Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg •Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen
Telefon:08-7068000•Organisationsnummer: 212000-0175 • grundskoleochgymnasienamnden@sundbyberg.se • www.sundbyberg.se
Rapport om nya arbetssätt i skolan
Bakgrunden till denna rapport är att den GrönBlåa majoriteten har beslutat på nämnden, om ett långsiktigt mål, ”Sundbybergs skolor ska vara Sveriges bästa skolor”. Vad forskningen pekar på, förutom vikten av mål och uppskattning, är utveckling av arbetssätt. För att tydliggöra vilka nya arbetssätt som våra rektorer inför, ska nya arbetssätt samt resultaten av dessa redovisas för nämnden varje höst.
Redovisning avser olika arbetssätt som förekommer i olika klasser på olika skolor utifrån att det val av arbetssätt som skolan och läraren gör grundar sig i elevernas behov och intresse och i syfte att förbättra elevernas kunskapsutveckling. Nya arbetssätt kan också innefatta organisatoriska förändringar som har direkt bäring på elevernas situation och/eller kunskapsutveckling.
Redovisningen bygger på skolornas inlämnade material kompletterat med relevanta delar av respektive skolas studieresultatsrapport. Detta har lett till att redovisningen inte ser likadan ut
Duvboskolan
För att öka måluppfyllelsen hos skolans elever arbetar Duvboskolan med olika digitala verktyg. Detta görs från förskoleklass till årskurs 6 samt på fritidshemmet och är en del av den ordinarie undervisningen. Det eleverna arbetar med kan vara ren färdighetsträning till att källkritiskt kunna granska och värdera olika slags källor;
digitala samt analoga.
Inom förskoleklassen använder skolan Ipad, smartboard och dokumentkameran i syfte att befästa kunskaper men även för att gå igenom barnens frågeställningar.
Resultat av detta kan pedagogerna i förskoleklasserna se genom att de flesta förskoleklassbarnen läser och skriver på våren.
Skolan har sett bra resultat när det gäller matematiken. Framförallt
antalsuppfattning och räknesätten addition och subtraktion samt hur klockan fungerar och lägesord. I förskoleklassen testas också spelappen Vektor som är framtagen av forskare inom kognitiv neurovetenskap och matematik för att hjälpa barn förbättra sina kognitiva och matematiska förmågor genom att träna
arbetsminne, talförståelse och problemlösningsförmåga.
Inför ht- 17 börjar nu så gott som alla klasser arbeta med Google Classroom.
Eleverna är inbjudna till digitala klassrum i varje ämne. Där hittar de uppgifter de ska göra under lektionstid i de olika ämnena och sedan ska uppgiften lämnas in och bockas i att den är klar. Det gör dem medvetna om vad som förväntas av dem och vad de ska hinna med under en lektion. Om en uppgift sträcker sig längre över flera lektioner, kan eleverna öppna uppgiften och jobba. När nästa lektion börjar kan de bara öppna uppgiften igen så finns det de gjort tidigare sparat i dokumentet.
De elever som är i behov av stöd vid läsning kan få möjlighet att lyssna på texterna och behöver inte kämpa sig igenom längre texter. Det är inlästa läromedel men även skönlitteratur så elever som inte vill läsa för att de tycker det är jobbigt eller tråkigt kan lyssna på böckerna.
Grönkullaskolan
På Grönkullaskolan har man börjat jobba med en-till-en med Chromebooks och G- suite i samtliga högstadieklasser. Det innebär att varje elev får en Chrome book att använda under sin skoltid på Grönkullaskolan. I arbetet ingår även att elever och lärare använder sig av G-suite. Skolan har även köpt in en digital pedagogisk plattform från Digilär som komplement till Infomentor och G-suite. Planen är att arbetet med de digitala verktygen kommer att utvärderas varje läsår och utökas till att även inkludera åk 5 och 6 kommande läsår.
Vidare delades högstadiet in i tre parallella årskurser med mindre klasser som följd inför innevarande läsår. Utgångspunkten var att med färre elever i varje klass lättare kunna individualisera undervisningen och fånga upp både elever med behov av extra stöd och de med behov av större utmaningar. Detta har i praktiken inneburit hög lärartäthet i klassrummet.
Grönkullaskolan har också under året arbetat med fortbildning i och av extra anpassningar som gett resultat, som skapat ett lugnare och tryggare klassrumsklimat och där skolan metodiskt jobbar mot att alla elever ska få rätt kravbild och
förväntningar på sig. I de lägre åldrarna har skolan arbetat mer systematiskt med att medvetandegöra lärandet för eleverna samt att synliggöra faktorer som spelar in på t.ex. mentorstid, klassråd och elevråd.
Kymlingeskolan
Kymlingeskolan har identifierat några viktiga och framgångsrika arbetssätt som genomsyrar merparten av skolans undervisning, med grund i forskningen. Det är språkutvecklande arbetssätt, digitala arbetssätt, ämnesövergripande/tematiska arbetssätt och elevaktiva/inkluderande arbetssätt. Skolan har tre
fokusområden/prioriterade utvecklingsområden där ett ökat digitalt lärande är ett av dem. Skolans lärarlag har provat betydligt mer digitala verktyg i undervisningen under året.
Lärarna och eleverna använder greenscreen som innebär att de skapar filmer med ipads, de gör presentationer av olika slag, t.ex. använder Key Note, Power point, digitala anslagstavlor såsom Padlet för att synliggöra tankar och eller utvärdera arbetsområden. Lärarna gör kahoots med eleverna som är en form av frågesport som skapas där eleverna svarar på frågorna via ipads. Eleverna lär sig söka information på nätet och jobbar med källkritik. Lärarna använder frekvent SVT play, ur.se, go noodle, youtube och inläsningstjänst för elever som behöver upplästa böcker/läromedel. Lärarna använder olika pedagogiska appar på ipads som t.ex.
tränar matematik såsom Vektor eller bokstavskännedom, stavning, storytelling m.m.
Lärarna använder projektor eller smartboard på i princip varenda lektion. Lärarna har arbetat med elevernas lärandeprocess, såsom att skapa
kunskapsrum/pedagogiska planeringar där eleverna är delaktiga. Eleverna på mellanstadiet loggar själva in i Infomentor och tar del av sina skriftliga omdömen och gjorda bedömningar för att i nästa steg leda sina egna utvecklingssamtal.
Eleverna har förbättrat sin förmåga att söka information på nätet, blivit mer medvetna om olika källor och mer källkritiska. Lärarna ser goda resultat med nyanlända elever då de fått mycket stöd med bild och ljud via ipads. Elevernas arbeten når fler mottagare när de arbetar digitalt, vilket i sin tur genererar mer motivation då de får respons och feedback från föräldrar som läser och tar del av deras arbeten. I förlängningen genererar detta en högre måluppfyllelse.
Lilla Alby skola
Genom att lärarna i åk 1-3 har fått mer tid att ägna sig åt sitt huvuduppdrag borde det vara en bidragande orsak till goda resultat i åk 1, trots att lärarna var ensam ansvariga för 26-27 elever under ht -16. Lågstadielärarna har fått mer tid till att ägna sig åt undervisningen genom att fritidshemmen har fått ta ansvar för rastverksamhet även på förmiddagsrasten, vilket tidigare har legat på lärarna.
Under läsåret 16/17 har ett flertal elever haft elevassistent/resurspedagog. Under läsåret har det pågått ett förändringsarbete med mål att inkludera elever med behov av extra stöd. Genom handledning, föreläsning på APT kring inkludering,
åtgärdsprogram som lägger mer ansvar på lärare och förväntningar från skolledning har det skett en förändring vilket innebär att inkluderingen har ökat.
Förbättringsåtgärder från läsåret 2015/2016 var att utveckla IKT i undervisningen som en del i det lustfyllda lärandet. Vid läsårstart hade skolan 24 elevdatorer och 15 iPads, utöver de datorer som fanns som extra anpassningar till enskilda elever. Från och med vårterminen 2017 har elever i årskurserna fyra och fem haft en egen digital enhet vilket är en början till ett förändrat arbetssätt. Alla lärare har fått fortbildning kring hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Fortbildningsinsatsen fortsätter kommande läsår. Förändringen har skett mot bakgrund av att skolan har en mycket låg nivå vad det gäller IKT/digitalisering. Vid läsårsstart 16/17 hade skolan 24 elevdatorer och 15 iPads att fördela på 360 elever. Den låga
digitaliseringen har lett till en traditionellt utformad undervisning och till att eleverna inte har kunnat erbjudas alternativa sätt för inlärning.
Ursvikskolan
Under hela läsåret har specialpedagog haft coachande samtal med elever som av olika skäl haft behov av detta. Samtalen har haft olika karaktär och tangerar skolans pedagogiska och sociala svårigheter att möta varje elev. I samtalen har det gjorts överenskommelser som också bidragit till ett nära samarbete med vårdnadshavarna på olika sätt.
Elever som behöver extra stimulans och utmaning träffar specialpedagogen i en liten grupp med elever i samma behov, varje vecka för att få veckans utmaning.
Elever får också möjlighet till stimulans genom att få anpassat material och särskilda extra uppgifter inom den ordinarie verksamheten.
Elevernas välbefinnande har ökat, studieresultaten har förbättrats. Motivationen för skolarbetet har också ökat.
Lärarna på mellanstadiet har samrättat delar av de nationella prov i strävan mot en mer likvärdig bedömning. Den muntliga har inte genomförts av den ordinarie läraren för att få en ny åsikt om elevernas förmåga.
Utifrån förbättringsåtgärderna från föregående läsår finns nu en samplanering mellan fritids och skola har påbörjats i varje årskurs F-3. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta även under nästa läsår.
Vidare har skolan precis kommit igång med fortbildning avseende ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kommer. Sålunda kommer detta att påverkar lärarnas arbetssätt i klassrummen och därmed leda till att fler elever når kunskapskraven.
Ängskolan F – 6
På Ängskolans F – 6 har man förändrat organisationen för årskurs 4. Skolan arbetar numer med trelärarsystem i tre klasser. Lärarna hade tidigare mentorselever i alla tre klasserna.
Resultat har blivit att lärarna har förbättrat både det sociala samspelet och kontakterna med alla elever. Vidare upplevde lärarna mentorskapet olika utifrån tidigare erfarenhet, någon saknade den mer traditionella klassföreståndarrollen, andra upplevde den nya modellen positivt och utvecklande. En nackdel var att övriga undervisande lärare hade svårt att veta vem av de tre lärarna som skulle kontaktas när det behovet uppstod.
I övrigt har speciallärarna och undervisande lärare arbetet strukturerat med uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling samt på ett bra sätt använt
skolwebbens uppföljningssystem för att på så sätt mer systematiskt kunna prioritera våra insatser. Särskilda insatser som gynnar enskilda elevers och hela elevgruppers utveckling. I tidigare analysen av våra resultat ser skolan att ett utökat systematiskt arbete har haft positiv inverkan på elevgruppens resultat. Rektor gjorde förändringar i organisationen i framförallt matematik och vilket lett till bättre resultat för ett antal av eleverna i årskurs 6.
Inför läsåret förändrades också arbetet med läxläsningen till att bli ett mer riktat stöd till elever med behov av stöd i mindre grupper av undervisande lärare.
Uppdraget behöver vidareutvecklas ytterligare vilket skolans personal kommer att diskutera vidare.
Skolledningen har under 15/16 förstärkts med en biträdande rektor och en
administratör på heltid(tidigare läsår på halvtid). Detta har lett till att skolledningen på ett mer konkret och utvecklande sätt kunnat delta i verksamheten. Det har tagits emot på ett mycket positivt sätt av hela personalgrupperna. Medarbetarsamtalen har förändrats och utvecklats när ansvaret har fördelats på två skolledare.
Ängskolan 7 – 9
Framgångsrika arbetssätt från Ängskolan 7-9 som lett till det förbättrade resultatet är:
Kunskapskraven är tydliga för eleverna.
Eleverna får individuellt anpassade uppgifter.
De elever som behöver extra stöd får det. Det finns en välfungerande spec- organisation på skolan.
De elever som är hjälpt av en dator har en sådan.
Den formativa bedömningen ger resultat. Detta är tidskrävande för lärarna men är kanske den viktigaste faktorn för att utveckla elevernas lärande.
Entusiasmerande lärare ger motiverade elever. På skolan finns många lärare som brinner för sina elever och för sina ämnen. Det smittar av sig på eleverna.
Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen ger resultat. Lärare har genomgått en kompetensutveckling i detta de senaste åren.
På skolan finns ett bra samarbete skola-hem. Detta är också en viktig faktor för att förbättra elevernas lärande.
Lärarna har en varierad undervisning vilket gör att eleverna får en omväxlande undervisning.
Eleverna har många tillfällen att visa färdigheter inom varje kunskapskrav.
Lärare samarbetar på olika sätt, bl a kring planering och bedömning.
Örskolan
Örskolan har förändrat arbetet på flera sätt, vilket verkar ha lett till förbättrade resultat hos eleverna.
Under året har kompetensen med personal som är behöriga i SVA förstärkts och dessa har stor erfarenhet av språkutvecklande arbete med stöd av bland annat digitala verktyg, visual learning och entrepreneriellt lärande.
Genom att Örskolan har ett tvålärarsystem i samtliga klasser (årskurs 1 – 4), ökar undervisningstiden per elev
Örskolan har en organisation med direktintegrering av nyanlända men med riktad introundervisning vid två tillfällen per vecka.
I årskurs 2 har ett gediget arbete gjorts systematiskt och metodiskt i både svenska och matematik vilket har förbättrat resutatet för alla elever i klassen.
Örskolan har under läsåret 16/ 17 utarbetat gemensamma LPP er i framförallt matematik, svenska och engelska vilket ska garantera en röd tråd/ planering årskursvis över hela linjen. Matematikundervisningstiden har utökats på mellanstadiet vilket kommer att ge mer tid till undervisning i ämnet.
Genom att personalen har tydliga pedagogiska planeringar, som även synliggjorts vid fritidsentréerna, liksom dokumentation av aktiviteterna, främst med bilder, så har både elever och vårdnadshavare fått större inblick
av det dagliga arbetet. Med tydliga rutiner, planeringar, mål och syften har skolan ökat elevernas förståelse av vad som förväntas av dem.
En av de dagliga prioriteringarna är att alla elever ska känna sig trygga i skolan och för att stärka tryggheten jobbar skolans personal med att stärka elevernas självkänsla individuellt samt att utveckla deras sociala förmåga med hur man samspelar med andra, visar hänsyn och hur man löser konflikter. Samt att personalen är noga med att alltid finnas nära och tillhands, att inga elever är utom uppsikt.
Örskolan har förbättrat kommunikationen mellan fritidshem och vårdnadshavare genom att skicka ut månadsbrev samt övrig viktig information via en mejladress skapad för fritidshemmet. All personal har även fokuserat på att samtala mer med vårdnadshavare vid
hämtning/lämning för att förbättra kommunikationen. Då månadsbrev liksom övrig information samt anmälan till lov görs via mejl, har
pappersförbrukningen minskat och bidrar till en hållbar klimatutveckling.
Örskolan har fortsatt under läsåret 16/17 satsat på den digitala utvecklingen.
Skolan har tillgång till lärare som bland annat använder Visual Learning och Bingel. All personal har en egen dator vilket är en förutsättning för digital utveckling på skolan.
Hösten 2016 startartade Örskolan profilering inom ramen för elevens val där IT kunskap, fotboll, basket, musik, dans, skapande och
ämnesfördjupning väljs av eleverna. Detta för att stimulera elevernas individuella intresseområden och öka motivationen till skolarbetet.
Arbetet med digitala verktyg, tvålärarsystem och trygghet och studiero har bidragit till ökad måluppfyllelse i framförallt de yngre åren. Tydligast ses det i att andelen elever som inte når kunskapskraven har minskat när det gäller utvecklingen från förra årets åk 1 som idag går i åk 2.
