Sida 1(43)
”Ibland är det skönt att vända sig till någon som bara kan lyssna”
Kvinnliga studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid studierelaterad stress
Författare: Annie Månsson & Matilda Skog Handledare: David Marcusson-Clavertz Examinator: Roger Carlsson
Termin: HT21 Ämne: Psykologi Nivå: Kandidat Kurskod: 2PS61E
Kandidatuppsats
Sammanfattning
Stress är vanligt förekommande bland människor, speciellt under studietiden. Kvinnor tenderar att uppleva stressrelaterade psykiska besvär i större mån än män och individuella copingstrategier kan vara avgörande för hur stressen hanteras, där socialt stöd och
copingstrategier har visat sig vara speciellt viktig. Följande studie utforskade upplevelserna kring studierelaterad stress genom en kvalitativ intervjudesign av sju studerande kvinnor med pågående utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö. Syftet var att undersöka kvinnliga
studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid upplevd studierelaterad stress, genom att undersöka hur det sociala stödet upplevdes och hur den studierelaterade stressen påverkades av det sociala stödet. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys och resulterade i tre teman: Sociala nätverk, Stödets betydelse och Stödets påverkan. Socialt stöd beskrevs som ett viktigt verktyg för att dämpa och hantera studierelaterad stress.
Omgivningen kunde fungera som socialt stöd på olika sätt, vilket innefattade vem som gav stödet, hur mottagliga individerna var för stödet och hur tillgängligheten av stödet kunde forma upplevelsen av studierelaterad stress. Stressnivåer kunde påverka hur mottagligheten såg ut för stödet, vilket sedan kunde påverka upplevelsen av effektiviteten av det sociala stödet. Det framkom även negativa upplevelser kring socialt stöd där studien visade hur ett frånvarande, svagt eller felaktigt stöd kunde påverka den studierelaterade stressen genom att öka eller försvåra hanteringen av den. Sammantaget visar studien på den subjektiva
upplevelsen av socialt stöd i relation till studierelaterad stress. Detta kan i sin tur bidra till en ökad förståelse för hur socialt stöd kan ges och mottas på olika sätt för att främja hanteringen av studierelaterade stressbesvär, vilket kan anammas av både människor i den direkta
omgivningen och skolverksamheter.
Nyckelord
Socialt stöd, stress, studenter, kvinnor
Abstract
Stress is a common experience and is usually associated with school life. Women tend to experience stress related difficulties in a wider range than men and coping strategies have shown to be a crucial part of managing stress. Social support has shown to be closely linked as a coping strategy to stress. The following study was focused at exploring the subjective experiences of academic stress through a qualitative interview study with seven female students at Linnaeus University in Växjö. Our purpose was to examine female student’s experience with social support as a coping strategy when they experience study-related stress.
The study explored how the support is perceived and how it affects study-related stress. The qualitative data was analyzed through a thematical content analysis and resulted in three themes: Social Network, The meaning of social support and The effect of social support.
Social support was described as an important tool for reducing and handling study-related stress. People in one’s surroundings could function as social support in different ways, depending on who provided the support, how receptive of the support the individuals were and how the access to support could shape the experience of study-related stress. Stress-levels could affect the receptivity of social support, which could alter the experienced effectivity of the support. Our study also suggested some negative effects of improper social support as an absent, weak or inappropriate support could affect the study-related stress by increasing it or obstruct the handling of it. Our study explores subjective experiences of social support in relation to study-related stress. This in turn can contribute to an increased understanding of how social support can be given and received in different ways to promote the management of study-related stress problems, which can be embraced by both people in the immediate
environment and school activities.
Keywords
Social support, stress, students, women
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund till studien ... 7
Socialt stöd som copingstrategi ... 7
Socialt stöd i relation till stress ... 9
Syfte och frågeställning ... 10
Metod ... 10
Deltagare ... 10
Instrument ... 11
Procedur ... 12
Analysmetod ... 13
Etiska överväganden ... 15
Resultat ... 17
Sociala nätverk ... 18
Sociala resurser ... 18
Tillgång ... 20
Stödets betydelse ... 22
Mottaglighet ... 23
Återhämtning ... 24
Stödets påverkan ... 25
Felaktigt stöd ... 26
Diskussion ... 29
Resultatdiskussion ... 29
Praktiska implikationer ... 35
Metoddiskussion ... 35
Framtida forskning ... 38
Referenser ... 40
Bilaga 1 ... 1
Bilaga 2 ... 3
Inledning
Enligt statistik av Folkhälsomyndigheten (2021) har stress visat sig öka de senaste åren, med tydligast statistisk ökning hos människor under 45 år. I samma mätning uppgav 25 procent i åldersgruppen 16-29 år att de upplever stress på en medel eller hög nivå (Folkhälsomyndigheten, 2021). En faktor som kan påverka stress bland många unga är
akademiska studier. Forskning har påvisat att högskole- och universitetsstudenter i högre mån upplevde stress, än yrkessamma individer i samma åldersgrupp (Folkhälsomyndigheten, 2018). Specifikt stress och upplevelser kring stress har visat sig vara en stark prediktor för en individs psykiska mående (Bovier et al., 2004). Lazarus och Folkman (1984) definierade stress som en interaktion mellan individen och omgivningen, där individens resurser utmanas och resulterar i en påverkan av eller hot mot det individuella välmåendet. Omgivningens krav överskrider individens upplevda resurser att hantera det (Lazarus & Folkman, 1984). Detta är en upplevelse som är unik för varje person och varierar beroende på individens resurser sett till bland annat personlighet, coping och sociala relationer (Rydén & Stenström, 2015).
Upplevelsen av stress varierar enligt Folkhälsomyndigheten (2021) sett till kvinnor och män, där en större andel kvinnor än män rapporterade att de upplevde höga nivåer av stress (Folkhälsomyndigheten, 2021). En undersökning av Jämställdhetsmyndigheten (2021) visade att fler kvinnor än män rapporterar en sämre stressrelaterad psykisk hälsa med långvariga stressrelaterade sjukdomar eller hälsoproblem. Bland specifikt den yngre populationen har en snabb ökning av rapporterad stress uppstått, där unga kvinnor är överrepresenterade. Här påvisades även en skillnad där kvinnor har visat sig påverkas mer av deras sysselsättning, till exempel arbetande eller studerande, än män (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Däremot påvisade Jämställdhetsmyndigheten (2021) att män inte nödvändigtvis upplever mindre stress eller mindre generell psykisk ohälsa genom bland annat statistik kring suicidala tendenser som visat sig betydligt högre hos män. I rapporten påstås samhälleliga förväntningar kring maskulinitet påverka självskattningen av den psykiska hälsan (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Detta kan tolkas som att sociala normer kring förväntad maskulinitet kan ha en
påverkan i det statiska utfallet då kvinnor i högre grad rapporterar sina stressrelaterade besvär än vad män gör även att männen upplever och lider av det.
Däremot kvarstår frågan om varför kvinnor i sådan hög utsträckning upplever psykiska besvär relaterade till stress. Jack (1991) menar med sin teori Silencing the self att främst kvinnor bortser från sina egna behov till förmån för omgivningens, vilket i sin tur genererar psykiska problem genom en ökad känslighet för faktorer som bidrar till bland annat
stressrelaterade psykiska påfrestningar. Till exempel tilldelas kvinnor och män olika normativa egenskaper som de förväntas agera utefter. I den sociala interaktionen agerar då kvinnan i linje med dessa egenskaper och kan tillsätta eventuella problem i relationer som sina egna individuella problem. På så sätt åsidosätts kvinnans behov, vilket sedan kan leda till en försämring i det individuella välmåendet och i hanteringen av stress (Jack, 1991). Ett annat sätt att förstå kvinnans utsatthet i frågan stressrelaterade besvär är genom teorin The cost of caring av Kessler et al. (1985). Teorin menar att vid stressfyllda situationer eller upplevelser av stressrelaterade psykiska besvär har kvinnor ett större engagemang till sin omgivning än män, genom tilldelade normativa egenskaper såsom omvårdande och emotionell
tillgänglighet. Detta innebär enligt teorin att kvinnor tar del av och tar åt sig mer av andras upplevda psykiska besvär. Detta påverkar i sin tur den individuella psykiska hälsan negativt och därigenom även hanteringen av till exempel stress (Kessler et al.,1985).
En viktig aspekt till att förstå och eventuellt reducera upplevd stress har enligt forskning visat sig vara det sociala stödet. Detta kan förstås genom Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll-modell och även den utvecklade versionen krav-kontroll-stöd-modellen. Dessa
modeller beskriver relationen mellan krav och kontroll som bakomliggande faktorer till främst arbetsrelaterad stress som i denna uppsats appliceras på studenten relaterad till universitetet (Karasek & Theorell, 1990). Enligt en studie av Schraml (2013) är skolan som institution en stressfaktor för studerande individer då höga krav ställs inom ramen för kunskap och lärande.
Detta i kombination med att individerna även ställer höga krav på sig själva riskerar att resultera i stress (Schraml, 2013). Upplevda krav och upplevd kontroll avgör om den upplevda stressen utspelas som positiv eller negativ. Krav definieras som stressorer eller stressfaktorer i omgivningen och kontroll definieras som möjligheten att hantera sina resurser genom till exempel självkontroll. Den utvecklade delen stöd definieras som det sociala stödet i omgivningen som enligt modellen antas ha en dämpande effekt på upplevd stress. Stödet påverkar hur individen bedömer och reagerar till stressen. Enligt modellen har individer med ett utvecklat socialt stöd uppvisat färre stressymptom än andra individer (Karasek & Theorell, 1990).
Studier har påvisat kopplingen mellan stress och socialt stöd genom att visa att ett lågt stöd från omgivning kan leda till psykiska besvär, till exempel stress, depression och ångest (De Wit et al., 2011; Richman et al., 1993). Effektiviteten i det sociala stödets påverkan på psykiska besvär har visats bero på individuella faktorer såsom ålder, kön, etnicitet och klasstillhörighet och tillhandahålls genom individer i omgivningen. Dessa individer i
omgivningen har identifierats som bland annat vänner, familj, partner och kollegor, där stödet
ser olika ut och inte alltid kräver en expertis eller kunnighet (Richman et al., 1993). Studier har visat på att socialt stöd från olika delar av omgivningen är speciellt viktigt under
människors studietid, där socialt stöd från lärare och klasskamrater kan dämpa stress och vara avgörande för det psykiska välmåendet (Friedlander et al., 2007; Furman & Buhrmester 1992;
Richman et al., 1993). Lärarens och klasskamraternas roll som tillhandahållare av socialt stöd har visats vara en mer prominent upplevelse hos kvinnor än hos män (Jackson & Warren, 2000). Mer generellt har forskning även visat att socialt stöd reducerar negativa effekter av till exempel stress på ett mer effektivt sätt hos kvinnor än hos män (Kendler et al., 2005). Detta resultat påvisades även i forskning av Miething et al. (2016) som menade att kvinnors psykiska välmående var starkt kopplat till och påverkades mest av sociala relationer och socialt stöd. Enligt Parker och de Vries (1993) har kvinnor högre tendens att agera med empati och emotion genom att i större mån anförtro sig till andra, vilket i sin tur skulle
förklara att socialt stöd har en mer betydande roll för kvinnor. Detta kopplas, enligt forskarna, till att kvinnor har en högre self-disclosure (Parker & de Vries, 1993), en högre förmåga att kommunicera och forma sociala relationer med självutlämnande och djupt personlig
information (Altman & Taylor, 1973). Detta kan återkopplas till Jack (1991) och Kessler et al.
(1985) som menade att kvinnans normativa egenskaper spelade en viktig roll i deras upplevda psykiska tillstånd och dess effekter.
Socialt stöd har utöver de positiva effekterna även undersökts utifrån de negativa aspekter där forskning har visat att stödet kan innebära konflikter (Berndt, 1989) och att användandet och tillgängligheten av det sociala stödet kan orsaka känslor av otillräcklighet och låg kompetens (Chu et al., 2010). Socialt stöd har även undersökts i relation till ensamhet, där negativa upplevelser av stödets meningsfullhet, storlek och hjälpsamhet har kopplats till en motsatt effekt och ensamhet (Richman et al., 1993). Därigenom blir socialt stöd som copingstrategi och dess funktion en intressant aspekt att studera i relation till studierelaterad stress.
Bakgrund till studien
Socialt stöd som copingstrategi
Copingstrategier definieras som hjälpmedel eller strategiska tillvägagångssätt för att hantera sin upplevda stress. Lazarus och Folkman (1984) delade in stresshantering i fyra olika kategorier. Den första kategorin var problemfokuserad coping, där individen aktivt och
medvetet agerar mot sitt problem och söker hjälp och systematiserar sin lösning av problemet.
Den andra var emotionsfokuserad coping där individen reducerar fysiska och mentala effekter av problemet. Den tredje var omdefinierande coping där det sker en kognitiv omstrukturering av problemet och beteende- och reaktionsmönster utvecklas för att ha en positiv inställning till problemet. Den fjärde och sista kategorin var undvikande coping där individen flyr problemet, ignorerar tillståndet och till exempel distraherar sig med andra företeelser. Samtliga kategorier kan enligt teorin överlappa varandra, då varje upplevelse av stress och hanteringen av
problemet är unik för varje individ (Lazarus & Folkman, 1984).
Socialt stöd som copingstrategi faller inom ramen för problemfokuserad coping eftersom det innebär att individen agerar aktivt mot sina upplevda problem och söker hjälp och stöd för hanteringen av det (Lazarus & Folkman, 1984). Inom ramen för studenter och upplevd akademisk stress har forskning visat på att copingstrategier har en betydande roll i hantering och upplevelser kring stress. Struthers et al. (2000) visade till exempel i sitt resultat på att studenter med problemfokuserade copingstrategier lyckades bättre och var mer
motiverade till sin akademiska prestation än de studenter som använde sig av emotionell copingstrategi.
Begreppet socialt stöd definieras på flertalet olika sätt av olika forskare. En teoretisk utgångspunkt som använts i denna uppsats är Tardys (1985) teori för socialt stöd. Teorin beskriver socialt stöd i fem delar. Dessa fem delar beskrivs utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Den första delen innefattar riktning som beskriver om det sociala stödet ges eller mottages. Det vetenskapliga fältet har länge fokuserat på effekter av just mottaget socialt stöd och det kommer också denna uppsats att göra. Den andra delen är disposition som beskriver om det sociala stödet är tillgängligt eller om det verkligen används. Vidare forskning menar att tillgängligt socialt stöd som inte nyttjas kan komma att påverka skolungdomars psykiska hälsa (Chu et al., 2010; Taylor et al., 2004). I denna uppsats avser socialt stöd, dels stöd som uppfattas som tillgängligt, dels upplevelsen av nyttjat socialt stöd.
En tredje del i teorin om socialt stöd är beskrivning/utvärdering. Detta innebär att uppfattningen av det sociala stödet antingen kan beskrivas eller utvärderas. Med det menar Tardy om socialt stöd undersöks för att beskriva det, eller om det undersöks för att utvärderas, men ofta kombineras dessa två inriktningar. Den fjärde delen av teorin innefattar stödets innehåll. Det beskriver det sociala stödet som ett flerdimensionellt begrepp. Utgångspunkten bygger på definitionerna av socialt stöd a) emotionellt stöd består av empati, förtroende och omtanke b) instrumentellt stöd innebär att exempelvis bistå med hjälp, resurser, tid och kunskaper c) informativt stöd innebär rådgivning och vägledning d)
värderande/uppmuntrande stöd består av olika typer av feedback för att öka självförståelsen
(Cohen & Wills, 1985; House, 1987; Tardy, 1985;). Den femte och sista delen av teorin om socialt stöd är socialt nätverk. Vilket innebär det nätverk som gör socialt stöd tillgängligt.
Tardy utgår från att det är en individs upplevelser om vilka personer som är inkluderade, som utgör definitionen av det sociala nätverket (Tardy, 1985).
Socialt stöd i relation till stress
Socialt stöd har visat sig ha en betydelse för hälsan och visat sig ha en koppling till stress, där den upplevda stressen har dämpats vid tillgång och användning av socialt stöd (De Wit et al., 2011; Rydén & Stenström, 2015). Två teorier som beskriver relationen där socialt stöd har en positiv inverkan på stress är The main effect hypothesis och The stress buffering hypothesis. Dessa teorier skapar en förståelse för hur tillgången och användningen av socialt stöd kan påverka den individuella upplevelsen av stress och reducera eventuella besvär (Cohen & Wills, 1985).
The main effect hypothesis beskriver hur socialt stöd och dess tillgänglighet har en övergripande positiv inverkan på det psykiska måendet genom direkta eller indirekta effekter.
Här handlar det om att bristen på socialt stöd är en stressande faktor och vetskapen om att stödet finns, även om det inte används, har en positiv inverkan på upplevelsen av stress. Detta kan bidra till en upplevelse av stabilitet i en individs livssituation samt ett tillkännagivande av sitt självvärde. Att interagera i ett socialt nätverk har också en bidragande faktor för
välmående, då individen med hjälp av socialt stöd kan få stöd i situationer som annars skulle kunna leda till psykisk ohälsa och negativa upplevelser av stress. Inom psykologin betraktas stödet som en social interaktion, social integration samt ett socialt lönsamt utbyte. The main effect hypothesis förutsätter således att ett ökat socialt stöd resulterar i ett ökat välmående, oberoende av nivån av tillgängligt socialt stöd (Cohen & Wills, 1985).
The stress buffering hypothesis handlar om hur en individ kan navigera sin upplevda stress och reducera dess konsekvenser genom det sociala stödet i omgivningen. Cohen och Wills (1985) beskriver teorin om Stress-buffert som att socialt stöd går att betraktas som en buffert mot negativa effekter av stress. The stress buffering hypothesis utgår ifrån antagandet att socialt stöd har en så kallad “buffrande” effekt, på de annars negativa effekterna. Teorin understryker relationen mellan stressfyllda livssituationer och socialt stöd. Stressfyllda händelser kan både vara större och/eller mindre händelser i en individs liv. Cohen och Wills (1985) föreslår att stress ökar när en individ bedömer en situation som hotfull och/eller
krävande och inte har tillgång till en passande coping-respons. Dessa situationer är sådana där
individen uppfattar vikten av att ge en respons, men att en passande respons inte omedelbart är tillgänglig. Trots att en enskilt stressande händelse inte nödvändigtvis ställer krav på en individs copingstrategier, så är det när ett problem blir till flera och är ihållande, som en individs problemlösande förmåga hämmas och då kan leda till ökade stressnivåer. Cohen och Wills (1985) beskriver stressbuffrande mekanismer av socialt stöd på två vis. Det första innebär att stöd kan komma emellan den stressande händelsen och stressreaktionen och därigenom reducera eller helt förebygga en negativ reaktion. En individs upplevelse av att andra personer kan och kommer att bidra med nödvändiga resurser kan således dämpa upplevelsen av stressfyllda händelser och även den efterföljande reaktionen. Det andra innebär att socialt stöd kan intervenera mellan upplevelsen av stress och den efterföljande fysiska effekten och därigenom minska eller helt hämma reaktionen och således även den eventuella fysiska effekten. Individens upplevelse av att den stressfyllda situationen är hotande minskar genom ett fungerande socialt stöd och därigenom kan även fysiska aspekter, såsom sjukdomar kopplade till stress, reduceras eller helt hämmas (Cohen & Wills, 1985).
Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats var att undersöka kvinnliga studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid upplevd studierelaterad stress. Med förhoppningen att fånga in olika aspekter av socialt stöd och dess påverkan vid studierelaterad stress undersöktes syftet genom frågeställningen: Vilken upplevelse har de kvinnliga studenterna av socialt stöd som copingstrategi vid studierelaterad stress och hur påverkas den studierelaterade stressen av det sociala stödet?
Metod Deltagare
Inledningsvis var målet att intervjua 6-8 deltagare i studien, vilket ansågs av författarna vara ett rimligt omfång då varje deltagare och berättelse skulle undersökas detaljerat och en statistisk generaliserbarhet inte tillhörde det kvalitativa syftet. När 7 individer intervjuats ansåg författarna att materialet nådde den mättnad och variation det föreliggande syftet strävade efter (Ahrne & Svensson, 2011). Urvalskriteriet för studien var att vara en kvinnlig student med pågående utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studietid,
utbildningsprogram och ålder ingick inte i kriteriet för urvalet men var aspekter som togs hänsyn till i diskussionssyfte senare i studien.
Eftersom forskningsfrågan styr urvalsmetoden togs den kvalitativa ansatsen och syftet att fånga in djupgående och subjektiva upplevelser hänsyn till i valet av urvalsmetod (Ahrne
& Svensson, 2011). Därigenom valdes individer ut som ansågs lämpliga för de vetenskapliga kriterierna och de upplevelser syftet strävat genom ett bekvämlighetsurval, där var och en rekryterades utifrån föregående intervjuperson genom ett snöbollsurval. Detta även med fördel till att författarna var kvinnliga studenter vid Linnéuniversitetet i Växjö med nätverk som innefattade individer inom ramen för urvalskriteriet för studien och även sett till den begränsade tidsramen (Langemar, 2008). De potentiella deltagarna kontaktades sedan via telefon med information om studien. Samtliga 7 tillfrågade studenter gav samtycke till att delta i studien. Deltagarna var i åldern 20-28 år och hade studerat mellan 1-5 år med en pågående utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Instrument
Valet av forskningsmetoden baseras på syftet att undersöka människors subjektiva upplevelser kring studierelaterad stress och socialt stöd (Se bilaga 1). Kvalitativ metod är här fördelaktigt för att kunna beskriva, tolka och skapa förståelse (Ahrne & Svensson, 2011).
Inom ramen för kvalitativ metod valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden skapades i syfte att konkretisera frågeställningarna för studien samt ge svar på dessa (Langemar, 2008).
Frågorna utformades enligt intervjuguiden som förutom bakgrundsfrågor även innefattade frågor om upplevd studierelaterad stress och upplevt socialt stöd. Bakgrundsfrågorna ställdes i syfte att veta vad som uppkom spontant för deltagarna och vad som var viktigt för dem. De mer specificerade frågorna ställdes för att svaren skulle vara täckande för det valda ämnet (Langemar, 2008).
Frågorna gällande stress utformades utifrån studien av Smyth et al. (2018). Studien mätte de skadliga konsekvenserna av vardagsstress genom att se till fysisk aktivitet och
sömnmönster samt komponenter inom stressreaktion. Dessa komponenter innefattade stressor, stress reactivity och stress recovery. Stressor syftar till själva händelsen som orsakade att stressen uppkom. Reactivity syftar till den omedelbara reaktionen på den stress som hade allra starkast påverkan. Reactivity mättes genom upplevd stress eller negativ affekt. Recovery syftar till återhämtningen efter en viss tid efter stressorn (Smyth et al., 2018). Dessa tre komponenter användes som grund för formuleringarna av intervjufrågorna gällande stress.
Frågorna berörde studenternas upplevelser kring vad med studierna som stressar dem, vad reaktionen kan bli och hur de återhämtar sig.
Frågorna om socialt stöd utgick ifrån Tardys (1985) teori för socialt stöd. Teorin grundades i att socialt stöd gick att dela in i flera definitioner som innefattade; emotionellt stöd, instrumentellt stöd, informativt stöd samt värderande/uppmuntrande stöd. Utifrån dessa definitioner utformades frågor till deltagarna om socialt stöd. Denna form av indelning av frågor utifrån Tardys (1985) teori var inget som deltagaren kunde utgöra vid intervjutillfället utan var främst en underliggande indelning för författarna. Frågorna innefattade bland annat vilken form av socialt stöd individen upplevde sig behöva vid studierelaterad stress. Det ställdes också frågor om tillgängligheten av socialt stöd och vilken betydelse socialt stöd hade för individen vid både upplevd stress och återhämtning från stress.
För att undersöka om intervjuguiden hade tillräcklig mättnad för att fånga in syftet med studien genomfördes en pilotintervju med en kvinnlig student vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Deltagaren för pilotintervjun valdes ut genom att författarna kände personen sedan tidigare och gjorde bedömningen att personen var lämplig för att kunna delta. Efter att pilotintervjun var genomförd reviderades intervjuguiden något då upptäckten gjordes att vissa frågor var ledande, svåra att svara på för deltagaren samt var irrelevanta för syftet med studien.
Procedur
Inledningsvis kontaktades en person inom en av författarnas bekantskapskrets som ansågs lämplig för studien utifrån urvalskriterierna. Intervjupersonen bads sedan
rekommendera potentiella deltagare, i enlighet med ett så kallat snöbollsurval. På detta sätt rekryterades samtliga intervjupersoner, då varje genomförd intervju avslutades med att författarna bad om tips om andra personer som skulle kunna vara av intresse för studien.
Författarna styrde sedan vilka personer de genomförde intervju med efter kontakt med den rekommenderade personen så att personen föll inom ramen för de valda kriterierna. Efter insamlade uppgifter för nästa potentiella intervjuperson kontaktades nästa person via telefon och informerades om studien och studiens syfte utifrån ett förberett informationsblad (Bilaga 2). Studien presenterades som en studie kring akademisk stress och användandet av socialt stöd. Efter muntligt samtycke att delta bokades intervjutillfälle in. Intervjuerna hölls utefter deltagarnas önskemål både fysiskt i grupprum på Universitetsbiblioteket samt skolans lokaler och även via videosamtal. Intervjuerna spelades in med inspelningsfunktionen på författarnas telefoner. Inledningsvis fick deltagarna återigen ta del av information om studien och de etiska ståndpunkterna vi utgick efter (Bilaga 2), samt muntligt ge sitt samtycke att delta i studien. Samtliga intervjuer genomfördes i november och december 2021. Vissa intervjuer
genomfördes med båda författarna närvarande och vid vissa intervjuer, där någon av
författarna var bekant med deltagaren, närvarande endast den författaren som inte var bekant med deltagaren sen innan. Efter att intervjuer genomförts enligt intervjuguiden (Bilaga 1) transkriberades materialet och sedan analyserades enligt Burnards (1991) tematiska innehållsanalys.
Analysmetod
Analysmetoden som användes till denna uppsats var av kvalitativ karaktär med ett fenomenologisk metodval. Detta var till fördel då syftet med studien var att utgå från
deltagarnas individuella upplevelse. Tematiseringen av det analyserade materialet kan sedan vara induktiv eller deduktiv. En deduktiv metod innebär att man utgår från teorier eller tidigare forskning och förutbestämmer sina teman. En induktiv metod innebär att man tematiserar utifrån det insamlade materialet. Föreliggande studie utgick främst från induktiv metod då samtlig tematisering utförts utifrån det insamlade materialet. Däremot kan studien även betraktas som delvis deduktiv, sett till att tidigare forskning och teorier legat till grund för utformningen av intervjuguiden vilket kan ha skapat en likhet i föreliggande material och slutgiltig tematisering (Langemar, 2008).
En analysmetod som ansågs lämplig för att analysera det empiriska materialet var Burnards tematiska analysmetod (1991). Denna metod gör det möjligt att bryta ner den funna materialet i olika delar. Enligt Burnards analysmetod (1991) bör intervjuerna vara
semistrukturerade där frågorna är öppna samt blivit inspelade i sin helhet. Inför analysen i denna studie spelades intervjuerna in och lästes sedan noggrant igenom och analyserades oberoende av varandra. Därefter bröts materialet ner genom kodning i olika meningsbärande enheter som relaterade till frågeställningarna. Burnards analysmetod genomgår 14 olika steg i den tematiska processen.
Steg 1 i analysmetoden innebar att anteckningar gjordes gällande de ämnen som behandlats i intervjuerna samt första tankar. Transkriberingarna lästes sedan igenom i steg 2 och ytterligare anteckningar gjordes för att uppnå en helhet av det insamlade materialet. I steg 3 i analysmetoden genomfördes en så kallad “öppen kodning” av materialet. Detta i syfte att hitta så många rubriker som möjligt som kunde beskriva innehållet. I detta steg sorterades onödigt material bort. Vidare i steg 4 analyserades de funna rubrikerna för att sedan slås ihop till större rubriker. Detta i syfte att bryta ner antalet rubriker till bredare kategorier för att få en tydlig tematisk indelning. Steg 5 innebar att den nya listan över kategorier samt underrubriker sågs över för att sedan slutföras. För att minimera risken för upprepning av kategorier och
rubriker plockades vissa bort och skapade en slutlig lista. För att öka validiteten i
analysmetoden fick medförfattaren som inte deltagit vid ett visst intervjutillfälle, i steg 6, skapa sina egna kategorier som sedan jämfördes med tidigare funna kategorier. Sedan diskuterades samtliga kategorier och nödvändiga förändringar gjordes för att undvika
författarbias. I steg 7 lästes återigen kategorilistan igenom men denna gång tillsammans med transkriberingarna, i syfte att undersöka om kategorierna täckte alla aspekter av
intervjumaterialet. Steg 8 innebar att varje transkribering ännu en gång sågs över och kodades i enlighet med listan med kategorier och underrubriker. För att bibehålla kontexten av varje meningsbärande textenhet kopierades dessa ut från transkriberingarna i steg 9, för att sedan slås samman med kategorierna. I steg 10 sammanställdes samtliga meningsbärande
textenheter med lämplig under- och överrubrik. Vid detta steg lästes också transkriberingarna igenom ännu en gång tillsammans med den slutgiltiga kategorilistan för att kunna utesluta att delar av materialet kunde passa in under flera kategorier. Vidare i steg 11 tilläts
intervjupersonerna att kontrollera uttalade citat och om dessa skulle kunna överensstämma med kategorilistan och utefter det gjordes vissa revideringar. Steg 12 innebar att samtliga meningsbärande textenheter slutfördes och allt material förvarades undan för direkt referens till rapportskrivningen som påbörjades i steg 13. Vid rapportskrivningen bearbetade
författarna varje del för sig och höll sig öppna inför intervjumaterialet under hela
skrivprocessen, i syfte att hålla sig närmare den ursprungliga betydelsen och innehållet. Efter att resultatdelen var skriven genomfördes steg 14 i Burnards analysmetod (1991) som innebar att skriva diskussionsdelen. Där knöts studiens funna resultat samman med den tidigare forskning som presenterats och de teoretiska ramverken (Burnard, 1991).
För att undvika eventuella felkällor som selektiv uppmärksamhet, så analyserades ingen underliggande mening med intervjupersonernas uttalanden utan kategorierna utformades enbart genom de explicita yttrandena som deltagarna gjorde (Langemar, 2008). Samtliga funna kategorier har också utarbetats direkt från det empiriska materialet och inga kategorier eller underkategorier bestämdes på förhand. I syfte att öka läsbarheten har mindre justeringar genomförts på enskilda citat men utan att innebörden ska ha påverkats. Exempel på
analysprocessen presenteras i Tabell 1.
Tabell 1
Exempel på analysprocessen
Meningsbärande enhet
Kondensering Kod Underkategori Kategori
När jag upplever studierelaterad stress är jag inte så mottaglig för en puss på kinden det är inte det jag behöver så jag blir nästan mer stressad.
“Fel” form av socialt stöd kan skapa mer stress
Upplevelsen av socialt stöd ser olika ut för alla
Socialt stöd kan mottas felaktigt
Mottaglighet
Vänner som själva inte pluggar förstår inte min situation och de har inte samma sätt att tänka.
Vissa vänner som inte studerar förstår inte situationen och är därigenom inte lika bra stöd
Brist på förståelse minskar effekten av det sociala stödet
Avsaknad av socialt stöd från vissa vänner
Avsaknad av socialt stöd
Jag använder inte hela mitt sociala nätverk som socialt stöd.
Stödet ser olika ut beroende på vem man får det av.
Typen av relation till en person avgör om de fungerar som socialt stöd och hur stödet ser ut
Stödet
fungerar olika
Stödets olika funktion
Funktion
Etiska överväganden
En förhållningsram för etiska överväganden under studiens gång har varit
Vetenskapsrådets (2002) etiska principer. Inom detta faller individskyddskravet som finns till för att skydda de individer som deltagit i studien. Detta krav delas upp i fyra underkategorier.
Det första är informationskravet, som innebär att deltagarna är införstådda i studiens syfte.
Deltagarna informerades om studiens bakgrund och syfte muntligt både före och vid intervjutillfället (Se bilaga 2). Det andra är samtyckeskravet, som innebär att deltagarna i studien själva bestämmer över sin medverkan och att de närsomhelst har rätt att avbryta sin
medverkan. Deltagarna informerades noggrant både före och vid intervjutillfället om
innebörden av deras samtycke till studien och att de hade möjlighet att avbryta eller ångra sitt deltagande närsomhelst. Det tredje är konfidentialitetskravet, som innebär att materialet som samlas in behandlas med hög konfidentialitet och all form av identitetsröjande information ska behandlas av behöriga individer och således försäkra deltagarna om total anonymitet. I linje med konfidentialitetskravet användes ingen information som kunde kopplas till deltagarnas riktiga identitet i uppsatsen. Detta innebar även att samtliga namn i uppsatsen uteslöts (Vetenskapsrådet, 2002).
Det fjärde och sista är nyttjandekravet, som innebär att alla former av uppgifter och material som samlats in endast används i syfte för forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Även detta var författarna noggranna med och samtligt material raderades även efter uppsatsen sammanställts. Författarna har förhållit sig till dessa forskningsetiska principer genomgående för hela studien. Deltagarna har noggrant informerats om samtliga krav och hur författarna har förhållit sig till de forskningsetiska principerna före och vid varje intervjutillfälle.
Resultat
Studien handlade om kvinnliga studenters upplevelser kring socialt stöd som
copingstrategi vid studierelaterad stress och undersökte sju kvinnors subjektiva upplevelser.
Den insamlade datan resulterade i tre teman genom en tematisk innehållsanalys: Sociala nätverk, Det sociala stödets betydelse och Det sociala stödets påverkan. Varje tema delades in i en till två kategorier, samt två till tre underkategorier. De tematiska indelningarna
presenteras i Tabell 2 och följs av studiens resultat.
Tabell 2
Identifierade teman, kategorier och underkategorier utifrån sju intervjuer
Tema Kategori Underkategori
Sociala nätverk Sociala resurser Inre och yttre krets
Nätverkets funktion Nätverkets definition
Tillgång Stödets tillgänglighet
Påverkan av stödets åtkomst
Stödets betydelse Mottaglighet Stressnivåer
Söka och få stöd Stödets effekt
Återhämtning Under och efter stress Att återuppta kontakten
Stödets påverkan Felaktigt stöd Negativa effekter
Skolans roll Önskat stöd
Sociala nätverk
Det första temat Sociala nätverk innefattade de kvinnliga studenternas uppfattning om vilka människorna i deras omgivning är som tillhandahåller socialt stöd, hur stödet fungerar, samt hur åtkomsten kan variera mellan olika relationer till människor i omgivningen. Det här temat delades upp i kategorierna Sociala resurser och Tillgång.
Sociala resurser
Deltagarna beskrev hur omgivningen bestod av olika människor som beroende på hur nära de upplevdes vara kunde agera socialt stöd i stressfyllda situationer. En deltagare beskrev hur typen av relation till personen kunde vara avgörande för om personen fungerar som socialt stöd och hur det stödet sedan ser ut. Samtliga deltagare beskrev hur dessa människor i omgivningen ingick i deras nätverk på olika sätt och en deltagare beskrev hur de kunde delas upp i nära och yttre krets.
Jag vänder mig till min familj, mina vänner och de jag studerar med. Men också bekanta. Jag skulle säga att jag har en nära och en yttre krets. Mitt nätverk är de människor som passerar genom mitt liv och blir kvar på något sätt. Den nära kretsen inkluderar familj och vänner och det mer perifera nätverket är bekanta som man kan umgås med som vet vad vi heter och som man kan ha trevligt med. Personer som kanske inte känner mig eller sett mig stressad innan (…) Alla som ingår i mitt sociala nätverk ser jag inte som socialt stöd när jag upplever stress eller studierelaterad stress.
Deltagarna beskrev att deras inre sociala krets främst bestod av familj och nära vänner.
Tre av deltagarna nämnde att deras partner utgjorde en del av deras närmaste sociala krets.
Den yttre sociala kretsen bland deltagarna var personer som beskrevs som bekanta, kollegor och lärare. Några av deltagarna menade att det fanns typer av ”externa” vänner som de ansåg agerade som socialt stöd när de upplevde studierelaterad stress. Däremot pratade de inte på samma sätt och lika ofta som med exempelvis familj och nära vänner.
Efter familj och nära vänner kommer ”externa” vänner som man kan prata med men inte gör det hela tiden, eller på samma sätt som med familj, partner och nära vänner.
Det är inte lika naturligt att söka stöd av ”externa” vänner men däremot tror jag att jag hade fått någon form av bra stöd. De kan säkert relatera till min situation.
Deltagaren menade att de som ingick i den yttre kretsen förmodligen skulle kunna vara ett bra socialt stöd men att det inte var dem hon vände sig till i första hand, istället sökte hon sig till de som stod henne närmast. Vidare beskrev ett flertal deltagare att de hade personer i sin omgivning som ingick i deras sociala nätverk men att de trots det inte alltid använde sig av dem som socialt stöd vid upplevd stress. Detta berodde, enligt flera deltagare på att de hade olika relationer till personerna som gav dem socialt stöd och det påverkade också vilket typ av socialt stöd de fick. Vissa deltagare menade att familjen var ett viktigare stöd och andra ansåg att vänner var av största vikt när de upplevde studierelaterad stress.
Enligt deltagarna såg stödet olika ut beroende på relationen till personen. Flera deltagare menade att deras familj gav dem socialt stöd vid upplevd studierelaterade stress. En deltagare menade att hon fick perspektiv på stressen och verktyg för att kunna hantera den genom att prata med sin familj. En annan ansåg att hennes familj agerade som socialt stöd i form av värmande och stöttande ord.
Bara det att mamma klappar mig medhårs och säger att allt ska bli bra är lugnande i sig. Ibland är det skönt och vända sig till någon som bara kan lyssna (..) Jag behöver inte nödvändigtvis någon som förstår mitt problem eller uppgift, men som kan lyssna och höra min frustration och låta mig ventilera.
Det framkom av vissa deltagare att de inte nödvändigtvis behövde socialt stöd genom att personen som gav stödet förstod stressen i sig, utan det räckte att det fanns någon där som lyssnade och lät deltagarna ventilera. För några deltagare var det viktigare att få socialt stöd från klasskamrater då de kunde relatera till den studierelaterade stressen. Det sociala stödet innebar då en mer konkret diskussion gällande uppkomsten av stressen. Detta ansåg
deltagarna var gynnsamt då personerna var i samma situation och hade mer förståelse.
Jag lutar mig ofta mot mina skolkamrater när jag behöver stöttning och hjälp för att förstå tentan eller uppgiften lättare och bolla med dem hur de uppfattat det. Då behöver jag nog mer konkreta svar och tips på hur jag ska lösa en uppgift, vilket jag får av mina klasskompisar.
En annan form av socialt stöd som kom från vänner som deltagarna inte studerade med kunde också vara gynnsamt men på ett annat vis, menade flera deltagare. En deltagare uttryckte att vänner som stod henne nära visste vad hon behövde höra och då sa de ”rätta”
sakerna. Det framkom också att det sociala stödet från vänner kunde innebära att deltagarna fick förståelse trots att vännerna kanske inte delade samma upplevelse. De uttryckte då att de fick en känsla av att inte vara ensamma i stressen. En deltagare menade också att hennes vänner gav henne socialt stöd i hennes studierelaterande stress genom att bara finnas där att luta sig mot och inte nödvändigtvis kunde konkret hjälpa henne med hur hon skulle hantera den.
Enligt deltagarna var socialt stöd vid studierelaterad stress av största vikt. Att ta hjälp och få stöttning från sin omgivning var något som deltagarna ansågs hjälpa dem i stressfyllda perioder med studierna. Deltagarna menade att socialt stöd och sociala relationer var
nödvändigt för att klara av stress och för att inte bära allt inombords. En deltagare lyfte dock vikten av att kunna utveckla olika strategier på egen hand för att hantera sin stress.
Det är också viktigt att kunna klara stressade situationer själv, utan att luta sig tillbaka på andra. Man måste ha en inre verktygslåda där man kan lita på sin förmåga att kunna hantera stressen på egen hand. Det tror jag är superviktigt!
Sammanfattningsvis framkom det från majoriteten av deltagarna att socialt stöd vid studierelaterad stress kunde se olika ut och ha olika innebörder. Detta var beroende av relationen till personen, vilken form av stöd som eftersöktes samt vad som ansågs viktigt för varje individuell deltagare.
Tillgång
Samtliga deltagare uttryckte att de hade tillgång till socialt stöd vid studierelaterad stress både från vänner, klasskamrater, familj och eventuell partner som alla ingick i deras sociala nätverk. Deltagarna uppgav att det ingav en trygghet i att ha personer i sin omgivning som kunde ge dem socialt stöd. Dessa personer kunde innefatta nära vänner, klasskamrater, familj och även partner. En deltagare uttryckte att hon hade möjlighet till att få socialt stöd från personer i hennes närmaste krets, men att hon inte alltid använde sig av det trots att hon borde.
Hon beskrev då hur hon kunde grubbla över studiestressen ensam under en längre tid så att hon tillslut ”missade” möjligheten att dela sin upplevelse med sin omgivning. Vidare beskrev hon att detta inte gjorde henne något då vetskapen om att hon kunde höra av sig till personer för socialt stöd, kunde ge henne ett lugn. Detta var dock beroende på hennes nivå av stress.
Hon ansåg att ju mer stressad hon var över studierna, desto större behov av socialt stöd hade hon.
En annan deltagare ansåg också att hennes omgivning kunde bidra med socialt stöd när hon upplevde studierelaterad stress, men att detta inte alltid var något hon hade behov av. Hon vände sig snarare mer inåt.
Ibland vill jag inte höra något från någon, utan i stället ha min stress för mig själv och distrahera mig från den. Jag behöver själv få mig till att börja med uppgiften och göra klart den. Då vill jag nog inte ha någon som ”tror på mig” eller någon som säger att
”jag borde börja med uppgiften”. Jag vill nog hellre lösa det själv.
Vidare beskrev hon att vid stressade perioder med studierna ville hon hantera det på egen hand och hade inget behov av hennes närmaste krets gav henne socialt stöd i form av stöttande ord. En deltagare beskrev hur hon tagit hjälp av resurser som universitetet
tillhandahåller i form av kurator när studiestressen varit som mest påtaglig. Hon menade att detta inte var en person hon vanligtvis skulle vända sig till då hen inte ingick i hennes närmaste nätverk, men att hon såg möjligheten till att få socialt stöd utifrån ett mer objektivt perspektiv.
Jag kan känna att det någon gång ibland kan vara skönt att få prata med någon utomstående som en kurator, dit har jag gått ibland. Trots att jag inte känner hen men mest för att få perspektiv på min upplevda stress i skolan. Det är skönt att få hjälp med vilka strategier jag kan använda mig av när plugget känns övermäktigt.
En annan deltagare menade att hon alltid hade personer i sin närmaste omgivning att vända sig till för socialt stöd och att hennes studierelaterade stress skulle öka om hon inte hade det. Vidare talade en annan deltagare om hur åtkomsten till att kunna få socialt stöd från sina vänner har försvårats då distansundervisningen blivit en normalitet under pandemin av Covid-19. Hon menade att det inte blivit lika naturligt att kunna dela sina stressrelaterade upplevelser om studierna med klasskamrater, då de inte kunnat ses på samma sätt som förut.
Familjen blev således en större källa till socialt stöd när hon upplevde studierelaterad stress.
En deltagare beskrev hur vetskapen om att ha personer att kunna få stöd ifrån inte påverkade hennes studierelaterade stress i förebyggande syfte. Istället blev det viktigare att veta att hon hade personer i sin omgivning som kunde ge henne socialt stöd när hon var som allra mest stressad.
Vetskapen om att jag har socialt stöd om jag skulle behöva, tror jag inte påverkar min studiestress. Inte den stress som jag upplever i alla fall. Såklart när jag väl är i skiten så hjälper det väl att vetskapen om att jag har tillgång till socialt stöd. Men inte i
förebyggande syfte som liksom.
En av deltagarna delade inte denna upplevelsen och menade att tryggheten i att hennes omgivning kunde ge henne stödet hon behövde, kunde hjälpa henne både i förebyggande syfte och när den studierelaterade stressen var som mest påtaglig. Enligt henne behövde inte stödet komma från en person som satt i samma situation som henne utan det var tillräckligt att hon visste vart hon kunde vända sig vid behov.
Mamma är ju bara ett samtal bort och det är såklart lugnande i sig. Jag vet att jag kan ringa henne när stressen börjar smyga sig på men också när den är som värst. Mamma förstår kanske inte det här med studierelaterad stress men jag vet att jag alltid kan ringa henne.
Sammantaget framkom det att deltagarna tyckte det var viktigt att ha möjlighet att få socialt stöd vid studierelaterad stress. För vissa deltagare utnyttjade man dock inte alltid den möjligheten trots att man kanske hade behövt det för att lättare hantera sin stress. Detta kunde bero på att man visste att det fanns personer att vända sig till och den tanken gav trygghet och lugn. Det kunde också bero på individuella skillnader hos deltagarna som att man exempelvis hade behov av att hantera den studierelaterade stressen på egen hand. Det framkom också från vissa deltagare att den studierelaterade stressen förmodligen skulle öka om man inte hade möjlighet till att få socialt stöd vid upplevd stress med studierna.
Stödets betydelse
De kvinnliga studenterna berättade om hur betydelsen av det sociala stödet kan variera när de upplever studierelaterad stress. Behovet av specifika stöd visade sig skifta beroende på flertalet faktorer och kom i sin tur påverka effekten av det sociala stödet. För att beskriva hur deltagarna resonerade kring detta delades temat upp i två kategorier: Mottaglighet och Återhämtning.
Mottaglighet
Deltagarna beskrev hur former av socialt stöd kan verka på olika sätt. Ett upplevt felaktigt stöd kan skapa mer stress och förvärra situationen som annars hade kunnat dämpas av ett effektfullt och upplevt bra stöd. En deltagare beskrev hur upplevelsen av socialt stöd ser olika ut för den som mottar och den som ger, där en missbedömning kan vara avgörande för hur effektivt och gynnsamt det sociala stödet anses vara. Detta är en bild som samtliga deltagare hade en uppfattning kring och beskrev på olika sätt hur sökandet efter socialt stöd kunde vara en medveten och aktiv process för att rikta sökandet till de individer som hade kunnat ge bäst stöd. En deltagare beskrev hur nivåerna av stress påverkade vilket stöd man behövde eller vill ha. Hon beskrev hur en viss form av stöd kunde trigga hennes stress även att det utfördes med välmening.
När jag upplever studierelaterad stress är jag inte så mottaglig för en puss på kinden och svävande och flummiga ord som stöd, det är inte det jag behöver så jag blir nästan mer stressad.
Stödets effekt var därigenom en prominent aspekt i deltagarnas berättelser och
relaterades ofta till hur mottagliga de ansåg sig vara till ett specifikt stöd. Ett svagt stöd ansågs generera mer stress kring studierna och även uppdaga negativa känslor, där en deltagare beskrev hur hon specifikt kunde känna sig utelämnad och dumförklarad vid en interaktion där det eftersökta stödet inte levde upp till hennes krav. En annan deltagare beskrev hur hon kunde rikta sitt sökande av socialt stöd vid upplevd studierelaterad stress för att effektivisera stödet och konkretisera vad som behövde göras för att ta sig igenom den stressfyllda perioden.
Flera deltagare beskrev hur de kunde söka och finna socialt stöd hos klasskamrater och lärare för konkreta svar och tips, i stället för att söka sig till familj och vänner. Den närmre kretsen kunde agera annan form av stöd som i sin tur kunde lugna en del av den upplevda stressen i form av uppmuntrande ord, men inte handfasta råd som skulle lösa situationen som skapade den upplevda stressen. En deltagare beskrev den känslan som att hon ansåg det orimligt att sätta krav på människor i sin omgivning som inte är insatta i de studierelaterade problemen att kunna ge handfasta råd och därigenom söker hon sig till människor som kan relatera.
Jag kan inte förvänta mig att personer som inte studerar förstår det jag pluggar eller har svar på det jag är stressad över. När jag behöver konkreta svar och tips söker jag i stället stöd av mina klasskamrater och eventuellt lärare
Deltagarna beskrev hur någon form av mottaglighet från deras sida krävdes för att stödet skulle kunna anses bra för den specifika situationen. Ett socialt stöd i en situation kunde i en annan situation förvärra den upplevda stressen och skapa en motsatt effekt. Detta relaterades av flera deltagare till perioder eller situationer när stressen upplevdes mest påtaglig. En annan deltagare gav bilden av att stöd för henne under den mest stressfyllda perioden kunde vara uppmuntrande ord som i sin tur kunde motivera henne att slutföra sin uppgift eller lösa det problem hon stod inför.
Socialt stöd betyder jättemycket för mig när jag är stressad i plugget. Då vet jag att jag har en klippa att luta mig mot. Jag kan känna att “Idag är en tuff dag, idag behöver jag prata med min mamma”. Och då känns det skönt att kunna hämta andan i hennes famn typ. Det kan också trigga mig att kunna lösa problemet
Deltagarna beskrev således hur de var och en besatt en bild av hur ett bra socialt stöd skulle se ut i specifika stunder och vissa deltagare kunde därigenom se hur de nästan inte blir mottagliga för någon annan form av stöd.
Återhämtning
Efter en stressfylld period beskrev flera deltagare hur det sociala stödet man strävade efter kunde ändras. Deltagarna beskrev på olika sätt hur de gärna tog det lugnt efter en stressig tid och gärna nådde ut till sin omgivning för att samla kraft. En deltagare beskrev hur det konkreta stödet hon sökt under den stressiga perioden gick över till ett behov av att finna socialt stöd i form av återhämtning hos hennes närmsta omgivning och känna behovet av ett annat form av stöd än under den perioden hon upplevde som mest stress med studierna.
När jag är som mest stressad blir jag så ”inzoomad” och fast i nuet och den stressade känslan och uppgiften så jag ej kan tänka klart. Jag kan känna mig hjälplös ibland och söka stöd men inte nödvändigtvis behöva höra någonting just då. Det är ganska olika.
Efter en stressig tid kan jag backa lite, få nytt perspektiv och lyssna på folk. Se att stressen var överdriven och onödig.
Att vända sig till omgivningen efter en stressfylld period och att omgivningen visar förståelse genom att höra efter hur personen har hanterat sin stress var återkommande aspekter som deltagarna lyfte fram.
För mig är det nog viktigt med det sociala stödet vid återhämtning att min omgivning återkopplar och kollar med mig hur det är nu när stressen lagt sig. Det är viktigt för mig och ett bra stöd anser jag då är att min omgivning blir mer förstående. De förstår att nu har hon den här tentan, hon är stressad, hon måste plugga tills dess, nu har den lagt sig och nu kan vi umgås och nu kan vi prata om det. Både att man njuter av att vara lediga tillsammans men också att man pratar om stressen som har varit.
En annan deltagare lyfte också hur återkoppling kring stressen är en viktig del av det sociala stödet och att man samtidigt ska kunna gå vidare och släppa en stressig period. Flera deltagare uttryckte att de finner stöd i att kunna släppa sina tankar från skolan och stressen.
Efter en stressig tid vill jag gärna umgås och göra sånt jag inte haft tid med när jag varit stressad. Det kan vara allt från att se en film ihop till att festa ihop eller åka och storhandla. Kvalitetstid. Då är det skönt att söka sig till människorna runt om mig och vända tankarna till helt andra grejer (…) Behöver inte längre tänka eller älta över tentan eller hur man svarade på uppgifterna.
Stödets påverkan
Deltagarna beskrev hur socialt stöd ibland kan utspela sig på ett sätt som inte var givarens intention, vilket i sin tur kan generera en högre stress inför studierna. Precis som ett svagt stöd har beskrivits generera mer stress har även stöd som anses fel för stunden en liknande effekt. Deltagarna har kunnat koppla detta till en brist på förståelse eller ansvar beroende på om det är vänner eller personal på skolan som de upplever detta stöd hos. För att förstå hur deltagarna har påverkats delas temat upp i kategorin Felaktigt stöd.
Felaktigt stöd
En deltagare beskrev hur goda intentioner från vänner i omgivningen kunde resultera i att hon tappade bort sig själv och sina behov inför studierelaterade uppgifter och hamnade i en stressfylld period som tog upp en stor del av hennes tid. Detta förklarade deltagaren speglar hur socialt stöd kan landa fel och orsaka en större stress än vad som ursprungligen fanns.
Mina vänner pushade på att jag skulle klara av mina uppgifter i skolan utan problem, att jag inte behövde plugga och att jag istället skulle festa och ha kul. Det var kul då och jag lyssnade, men det kom ifatt i efterhand. Jag tappade kontrollen och kom efter i skolarbetet. De visste att jag egentligen behövde lägga tid på plugget men deras typ av stöd gjorde att jag lyssnade på dem. Jag hade istället behövt någon vän eller
klasskamrat som stöttade mig i att fokusera på skolan.
Flertalet andra deltagare berättade om liknande upplevelser kring socialt stöd, där lärarnas inverkan lyftes fram. Deltagare berättade hur de försökt vända sig till lärare för stöd när de upplevt studierelaterad stress men inte bemötts på det sätt de önskat. De förklarar att de hänvisats vidare, till bland annat kurator och kursplan.
Nu måste jag kontakta en kurator jag aldrig varit hos och som jag inte vet är bra.
Istället för att den personen (läraren) kunde sagt några välvalda ord för att minska min stress. Vilket dels kan få mig att känna mig dum, för det känns som att det är rätt mycket som ska krävas för att man ska gå till en kurator. Inte bara för en baggis som skolstress liksom.
Detta har i sin tur genererat en negativ effekt där stressen har ökat och det hänvisade stödet antingen inte har använts på grund av tidsbrist, att det inte var den typen av stöd som behövdes i stunden eller som i citatet ovan uppstår en känsla av otillräcklighet. På samma sätt förklarar en annan deltagare att söka hjälp av till exempel en kurator är en tanke som slagit henne men däremot har hon aldrig gjort det då hon möts av tankar och känslor kring att hon känner sig dum eller fel som försöker få hjälp eller eventuellt skulle få hjälp.
Jag kan ibland vila tanken vid att det finns tillgång till socialt stöd hos till exempel en kurator. Det finns ju om det skulle behövas men det kan också generera mer stress, som i att jag vet att det finns men jag använder det inte. Så
blir det ett beslut att ta. Då kan jag också känna mig mer otillräcklig, ganska dum. Tankar som “behöver folk i min klass använda det här? Varför måste jag använda en kurator?
Skolan och dess roll nämndes av flera deltagare som en viktig del av socialt stöd vid studierelaterad stress. De menar bland annat att det är lärarna som ”lägger stressen i deras knän” och att skolan generellt bör arbeta mer med stödresurser vid stress för att undvika att felaktiga stöd ges. Upplevelserna handlade hos flera deltagare om att deras stress hade kunnat dämpas eller göras mer hanterbar av individer som relaterar till och arbetar inom skolan.
Det har hänt 2-3 gånger under min skoltid. Att jag har försökt vända mig till 3 olika lärare men samtliga har hänvisat mig till kuratorn. Vilket genererade i nästan ännu mer stress (..) Jag förstår för det är inte deras (lärarnas) uppgift att ta hand om min stress.
Vänner känner mig mer, de vet ju vad de ska säga ibland. Men när jag söker mig till en lärare...de har ju bättre koll på uppgiften än mina vänner. Det känns mer objektivt hos en lärare. För de vet exakt vad som behövs, vad jag behöver göra, vad som ska till för att klara uppgiften. Den typen av stöd hade de kunnat gett mig.
En annan deltagare förklarade att skolans stöd betyder mycket och att hon inte hade klarat av studierna och den stress hon upplever i relation till studierna om hon inte använde sig av en kurator. Övergripande för deltagarna är en samstämmighet kring lärarens roll.
Skolan ska steppa upp och hjälpa de eleverna som uppenbart söker hjälp och stöd i samband med studierelaterad stress. Det är på nåt sätt ändå dom som lägger det i våra knän. Vi som studenter kan ju såklart förutsättas klara det, men ibland gör man ju inte det på grund av andra omständigheter som privata grejer och händelser till exempel.
En annan deltagare delade med sig av upplevelser kring att inte bli sedd av läraren, där en form av ensamhet uppdagades och hon hade gynnats av att läraren mer aktivt försökte bedriva en dynamik inom klassen och öppna upp möjligheter för skapandet av nätverk mellan klasskamrater. Hon förklarade vidare att detta skapade en stress inför studierna som bestod av svåra och oklara uppgifter i kombination med att det inte fanns någon att vända sig till. Detta var inom ramen för digital undervisning och deltagaren menade att det hade behövts sociala verktyg och bättre upplägg för social interaktion och att det nu saknades ett engagemang och
socialt stöd från lärarens sida. En annan deltagare beskrev hur hon ansåg sociala relationer inom klasser och mellan student och lärare vara en nyckel för ett hälsosamt socialt stöd när stress uppstod. En deltagare beskrev hur hon ansåg att skolan och lärare specifikt har vetskapen om studenternas stress men inte alltid verktygen för att kunna hjälpa till. Hon beskrev hur hon upplevt ett bra socialt stöd av lärare tidigare och hur det påverkade hennes studierelaterade stress på ett positivt sätt då hon fick förståelse för hur hon skulle hantera det.
Däremot fanns en önskan att lärare arbetade på det sättet i större utsträckning och att skolan bedrev ett mer konkret stöd för olika former av upplevd stress.
Utifrån tankar och reflektioner kring negativa effekter av socialt stöd kom flera
deltagare fram till socialt stöd som de anser att de saknar eller tror hade gynnat dem på olika sätt. Deltagarna diskuterade både hur vänner, klasskamrater och lärare hade kunnat agera socialt stöd på annorlunda sätt än vad de gör i dagsläget, som sedan hade påverkat deras studierelaterade stress positiv.
Jag har frågat andra lärare vid andra kurser, men då är det svårt och problematiskt att hjälpa mig inför en tenta (…) Kan tycka att man ska sätta krav på lärare att de ska vara lite mer förstående. Klart lärarna har mycket att göra och mycket elever, men känns som stödet borde vara mer inkluderat i deras uppgift som lärare. Det hade nog hjälpt många.
Ovanstående citat uttrycktes av en deltagare som även lyfte att hon anade att upplevelsen kan se olika ut beroende på vilket utbildningsprogram man tillhör, då arbetsbördan ser olika ut för olika utbildningar och fakulteter innefattar olika lärare som kan arbeta på olika sätt.
Sammantaget beskrevs däremot en avsaknad av konkreta verktyg, tips och råd som hade kunnat vara hjälpsamt under en tuff stressperiod. Vänner och familj beskrevs täcka många aspekter som ansågs viktiga för att klara av stressen, men att behovet såg annorlunda ut i vissa situationer där mer insatta människor hade kunnat engagera sig och därigenom påverka den studierelaterade stressen i sån utsträckning att upplevelsen av stressen inte behövde bli påfrestande utan mer peppande och drivande.
Diskussion Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka kvinnliga studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid upplevd studierelaterad stress. Genom en tematisk innehållsanalys av det insamlade materialet utifrån sju semistrukturerade intervjuer utvanns tre teman; Sociala nätverk, Stödets betydelse och Stödets påverkan. Utifrån dessa teman och identifierade kategorier och underkategorier visade resultatet sammantaget att socialt stöd upplevdes vara en viktig del vid hanteringen av studierelaterad stress. Användandet och förekomsten av stödet såg olika ut för deltagarna utifrån inre och yttre faktorer som skapade förutsättningar för det sociala stödet att fungera som en gynnsam copingstrategi mot studierelaterade stressbesvär. Dessa inre och yttre faktorer handlade om vilka människor som ingick i deltagarnas sociala nätverk, vad det sociala stödet hade för betydelse i olika situationer och vilken påverkan det sociala stödet hade på den studierelaterade stressen.
Majoriteten av de kvinnliga studenterna som deltog i studien sökte socialt stöd vid upplevd studierelaterad stress på ett eller annat sätt. De flesta ansåg att de behövde något form av stöd för att kunna dela med sig av sin upplevelse och sina känslor kring stressen. Enligt Parker och de Vries (1993) har det visat sig att kvinnor i större mån anförtror sig till andra och har en förmåga att kunna kommunicera och skapa sociala relationer med självutlämnande information, vilket går i enlighet med att de flesta av de kvinnliga studenterna i någon form sökte socialt stöd. Ett fåtal deltagare uttryckte att de inte hade ett behov av socialt stöd när de upplevde en hög grad av studierelaterad stress och att de inte ansåg det nödvändigt att prata med sin omgivning om sina studierelaterade stressbesvär. Detta går i enlighet med Jacks teori Silencing the self (1991) där kvinnor ofta bortser från sina egna behov till förmån för
omgivningen vilket kan leda till ökad känslighet för stress. Trots att de deltagare som inte använde sig av ett socialt stöd uttryckte de att de hade personer i sin omgivning att vända sig till om det skulle behövas och som då kunde agera socialt stöd, vilket bidrog till en trygghet.
Enligt Cohen och Wills (1985) kan bristen på socialt stöd anses vara en stressande faktor men vetskapen om att stödet faktiskt finns, trots att det inte används, kan ha en positiv inverkan på den psykiska hälsan. Samtliga deltagare uttryckte att de hade tillgång till ett socialt nätverk som de kunde vända sig till då de upplevde ett behov av socialt stöd vid sin studierelaterade stress. Vissa deltagare delade upp sitt sociala nätverk i en yttre och inre krets där de ansåg personerna olika nära beroende på relation, vilket ledde till att stödet också såg olika ut. Tardy (1985) menar att en del av definitionen av begreppet socialt stöd innefattar socialt nätverk
