en perspektivförskjutning från ett renodlat sjukvårdsperspektiv till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete, är nödvändigt för att möta utmaningarna med demografin och därmed skapa förutsättningar för att främja ett hälsosamt åldrande. Det ligger väl i linje med EU:s

hälsoprogram ”Hälsa för tillväxt” (2014-2020) som lyfter utmaningarna med demografin och de ökade sjukvårdskostnaderna, där ett av delmålen är att ”Främja ett aktivt och hälsosamt åldrande”. Även i arbetet med de globala målen i Agenda 2030 uttrycks att främjande och förebyggande insatser för en god och jämlik hälsa är en integrerad del i agendans alla delar och en förutsättning för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling.

• Folkhälsomyndigheten vill betona vikten av att det säkerställs att stöd för tillämpningen av lagstiftningen tas fram. Det är viktigt att de

ansträngningar som krävs för att klarlägga den enskildes vilja även fortsättningsvis sätts främst och att metoder för detta kontinuerligt

utvecklas. Framför allt behövs en uppföljning som säkerställer att tekniken

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3.

(2)

Sida 2 (2)

kontinuerligt uppfyller brukarens behov, förståelse och reaktion på välfärdstekniken.

• Det är vidare Folkhälsomyndighetens uppfattning att innan välfärdsteknik kan införas på ett bredare plan nationellt behöver de tekniska

förutsättningarna finnas på plats, oavsett geografi. Det får aldrig bli så att tekniska lösningar som skulle kunna underlätta en brukares tillvaro endast kan ges till dem i städerna. Inte heller får de tekniska lösningarna ersätta den fysiska kontakten för att minska personella resurser och långa resor på landsbygden. Om det uttryckligen inte är i enlighet med brukarens behov, då den enskildes behov alltid måste stå i fokus.

• På flera ställen i utredningen förekommer skrivningar om att den som erbjuds en insats alltid kan säga nej. Folkhälsomyndigheten vill tydliggöra att en nedsatt beslutsförmåga kan innebära svårigheter att generellt förstå konsekvenserna av en erbjuden insats. Därmed kan det vara lika svårt att fatta beslut om att avstå en insats, likväl som att acceptera den.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Johan Carlson. I den slutliga handläggningen har avdelningschef Anna Bessö, enhetschef Anna Jansson, samt chefsjurist Bitte Bråstad deltagit. Utredaren Suzanne Nilsson har varit

föredragande.

Folkhälsomyndigheten

Suzanne Nilsson

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3.

References

Related documents

Det handlar i det här fallet om att ge breda rättsliga mandat till personalen inom hälso- och sjukvården respektive inom socialtjänsten (och inte exempelvis

professionen i vård- och omsorgsverksamhet att få den enskildes samtycke till användning av välfärdsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga får därför aldrig ske

Nedan lämnar DIGG yttrande på de delar av utredningen som ligger inom eller angränsar till DIGG:s uppdrag med avseende på den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.. Avsnitt

Region Norrbotten är i grunden positiv till de föreslagna bestämmelserna för att möjliggöra vård och omsorg även i de fall då personen inte kan lämna ett informerat samtycke

Dessutom behövs det digitala infrastrukturer på olika nivåer; en infrastruktur som möjliggör informationsutbyte mellan myndigheter (en typ av ”back end-infrastruktur”) kan

Flera av utredningens förslag innebär ökade kostnader för staten, bland annat i form av ökade anslag till olika myndigheter.. Utredningen anger dock inte hur kostnaderna

Vi anser dock att det är en begränsning att utredningen inte tagit hänsyn till den forskning som finns om hur digitaliseringen påverkar äldres hälsa, vård och

SKR är positiv till de föreslagna bestämmelserna för att möjliggöra vård och omsorg även i de fall då personen inte kan lämna ett informerat samtycke till följd av att den