Att måla upp ett bedrägeri
En översättning från engelska till svenska om bedrägeriet som lurade nazisterna
Saga Höglund
Tolk- och översättarinstitutet/Institute for Interpreting and Translation Studies Examensarbete 15 hp /Degree 15 HE credits
Examensämne/Subject
Kandidatprogram i språk och översättning (180 hp)
/Bachelor Programme, Language and Translation Studies (180 credits) Vårterminen 2020
Handledare: Elin Svahn
Språkhandledare: Louise Ratford Examinator: Yvonne Lindqvist English title: The Painting of a Fraud
Att måla upp ett bedrägeri/The Painting of a Fraud
En översättning från engelska till svenska om bedrägeriet som lurade nazisterna/A Translation from English to Swedish of a Fraud That Fooled the Nazis
Saga Höglund
Sammanfattning
Denna uppsats består av en längre översättning av förordet samt de tre första kapitlen ur den populärvetenskapliga boken The Forger’s Spell (2009) från engelska till svenska. Till det följer ett avsnitt med kommentarer på översättningsproblem som uppstod under processen. Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip sett till faktorer som textens genre, position i polysystemet och stilistiska drag samt att skapa en målspråksanpassad översättning. Det
översättningsteoretiska ramverket består av Even-Zohars (2012) polysystemteori, där översatt sakprosa befinner sig på en sekundär position i det svenska litterära systemet, vilket pekar mot en målspråksinriktad översättning. Vidare bygger det också på Nidas (2012) dynamiska ekvivalensteori, vars mål är att skapa en ekvivalent läsupplevelse för målspråksläsaren. Ramverket, tillsammans med en analys av källtexten låg till grund för översättningsprincipen som var att skapa en målspråksinriktad översättning. Något som framkom i processen var det faktum att denna översättning innebar en
överföring mellan tre kulturer och några intressanta problem uppstod relaterat till detta. Syftet med uppsatsen uppfylldes, en teoretiskt förankrad princip etablerades och en översättning utformades nära utefter den, vilket resulterade i en målspråksanpassad, dynamiskt ekvivalent översättning.
Abstract
This essay contains a longer translation of an excerpt from English to Swedish of the popular science book The Forger’s Spell by Edward Dolnick, with comments on translation issues that surfaced during the process. The purpose of the essay was to establish a translation principle, suitable for the book’s genre, position within the polysystem, stylistic features as well as creating a target language-oriented translation. The theoretical framework for the essay consisted of Even-Zohar’s polysystem theory, by which translated non-fictional prose has a secondary position within the Swedish literary system. This points to it being translated in a target language-oriented manner. It also builds upon Nida’s dynamic equivalence, by which the goal is to create an equivalent reading experience for the target language reader as the source language reader had. This framework, combined with a textual analysis performed on the source text laid the foundation of the translation principle, which was to create a target
language-oriented translation. The fact this translation meant a transmission of three different cultures emerged during this process, and some interesting problems related to this needed solving. The purpose of the essay was fulfilled, a theoretically grounded translation principle was established, and a translation was produced closely from it which resulted in a target language oriented, dynamically equivalent translation.
Nyckelord/Keywords
Översättningsvetenskap, sakprosa, polysystemteori, kulturella referenser/Translation Science, popular science, non-fictional prose, polysystem theory, cultural references.
Innehållsförteckning/Contents
1.Inledning ... 1
1.1. Disposition ... 2
2. Presentation av författare och källtext ... 2
3. Översättningsteoretiskt ramverk... 3
3.1. Polysystemteorin ... 3
3.2. Dynamisk ekvivalens ... 4
3.3. Översättning av bildspråk ... 4
3.4. Översättning av kulturspecifika begrepp ... 5
4. Textanalys av källtext ... 6
4.1. Kontextuell analys ... 6
4.2. Textuell och interpersonell analys ... 7
4.3. Stilanalys ... 7
5. Översättningsprincip ... 8
6. Kommentar till översättning ... 9
6.1. Syntax och textualitet ... 9
6.2. Idiomatiska uttryck ...10
6.3. Bildspråk ...12
6.4. Kulturspecifika begrepp ...14
6.5. Övriga iakttagelser ...17
7. Diskussion och avslutning ... 19
8. Källförteckning ... 20
Bilaga ... 1
1
1.Inledning
Denna uppsats utgörs av en längre översättning från engelska till svenska samt kommentarer till översättningsproblem som uppstod under processen. Texten som översatts är förordet samt de tre första kapitlen av boken The Forger’s Spell (2009), en populärvetenskaplig bok skriven av Edward Dolnick. Det är en sann kriminalhistoria om den nederländska konstnären Han van Meegeren som förfalskade Vermeer-målningar och bland de som blev lurade fanns bl.a. Göring. Detta utvalda utdrag, källtexten för denna översättning, kommer vidare att refereras till som ”texten” i denna uppsats.
Översättning av sakprosa och populärvetenskapliga texter är ett område där det ännu finns många aspekter att utforska. Sakprosa, eller bruksprosa, är nyttobetonad och förekommer i facklitteratur, t.ex.
läroböcker (Hellspong & Ledin 1997:14). Denna sorts prosa beskriver sakförhållanden och skiljer sig stilmässigt från skönlitterär prosa (Svensk Ordbok 2009, Svenska Akademiens Ordlista 2015). När det kommer till sakprosa har läsaren andra förväntningar på textens stilistiska variation som skiljer sig från när de läser skönlitterära texter (Gundenäs & Larsson 2017). Med hänsyn till detta faktum är denna text ett intressant objekt att undersöka då den på många sätt befinner sig i det textuella
gränslandet mellan fack- och skönlitteratur. Texten är inte stilistiskt enhetlig. Den har ett beskrivande språk, med ämnet som huvudfokus men samtidigt med estetisk utformning. Populärvetenskapliga texter innehåller ofta många kulturella referenser, men det som gör att just denna text lämpar sig så väl att undersöka för denna aspekt är det faktum att det är tre kulturer som är involverade. Historien utspelar sig huvudsakligen i Nederländerna och Amsterdam, det vill säga inom den nederländska kulturen. Den är skriven på amerikansk engelska, vilket placerar källtexten i den amerikanska kulturen. Sedan översätts texten till svenska och anpassas till den svenska kulturen. Teorierna bakom beslutet att följa en målspråksinriktad princip är polysystemteorin och den dynamiska
ekvivalensteorin. Den dynamiska ekvivalensen är relevant för förhållandet mellan dessa tre ”kulturella knytpunkter” eftersom den förespråkar skapandet av en översättning där målspråksläsaren får samma upplevelse av måltexten som källspråksläsaren fick av källtexten.
Motiveringen för valet av denna text för översättning är att det är en populärvetenskaplig bok som ger en unik populärvetenskaplig infallsvinkel på en sann historia från andra världskriget, med ett språk som drar in och underhåller läsaren. Oavsett om man som läsare är intresserad av konst, Vermeer, Amsterdam eller kriminalhistoria, behandlar den dessa ämnen genom en verklig historia som idag ännu är relativt okänd. Dessutom finns inga av författarens böcker ännu översatta till svenska. Han van Meegerens historia finns delvis beskriven i Anders Rydells bok Plundrarna: Hur nazisterna stal Europas konstskatter (Ordfront Förlag 2013), där beskrivs dock hans historia från nazisternas
2
perspektiv och är heller inte central för boken. Jag anser dessutom att den fyller en viktig funktion på den svenska bokmarknaden, eftersom den beskriver ett avsnitt av historien på ett sätt och ur ett perspektiv som vore synd att gå miste om på svenska.
Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip och att utifrån den producera en översättning av ett avsnitt ur Edward Dolnicks bok The Forger’s Spell på enligt principen
lämpligast möjliga sätt. Vidare är syftet också att belysa översättningsproblem relaterade till översättning av populärvetenskaplig litteratur som uppstår under processen.
1.1. Disposition
I denna uppsats presenteras författare och källtext i avsnitt 2. Sedan presenteras det
översättningsvetenskapliga ramverket i avsnitt 3 och i avsnitt 4 en textanalys av källtexten. Ramverket och textanalysen som ligger till språk- samt översättningsvetenskaplig grund för
översättningsprincipen presenteras i avsnitt 5. Kommentarerna till översättningen presenteras i avsnitt 6. Kommentarerna, och slutsatserna som dras om dem, diskuteras sedan i avsnitt 7.
2. Presentation av författare och källtext
Boken jag har valt ut för denna översättning heter The Forger’s Spell (2009), en populärvetenskaplig bok skriven av Edward Dolnick. Dolnick föddes år 1952 i Boston och startade sin karriär som journalist. Han blev sedan huvudskribent av vetenskapliga artiklar på Boston Globe samt skrivit flera populärvetenskapliga böcker. Dolnicks böcker riktar sig till en bred publik och med sina texter försöker han väcka intresse för historia och vetenskap, även hos de som inte tidigare hade ett särskilt intresse för det aktuella ämnet. (Dolnick 2017)
Det avsnitt jag valt ut för översättning är förordet samt de första tre kapitlen. Boken beskriver en sann historia om bedragaren och konstnären Han van Meegeren i Amsterdam, Nederländerna. Han
förfalskade Vermeer-tavlor och sålde dem till bl.a. Hermann Göring under andra världskriget. Min personliga motivering för valet av denna bok är att jag tillbringade fem månader i just Amsterdam på en utbytestermin. Där gick jag på många museer och såg flera verk av stora nederländska konstnärer.
Bland annat såg jag tavlor målade av Jan Vermeer, t.ex. ”Kökspiga som häller upp mjölk” på Rijksmuseum i Amsterdam och ”Flicka med pärlörhänge” på Mauritshaus i Haag. I och med det väcktes ett intresse av konsthistoria, där Vermeers konst är bland mina favoriter. Delar av denna bok
3
är som en stadsvandring i Amsterdam och att läsa den är som att få gå i några av kvarteren igen, men nu istället på spaning efter en konstbedragare som dragit nazister under näsan.
3. Översättningsteoretiskt ramverk
3.1. Polysystemteorin
Polysystemteorin (Even-Zohar 2012:162) är en viktig teori inom översättningsvetenskapen som utvecklades på 1970-talet. Den definierar översatt litteratur som ett system som verkar inom sociala, litterära och historiska system, som i sin tur verkar inom det övergripande systemet som är
målkulturen (2012:163). Polysystemteorin, tillsammans med andra teorier inom det deskriptiva paradigmet, är viktig i processen för att identifiera översättningens normer och lagar. Denna metodik gör det möjligt att studera litterära verk som en del av ett större kulturellt, socialt och historiskt
ramverk, istället för att studera det litterära verket som ett isolerat fenomen. Detta system är dynamiskt och det pågår en ständig förändring och konkurrens om en mer central position i det litterära systemet (2012:164). År 2018 utgjorde översättningar 14 % av den utgivna sakprosan i Sverige (Ylva
Sommerland, personlig kommunikation, 8 april 2020). På grund av den låga procentandelen av den totala produktionen kan den svenska sakprosan därför karaktäriseras som ett slutet litterärt system.
Inom slutna litterära system brukar den acceptansinriktade, det vill säga målspråksanpassade, strategin vara det vanligaste valet för verksamma översättare (Lindqvist 2002:30–38).
Själva översättningssystemet definieras av vilka verk som målkulturen väljer ut för översättning samt av hur översättningsnormerna påverkas av andra system inom målkulturen (Even-Zohar 1990:47). I detta system finns den översatta litteraturen och den kan antingen uppta en primär eller sekundär position (Even-Zohar 1990:20). Det är vanligast för översatt litteratur att den befinner sig på sekundär position i polysystemet, vilket innebär att den inte har någon större påverkan de övriga systemen. Det blir istället ett mer isolerat system och litteraturen som översätts dit översätts enligt målkulturens rådande normer (2012:165). Detta innebär att de ofta översätts målspråksinriktat, för att ”accepteras”
och tas upp i målkulturens litterära system (2012:165). Even-Zohar (2012:165) menar att översättarens uppgift när den översatta litteraturen är på sekundär position är att tillgå sekundära metoder och tillvägagångssätt för översättningen vilket vanligtvis resulterar i en acceptansinriktad översättning.
Eftersom översatt sakprosa innehar en sekundär position i det svenska systemet pekar det mot en målspråksinriktad översättningsstrategi.
4
3.2. Dynamisk ekvivalens
Den dynamiska ekvivalensteorin avser huvudsakligen att läsaren i målkulturen ska få samma läsupplevelse av texten som läsaren i källkulturen fick av källtexten. Detta är alltså ett
målspråksinriktat förhållningssätt (Nida 2012:144). För att uppnå denna effekt behöver det språkliga uttrycket samt kulturella referenser bearbetas och anpassas för att tas närmare läsaren. Nida menar att fyra aspekter krävs för en dynamisk översättning. Dessa är 1) att göra texten begriplig, 2) att förmedla textens andemening, 3) att göra detta med ett naturligt uttryckssätt, samt 4) att med detta skapa en ekvivalent effekt hos läsaren av måltexten som av källtexten (Nida 2012:148). Vidare definierar han detta naturliga uttryckssätt som att det måste anpassas till 1) målspråket, 2) målkulturen, 3) det specifika budskapets kontext och 4) målspråkspubliken (Nida 2012:151). Den dynamiska
ekvivalensmodellen har ett stort fokus på idiomaticitet. Som Nida formulerar det, ”det är helt enkelt så vi skulle säga det” (min översättning) (2012:150). Det som också stödjer detta är att han skriver att ekvivalensen gäller responsen, snarare än formen. Det gäller därmed att väga in fler faktorer än direkta relationer mellan ordled, så som konnotationer och kulturell färgning (Nida 2012:145).
Det dynamiska ekvivalensbegreppet är också viktig för denna översättning eftersom källtexten beskriver en kultur och plats som är relativt främmande för sina amerikanska läsare. Den är
främmande på samma sätt som den är främmande för måltextläsarna, det vill säga de svenska läsarna.
Denna översättning skapar då en sorts trevägsrelation mellan tre olika kulturer som måste tas hänsyn till i översättningen.
Jag valde Nidas dynamiska ekvivalensbegrepp som grund för översättningsprincipen och inte Tourys acceptansbegrepp. Tourys begrepp är nära sammankopplat med Even-Zohars polysystemteori sett till att acceptansbegreppet placerar det översatta verket i målkulturens system, vilket i sin tur bestämmer tillvägagångssättet som adekvansinriktat eller acceptansinriktat (Munday 2013:170-171). Jag valde istället det dynamiska ekvivalensbegreppet eftersom det huvudsakligen används för att skapa en översättning som har ett idiomatiskt och naturligt uttryckssätt samt skapa en ekvivalent upplevelse och effekt för målspråksläsaren som källspråksläsaren hade (Munday 2013:68). Båda dessa faktorer anpassas till målspråksläsarens kulturella och språkliga förväntningar. Valet föll på detta begrepp för just denna text eftersom den är skriven på sakprosa med en tydlig informativ samt expressiv funktion och för att ha en övergripande målspråksinriktad strategi för att förmedla dessa aspekter.
3.3. Översättning av bildspråk
Texten innehåller många förekomster av bildspråk. I översättningen av dessa kan det vara en god idé att ha ett tillvägagångssätt, bl.a. för att få en översikt som kan hjälpa en se att ett bildspråk som stryks på
5
en plats i översättningen kan behöva kompenseras på en annan. Lindqvist (2005:145) fann i sin studie att lågprestigeöversättningar och acceptansinriktade texter i högre grad anpassade bildspråken i sina texter till målspråksnormer för att göra dem friktionsfria, vilket gäller även för denna text.
Acceptansinriktad översättning innebär att översättaren följer målspråkets normer (Toury 2004:171).
Detta innebar att bildförlust och bildstrykning förekom i högre grad i lågprestigeöversättningar än i högprestigeöversättningar. De kompenserade heller inte bildspråksförluster i lika hög grad, men var däremot benägna att ersätta dem. De bildvinster som skedde berodde som oftast på att de var i form av svenska idiomatiska uttryck (Lindqvist 2005:146). Lindqvist (2005:121) föreslår sex översättningssätt med tillhörande översättningsmönster.
1. Översättning “sensu stricto” - korresponderande sakled och bildled i måltexten 2. Bildersättning - korresponderande sakled, annat bildled i måltexten
3. Bildförlust - korresponderande sakled, men med förlust av bildspråk i måltexten 4. Bildvinst - korresponderande betydelse – med vinst av bildspråk i måltexten
5. Bildstrykning - ingen korresponderande betydelse – sak- och bildled stryks i måltexten 6. Bildtillägg - ingen korresponderande betydelse – bildspråk läggs till i måltexten
3.4. Översättning av kulturspecifika begrepp
Texten innehåller många kulturspecifika begrepp och Pedersens (2007) modell för utomspråkliga kulturspecifika begrepp användbar för översättningen av dessa. Dessa utomspråkliga begrepp innefattar fraser, namn, institutioner o.s.v. som är specifika för källspråket eller källspråkskulturen och som saknar motsvarighet i målspråket (2007:30). Den aktuella texten sticker ut i denna aspekt, sett till att källspråkskulturen inte är densamma som kulturen där historien utspelar sig. Dessa kulturspecifika begrepp anges på nederländska, tyska och engelska och oavsett det specifika källspråket är Pedersens (2007:31) strategier relevanta för de respektive tillvägagångssätten för att göra de så förståeliga som möjligt för målspråksläsaren. Han delar in dessa begrepp i sex kategorier, där nr. 1–3 är målspråksinriktade, nr. 4–6 är källspråksinriktade och nr. är 7 ”neutralt”:
1. Generalisering – Det specifika begreppet översätts med ett mer generellt begrepp.
2. Kulturell ersättning – Det specifika källkulturella begreppet översätts till ett begrepp som är specifikt för målkulturen.
3. Utelämnande – Det specifika källkulturella begreppet utesluts helt i översättningen.
4. Bevarande – Det specifika begreppet bevaras i sin grundform, t.ex. med eventuell kursivering.
5. Förtydligande – Begreppet bevaras i sin grundform, men ett tillägg görs.
6. Direktöversättning – Språkleden i begreppet översätts till motsvarande led i målspråket.
7. Etablerad motsvarighet – Begreppet har en vedertagen ekvivalent i målspråket.
6
(Pedersen 2007:31)
4. Textanalys av källtext
Textanalysen av texten är utförd med utgångspunkt i Hellspong & Ledins handbok i brukstextanalys
“Vägar genom texten” (1997). Denna analys har syftet att identifiera drag och aspekter i källtexten som är relevanta för översättningsprocessen.
4.1. Kontextuell analys
Detta är en populärvetenskaplig text. Texten utgörs av så kallad bred kod, d.v.s. att många allmänna begrepp används (1997:55). Det finns vissa krav på bakgrundskunskap och allmänbildning hos läsaren, vilket den har gemensamt med många populärvetenskapliga texter. Det krävs en viss kunskap om konst och konsthistoria p.g.a. de konstnärsnamn som nämns, t.ex. Vermeer, som är en central person för boken men som inte presenteras. Eller som i detta exempel: ”Rembrandt kanske, men Van Meegeren var ingen Rembrandt” där det dras en skämtsam parallell till Rembrandts livsstil utan att beskriva den närmare. Den är menad att intressera de allra flesta, även om en mer allmänbildad läsare i högre utsträckning förstår de referenser som förekommer och får därmed ett större utbyte av texten.
Det är en facktext, skriven på bruksprosa. Den syftar alltså till sakförståelse och beskriver i första hand fakta och handling. Som brukstext ämnar den att omtala den verklighet den syftar på. Texten är dock inte i alla avseenden saklig eller helt stereotyp för bruksprosan eftersom den dessutom innehåller starka estetiska drag. Hellspong & Ledin (1997:17) beskriver detta fenomen:
Historieskrivningen ger oss vetande av värde om det förflutna och vi räknar den till bruksprosan. Det hindrar inte att en historiker kan göra intryck på läsaren med mer än fakta och förklaringar, som en slipad stil eller suggestiva scener. […] Ibland blir det estetiska inslaget påfallande i texter som annars är sakligt utredande eller beskrivande, som i eleganta essäer eller färgstarka och uttrycksmättade reportage. I sådan konstprosa befinner vi oss i ett gränsland mellan bruksprosa och skönlitteratur.
I detta sorts gränsland befinner sig just denna text. Utöver det faktum att den är skriven på bruksprosa innehåller den även drag som är typiska för skönlitteraturen som orienterar mot själva läsupplevelsen.
Detta syns främst på att texten är rik på adjektiv, bildspråk och idiom. Vidare förstärks detta också i dess framställningsform som är temporal, d.v.s. berättande. Boken är skriven år 2009 om händelser som utspelade sig under första halvan av 1900-talet, som vi som läsare tar del av i nutid. Med andra
7
ord skrevs texten relativt nyligen, även om de processer och händelser den beskriver ägde rum för en lång tid sedan. Det finns även en geografisk distans, de skeenden som beskrivs i boken ägde rum i Europa, men beskrivs av en person i USA.
4.2. Textuell och interpersonell analys
Texten innehåller många relativt långa meningar, däribland förekommer både fullständiga och ofullständiga meningar. Enligt Hellspong & Ledin (1997:161) finns alltid ett syfte bakom användning av ord, så som att påverka läsaren eller en situation, vilket kallas att utföra en språkhandling. Den textuella ramen är ett sätt för författaren att förhandla om kontexten med läsaren. Denna ram utgörs bland annat av bokens röster, vilka utgörs av ett textjag och ett textdu men också av personerna i boken.
De flesta tilltalen sker genom omtal, vilket skapar distans mellan bokens textjag och textdu. Bokens samtliga karaktärer och händelser presenteras för läsaren av författaren via omtal. Men även karaktärerna har röster eftersom de tilltalar varandra i dialogform. Redan i frågan om bokens genre är läsaren närmare författaren, jämfört med om det t.ex. skulle vara en forskningsartikel.
Den populärvetenskapliga bokens primära syfte är att intressera sina läsare för ämnet, och det görs på olika sätt. Den sociala relationen mellan deltagarna är asymmetrisk, författaren besitter större kunskaper om ämnet än läsaren. Författaren skriver mestadels i påståendesatser, där läsaren inte bjuds in till dialog.
De blandas även upp av frågor, vilket tydligare definierar relationen mellan författaren och läsaren som inte helt strikt enväga (se exempel 1). Där avslutar Dolnick förordet med att ställa två frågor, som han inleder med “vi måste ställa oss frågan”. Med den formuleringen bjuder han in läsaren till dialog, till att ta del i denna efterforskning. Detta intryck förstärks sedan av själva frågorna, Dolnick undrar själv men bjuder också in läsaren till att utforska frågan med honom. Här går kommunikationen inte längre ”via”
ämnet utan författaren tilltalar läsaren direkt och ”ber” om respons. Detta öppnar upp den i övrigt enväga kommunikationen och kontexten öppnas upp för förhandling mellan författare och läsare. (Hellspong &
Ledin 1997:179, 192)
4.3. Stilanalys
Texten är inte stilistiskt enhetlig då den utgörs av sakprosa, med huvudfokus på ämnet men utöver det har texten också skönlitterära drag, med dess mer estetiska framhållningssätt. Den estetiska stilen utmärks av den mängd bildspråk som finns i texten, ofullständiga meningar, förekomster av sarkasm och den underliggande humoristiska tonen. Stilen är förhållandevis enkel och konkret. Den är också monologisk, med vissa undantag för förekommande dialog. Texten är generellt sett skriftspråklig, men den har också talspråkliga drag (se exempel 4). Denna påverkar textens stil genom att den ”lättar upp”
8
tonen och gör den mindre formell. Eftersom det är meningen som avslutar förordet bidrar det också till att sätta tonen för första kapitlet och resten av boken.
Texten gör på många sätt narr av Van Meegeren bland annat genom dess ton, vilket kan ses i exemplet nedan. Detta är vad Hellspong och Ledin (1997:210) kallar för ett parodiskt stildrag. Detta berör även den subjektiva stilaxeln, eftersom Dolnick röjer sina egna åsikter, känslor och attityd till ämnet och utmärker sig som en individ i texten och blir därmed mer personlig (se exempel 1).
1. Källtext: What kind of artist lived like this? Rembrandt, perhaps, but Van Meegeren was no Rembrandt.
He was, according to all that Piller had heard, a middling painter of old-fashioned taste and no special distinction. He was apparently an art dealer as well, but he seemed to have made no more of a splash as a dealer than as a painter. (KT 3:99–104; Dolnick 2009:4)
Måltext: Vilken sorts konstnär levde så här? Rembrandt, kanske, men Van Meegeren var ingen Rembrandt. Enligt vad Piller hade hört var han en medelmåttig målare med gammalmodig smak och utan några utmärkande drag. Han var tydligen en konsthandlare också men han verkade inte ha gjort ett större avtryck som handlare än som målare.
I detta exempel använder Dolnick Rembrandt som referenspunkt för att understryka hur man såg, och ser, på van Meegerens skicklighet och livsstil. Detta är en mycket pragmatisk mening där han låter själva poängen vara outsagd. Poängen är att Rembrandt levde en mycket flärdfull livsstil, men han hade också skickligheten för att ”berättiga” det. Detta är också ett bra exempel på när läsarens förkunskaper spelar in för förståelsen för dessa relativt diskreta tjuvnyp. Vet läsaren inte något om Rembrandts livsstil, går poängen förlorad. Detta berör också relationen mellan författaren och läsaren. Eftersom han här är personlig och subjektiv kommer han närmare läsaren än om han skulle varit anonym och objektiv.
5. Översättningsprincip
Utformandet av min översättningsprincip grundar sig i det översättningsteoretiska ramverket och analysen av källtexten. Av textanalysen framkom flera viktiga aspekter av källtexten. Däribland fanns en övergripande och primärt relevant faktor för översättningsprocessen vilket var det faktum att texten befinner sig i ett gränsland mellan sakprosa, med ämnet i fokus, och skönlitterär stil, med en estetisk aspekt. Texten har alltså både en viktig informativ, så väl som expressiv, funktion.
Ramverket består av Even-Zohars polysystemteori, i vilken översättningar ofta befinner sig på sekundär position vilket också är fallet för den aktuella texten. Om de översatta texterna befinner sig
9
på sekundär position i målkulturens litterära system tenderar nya texter som översätts dit att översättas målspråksinriktat. Svensk sakprosa är ett slutet litterärt system (Lindqvist 2002:30), vilket innebär att det enbart har begränsad påverkan på det större, svenska systemet. Därför översätts texter till det systemet enligt rådande normer i målkulturen och kan därmed beskrivas som målspråksinriktade (Even-Zohar 2004:162). Denna målspråksinriktade strategi stämmer väl överens med Nidas (2004) ekvivalensteori och dynamisk ekvivalens. Den dynamiska ekvivalensen utgör därför det huvudsakliga tillvägagångssättet för denna översättning med fokus på målspråksanpassning. Målet är att skapa en läsupplevelse för målspråksläsare som i så stor utsträckning som möjligt liknar källspråksläsarens och att skapa en ekvivalent effekt hos målspråksläsaren. Därför har även det estetiska tagits i beaktning för att förmedla och bevara denna viktiga faktor i måltexten. Med utgångspunkt i textanalysen och
position utifrån polysystemteorin samt den dynamiska ekvivalensmetoden ämnar jag utföra en målinriktad översättning.
6. Kommentar till översättning
Detta avsnitt innehåller kommentarer till lösningar för några utvalda exempel på översättningsproblem som uppstod under översättningsprocessen som var centrala eller återkommande i texten eller sådana som bl.a. stack ut som specifika för antingen denna bok eller denna texttyp. Min textanalys samt översättningsteoretiska ramverk ligger till grund för dessa lösningar och kommentarer. I exemplens referens anger KT/MT källtext/måltext, den första siffran anger sida i bilagan och den andra siffran anger rad.
6.1. Syntax och textualitet
Detta avsnitt innehåller kommentarer till översättningsproblem som berör textens syntax och textuella aspekter.
I exempel 2 behövdes två långa meningar omstruktureras i översättningen för att bli mer idiomatiska på svenska.
2. Källtext: Imposing but not showy, in keeping with the Dutch style, the house rose four stories high and looked out on a postcard canal. Most impressive of all in space-starved Amsterdam, where every staircase rises as steeply as a ladder, the house was nearly as wide as it was tall. (KT 2:68–72; Dolnick 2009:3)
10
Måltext: Det låg på en av stadens flottaste gator, i ett område fullt av bankirer och handelskungar. Huset var fyra våningar högt och hade utsikt mot den bildsköna kanalen, i enlighet med den nederländska stilen.
Imponerande, men utan att vara skrytsamt. (MT 2:68–70)
Källtexten innehåller både långa meningar och meningar med infällda satser. I många fall krävdes omstrukturering av meningarna. Många av de meningar som behövdes struktureras om var mycket långa. För att göra texten mer lättläst och enklare att följa med ändrades strukturen med nedkortning som följd. Lösningen i detta fall var att jag gjorde om och delade upp de två meningarna till tre. Den bisats som inleder den första meningen i källtexten valde jag att göra till en fullständig mening som istället fick “runda av” budskapet i de två meningarna från källtexten. Jag tolkade ”Imposing but not showy” som en fras som var utformad för att ge en läsaren en effektfull ingång till denna passage, men placerade den istället som en slutkläm.
Följande är en kommentar på där en ofullständig mening från källtexten modifierades och infogas i en komplett mening i måltexten.
3. Källtext: The time was World War II. The place, occupied Holland. (KT 1:7–8; Dolnick 2009:xiii)
Måltext: Det hela utspelade sig under andra världskriget, i det ockuperade Nederländerna. (MT 1:7–9)
Som det nämndes i analysen innehåller texten både fullständiga och ofullständiga meningar. I översättningen sammanfogade jag den ofullständiga meningen med meningen innan och bildade en enda fullständig mening. Det kan argumenteras att detta innebär en förlust i och med att den ofullständiga meningen troligen var avsedd som ett stilgrepp som skulle ha en viss effekt på läsaren men jag anser ingreppet rimligt sett till att den blev mer idiomatisk och friktionsfri på svenska.
”Holland” har också översatts till ”Nederländerna” vilket kommenteras i anslutning till exempel 22.
6.2. Idiomatiska uttryck
Idiomatiska uttryck är viktiga komponenter för att anpassa texten till målspråkets rådande språkliga normer.
Exempel 4 berör översättningen av en kapiteltitel, som anpassades för att bli mer idiomatisk.
4. Källtext: A Knock on the Door (KT 2:46; Dolnick 2009:3) Direktöversättning: En knackning på dörren
Måltext: Det står en främling vid dörren (MT 2:46)
11
Titlar är viktiga metatextuella komponenter i en bok, de presenterar i viss mån ämnet men sätter framför allt tonen för det kommande kapitlet. Denna titel anpassades mer än de andra med dess idiomaticitet i åtanke. I originalet har ”en knackning” en form av metonymisk funktion där
knackningen representerar en påhälsning av en okänd besökare, som en oväntad påhälsning upplevs från insidan. Även om den direkta översättningen hade varit helt korrekt upplevde jag den lite för stel för att fungera som kapiteltitel, som ska väcka spänning och bjuda till läslust. Istället valde jag att översätta det till ”Det står en främling vid dörren”. I min översättning hade jag Nidas (2012:150) ord i åtanke, att det är så en svensk författare hade formulerat det, vilket bättre passade min målspråksnära strategi. Med en mer direkt översättning riskerade det engelska originalet att lysa igenom.
Exempel 5 utgjorde ett översättningsproblem då översättningen behövde frigöras från källtexten och det behövdes dessutom göras en tolkning av betydelsen.
5. Källtext: […] settled down uneasily near Delft. (KT 3:123; Dolnick 2009:5) Måltext: […] de slog sig ned, om än olyckligt, i närheten av Delft. (MT 3:127–128)
Exempel 5 krävde stor anpassning med fokus på idiomaticitet. I lösningen av detta hade jag stöd i min målspråksnära strategi. Genom att frigöra mig från källspråksstrukturen, där ”uneasily” var listigt infogat i meningen för att understryka att paret inte slog sig ned, lyckligt eller stabilt som det brukar innebära, utan snarare motsatsen. En liknande konstruktion hade inte fungerat väl på svenska, den hade blivit otydlig och framför allt inte idiomatisk. Istället valde jag en mer förtydligande väg. I sig kan den anses att inte vara optimal, eftersom den ”väljer” känslotolkning, att de just var ”olyckliga”, men jag tycker att lösningen fungerar väl i sammanhanget, följer översättningsprincipen och bidrar till en mer friktionsfri svensk text.
I exempel 6 utgjorde talspråket ett översättningsproblem och översattes till en idiomatisk och ekvivalent motsvarighet.
6. Källtext: For us, the central question is not whodunit but, instead, howdunit? (KT 1:131–133;
Dolnick 2009:xiii)
Måltext: För oss är den viktiga frågan inte men vem? utan istället men hur? (MT 1:133–134)
I textanalysen tog jag upp skrift- respektive talspråk och att det fanns ett exempel på mycket vardagligt talspråk i texten. Det jag ansåg vara viktigt att förmedla var den tydliga kontrasten mot det
3omkringliggande språket och stilen, en kontrast som också är vidare förtydligad genom att den är kursiverad. Min lösning blev att använda ”men”, delvis för att ge frasen en talspråklig effekt men också för att det bidrog till att det skulle uppfattats som idiomatiskt på svenska. Det som går förlorat i och med denna lösning är ”vem/hur gjorde/gjordes det?” men sett till kontexten ansåg jag det en rättfärdigad lösning att låta just det verbet vara osagt. Eftersom frågan avslutar en inledning om att vi
12
söker en brottsling kan det anses vara ett rimligt antagande att läsaren kopplar frågan till sammanhanget.
6.3. Bildspråk
Detta avsnitt innehåller exempel och kommentarer på några exempel på översättning av bildspråk. Det förekom många bildspråk, men endast ett urval av de jag ansåg vara mest intressanta presenteras här.
Samtliga kommentarer utgår ifrån Lindqvists (2005) tillvägagångssätt för bildspråk.
a) Bildersättning - korresponderande sakled, annat bildled. Dessa tre exempel visar på
översättningar där bildspråket i KT översattes till ett annat, svenskt, bildspråk men med bibehållen betydelse.
7. Källtext: Still, it was easy to see why the rumors flew. (KT 3:98; Dolnick 2009:5) Måltext: Men det var lätt att förstå varför ryktena gick. (MT 3:101–102)
Även i exempel 7 grundar sig lösningen i att det är ett svenskt idiomatiskt uttryck, att rykten går. Både originalets och översättningens bildspråk innebär ett rörelseverb vilket gör att känslan bevaras i att och hur ryktet färdades.
8. Källtext: […] and grabbed whatever caught their eyes. (KT 5:193–194; Dolnick 2009:7) Måltext: […] och tog allt som föll dem i smaken. (MT 5:193)
I exempel 8 betyder källtextens konventionella bildspråk att fastna för något fint som man tycker om.
Jag översatte det till “falla i smaken”, då jag ansåg det lämpligt sett till stilnivå och konventionalitet.
Det har samma betydelse, att råka på något som man tycker om. ”Fångade” blev ”föll” och ”ögon”
blev ”smak”, därmed innebar översättningen också en form av ekvivalens i att den innehöll ett verb och ett sinne.
9. Källtext: […] but he seemed to have made no more of a splash as a dealer than as a painter. (KT 3:103–104; Dolnick 2009:4)
Måltext: […] han verkade inte ha gjort ett större avtryck som konsthandlare än som konstnär.
(MT 3:108)
Originalbildspråket ”splash” är ett metaforiskt uttryck för något som kontrasterar mot lugnt, blankt vatten. Med det i åtanke ansåg jag att ”avtryck” hade en god ekvivalent innebörd, att något förändrar något annat som tidigare låg orört, blankt eller slätt.
b) Bildförlust - korresponderande betydelse. Detta är ett exempel på när bildspråket från KT förlorades i översättningen, men betydelsen behölls.
13
10. Källtext: Europe’s art, Hitler and Goering believed, belonged in German hands. (KT 5:190–191;
Dolnick 2009:6)
Måltext: Hitler och Göring ansåg att Europas konst tillhörde tyskarna. (MT 5:190–191)
Källmeningen i exempel 10 är ett metonymiskt bildspråk, där ”German hands”, det vill säga ”tyska händer” låter händerna representera folket och landet, eller kanske t.o.m. bara Hitler och Göring som i sig kan fungera som övergripande representanter, eller metaforer, för hela Tyskland. Oavsett valde jag att översätta det metonymiska bildspråket till den övergripande helheten, det vill säga tyskarna. Det innebär att den bildspråkliga funktionen försvinner, men betydelsen finns kvar om än något mer övergripande.
c) Bildvinst - korresponderande betydelse. Dessa två exempel illustrerar att betydelsen från KT översätts till MT, men genom bildspråk som inte återfanns i KT.
11. Källtext: Joop Piller, the lead investigator on this spring day, would not have been a guest at those parties. (KT 2:79–80; Dolnick 2009:4)
Måltext: Joop Piller, som var ledde utredningen denna vårdag, hade nog inte stått på hans gästlista. (MT 2:81–82)
Denna översättning är en bildvinst av en metonymisk bild där gästlistanoch att han inte stod med på den symboliserar att Piller inte var bjuden och därmed inte närvarat på festerna. Sett till helheten och kontexten kan detta ses som en kompensation för de fall där bildstrykning förekommit.
12. Källtext: Goudstikker’s was left empty. (KT 10:560–561; Dolnick 2009:13) Måltext: Goudstikkers galleri lämnades gapande tomt. (MT 10:563)
Denna översättning resulterade i en bildvinst eftersom Goudstikkers galleri inte bara lämnades tomt, utan gapande tomt i måltexten. Att något gapar tomt är i sig ett idiomatiskt uttryck och fungerar väl med den målspråksanpassade översättningsprincipen.
d) Bildstrykning - ingen korresponderande betydelse. Detta är ett exempel på där betydelsen från KT översätts, men utan bildspråk i MT.
13. Källtext: [...] the house rose four stories high and looked out on a postcard canal. (KT 2:69–70;
Dolnick 2009:3)
Måltext: Huset var fyra våningar högt och hade utsikt mot den bildsköna kanalen […] (MT 2:68–
69)
Bildspråket i originaltexten för exempel 13 är ett metaforiskt sådant och syftar till att vyn över kanalen är så vacker att den skulle kunnat vara ett vykort. Själva innebörden av metaforen översätts i och med
14
det svenska idiomatiska uttrycket ”bildskön”, vilket betyder att det är mycket vackert, men bildspråket stryks.
6.4. Kulturspecifika begrepp
Detta avsnitt innehåller exempel och kommentarer på några av de kulturspecifika begrepp som förekom i texten. Dessa utgjorde en ganska stor del av översättningsproblemen och är mycket relevanta för texttypen och denna text i sig.
Detta exempel är på översättning av ett namn på en teater, som generaliserades i översättningen.
14. Källtext: On the evening of May 9, 1940, Hermann Goering swept into Berlin’s State Theater resplendent in his white uniform. (KT 6:259–261; Dolnick 2009:9)
Måltext: Kvällen den 9 maj år 1940, svepte Hermann Göring in på Berlins stadsteater, glänsande i en vit uniform. (MT 6 260–261)
I min efterforskning hade jag svårt att hitta vilken teater detta egentligen åsyftade, och hade därmed också svårt att ställa mig till hur jag skulle översätta det. Valet föll till slut på generalisering, istället för att återge en specifik teater återgavs snarare en sorts andemening. Denna strategi är en
målspråksinriktad sådan och följer således den målspråksinriktade principen.
Denna kommentar beskriver ett översättningsproblem relaterat till ett kulturspecifikt namn på en institution som utgjorde ett översättningsproblem.
15. Källtext: Piller had been made a captain in the Militair Gezag, the provisional government […]
(4:173–175; Dolnick 2009:6)
Måltext: Piller hade blivit kapten i denprovisoriska regeringen […] (MT 4:173–174)
”Militair Gezag” var en miliär auktoritet som verkade som provisorisk regering när andra världskriget var över. Denna lösning innebar utelämnande enligt Pedersens strategier. Jag kunde inte hitta några exempel där ”Militair Gezag” förekommit i sin originalform på svenska och beslöt att utesluta det i översättningen. I och med att titeln ”kapten” bevarades i översättningen behölls den militära konnotationen, eftersom själva namnet togs bort. Det går å ena sidan att argumentera att detta val påverkar den ekvivalenta läseffekten, eftersom begreppet troligen är lika okänt för den amerikanska läsaren som för den svenska. Men å andra sidan följer detta val den målspråksinriktade strategin.
Exempel 16 är ett exempel på ett kulturspecifikt namn som har ett vedertaget svenskt namn.
16. Källtext: This was the most valuable of all his possessions, and Goering displayed it in a place of honor at Carin Hall, his grandiose country estate. (KT 5:232–234; Dolnick 2009:7)
15
Måltext: Detta var den mest värdefulla av alla hans ägodelar och Göring visade upp den på en hedersplats, på Karinhall, hans grandiosa lantherrgård. (MT 5:230–231)
Görings herrgård ”Carin Hall”, uppkallad efter hans svenska fru Carin Göring, har ett vedertaget svenskt namn vilket är Karinhall (Henriksson 2012). För detta exempel fanns alltså en ekvivalent motsvarighet och lösningen var därmed neutral.
Följande exempel är på en kulturspecifik institution, som utgjorde ett översättningsproblem i form av att det i direkt översatt form riskerar att få andra konnotationer i målkulturen än den har i sin
källkultur.
17. Källtext: Sas raced off to phone the War Department in The Hague. (KT 279–280; Dolnick 2009:9)
Måltext: Sas skyndade sig för att ringa krigsdepartementet i Haag. (MT 7:281–282)
För exempel 17 var lösningen direktöversättning, vilket är en neutral lösning men med dragning mot källspråket eftersom översättningen kan ge målspråksläsaren andra konnotationer än källspråksläsaren.
Det krigsdepartement som funnits i Sverige är ett annat än det som finns i USA, som den amerikanska läsaren kanske tänker på, vilka också är andra departement än det som texten egentligen syftar till, det nederländska krigsdepartementet i Haag. Å andra sidan motverkas denna effekt av att det specificeras att det är just krigsdepartementet i Haag det gäller.
Konstverken är ju mycket centrala för denna text och detta är ett exempel på där ett konstverk från en annan kultur har ett svenskt namn.
18. Källtext: One special favorite was a previously unknown Vermeer called Christ with the Woman Taken in Adultery. (KT 5:230–232; Dolnick 2009:8)
Måltext: En av hans favoriter var en tidigare okänd tavla av Vermeer, som hette Kristus och äktenskapsbryterskan. (MT 5:226–227)
I detta fall är det en tavla med ett eget namn och denna tavlas namn har ett översatt egennamn även på svenska, vilket är ”Kristus och äktenskapsbryterskan” (Rydell 2019). Denna översättningsprincip är neutral, eftersom den innebär en vedertagen motsvarighet i målkulturen.
Exempel 19 visar på en korrigering som gjordes i översättningen, där författaren använt två olika namn på samma valuta. Det ena är valutans namn och det andra är ett alternativt, mindre känt namn.
19. Källtext: One of Goering’s scouts purchased 368,000 guilders’ worth of diamonds on his behalf […] (KT 9:495–496; Dolnick 2009:12)
16
Måltext: En av Görings scouter köpte diamanter å hans vägnar för 368 000 gulden, dåtidens valuta i Nederländerna […] (MT 9:497–498)
20. Källtext: Goering would reveal that he had paid 2 million Dutch florins […] (KT 10:542–543;
Dolnick 2009:13)
Måltext: […] avslöjade Göring att han betalat 2 miljoner gulden […] (MT 10:546–547)
Flera olika valutor nämns i texten, som t.ex. dollar, gulden och floriner. Den amerikanska dollarn kan antas vara tillräckligt känd utan att behövas beskrivas närmre. Däremot är nederländska gulden och floriner i sin tur mindre kända. Exempel 19 och 20 är viktiga både för sig och tillsammans av två skäl.
För det första valde jag att göra ett litet förklarande tillägg i exempel 18 eftersom ”gulden” inte kan antas vara känd för alla läsare. För det andra kan ”floriner” och ”gulden” riskerar att uppfattas som två olika valutor eller valörer fastän florin egentligen bara är ett annat namn för gulden. Som läsare skulle det kunna antas att två olika begrepp som dessa används med en medveten särskiljning. Även om det går att anse att måltexten riskerar att gå miste om kulturell färg på grund av det valde jag att översätta båda till ”gulden”, det officiella namnet på valutan för att undvika förvirring för läsaren.
Exempel 21 är ännu ett exempel på hur författaren blandad två benämningar på samma sak, i detta fall hur landet Nederländerna benämns. Även här korrigerades det för att bli mer konsekvent.
21. Källtext: (In World War I, Germany had swept into France by way of Belgium, sparing Holland.) (KT 7:323–325; Dolnick 2009:10)
Måltext: (Under första världskriget hade Tyskland gått in i Frankrike via Belgien, vilket hade skonat Nederländerna.) (MT 7:324–326)
I exempel 21 verkar användandet av Holland inte avse regionen utan hela landet. Detta eftersom
”Holland” används tillsammans med Nederländernas grannländer och går därför att tolka som att författaren avser hela landet. Holland är namnet på en av landets regioner, där t.ex. Amsterdam ligger i Noord-Holland. Holland används ofta och i många olika sammanhang felaktigt för att avse hela landet, eftersom det korrekta namnet på landet är Nederländerna. Hela landet refereras ofta till som Holland efter den historiskt viktiga kustregionen (NE.se n.d.). I boken används dessa två blandat och ofta utan någon direkt märkbar anledning eller särskiljning. Det klargörs aldrig huruvida det faktiskt är regionen Holland som syftas på, eller hela landet. I lösningarna på dessa problem går det att argumentera att den svenska läsaren lär ha samma relation till namnen Holland/Nederländerna som källtextläsaren har.
Därmed skulle det också gå att översätta direkt, det vill säga ”Holland” till ”Holland” och ”the Netherlands” till ”Nederländerna”. För det första är denna blandning av användningen av begreppen förvirrande för läsaren eftersom man som läsare rimligtvis borde kunna anta att författaren använder ett särskilt namn för ett avsett område och ett annat namn för ett annat område, alltså med en
17
särskiljning mellan användningarna. För det andra riskerar denna blandning att bli ett mycket störande moment för läsare som har förkunskaper om skillnaden på dessa. Med detta som grund valde jag att
”korrigera” den blandade användningen av begreppen genom att översätta båda namnen till
”Nederländerna”.
6.5. Övriga iakttagelser
I detta avsnitt presenteras övriga, för översättningen intressanta, iakttagelser som inte föll under de andra kategorierna. Bl.a. hur amerikanska begrepp används för att benämna nederländska företeelser.
Exempel 22 utgjorde en svårighet i översättningen, där ett amerikanskt begrepp beskrev en
nederländsk företeelse. Lösningen blev att beskriva företeelsen istället för att översätta det specifika begreppet.
22. Källtext: While the Dutch had choked down “roof rabbit”—dog or cat […] (KT 4:164–165;
Dolnick 2009:6)
Måltext: Medan det nederländska folket tvingade i sig hund- eller kattkött – fast man sa att det var kanin […] (MT 4:163–165)
Begreppet ”roof rabbit” som författaren använde för att beskriva det hund- och kattkött de
nederländska invånarna tvingades äta under krigstiden är ett amerikanskt uttryck som jag fann svårt att översätta. Intressant nog är det ett amerikanskt begrepp som används för att beskriva ett skeende i Nederländerna, även om själva företeelsen kan anses vara universell. För detta exempel valde jag att använda Pedersens (2007) målspråksinriktade strategi utelämnande. Det kulturspecifika begreppet
”roof rabbit” utelämnades och på begreppets originalposition, ”de tvingade i sig ___” skrev jag istället det som åsyftades, hund- och kattkött. Jag gjorde sedan ett sorts tillägg eftersom jag ansåg det vara viktigt att förtydliga att folket benämnde det som kanin, troligen i ett försök att få det att låta
aptitligare. En notering till detta exempel är att kanin som kristidsmat kan få en annan betydelse i hos svenska läsare eftersom det var vanligt att äta kanin i svenska hushåll under andra världskriget.
Exempel 23 var svårt att översätta p.g.a. att det innehöll tyska och engelska i en skämtsam referens, och krävde en kreativ lösning.
23. Källtext: […] Dutch girls who had taken German boyfriends—“Kraut girls,” the Dutch called them—and shaved their heads as punishment. (KT 4:170-172; Dolnick 2009:6)
Måltext: […] nederländska flickor som skaffat sig tyska pojkvänner – tyskflickor, kallades de av nederländarna – och fick sina huvuden rakade som straff. (MT 4:170–172)
18
Begreppet “kraut girls” förekom i källtexten som ett skällsord nederländarna använde mot nederländska flickor som skaffat tyska pojkvänner. Jag valde att använda det norska begreppet
”tyskjente” eller ”tysktös”, men översatt till svenska, då ”tyskflicka” (Olsen 2020). Det var det norrmännen kallade de flickor som hade relationer med tyska soldater under och kring andra
världskriget, alltså för precis samma företeelse men i en annan kultur. Enligt Pedersens strategier är ett utbyte av kulturreferens vilket är en målspråksinriktad strategi. Istället för att behålla källtextens kulturreferens byttes den ut mot en referens som ligger närmare målspråkskulturen. Lösningen innebar också direktöversättning från norska.
Exempel 24 är en fotnot som blev överflödig och togs bort i översättningen, eftersom det nederländska normen för att skriva ut gatuadresser är den samma som på svenska.
24. Källtext: * Throughout this book I have given addresses in the American style, with the house number first. The Dutch put the number last. (KT 1:38–40; Dolnick 2009:3)
Måltext: –
Detta var en fotnot av författaren som förklarar att han anger adress och husnummer i amerikansk stil, istället för nederländsk stil. Enligt den målinriktade strategin blev lösningen att byta ordning i adressen och skriva på svenskt vis, d.v.s. gatan först och husnumret sedan, precis som på nederländskt vis.
Detta gjorde fotnoten i sig överflödig och min lösning var därför att ta bort den.
I exempel 25 modifierades ett ord för att inte riskera att bli för grovt sett till målspråksnormerna.
25. Källtext: He supposedly had a taste for hookers and high living […] (KT 3:105; Dolnick 2009:4) Måltext: Han ska ha haft smak för prostituerade och flärd […] (MT 3:108–109)
Detta är ett exempel på ett ord som i sin översättning, vilket t.ex. skulle kunna varit ”horor”, skulle uppfattas som mycket starkare och grövre än i sin originalform. Det skulle göra att ordet skulle riskera att ta över meningen och skulle stå ut mer än det är menat och mer än vad det gör i originaltexten. Det skulle få en oönskad effekt på den målspråksinriktade översättningsstilen eftersom det ordet troligen inte skulle varit förstahandsvalet i en svensk originaltext. Det skulle också negativt påverka den dynamiska ekvivalensen, eftersom målspråksläsaren skulle få en annan läsupplevelse än källspråksläsaren.
19
7. Diskussion och avslutning
Syftet med uppsatsen var att etablera en översättningsprincip, grundad i en textanalys av källtexten och ett översättningsvetenskapligt ramverk, samt att utifrån den skapa en målspråksanpassad och dynamiskt ekvivalent översättning av ett utvalt avsnitt av boken The Forger’s Spell, där
målspråksläsaren får en så lik läsupplevelse som källspråksläsaren som möjligt. Syftet var också att lyfta översättningsvetenskapliga problem relaterade till populärvetenskaplig text som uppkom under processen och diskutera dem. Jag anser att detta uppnåddes enligt bästa förmåga och på lämpligast möjliga vis eftersom principen och ramverket genomsyrade översättningen och intressanta problem kunde tas upp för diskussion i kommentarsdelen.
Översättningen av bildspråk i texten hanterades på olika sätt, vilket ofta styrdes av huruvida det fanns en idiomatisk motsvarighet i målspråket. Fanns inte det, skedde ofta en bildförlust. Detta
överensstämmer med det Lindqvist (2005:145) konstaterade i sin undersökning ofta sker i acceptansinriktade texter, vilket denna text är. Det går det att argumentera för att detta påverkar måltexten och slutprodukten negativt eftersom bildspråk var en viktig aspekt för källtextens stil. Sett till översättningsprincipen anser jag ändå att dessa beslut var rättfärdigade, eftersom de tillsammans bidrog till att den producerade måltexten blev mer språkligt friktionsfri på svenska, det vill säga att den är naturlig i sitt uttryckssätt och att den uppfattas på samma sätt av måltextläsaren som av källtextläsaren. För de kulturella begreppen följdes de målspråksnära strategierna i princip
genomgående, med undantag för några få direkta översättningar. I två fall ansåg jag det nödvändigt med större ingrepp i texten i form av korrigeringar, där både ”Holland” och ”the Netherlands”
översattes till ”Nederländerna” samt ”gulden” och ”floriner” översattes till ”gulden”, för att göra måltexten mer konsekvent och undvika förvirring.
En annan aspekt som också växte fram under processen och blev märkbar på flera punkter var det faktum att denna översättning innebar vad som skulle kunna beskrivas som ett ”treväga kulturutbyte”.
Det som oftast åsyftas när det pratas om kulturell överföring och översättning inom
översättningsvetenskapen är översättning och överföring från en kultur till en annan. När t.ex. den dynamiska ekvivalensen används i processen har översättaren en källkultur med tillhörande källspråk, och målspråket, med tillhörande målkultur, att ta hänsyn till. I detta fall fanns tre kulturer att inkludera i ekvationen. Historiens kultur är den nederländska, källspråket är amerikansk engelska, således också källpråksläsaren. Texten översätts till svenska, med anpassning till svensk kultur. Ett exempel på detta är begreppet ”roof rabbit” där ett amerikanskt uttryck, med tillhörande kulturell färgning, beskriver en företeelse som skedde i Nederländerna, med respektive kulturell placering, som sedan ska översättas
20
till svenska och anpassas efter den svenska målkulturen. Den dynamiska ekvivalensteorin, ramverket för översättningsprocessen är intressant för förhållandet mellan dessa tre kulturella knytpunkter, eftersom den förespråkar skapandet av en översättning där målspråksläsaren får samma upplevelse av måltexten som källspråksläsaren fick av källtexten. Detta eftersom käll- och målspråkskulturerna och läsarna båda kan antas att ha en relativt likvärdig relation till den tredje, beskrivna nederländska kulturen. På så vis placeras den nederländska kulturen mitt emellan, vilket skapade en intressant förutsättning för översättning av kulturella referenser och dylikt.
En motstridighet som uppkom under översättningsprocessen var huruvida den målspråksinriktade principen eller den dynamiska ekvivalensen skulle prioriteras. I de flesta fallen pekade båda mot liknande eller samma lösningar, men ibland uppstod det motstridigheter. Den målspråksinriktade vägen, t.ex. enligt Pedersens (2007) strategier för kulturspecifika referenser, pekade mot en lösning där ett kulturellt objekt eller begrepp skulle anpassas till något som är välbekant för målspråksläsaren, ofta tillhörande målkulturen. Den dynamiska ekvivalensen i sin tur, som syftar till att målspråksläsaren ska få en så snarlik läsupplevelse som möjligt, pekade inte alltid mot samma lösning. Det finns självklart val som gjordes i översättningsprocessen som går att diskutera. Vissa var särskilt svåra att ta beslut om, ett sådant exempel var ”kraut girls”. Oavsett vilken riktning översättningen av begreppet hade tagit, hade det ”brutit”, antingen mer eller mindre, mot någon av principerna. Antingen förloras den dynamiska ekvivalensen eller så blir det inte ”tillräckligt” målspråksanpassat. Samma sak gäller för översättningen av begreppet ”Militair Gezag”, som rimligtvis är lika främmande för den svenska måltextläsaren som för den amerikanska källtextläsaren. Där uppstår samma vägskäl, dynamisk ekvivalens eller ”fullständig” målspråksanpassning? Precis som med många andra aspekter, problem och frågeställningar inom översättningsvetenskapen finns inga självklara svar, eller tydliga riktlinjer.
Det är en fin balansgång och allt ”beror på”.
För vidare forskning vore det intressant att undersöka det treväga kulturutbytet som faktor i fler översatta texter. För det första vore det relevant att studera fenomenet i populärvetenskapliga texter, och de normer som följer den processen. För det andra, att undersöka om samma översättningsproblem skulle uppstå i andra texttyper, med andra översättningsnormer och se hur processen då skulle se ut.
8. Källförteckning
Dolnick, Edward. 2017. Hämtad 2020-04-05 från https://edwarddolnick.net/about.html Dolnick, Edward. 2009. The Forger’s Spell (1 uppl). New York: HarperCollins Publishers
21
Even-Zohar, Itamar. 2012. The Principle of Translated Literature within the Literary Polysystem. I L.
Venuti (red.), The Translation Studies Reader. (upplaga 3). New York: Routledge. S. 162-167.
Even-Zohar, Itamar. 1990. Polysystem Studies. Poetics Today, vol. 11(1), s. 1–251. Doi: 0333–
5372/90
Gundenäs, Henrik & Larsson, Nils-Aage (Deltagare). 2017. Rum för översättning [Panelsamtal, Bokmässan i Göteborg]. Arrangör: Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet Hellspong, Lennart & Ledin, Per. 1997. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund:
Studentlitteratur
Henriksson, Kerstin. 2012, 20 december. Carin Görings kvarlevor identifierade av Uppsalaforskare.
Uppsala Universitet. [Webbplats tillgänglig 2020-05-06 på https://www.uu.se/nyheter- press/nyheter/artikel/?id=2255&typ=artikel ]
Holland. N.d. I NE.se, hämtad från https://www-ne-
se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/holland
Munday, Jeremy. 2013. Introducing Translation Studies (upplaga 3). Taylor & Francis Group.
Lindqvist, Yvonne. 2005. Högt och lågt i skönlitterär översättning till svenska. (Ord och stil.
Språkvårdssamfundets skrifter. 36.) Uppsala: Hallgren & Fallgren
Lindqvist, Yvonne. 2011. Att skapa och översätta en persona. I: A-C. Edlund & I. Mellenius (red.) Svenskans beskrivning: 31, Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans beskrivning, Umeå den 20–21 maj 2010. Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. S. 205–217.
Nationalencyklopedin, Holland. https://www-ne-
se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/holland. (Hämtad 2020-04-07) Nida, Eugene. 2012. Principles of Correspondence. I L. Venuti (red.), The Translation Studies Reader.
(upplaga 3). New York: Routledge. S. 141–155.
Olsen, Kåre. 2020, 10 mars. Tyskerjenter. Norgeshistorie. Hämtad från
https://www.norgeshistorie.no/andre-verdenskrig/1757-Tyskerjenter.html
Ordfront Förlag. N.d. Plundrarna: Hur nazisterna stal Europas konstskatter Anders Rydell. Webbplats tillgänglig 2020-05-24 på https://ordfrontforlag.se/ordfront_bok/plundrarna-hur-nazisterna- stal-europas-konstskatter-2/]
Pedersen, Jan. 2007. Cultural interchangeability: The effects of substituting cultural references in subtitling. Perspectives: Studies in Translatology. vol. 15(1) s. 30–58. Doi: 10.2167/pst003.0 Rydell, Anders. 2019, 21 november. Tavlan som fick Göring att tro på ondskans makt. Svenska
Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/tavlan-som-fick-goring-att-tro-pa-ondskans-makt Svensk Ordbok. 2009. Sakprosa. Hämtad från https://svenska.se/so/?sok=sakprosa&pz=4
Svenska Akademiens Ordlista. 2015. Sakprosa. Hämtad från https://svenska.se/saol/?sok=sakprosa&pz=4
22
Toury, Gideon. 20012. Norms in Translation. I L. Venuti (red.), The Translation Studies Reader.
(upplaga 3). New York: Routledge. S. 168–181
1
Bilaga
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se
