Mimers småskrifter
N
A
T
IO
N
E
L
L
T
P
R
O
G
R
A
M
F
Ö
R
F
O
L
K
B
IL
D
N
IN
G
S
F
O
R
S
K
N
IN
G
Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse
för arbetarlitteraturen i Sverige
Mimers småskrifter
N
A
T
IO
N
E
L
L
T
P
R
O
G
R
A
M
F
Ö
R
F
O
L
K
B
IL
D
N
IN
G
S
F
O
R
S
K
N
IN
G
! i folkrörelsernas mötesverksamhet.! i nykterhetsrörelsens och ABF:s studiecirkelbibliotek och folkbibliotekens landsomfattande utbyggnad av sina boksamlingar
! i vänstertidningar och folkbildningstidskrifter där arbetarförfattarna ofta kunde debutera.
! I de möjligheter till klassresor, som folkhögskolorna öppnade för ungdomar som drömde om att bli författare eller journalister. Man kan tala om en “Brunnsviksparnass” men även på bygdeskolorna var vinterkursen ett viktigt steg för många blivande författare. Nu har dock andra bildningsvägar fått större attraktionskraft för denna elevkategori. Vid ett tjugotal folkhögskolor anordnas för närvarande särskilda skrivarkurser eller skrivarlinjer.
Hur har det kommit sig att just Sverige fått en arbetarlitteratur som vid internationella jämförelser framstår som ovanligt omfattande och märkligt mångsidig. För Mimers småskriftserie utvecklar nu litteratursociologen Lars Furuland sin analys i handboken Svensk arbetarlitteratur (2006).
Lars Furuland hävdar att den märkliga svenska arbetardikten bör granskas ur historiska och sociologiska men även vuxenpedagogiska perspektiv. Förklaringar måste sökas på det fria och frivilliga folkbildningsarbetets domäner:
