Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken : resultat efter 3 års exponering. Delrapport, mars 2001

(1)

VTI meddelande 912 • 2001

Åldring av retroreflekterande folier

för vägmärken

Resultat efter 3 års exponering

Delrapport, mars 2001

Gabriel Helmers, VTI

Sven-Olof Lundkvist, VTI

Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

(2)

2001-06-07 Gabriel Helmers

Rättelse avseende VTI meddelande 912, ”Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering”

Reflexfolier, som i rapporten benämns ”Seibulite”, också förkortat ”Seibu”, skall istället ha produktnamnet ”Nikkalite”.

(3)

VTI meddelande 912 · 2001

Åldring av retroreflekterande

folier för vägmärken

Resultat efter 3 års exponering

Delrapport, mars 2001

Gabriel Helmers, VTI

Sven-Olof Lundkvist, VTI

Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

Arbetet utfört inom ramen för det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF)

med följande parter

Danmark

Vejdirektoratet

DELTA Lys & Optik

Frederiksborg Amt

Finland

Tielaitos/Vägverket

Statens Tekniska Forskningscentral (VTT)

Island

Vegagerdin

Islands Teknologiska Institut (ITI)

Norge

Vegdirektoratet

SINTEF

Sverige

Vägverket

(4)

Utgivare: Publikation: VTI meddelande 912 Utgivningsår: 2001 Projektnummer: 40373 581 95 Linköping Projektnamn:

Åldring av reflexfolier för vägmärken – resultat efter 3 års exponering

Författare: Uppdragsgivare:

Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

Vägverket, Borlänge Vägverket, Helsingfors Vejdirektoratet, Köpenhamn

Titel:

Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering

Referat

Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafikForskning). Alla reflex-folier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation.

Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2000 komp-letterats med färgmätningar på ett antal provskyltar.

I rapporten redovisas resultaten efter 3 års exponering. Projektet fortsätter.

ISSN: Språk: Antal sidor:

(5)

Publisher: Publication: VTI meddelande 912 Published: 2001 Project code: 40373

S-581 95 Linköping Sweden Project:

Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure.

Author: Sponsor:

Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

The National Swedish Road Administration The Natonal Finnish Road Administration The National Danish Road Administration

Title:

Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure.

Abstract

The project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic on 9 test sites : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2. These test sites were chosen so as to cover a large variation in climate.

After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on the test samples after cleaning were carried out in August -September each year. In the year 2000, these measurements were complemented with measurements of colour on a number of test signs.

The results after 3 years of exposure are presented in the report. The project continues.

(6)

VTI meddelande 912

Förord

Sedan 1996 har ett forskningsprojekt pågått i det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF). I detta projekt studeras hur retroreflekterande folier för vägmärken åldras med exponering i trafik på 9 provplatser utefter väg i Norden. Åldrandet studeras genom årliga mätningar av reflexfoliernas retro-reflexion. Från och med år 2000 har också reflexfoliernas färgkoordinater börjat mätas.

I rapporten redovisas resultaten efter tre års exponering.

Projektet fortsätter med årliga mätningar på alla provplatser av retroreflexionen kompletterade med mätningar av foliernas färgkoordinater.

Projektet bekostas gemensamt av de nationella väghållarna i Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige genom att den nationella väghållaren täcker kostnaderna för projektverksamheten i det egna landet. Väghållarna representeras i arbetet av följande personer: Kenneth Kjemtrup, Danmark, Kullervo Havu, Finland, Björn Ólafsson, Island, Morten Hafting, Norge och Peter Aalto, Sverige.

Arbetet med denna rapport, som innefattar sammanställning av mätdata, analys och dokumentation, har bekostats separat från huvudprojektet genom särskilda anslag till VTI från de nationella väghållarna i Danmark, Finland och Sverige. Linköping i mars 2001

(7)

Innehållsförteckning

Sid

Sammanfattning 7

Summary 8

1 Projektbeskrivning 9

1.1 Bakgrund 9

1.2 Start av projektet med delrapport 1988 9

1.3 Projektets syfte 9

1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser

utefter väg 9

1.5 Årlig mätning av retroreflexion 10

1.6 Mätning av färg år 2000 10

1.7 Signalfärger och mätning av färg 11

2 Inledande analys av resultaten, 1997 – 2000 12

3 Resultat 1997–2000, Retroreflexion 14 3.1 Jämförelse av folietyp 14 3.1.1 Vita Folier 15 3.1.2 Gula Folier 16 3.1.3 Orange Folier 17 3.1.4 Röda Folier 18 3.1.5 Gröna Folier 19 3.1.6 Blå Folier 20

3.1.7 Sammanfattande resultat – folietyp 20

3.2 Jämförelse av fabrikat 21 3.2.1 Analys av data 21 3.2.2 Vita EG-material 21 3.2.3 Vita SEG-material 22 3.2.4 Vita HR-material 23 3.2.5 Vita PRISMA-material 24 3.2.6 Gula EG-material 25 3.2.7 Gula SEG-material 26 3.2.8 Gula HR-material 27 3.2.9 Gula PRISMA-material 28 3.2.10 Orange EG-material 29 3.2.11 Orange SEG-material 30 3.2.12 Orange HR-material 31 3.2.13 Orange PRISMA-material 32 3.2.14 Röda EG-material 33 3.2.15 Röda SEG-material 34 3.2.16 Röda HR-material 35 3.2.17 Röda PRISMA-material 36 3.2.18 Gröna EG-material 37 3.2.19 Gröna SEG-material 38 3.2.20 Gröna HR-material 39 3.2.21 Gröna PRISMA-material 40 3.2.22 Blå EG-material 41

(8)

VTI meddelande 912

3.2.25 Blå PRISMA-material 44

3.2.26 Sammanfattande resultat – fabrikat 44

3.3 Jämförelse mellan provplatser – Vita folier 45

3.3.1 Vita EG-material 45

3.3.2 Vita SEG-material 46

3.3.3 Vita HR-material 47

3.3.4 Vita PRISMA-material 48

3.3.5 Sammanfattande resultat – provplats 48

3.4 Redovisning för varje provplats – Vita folier 49

3.4.1 Frederiksborg 49 3.4.2 Ribe 50 3.4.3 Vanda 51 3.4.4 Rovaniemi 52 3.4.5 Reykjavik 53 3.4.6 Linköping 54 3.4.7 Gamleby 55

3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna

på fyra provplatser 56

3.6 Beroendet av riktning söder/norr 56

4 Resultat 2000, Färgmätning 58

4.1 Kontroll av metod: Upprepad mätning på vit PRISMA-reflex 58

4.2 Redovisning av resultaten 59 4.2.1 Vit reflex 60 4.2.2 Gul reflex 61 4.2.3 Orange reflex 63 4.2.4 Röd reflex 65 4.2.5 Grön reflex 67 4.2.6 Blå reflex 68

4.2.7 Sammanfattande kommentar – färgmätning 68

Bilagor

Bilaga 1: Indatafil i åldringsprojektet

Bilaga 2: Jämförande mätningar med två färgmätningsinstrument –

(9)

Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering

av Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist och Ib Lauridsen Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

581 95 Linköping

Sammanfattning

Måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av

de testade folierna

Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafik-Forskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska mark-naden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser. Provplatserna fördelar sig på de deltagande länderna på följande sätt: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation.

Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2000 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar.

I rapporten redovisas resultat för perioden 1997 – 2000, dvs. efter tre års expo-nering för trafik. Resultaten visar en mycket måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna. Samtidigt finns det folier av vissa typer och fabrikat, som visar en stor försämring över dessa första tre år (30 – 40%).

Under år 2000 har den årliga mätningen av retroreflexionen kompletterats med mätning av färg på sju av provskyltarna i Danmark och på tre av provskyltarna i Sverige. Resultaten av färgmätningarna visar att en relativt stor andel av mät-värdena ligger utanför gränserna för vad som är godkänt. Den enda färg, där alla mätvärden ligger innanför den godkända färgboxen är blått.

De redovisade resultaten för de olika folietyperna och färgerna ger inget säkert underlag för att predicera hur retroreflexion och färg hos de olika folierna kommer att utveckla sig under de kommande åren.

(10)

8 VTI meddelande 912

Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure

by Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist and Ib Lauridsen Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

Small reduction in retroreflection for most of the

reflective sheetings

This project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic at 9 test sites. The distribution of these test sites among the countries is as follows : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2 test sites. The test sites were chosen so as to cover a large variation in climate.

After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on all the test samples after cleaning were carried out in the period August – September every year. In the year 2000, these measurements were complemented with measurements of colour on seven test signs in Denmark and three test signs in Sweden.

The results for the 3-year period 1997 – 2000 are presented in the report. The results show a small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings. But there are also some sheetings which show a large loss in retro-reflection over these first three years in trafffic (30 – 40%).

The annual measurements of retroreflection were complemented in the year 2000 with measurements of colour on seven out of nine test signs in Denmark and three out of nine test signs in Sweden. The results of the colour measurements show that a relatively large proportion of the measurement values did not fall inside the limits specified for the signal colours. The only colour for which all measurements fullfil the requirements was blue.

The results for the tested types of reflective sheetings and for the colours do not constitute a good basis for the prediction of further changes of the reflective sheetings in future years.

(11)

1 Projektbeskrivning

1.1 Bakgrund

Vägmärkens läsbarhet i fordonsbelysning förutsätter att de är retroreflekterande. Vägmärken är därför utförda i sådant material. Den retroreflekterande förmågan hos vägmärken försämras med långvarig exponering för trafik samt för väder och vind.

Vägmärkens upptäckbarhet och läsbarhet bygger både på stor luminanskontrast och stor färgkontrast. Förutom att vara retroreflekterande är vägmärken därför utförda i olika färger. Dessa färger utgörs av standardiserade s.k. signalfärger. Detta innebär att färgen inte får avvika från sin specifikation.

När vägmärken inte längre uppfyller kraven på retroreflexion och/eller färg skall de bytas ut. Det är därför av stor vikt för väghållarna att vägmärken har god åldersbeständighet. Det övergripande syftet med detta projekt är att beskriva hur retroreflexionen och färgen hos olika reflexfolier för vägmärken förändras med exponering i trafik.

1.2 Start av projektet med delrapport 1988

Projektet startade 1996 som ett nordiskt samarbetsprojekt. Det inledande arbetet har tidigare dokumenterats i en delrapport, maj 1998. Rapport var sammanställd av Bjørn Brekke, SINTEF. Den omfattade en beskrivning av projektet samt resul-tat från retroreflexionsmätningarna till och med april 1998.

Alla testade folier exponeras på en och samma provtavla eller provskylt. Sådana provtavlor placerades ut under 1997 på nio provplatser utefter väg. Retro-reflexionen hos alla folier på provtavlorna mättes upp i samband med utsättningen av provtavlorna (nymätning). Därefter sker mätning åtminstone en gång per år under perioden i augusti – september. Det står varje land fritt att mäta upp sina provtavlor vid ytterligare tillfällen. Detta ligger då utanför mätprogrammet för det nordiska projektet. Några årliga färgmätningar ingick inte i den ursprungliga försöksplanen.

1.3 Projektets syfte

Projektet syftar till:

• att beskriva hur olika reflexmaterial för vägmärken förändras med exponering i trafik,

• att jämföra folier av olika typ och fabrikat, med avseende på retroreflexion och färg,

• att studera om de olika provplatserna ger likartade resultat med avseende på de retroreflekterande foliernas åldersbeständighet.

1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser

utefter väg

Två provplatser utvaldes i varje land med undantag av Island, som valde att ha en provplats. På varje provplats är 4 provtavlor monterade, 2 på var sida om vägen och vända mot trafiken. På provplatsen på Island finns dock bara 2 tavlor – en i varje färdriktning. Vägen vid provplatsen skall företrädesvis gå i nord – sydlig riktning. (På Island i väst – östlig riktning då östlig vind utgör den förhärskande

(12)

renstavla monterad, i de flesta fall mot söder. Skillnaden mellan provtavlor och referenstavla kan då tolkas som en effekt av trafiken.

Provplatserna är valda så att de flesta nordiska klimattyper är representerade. För att alla reflexfolier skall exponeras för samma miljö (bl.a. med avseende på nedsmutsning) är den ena av provtavlorna på varje sidan av vägen monterad ”upp och ner” (dvs. vriden 180º).

Lokaliseringen av de 9 provplatserna är följande:

Danmark: Frederiksborg (norra Själland, kustnära) 4 provtavlor 1 referenstavla Ribe (södra Jylland, nära Nordsjön) 4 ” 0 ”

Finland Vanda (nära Helsingfors flygplats) 4 ” 1 ” Rovaniemi (finska Lappland) 4 ” 1 ”

Island Reykjavik (100 m.ö.h.) 2 ” 0 ”

Norge Røros (700 m.ö.h., skog av fjällbjörk) 4 ” 1 ” Arendahl (kustnära, Skagerack) 4 ” 1 ” Sverige Linköping (södra Sveriges inland) 4 ” 1 ”

Gamleby (nära Östersjön) 4 ” 0 ”

Folieproven är monterade på provtavlorna, som är identiskt lika varandra. Folie-prov av samma folietyp, fabrikat och färg är tagna från samma folierulle. Varje tillverkare har levererat in sina folier till detta prov. Provtavlorna är tillverkade av Norskilt, som följt tillverkarnas anvisningar om hur varje folie skall behandlas vid appliceringen. Alla folier för vägmärken, som fanns på den skandinaviska mark-naden 1996–97, är med i testet.

1.5 Årlig mätning av retroreflexion

Mätningen görs vid bra väder i augusti – september. Provplåtarna mäts efter att de blivit rengjorda. Det mätinstrument, som använts är RetroSign 4000, ett instru-ment tillverkat av DELTA Lys & Optik. Mätningarna på Island görs dock med ett instrument av märket Gamma Scientific. Alla mätningar görs i geometrin 5º/0,33º. Vid mätning hålls mätaren så att den är centrerad i förhållande till folieprovet. Objektivets ram vilar lätt mot folien varvid man ser till att mätpunkten ligger mitt på provet.

Resultaten av retroreflexionsmätningarna 1997 – 2000 redovisas i avsnitt 3.

1.6 Mätning av färg år 2000

Mätning av färg har hittills inte ingått i de årliga mätningarna. Anledningen till detta är något oklar. En förklaring kan vara att vi vid mätningen av retro-reflexionen haft som uppgift att bedöma om någon misstänkt färgförändring ägt rum. I det fall man misstänkt färgförändring skall skylten monteras ner för att färgen skall kunna mätas i laboratoriet.

Förutsättningarna för att mäta färg har förändrats under senare år genom att lätthanterliga färgmätare kommit ut på marknaden. Med hjälp av sådana mätare kan man idag enkelt komplettera de årliga mätningarna av retroreflexionen med mätning av färg. Av denna anledning kompletterades retroreflexionsmätningarna med mätningar av färg hösten 2000 på alla danska provskyltar, som inte är lacka-de mot graffiti (dvs. 7 stycken), samt på tre av lacka-de fem provskyltarna på prov-platsen i Linköping. Vid mätningarna har mätpunkten varit mitt på varje provplåt. Färgens x- och y-koordinater har registrerats för varje mätning.

(13)

Färgmätningarna utfördes med olika instrument. I Danmark användes en ”Gardner Colour-Guide 6805” och i Sverige en ”Minolta CR331C”. De båda instrumenten har jämförts genom en serie jämförande mätningar på referenstavlan med reflexfolier vid provplats Linköping. En analys av dessa mätresultat visar att instrumenten i stort sett mäter lika (se bilaga 2).

Resultaten av färgmätningarna redovisas i avsnitt 4.

1.7 Signalfärger och mätning av färg

Varje färg definieras fysikaliskt av variablerna x och y i CIE:s koordinatsystem. Varje signalfärg skall ligga inom en ”färgbox”, som begränsas av 4 koordinat-punkter. De mätvärden, som ligger inne en färgbox, uppfyller specifikationerna för den aktuella signalfärgen.

Färgboxarna enligt EN 12899 redovisas grafiskt i figuren nedan.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 x y Hvid Gul EG Gul HI Orange Rød Blå Grøn Brun Måleværdier

(14)

2 Inledande analys av resultaten, 1997 – 2000

Analyserna är baserade på de ordinarie årliga mätningarna av foliernas retro-reflexion. Dessa utgörs av mätningar av nyvärden (före eller strax efter upp-sättning, 1997), mätning efter 1 år (hösten 1998), efter 2 år (hösten 1999) och efter 3 år (hösten 2000). I analyserna, som visar olika foliefabrikats utveckling över tid samt provplats över tid, ingår inte referenstavlorna.

Alla statistiska analyser görs på 5% signifikansnivå (p < 0,05).

De norska prov- och referenstavlorna ingår inte i analysen. Skälet till detta är att vi inte haft tillgång till en komplett uppsättning mätvärden från de norska prov-platserna för år 2000. Analyserna omfattar inte heller de lackade folier, som finns på de danska tavlorna. Ej heller omfattar analysen de folier som är anti-graffiti-behandlade och anti-dagg-anti-graffiti-behandlade. Resultaten från dessa folier får analyseras vid senare utvärderingar.

På provplatsen i Linköping har vissa provplåtar på tavlorna blivit sprayade med graffiti (vandalism). Tavlorna har monterats ner och provplåtarna har rengjorts på VTI. Provplatsen har därefter flyttats längre ut från tätorten för att minska risken för graffiti. Studerar man medelvärdena för 1999 och 2000 för de vita folier, som utsatts för graffiti, och jämför med de som inte har blivit sprayade får man följande tabell: Report R 569,5424 59 74,8109 337,5000 4 129,1730 554,8095 63 96,4167 332,5254 59 60,6099 237,2500 4 90,7611 326,4762 63 66,2088 73,9661 59 4,0725 76,7500 4 2,2174 74,1429 63 4,0276 113,8136 59 6,6475 109,5000 4 8,6987 113,5397 63 6,7914 61,0000 61 9,0167 66,0000 2 2,8284 61,1587 63 8,9212 204,0492 61 13,3522 193,5000 2 19,0919 203,7143 63 13,4865 121,5738 61 8,4940 87,5000 2 14,8492 120,4921 63 10,4710 194,5410 61 12,4961 110,5000 2 7,7782 191,8730 63 19,3053 207,8167 480 161,9720 164,9583 24 113,8693 205,7758 504 160,1859 GRAFFITI nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total FABRIKAT S 6200 S 4500 Fas 1500 Fas 2500 3M 2200/3200 3M 2800/3800 Kiwa 12000 Kiwa 22000 Total Mean N Std. Deviation

Man ser att det verkar finnas en negativ effekt av rengöring från graffiti för fabrikat/typ S6200, S4500, Kiwa 1200 och Kiwa 22000, men knappast för de andra 4 materialen. Görs en variansanalys med den oberoende variabeln ”GRAFFITI” (=ja/nej), får man:

(15)

Tests of Between-Subjects Effects Dependent Variable: R 41984,840a ₁ _41984,840 _1,638 _,201 _,003 3176256,014 1 3176256,014 123,942 ,000 ,198 41984,840 1 41984,840 1,638 ,201 ,003 12864750,8 502 25626,994 34247949,0 504 12906735,7 503 Source Corrected Model Intercept GRAFFITI Error Total Corrected Total

Type III Sum

of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared

R Squared = ,003 (Adjusted R Squared = ,001) a.

Resultatet av variansanalysen visar att det inte föreligger någon signifikant skill-nad för vita folier. (Se raden GRAFFITI under kolumn Sig., p = .201 > .05). Kompletterande analyser visar att detta resultat också är giltigt för övriga färger. Den skattade styrkan av effekten (Eta Squared) är dessutom liten (0,3%). Detta innebär att de graffitisprayade och rengjorda folierna inte sorteras ut utan får ingå i de fortsatta analyserna.

Oberoende variabler respektive antal lägen i dessa i de analyser, som redovisas i det följande, är:

PLATS 7 st. (provplatser med undantag av de två norska) TAVLA 5 st. (provtavlor efter väg och referenstavla)

FABRIKAT 7 st. (Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson, Stims(onite) 6200, Stims(onite) 4500, Reflexite)

FÄRG 6 st. (vit, gul, orange, röd, grön, blå) TYP 4 st. (EG, SEG, HR, PRISMA) TID 4 st. (ny, 1 år, 2 år, 3 år)

En variansanalys av hela materialet visar att 65% (Eta Squared) av den totala variansen i datamaterialet kan förklaras av variablerna TYP och FÄRG (32% respektive 33%). Att påvisa effekter vid analyser där dessa två variabler ingår som feltermer är svårt. För att minska feltermens storlek och på så sätt öka ”powern” hos analyserna har separata analyser i det följande gjorts för varje TYP och för varje FÄRG.

En annan fråga är om provtavlorna utefter väg skiljer sig från referenstavlorna? Om man för varje färg gör en analys FABRIKAT*TAVLA, finner man för alla färger utom för blå en signifikant effekt av TAVLA. Post-hoc-test för röd färg visar att referenstavlan har högre värde än provtavlorna. För vit färg finns ingen skillnad. För gul, orange och grön färg har alltid referensen högst värde, men skillnaderna är inte alltid signifikant högre än för provtavlorna. Det finns ändå skäl att behandla referensen separat, med tanke på att denna sannolikt kommer att skilja sig mer och mer från tavlorna på provplatserna utefter väg med ökad exponeringstid. I analyserna nedan behandlas därför provtavlorna för sig och refe-renstavlorna för sig.

Tvåvägs variansanalyser för varje typ av material med PLATS*TID, som oberoende variabler, visar i tre fall av fyra på en signifikant interaktionseffekt. Detta innebär att retroreflexionen varierat över tiden, men olika på olika platser. Egentligen borde man därför göra separata analyser för varje provplats, färg och typ av folie. Detta skulle innebära 168 variansanalyser, vilket inte är rimligt att redovisa. Därför görs i det följande en serie variansanalyser FABRIKAT*TID för de 4 folietyperna och de 6 färgerna – 24 variansanalyser (över provplatser).

(16)

3 Resultat 1997–2000, Retroreflexion

Resultaten redovisas deskriptivt genom figurer varefter resultatet av den statistiska analysen visar vilka skillnader som är signifikanta och vilka som kan förklaras av slumpen. Vid alla sådana jämförelser nedan betyder tecknen

(>) ”signifikant större än”, vilket innebär att skillnaden är ”statistiskt säkerställd” och

(=) ”ingen signifikant skillnad”, vilket innebär att skillnaden kan förklaras av slumpen.

Figurerna består av diagram med beroendevariabeln retroreflexionen på y-axeln och den oberoende variabeln tid eller exponering i år utefter x-axeln. Båda dessa variabler är fysikaliska storheter varför skalorna utefter axlarna också gjorts linjära.

Skulle man däremot vilja beskriva hur ögat upplever skillnaden i retroreflexion mellan olika folier skulle man ha behövt ersätta den linjära skalan med en logarit-misk skala utefter y-axeln.

I de följande figurerna är varje kurvas utveckling över tid ett uttryck för åldersförändringen under de tre första åren i trafik. En kurva som sjunker relativt mindre än en annan kurva utgör en indikation på att åldersbe-ständigheten varit bättre hos det material som den första kurvan repre-senterar. Under varje figur i avsnitt 3.1 och 3.2 redovisas kortfattat resultatet av den statistiska analysen, dvs. vilka skillnader är statistiskt säkerställda och vilka skillnader kan förklaras av slumpen?

Varning: Stora skillnader i retroreflexionsnivå hos olika material får inte tolkas i termer av bättre eller sämre läsbarhet. Varningen gäller speciellt för tolkning av kurvorna i avsnitt 3.1.

3.1 Jämförelse av folietyp

I detta avsnitt presenteras resultat med avseende på retroreflexionen hos varje folietyp och färg. Detta innebär att folier av samma typ men av olika fabrikat slagits samman.

De kombinationer av TYP och FABRIKAT, som man får, är då följande: EG-material Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson

SEG-material Kiwa(lite), Seibu(lite), Fasson HR-material Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M

Prismamaterial 3M, Stims(onite) 6200, Stims(onite) 4500, Reflexite Nedan redovisas figurer för varje färg. Dessutom redovisas resultaten av en två-vägs variansanalys med folietyp och tid som oberoende variabel (TYP*TID).

(17)

3.1.1 Vita Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Vita folier 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 ny 1 år 2 år 3 år R (c d/ m 2/lu x) _EG SEG HR prisma

Resultat: Huvudeffekterna TYP och TID är signifikanta liksom

interaktions-effekten TYP*TID. Interaktionsinteraktions-effekten innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Parvisa jämförelser mellan kurvorna visar att kurvan för prisma-materialen inte är parallell med de övriga kurvorna.

Post-hoc-test för varje år ger följande resultat: Ny (1997): prisma > HR > SEG > EG

1 år (1998): prisma > HR > SEG > EG 2 år (1999): prisma > HR > SEG > EG 3 år (2000): prisma > HR > SEG > EG

Resultatet är således detsamma för alla fyra åren. Det kan därför sammanfattas på följande sätt:

(18)

16 VTI meddelande 912 3.1.2 Gula Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gula folier 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _EG SEG HR prisma

Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID, vilket innebär

att kurvorna inte signifikant avviker från att vara horisontella. Post-hoc-test ger följande resultat:

(19)

3.1.3 Orange Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Orange folier 0 50 100 150 200 250 300 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _EG SEG HR prisma

Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID.

Post-hoc-test ger följande resultat:

Nyvärde (1997) – 3 år (2000): prisma > HR > EG = SEG

Kommentar: Att kurvan för SEG i figuren inte ligger på en högre nivå än kurvan

för EG är ett oväntat resultat. För en möjlig förklaring till detta utfall se kommen-taren under punkt 3.2.11.

(20)

18 VTI meddelande 912 3.1.4 Röda Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Röda folier 0 20 40 60 80 100 120 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _EG SEG HR prisma

(21)

3.1.5 Gröna Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gröna folier 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _EG SEG HR prisma

(22)

20 VTI meddelande 912 3.1.6 Blå Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Blå folier 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _EG SEG HR prisma

Ny (1997) – 3 år (2000): prisma > HR > SEG = EG

3.1.7 Sammanfattande resultat – folietyp

Skillnaderna mellan folier av samma typ men av olika fabrikat har inneburit att ”felvariansen” varit stor i analyserna ovan. Effekten av detta är att variabeln TID inte har varit signifikant för alla färger med undantag av vitt. Det är därför bara för vita material man har kunnat visa en signifikant försämring över tid i dessa analyser.

För att öka styrkan hos analyserna görs därför i nästa avsnitt ett antal tvåvägs variansanalyser för varje kombination av folietyp (4st.) och färg (6st). Detta inne-bär 24 analyser med förklaringsvariablerna FABRIKAT och TID.

(23)

3.2 Jämförelse av fabrikat

3.2.1 Analys av data

I de fall kurvorna i de följande figurerna inte signifikant avviker från parallellitet görs post-hoc-test med data sammanslagna för varje material över de fyra åren. Resultatet utgör då en bästa sammanfattning av utfallet.

I de fall då interaktionseffekten däremot är signifikant och kurvorna därför avviker från parallellitet måste post-hoc-test göras för jämförelser mellan fabri-katen varje år.

Data analyseras fortsättningsvis på detta sätt.

3.2.2 Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita EG-material 0 20 40 60 80 100 120 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson 3M Seibulite Kiwalite

Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat försämras mera över tid än de andra.

Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu > 3M > Fasson 1 år (1998): Kiwa = Seibu > 3M = Fasson 2 år (1999): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M 3 år (2000): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M

Kommentar: Vit 3M EG har försämrats med över 30% medan försämringen för

övriga EG material varit knappt hälften så stor. Samtidigt har Vit 3M EG lägst retroreflexion efter 3 år.

Detta är ett intressant resultat i sig men det tillåter inte att man extrapolerar kurvornas förlopp att gälla för en exponeringsperiod utöver de tre studerade åren.

(24)

22 VTI meddelande 912 3.2.3 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita SEG-material 0 20 40 60 80 100 120 140 160 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson Seibulite Kiwalite

Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen

signi-fikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat:

(25)

3.2.4 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita HR-material 0 50 100 150 200 250 ny 1 år 2 år 3 år R ( m cd /m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen

signi-fikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat:

(26)

24 VTI meddelande 912 3.2.5 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita prismamaterial 0 100 200 300 400 500 600 700 ny 1 år 2 år 3 år R (mcd/m 2/lu x) Stims 6200 Stims 4500 3M

Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Signifikant

interaktionseffekt (FABRIKAT*TID). Kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) ger följande resultat:

Ny (1997): Stims 6200 > Stims 4500 > 3M 1 år (1998): Stims 6200 > Stims 4500 = 3M 2 år (1999): Stims 6200 > 3M = Stims 4500 3 år (2000): Stims 6200 > 3M = Stims 4500

(27)

3.2.6 Gula EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula EG-material 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _Fasson 3M Seibulite Kiwalite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat försämras mera över tid än andra. Post-hoc-test visar följande:

Ny (1997): Kiwa > 3M = Fasson Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Kiwa > Seibu > Fasson = 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M 3 år (2000): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M

Kommentar: I likhet med Vit 3M EG har Gul 3M EG haft den största

försäm-ringen över 3 år (över 30%). Samtidigt har Gul 3M EG den lägsta retroreflexionen efter 3 år.

(28)

26 VTI meddelande 912 3.2.7 Gula SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula SEG-material 0 20 40 60 80 100 120 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson Seibulite Kiwalite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Seibu > Kiwa > Fasson 2 år (1999): Seibu > Kiwa > Fasson 3 år (2000): Seibu > Kiwa > Fasson

(29)

3.2.8 Gula HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula HR-material 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3M > Kiwa > Seibu 1 år (1998): 3M > Kiwa = Seibu 2 år (1999): 3M > Seibu = Kiwa 3 år (2000): 3M > Seibu = Kiwa

(30)

28 VTI meddelande 912 3.2.9 Gula PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula prismamaterial 0 100 200 300 400 500 600 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _{Stims 6200} Stims 4500 3M Reflexite

Resultat: Effekten av FABRIKAT är signifikant liksom interaktionseffekten

FABRIKAT*TID. Däremot ingen signifikant effekt av TID. Interaktionseffekten innebär att fabrikaten utvecklas olika över tid.

Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

Ny (1997): Stims 6200 > Reflexite = 3M = Stims 4500 1 år (1998): Stims 6200 > Reflexite = 3M > Stims 4500 2 år (1999): Stims 6200 > Reflexite > 3M > Stims 4500 3 år (2000): Stims 6200 > Reflexite > 3M > Stims 4500

(31)

3.2.10 Orange EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange EG-material 0 10 20 30 40 50 60 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson 3M Seibulite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

Ny (1997): – 3 år (2000): Seibu > 3M > Fasson

(32)

3.2.11 Orange SEG-material

Det finns endast ett orange SEG-material, varför ingen analys kan göras.

Orange SEG-material 0 10 20 30 40 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Seibulite

Kommentar: Kurvan i figuren ovan har en nivå hos retroreflexionen på ca 30

(cd/m2)/lux. Detta kan jämföras med motsvarande nivå hos Seibulites EG material i den förra figuren. Nivån är drygt 50 (cd/m2)/lux i den figuren.

Eftersom SEG materialen är tillverkade med syfte att ha en högre retro-reflexion än motsvarande EG material måste resultatet ifrågasättas. En nära-liggande förklaring till utfallet kan vara att man förväxlat Seibulites orange EG och SEG material vid monteringen av dessa på provskyltarna.

Detta skulle i så fall också kunna förklara den oväntat låga retroreflexionen hos kurvan för SEG i figuren under punkt 3.1.3.

(33)

3.2.12 Orange HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange HR-material 0 20 40 60 80 100 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite

Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen

inter-aktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

Ny (1997): – 3 år (2000): Seibu > 3M

Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta

kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt.

(34)

32 VTI meddelande 912 3.2.13 Orange PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange prismamaterial 0 50 100 150 200 250 300 350 400 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Stims 6200 3M Reflexite

Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att

kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

Ny (1997) – 3 år (2000): 3M > Stims 6200 > Reflexite

Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta

kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt.

(35)

3.2.14 Röda EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda EG-material 0 5 10 15 20 25 30 35 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat förändras mera över tid än andra.

Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu = 3M 1 år (1998): Kiwa > Seibu > 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > 3M 3 år (2000): Kiwa > Seibu > 3M

Kommentar: I likhet med Vit och Gul 3M EG har Röd 3M EG haft den största

försämringen. Försämringen av Röd 3M EG är över 40% efter tre år. Samtidigt har Röd 3M EG lägst retroreflexion av de olika EG-materialen efter 3 år.

(36)

34 VTI meddelande 912 3.2.15 Röda SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda SEG-material 0 5 10 15 20 25 30 35 40 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson Seibulite Kiwalite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Fasson > Seibu 1 år (1998): Fasson = Kiwa > Seibu 2 år (1999): Fasson > Kiwa > Seibu 3 år (2000): Fasson > Kiwa > Seibu

(37)

3.2.16 Röda HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda HR-material 0 10 20 30 40 50 60 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

(38)

36 VTI meddelande 912 3.2.17 Röda PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda prismamaterial 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Stims 6200 Stims 4500 3M

Resultat: Signifikant skillnad mellan fabrikat. Ingen skillnad över tid och ingen

interaktion.

(39)

3.2.18 Gröna EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna EG-material 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

(40)

38 VTI meddelande 912 3.2.19 Gröna SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna SEG-material 0 5 10 15 20 25 30 35 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson Seibulite Kiwalite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Fasson > Seibu 1 år (1998): Kiwa > Fasson > Seibu 2 år (1999): Kiwa > Fasson = Seibu 3 år (2000): Kiwa > Fasson > Seibu

(41)

3.2.20 Gröna HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna HR-material 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

Resultat: Effekterna av FABRIKAT och TID är signifikanta. Kurvorna avviker

inte från parallellitet.

(42)

40 VTI meddelande 912 3.2.21 Gröna PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna prismamaterial 0 20 40 60 80 100 120 140 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _{Stims 6200} Stims 4500 3M Reflexite

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

Ny (1997): Reflexite > Stims 6200 = Stims 4500 = 3M 1 år (1998): Reflexite > Stims 6200 = Stims 4500

Reflexite > 3M, Stims 6200 > 3M

2 år (1999): Reflexite > Stims 6200 > 3M = Stims 4500 3 år (2000): Reflexite > Stims 6200 > 3M > Stims 4500

(43)

3.2.22 Blå EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå EG-material 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _3M Seibulite Kiwalite

Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen

inter-aktionseffekt- kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

(44)

42 VTI meddelande 912 3.2.23 Blå SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå SEG-material 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fasson Seibulite Kiwalite

Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från

parallellitet.

(45)

3.2.24 Blå HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå HR-material 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) 3M Seibulite Kiwalite

Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från

parallellitet.

(46)

44 VTI meddelande 912 3.2.25 Blå PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå prismamaterial 0 10 20 30 40 50 60 70 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) _{Stims 6200} Stims 4500 3M Reflexite

Resultat: Alla effekter signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID

innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande:

Ny (1997): Stims 6200 = Reflexite > Stims 4500 = 3M 1 år (1998): Stims 6200 = Reflexite > 3M = Stims 4500 2 år (1999): Reflexite = Stims 6200 > 3M = Stims 4500 3 år (2000): Reflexite = Stims 6200 > 3M = Stims 4500

3.2.26 Sammanfattande resultat – fabrikat

De flesta material av de olika fabrikaten behåller sin retroreflexion väl över de tre första åren. Vissa kombinationer av folietyp och fabrikat visar t.o.m. förbättrad retroreflexion efter 3 år. Prismamaterialet Reflexite är det bästa exemplet på detta. Vad detta resultat kan bero på vet vi inte. En möjlig förklaring kan vara att foliernas färg förändrats mot mer ljusstarka färger d.v.s. mot vitt och/eller gult.

Andra kombinationer av fabrikat och folietyp visar en relativt snabb försämring av retroreflexionen över de tre första åren. De bästa exemplen på detta är vit, gul och röd 3M EG samt gul och grön folie av prismamaterialet Stimsonite 4500.

Några slutsatser om materialens ”åldringsbeständighet” för exponeringstider längre än 3 år kan inte dras utifrån dessa resultat.

(47)

3.3 Jämförelse mellan provplatser – Vita folier

I detta avsnitt redovisas retroreflexionen för de fyra typerna av vita folier över provplatser. Motsvarande redovisning för övriga fem färger redovisas inte då dessa resultat knappast tillför någon kunskap.

3.3.1 Vita EG-material

Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID)

Vita EG-material 0 20 40 60 80 100 120 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby

Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den

signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testerna är inte lika lätta att tolka som i av-snittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion:

Ny (1997): Linköping Gamleby Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda

1 år (1998): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Frederiksborg Vanda Ribe

2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Vanda Frederiksborg Ribe

3 år (2000): Reykjavik Vanda Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Ribe

Kommentar: Kurvorna är fallande för alla provplatser utom för Vanda, som visar

(48)

3.3.2 Vita SEG-material

Vita SEG-material 0 20 40 60 80 100 120 140 160 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby

signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet.

Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion:

Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda

1 år (1998): Gamleby Linköping Frederiksborg Rovaniemi Reykjavik Ribe Vanda

2 år (1999): Gamleby Frederiksborg Reykjavik Linköping Ribe Rovaniemi Vanda

3 år (2000): Vanda Reykjavik Gamleby Frederiksborg Rovaniemi Linköping Ribe

Kommentar: Liksom för EG materialen (se 3.3.1) avviker Vanda från en fallande

(49)

3.3.3 Vita HR-material

Vita HR-material 0 50 100 150 200 250 ny 1 år 2 år 3 år R (mcd/m 2/lu x) Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby

signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet.

Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna från bättre till sämre med avseende på retro-reflexion:

Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Frederiksborg Rovaniemi Ribe Vanda

1 år (1998): Linköping Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Vanda Ribe

2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Vanda Ribe Reykjavik

3 år (2000): Vanda Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Ribe Linköping

Kommentar: I likhet med EG- och SEG-materialen avviker också HR-materialen

(50)

3.3.4 Vita PRISMA-material

Vita prismamaterial 0 100 200 300 400 500 600 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby

Resultat: Signifikant effekt av TID men ingen signifikant effekt av PLATS och

ingen interaktion (PLATS*TID).

Den signifikanta effekten av TID innebär att retroreflexionen avtar och kurvorna faller. Den ej signifikanta effekten av PLATS innebär att avvikelserna hos kurvorna för provplatserna kan förklaras av slumpen. Något statistiskt skäl för att presentera en rangordning av provplatserna finns därför inte. Skillnaderna mellan kurvorna kan förklaras av slumpen.

3.3.5 Sammanfattande resultat – provplats

Att effekten av provplats inte varit signifikant för vita prismamaterial men för de tre övriga materialen kan förklaras av att mätvärdena för prismamaterialen varit behäftade med en mycket större felvarians än för övriga typer av material. Denna ökade felvarians förklaras till stor del av att prismamaterialen har en ”optisk axel”, som skall vara vertikalt monterad. Vid monteringen på provskyltarna har många av provplåtarna istället monterats med den optiska axeln i horisontellt läge.

En annan obesvarad fråga är varför mätningarna av EG-, SEG- och HI-mate-rialen på provplats Vanda avviker från övriga provplatser genom att resultera i en stigande i stället för en fallande kurva över tid? Samma mätinstrument, som an-vänts i Vanda har också anan-vänts vid mätningarna i Rovaniemi. En möjlig förkla-ring kan vara att mätresultaten påverkas av lufttemperaturen vid mättillfällena. Detta bör undersökas närmare.

(51)

3.4 Redovisning för varje provplats – Vita folier

3.4.1 Frederiksborg

Retroreflexionen för alla folier över 3 år:

Frederiksborg - EG och SEG

0 20 40 60 80 100 120 140 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fas 1500 Fas 2500 3M 2200 Seb 7000 Seb 17000 Kiwa 2000 Kiwa 12000

Ribe - HR och prisma

0 100 200 300 400 500 600 700 ny 1 år 2 år 3 år R (mcd/m 2/lu x) Stim 6200 Stim 4500 3M 2800 3M 3990 Seb 700 Kiwa 22000

(52)

3.4.2 Ribe

Vanda - EG och SEG

Ribe - HR och prisma

0 100 200 300 400 500 600 700 ny 1 år 2 år 3 år R (m c d /m 2/lu x ) Stim 6200 Stim 4500 3M 2800 3M 3990 Seb 700 Kiwa 22000

(53)

3.4.3 Vanda

Vanda - EG och SEG

Vanda - HR och prisma

0 100 200 300 400 500 600 700 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Stim 6200_{Stim 4500} 3M 2800 3M 3990 Seb 700 Kiwa 22000

(54)

3.4.4 Rovaniemi

Rovaniemi - EG och SEG

Rovaniemi - HR och prisma

0 100 200 300 400 500 600 700 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Stim 6200 Stim 4500 3M 2800 3M 3990 Seb 700 Kiwa 22000

(55)

3.4.5 Reykjavik

Reykjavik - EG och SEG

0 20 40 60 80 100 120 140 160 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fas 1500 Fas 2500 3M 2200 Seb 7000 Seb 17000 Kiwa 2000 Kiwa 12000

Reykjavik - HR och prisma

0 100 200 300 400 500 600 700 800 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Stim 6200_{Stim 4500} 3M 2800 3M 3990 Seb 700 Kiwa 22000

(56)

3.4.6 Linköping

Linköping - EG och SEG

0 20 40 60 80 100 120 140 160 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fas 1500 Fas 2500 3M 2200 Seb 7000 Seb 17000 Kiwa 2000 Kiwa 12000

Linköping - HR och prisma

(57)

3.4.7 Gamleby

Gamleby - EG och SEG

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 ny 1 år 2 år 3 år R (cd/m 2/lu x) Fas 1500 Fas 2500 3M 2200 Seb 7000 Seb 17000 Kiwa 2000 Kiwa 12000

Gamleby - HR och prisma

(58)

3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på

fyra provplatser

Referenstavlorna finns i Frederiksborg, Vanda, Rovaniemi och Linköping. Ana-lyserna görs endast för de vita materialen. Fyra variansanalyser, en för varje typ av reflexmaterial. Jämförelsen görs mellan referensskylten och provplatsens fyra provtavlor med avseende på retroreflexionsmätningarna år 2000.

EG-material

Envägs variansanalys (REFTAVLA)

Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg.

SEG-material

HR-material

Resultat: Signifikant effekt av REFTAVLA. Analysen visar att de vita

referens-tavlorna av typ HR hade högre värde än provreferens-tavlorna längs väg. PRISMA-material

Sammanfattande kommentar

Endast en av fyra analyser har givit en signifikant skillnad efter 3 år. Om det sker någon påverkan av exponering för trafik bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid.

3.6 Beroendet av riktning söder/norr

Analysen avser endast provtavlorna efter väg. Den baseras på mätningarna av retroreflexionen hos de vita folierna år 2000.

EG-material – alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING)

Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr.

SEG-material – alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING)

HR-material – alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING)

(59)

PRISMA-material – alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING)

Reykjavik (öster/väster)

Motsvarande analyser har också gjorts för Reykjavik. Hypotesen är här att ”sand-blästring” försämrar tavlan riktad mot öster (förhärskande vindriktning) mera än den mot väster. Analysen ger inte heller här någon signifikant effekt. En klar tendens finns dock. Den går i hypotesens riktning.

Sammanfattande kommentar

Ingen av analyserna har givit några signifikanta effekter efter 3 år. Om det sker någon påverkan av väderstreck bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid.

När det gäller effekt av riktning norr-söder är det kanske mera intressant att studera hur färgen påverkas. I och med att mätningarna vid kommande tillfällen skall kompletteras med mätning av färg kommer det att finnas underlag för sådana analyser vid kommande redovisningar.

(60)

4 Resultat 2000, Färgmätning

4.1 Kontroll av metod: Upprepad mätning på vit

PRISMA-reflex

Dessa mätningar är utförda med Gardner Colour-Guide 6805, som mätinstrument, på en vit PRISMA-folie (PM). Mätpunkten har varit densamma medan folien rote-rats mellan varje mätning. Resultatet redovisas i figuren nedan:

Test af farvekoordinater. Danm ark Hvid refleks. Folie 3 M type PM.

Måling sam m e sted på folien, m en i forskellige vinkler

0,275 0,295 0,315 0,335 0,355 0,375 0,395 0,275 0,295 0,315 0,335 0,355 0,375 x

y Grænse for hvid

Målepunkter

Kommentar: Resultatet av mätserien visar att mätresultatet är starkt beroende av

prismafoliens orientering i förhållande till mätinstrumentet. I detta fall är varia-tionen i variabeln y så stor att mätvärden ligger på båda sidor om den godkända boxen för vit färg.

Kontrollmätningar av de svenska provskyltarna före utplacering på prov-platserna har visat, att monteringen av prismafolierna på provskyltarna gjorts mer eller mindre slumpmässigt och oberoende av prismafoliernas ”optiska axel” dvs. av vad som skall vara ”upp” och ”ner” på folien.

Slutsats: Resultaten av de mätningar på PM-folier, som redovisas i det

följ-ande, kan i hög utsträckning vara beroende av hur dessa folier monterats på prov-tavlorna.

(61)

4.2 Redovisning av resultaten

Resultaten nedan är redovisade grafiskt dvs. med hjälp av figurer. I dessa är färg-boxen för den aktuella signalfärgen inritad liksom koordinatpunkterna för varje mätvärde.

För varje färg visas först en figur med resultatet över alla reflextyper. I de fall något mätvärde ligger utanför den aktuella färgboxen visas därefter figurer med den folietyp, som haft mätvärden utanför boxen. I de senare figurerna redovisas också fabrikat med hjälp av olika symboler.

(62)

4.2.1 Vit reflex

Den första figuren visar alla mätvärden för vita reflexfolier. Ett antal mätvärden från mätningarna på de danska provtavlorna ligger utanför färgboxen. Den andra figuren identifierar foliefabrikatet för mätpunkterna utanför boxen.

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Hvid refleks. Alle folietypertyper.

Dato. September 2000 0,295 0,315 0,335 0,355 0,375 0,395 0,275 0,285 0,295 0,305 0,315 0,325 0,335 0,345 0,355 0,365 0,375 x y

Grænse for hvid refleks Danmark Sverige

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Hvid refleks. Folitype PM.

Dato. September 2000 0,295 0,315 0,335 0,355 0,375 0,395 0,275 0,295 0,315 0,335 0,355 0,375 x y

Grænse for hvid refleks Danmark Stimsonite 6200 Stimsonite 4500 3 M 3990 3 M 3990 Antidug 3 M 3990 Graffitisikret Sverige Stimsonite 6200 Stimsonite 4500 3 M 3990 3 M 3990 Antidug 3 M 3990 Grafitisikret

(63)

4.2.2 Gul reflex

Två färgboxar finns för gul reflex. Den ena gäller för folietyperna EG och SEG och den andra för HI och PM. Den första figuren visar att alla mätvärden för gula EG- och SEG-folier ligger i boxen. Den andra figuren visar att några mätvärden för gula HI- och PM-folier ligger utanför boxen. Den tredje figuren visar att dessa värden är uppmätta på 3M 2800/3800 på danska provtavlor.

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Gul refleks. Folietype EG og SEG.

Dato. September 2000 0,400 0,420 0,440 0,460 0,480 0,500 0,520 0,540 0,560 0,420 0,440 0,460 0,480 0,500 0,520 0,540 x y

Grænse for gul refleks Type EG og SEG Danmark

Sverige

M å lin g a f fa rv e k o o rd in a te r. D a n m a rk - S ve rig e G u l re fle k s . F o lie typ e H I o g P M .

D a to . S e p te m b e r 2 0 0 0 0 ,4 0 0 0 ,4 2 0 0 ,4 4 0 0 ,4 6 0 0 ,4 8 0 0 ,5 0 0 0 ,5 2 0 0 ,5 4 0 0 ,5 6 0 0 ,4 2 0 0 ,4 4 0 0 ,4 6 0 0,4 8 0 0 ,5 0 0 0 ,5 2 0 0,5 4 0 0 ,56 0 x y G ræ n s e fo r gu l re fle k s T ype H I o g P M D a n m a rk S ve rig e

(64)

62 VTI meddelande 912 M å lin g a f fa rv e k o o rd in a te r. D a n m a rk - S ve rig e G u l re fle k s . F o lie ty p e H I. D a to . S e p te m b e r 2 0 0 0 0 ,4 00 0 ,4 20 0 ,4 40 0 ,4 60 0 ,4 80 0 ,5 00 0 ,5 20 0 ,5 40 0 ,5 60 0 ,4 2 0 0 ,44 0 0 ,4 60 0 ,4 8 0 0 ,5 00 0 ,5 2 0 0,5 40 0 ,5 6 0 x y G ræ ns e fo r gu l refle k s D a n m a rk 3 M 2 8 0 0/38 0 0 S e bu lite 7 00 /8 0 0 K iw a lite 22 0 00 S v e rig e 3 M 2 8 0 0/38 0 0 S e bu lite 7 00 /8 0 0 K iw a lite 22 0 00

(65)

4.2.3 Orange reflex

Den första bilden visar en stor spridning av mätvärden både inom och utanför boxen för orange. Alla orange EG-material ligger i boxen (ingen figur). Den andra figuren visar att det enda testade orange SEG-materialet har mätvärden utanför boxen. Den tredje figuren visar att detta också gäller de två testade HI-materialen. Den fjärde visar att två av tre testade PM-material också har värden utanför boxen.

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Orange refleks. Alle folietyper.

Dato. September 2000 0,360 0,380 0,400 0,420 0,440 0,460 0,480 0,500 0,520 0,540 0,560 0,580 0,600 0,620 x y

Grænse for orange refleks Danmark

Sverige

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige. Orange refleks. Folietype SEG.

Grænse for orange refleks Danmark Sebulite 17000/18000 Sverige Sebulite 17000/18000

(66)

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Orange refleks. Folietype HI.

Grænse for orange refleks Danmark 3 M 2800/3800 Sebulite 700/800 Sverige 3 M 2800/3800 Sebulite 700/800 M å lin g a f f a r v e k o o r d in a t e r . D a n m a r k - S v e r i g e O r a n g e r e f le k s . F o li e t y p e P M . D a t o . S e p t e m b e r 2 0 0 0 0 , 3 6 0 0 , 3 8 0 0 , 4 0 0 0 , 4 2 0 0 , 4 4 0 0 , 4 6 0 0 , 4 8 0 0 , 5 0 0 0 , 5 2 0 0 , 5 4 0 0 , 5 6 0 0 , 5 8 0 0 ,6 0 0 0 , 6 2 0 x y G r æ n s e f o r o r a n g e r e f le k s D a n m a r k S t im s o n it e 6 2 0 0 3 M 3 9 9 0 R e f le x it e S v e r ig e S t im s o n it e 6 2 0 0 3 M 3 9 9 0 R e f le x it e

(67)

4.2.4 Röd reflex

Den första figuren visar att ganska många mätvärden ligger utanför boxen för rött. Den andra figuren visar att SEG-folien Fasson 2500 ligger utanför. Den tredje att HI-folien Sebulite 700/800 har en del värden utanför. Den fjärde att danska värden på Stimsonite 6200 ligger utanför liksom både danska och svenska värden på Stimsonite 4500.

M åling a f farve koordina ter. D anm ark - S ve rig e R ød refle ks . Alle folietype r.

D a to. S e ptem be r 2 00 0 0,2 20 0,2 40 0,2 60 0,2 80 0,3 00 0,3 20 0,3 40 0,3 60 0,560 0 ,580 0,600 0,620 0,640 0,660 0,680 0,700 0,720 0 ,740 0,760 x y

G ræ nse for rø d refleks D an m ark S verige

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige. Rød refleks. Folietype SEG.

Dato. September 2000 0,220 0,240 0,260 0,280 0,300 0,320 0,340 0,360 0,560 0,580 0,600 0,620 0,640 0,660 0,680 0,700 0,720 0,740 0,760 x y

Grænse for rød refleks Danmark Fasson 2500 Sebulite 17000/18000 Kiwalite 12000 Sverige Fasson 2500 Sebulite 17000/18000 Kiwalite 12000

(68)

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Rød refleks. Folietype HI.

Dato. September 2000 0,220 0,240 0,260 0,280 0,300 0,320 0,340 0,360 0,560 0,580 0,600 0,620 0,640 0,660 0,680 0,700 0,720 0,740 0,760 x y

Grænse for rød refleks Danmark 3 M 2800/3800 Sebulite 700/800 Kiwalite 22000 Sverige 3 M 2800/3800 Sebulite 700/800 Kiwalite 22000

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Rød refleks. Folietype PM. Dato. September 2000 0,220 0,240 0,260 0,280 0,300 0,320 0,340 0,360 0,560 0,580 0,600 0,620 0,640 0,660 0,680 0,700 0,720 0,740 0,760 x y

Grænse for rød reflex Danmark Stimsonite 6200 Stimsonite 4500 3 M 3990 Sverige Stimsonite 6200 Stimsinite 4500 3M 3990

(69)

4.2.5 Grön reflex

Första figuren visar att det förekommer värden utanför färgboxen även för grönt. Detta gäller bara för PM-folier. Mätvärdena för PM-folierna visas i den andra figuren. Såväl Stimsonite som Reflexite har en del värden utanför boxen.

M å lin g a f fa rve k o o rd in a te r. D a n m a rk - S ve rig e G rø n re fle k s . A lle fo lie typ e r.

D a to . S e p te m b e r 2 0 0 0 0 ,3 0 0 0 ,3 5 0 0 ,4 0 0 0 ,4 5 0 0 ,5 0 0 0 ,5 5 0 0 ,6 0 0 0 ,6 5 0 0 ,7 0 0 0 ,7 5 0 0 ,0 0 0 0 ,0 5 0 0 ,1 0 0 0 ,1 5 0 0 ,2 0 0 0 ,2 5 0 0 ,3 0 0 x y G ræ n s e fo r g rø n re fle x D a n m a rk S v e rig e

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Grøn refleks. Folietype PM. Dato. September 2000 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0,550 0,600 0,650 0,700 0,750 0,000 0,050 0,100 0,150 0,200 0,250 0,300 x y

Grænse for grøn refleks Danmark Stimsonite 6200 Stimsonite 4500 3 M 3990 Reflexite Sverige Stimsonite 6200 Stimsonite 4500 3 M 3990 Reflexite

(70)

4.2.6 Blå reflex

Mätvärdena för blå reflex redovisas i figuren. Alla värden ligger med marginal innanför boxen. Så här borde resultaten se ut också för de övriga färgerna.

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Blå refleks. Alle folietyper.

Dato. September 2000 0,000 0,050 0,100 0,150 0,200 0,250 0,050 0,070 0,090 0,110 0,130 0,150 0,170 0,190 0,210 0,230 x y

Grænse for blå refleks Danmark Sverige

4.2.7 Sammanfattande kommentar – färgmätning

En överraskande stor andel av reflexfolierna har mätvärden för färg, som ligger utanför färgboxen för respektive färg efter tre års exponering. Blåa reflexfolier ut-gör ett undantag till detta resultat då alla mätvärden ligger innanför boxen.

Den första fråga man ställer sig utifrån detta resultat är vilken färg reflex-folierna hade som nya. För att i viss mån besvara denna fråga bör man mäta upp färgen på alla folierna på den referenstavla, som förvaras inomhus i ett mörkt ut-rymme vid SINTEF. Syftet med denna provtavla är att kunna göra mätningar i efterhand av folier, som inte exponerats för ljus, väder och trafik.