Utvärdering av påverkan på
grundvatten från platser där släckskum hanterats
Riskbedömning och inventering av data på nationell nivå
Lars Rosenqvist 2020-10-12
2020-10-19
Vad jag ska prata om
• Om SGUs uppdrag och hur det har utförts
• Översiktligt om resultaten och om osäkerheter
• Hur man kan använda sig av resultaten (fokus på detta)
• Slutord och ”take-home message”
Om SGUs uppdrag och hur det utförts
Naturvårdsverkets uppdrag till SGU
Att skapa en bättre bild avseende påverkan av
högfluorerade ämnen (PFAS) på grundvatten på platser
där brandsläckningsskum kan ha använts eller hanterats
Naturvårdsverket vill gärna veta…
…för vilka potentiella påverkanskällor:
• vi vet att det föreligger en risk
• risk kan avskrivas
• det saknas underlag för att avgöra om
risk föreligger
Tre delmoment
Riskbedömning
Underlag
Potentiella
påverkanskällor för PFAS
• Länsstyrelsernas sammanställning av potentiella påverkanskällor, drygt 700 st.
• Data från MSB, ca 13 000
släckinsatser med skum 1998- 2015, riskbedömning av ca 2 500 st. skum 25 liter
• Övriga, t.ex. miljötekniska
undersökningar, Försvarsmakten
Lst sammanställning Släckinsatser med skum (MSB)
Underlag
Skyddsobjekt
• Allmänna och större enskilda grundvattentäkter
(Vattentäktsarkivet, SGU)
• Enskilda brunnar (Brunnsarkivet, SGU)
• Fastigheter med enskild vattenförsörjning
(Fastighetsregistret)
Grundvatten
Förstärkt grundvatten Ytvatten
Ytvatten
Förstärkt grundvatten
Grundvatten
Kommunal vattenförsörjning
Enskild
vattenförsörjning
Enskild vattenförsörjning (≈1,2 M)
Underlag
Bedömning av spridning och
graden av påverkan
• Geologiska,
hydrogeologiska,
hydrologiska med flera kartunderlag
• Provanalyser avseende PFAS i grundvatten,
ytvatten och fisk
Fem typområden
baserat på spridningsförutsättningar och grundvattnets sårbarhet
1. Sand- och grusavlagringar 2. Moränområden
3. Finkorniga jordarter (lera och silt) samt torv
4. Områden med mycket tunna jordtäcken samt berg i dagen 5. Urbana områden
Riskbedömning i flera steg för varje enskild potentiell påverkanskälla, ca 3 200 st.
7. Riskklass (1-5)
Tillförlitlighet (1-3)
Resultat av riskbedömningen - riskklass och tillförlitlighet
Riskkategori Nivå
3 Hög tillförlitlighet
2 Medelgod tillförlitlighet 1 Låg tillförlitlighet
Riskklass Beskrivning
1 Risk föreligger med säkerhet och är i de flesta fall verifierad med provanalyser avseende PFAS 2 Risk föreligger sannolikt. Viss osäkerhet.
3 Risk kan ej uteslutas. Stor osäkerhet.
4 Risk bedöms ej trolig, baserat på tillgängligt underlag.
5 Bedömning av risk är inte möjlig på grund av alltför stor osäkerhet och otillräckligt dataunderlag.
Redovisning av resultat
Underlag och kunskapsstöd till
seminarier 12 och 19 oktober Databas (excel)
Avsikten är att resultaten från riskbedömningen ska kunna utgöra (ett av flera) planeringsunderlag för
prioritering och beslut om undersökningsinsatser eller
åtgärder är motiverade i ett område
Översiktligt om resultaten och om
osäkerheter
Halter i grundvatten och råvatten (SGUs databaser)
PFOS
Vad menas med risk?
Sannolikhet
Konsekvens
Sannolikheten att förorening ska nå skyddsobjekt
Svårt att bedöma
konsekvensen av ett utsläpp
Kvalitativ bedömning med hjälp av en femgradig
rankingskala (fem riskklasser) som beskriver osäkerheten i bedömningarna
Fördelning efter riskklass 1 till 5
• Flest potentiella påverkanskällor bedöms hamna inom riskklass 4 (risk bedöms ej trolig).
• Få inom riskklass 2 och 1
(risk föreligger sannolikt eller med säkerhet)
• Men ganska många inom riskklass 3
(risk kan ej avskrivas)
Osäkerheter
• Har utsläpp skett överhuvudtaget?
• Innehåller släckskummet PFAS?
• Osäkra lägesangivelser för påverkanskällor
• Används enskilda brunnar i dricksvattensyfte?
• Koppling mellan enskild vattenförsörjning i Fastighetsregistret och enskilda brunnar?
• Storskalig bedömning. Går inte att dra säkra slutsatser på lokal nivå.
Försiktighetsprincipen tillämpas - innebär sannolikt överskattning av risk
Risk kopplad till olika typområden
• Störst risk för utsläpp på sand- och grusavlagringar (typområde 1)
• Ökad risk vid utsläpp i områden med tunna jordtäcken eller berg i dagen (typområde 4)
• Områden med finkorniga jordarter (typområde 3) erbjuder visst skydd för grundvatten. Risker snarare
associerade med ytvatten.
• Många utsläpp i urbana områden (typområde 5) men riskerna för grundvatten begränsade. Risker
Även ett ”litet” utsläpp kan få
allvarliga konsekvenser om det sker
på ”fel” plats
Hur man kan använda sig av resultaten
Hur kan/bör resultaten inte användas?
• Det går inte att grunda beslut om specifika åtgärder på en specifik plats enbart baserat på resultat från riskbedömningen. Krävs platsspecifika undersökningar.
• Kan inte användas som enda underlag vid beslut om åtgärder är motiverade inom ett område eller på en specifik plats
• Det går i regel inte att dra slutsatser om konsekvenserna av ett utsläpp, om det innebär en risk att dricka grundvattnet
• Kan inte användas i syfte att friskriva sig från miljökrav och egenkontroll som åligger verksamhetsutövare – för det krävs platsspecifik information
Hur kan resultaten användas för att avgöra på vilka platser eller i vilka områden resurser bör läggas på att
undersöka PFAS i grundvatten?
Riskklass 1 och 2:
• Provtagning befogad, risk bedöms sannolikt eller med säkerhet föreligga
• Oftast större påverkanskällor, t.ex. flygplatser
• Förekomst av PFAS oftast verifierad med provanalyser
• Inte alltid relevant om man vill hitta ”nya” platser där PFAS kan förekomma i grundvatten.
Riskklass 3
• Svårt att prioritera bland påverkanskällor - stor osäkerhet.
• Den samlade informationen i databasen (excel) kan förhoppningsvis vara till hjälp vid prioritering
Riskklass 4
• Bedömning baserad på tillgängligt underlag, inte facit. Viktigt att beakta
Dokumentation i excel
Steg 1. Geografiska uppgifter och info om
påverkanskällan (kolumn A-J)
Påverkanskällans storlek och tidpunkten för utsläppet (kolumn K-N)
5. mkt stor 4. stor
3. medelstor 2. liten
1. mkt liten
Steg 3. Spridningsförutsättningar och spridningsvägar
(kolumn O-X)
Steg 3. Spridningsförutsättningar och spridningsvägar
(kolumn O-X) forts.
Steg 4. Information om skyddsobjekt (kolumn Y)
Sekr et ess !
Steg 5. Validering mot provanalyser (kolumn Z-AJ)
Steg 5. Validering mot provanalyser (kolumn Z-AJ)
<LOQ
LOQ – 18 ng/l 18 – 90 ng/l 90 – 900 ng/l
>900 ng/l
<LOQ
LOQ – 45 ng/l
> 45 ng/l
<LOQ
LOQ – 0,65 ng/l
>0,65 ng/l
>>>0,65/l
Gränsvärden och riktvärden för PFAS
Typ av prov Ämne Kommentar
Grundvatten PFAS (summa 11) - 90 ng/liter
- 900 ng/liter
Livsmedelsverket
- Åtgärdsgräns för dricksvatten - ”Undvik att dricka vattnet”
Grundvatten PFAS (summa 11) - 90 ng/l
- 18 ng/l
Miljökvalitetsnorm för grundvattenförekomster - Riktvärde
- Utgångspunkt för att vända uppåtgående trend Grundvatten 45 ng PFOS/liter Prel. riktvärde, förorenade områden (SGI, 2015) Inlandsytvatten Årsmedelvärde 0,65 ng PFOS/liter Miljökvalitetsnorm
Fisk 9,1 µg PFOS/kg Miljökvalitetsnorm
https://www.kemi.se/download/18.7729c777174435792104298/1599138086747/gransvarden-och-riktvarden-for-pfas.pdf
Guide om PFAS på KEMIs websida:
Steg 6. Bedömning av påverkan
Kategorier:
• ej relevant
• obetydlig
• liten
• måttlig
• stor
Industriområde
Trönninge
Sammanvägd riskbedömning och riskklassning
(kolumn AN-AO)
Slutord och ”take-home message”
• Utredningen betonar vikten av att använda ett heltäckande underlag vid
riskbedömning. Vore önskvärt att sammanställa den information om PFAS som idag finns utspridd hos olika myndigheter och privata aktörer
• Utredningen belyser de stora osäkerheter som råder kring bedömning av risker för påverkan på grundvatten kopplade till utsläpp av brandsläckningsskum
• Resultaten från riskbedömningen bör användas som ett av flera underlag inför beslut om undersökningsinsatser eller åtgärder är motiverade inom ett område eller på en specifik plats
• Även ett ”litet” utsläpp kan få allvarliga konsekvenser om det sker på ”fel” plats
sgu.se | @sguSverige
