ST-utbildning på Infektionskliniken, enligt SOSFS 2008:17
Som grund för ST-utbildningen finns Socialstyrelsens måldokument, SOSFS 2008:17, som reglerar principer för ST-programmet. De som har legitimation från 1/5 2015 eller senare skall följa ett nytt regelverk (SOSFS 2015:8). De som har legitimation före 1/5 2015 kan välja om de vill följa 2008:17 eller 2015:8. Dokumentet här är inriktat på ST enligt 2008:17 men stora delar är tillämpliga även för de som går enligt 2015:8.
Skillnader skall beskrivas i ett annat dokument på hemsidan.
ST-tjänstgöringen i infektionssjukdomar har specialitetsinriktade målbeskrivningar i ett gemensamt nationellt dokument via Svenska infektionsläkarföreningen (SILF)
”Målbeskrivning för Infektionsmedicin”. Dessa finns tillgängliga på
www.infektion.net under SILF/ST-läkare. I målbeskrivningen fastställs delmål som skall uppnås för att bli specialistläkare. Delmålen kan delas in i specialitetsspecifika delmål och gemensamma delmål. De specialitetsspecifika delmålen syftar till medicinsk kompetens (delmål 1 – 12). Gemensamma delmål kan beröra många eller alla
specialiteter. De innefattar kommunikativ kompetens (delmål 13-15),
ledarskapskompetens (delmål 16-18) samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (delmål 19-21). I målbeskrivningen anges även vilka
utbildningsaktiviteter (klinisk tjänstgöring, auskultation, kurs, kvalitets- och utvecklingsarbete, självständigt skriftligt arbete) som är aktuella för vart och ett av delmålen, samt hur det skall följas upp. Alla utbildningsaktiviteter som står angivna för ett visst delmål bör genomföras och dokumenteras. Det är viktigt att kontinuerligt dokumentera uppfyllande av delmål samt samla intyg från kurser, klinisk tjänstgöring och liknande. Till hjälp kan man exempelvis använda mallar på vår hemsida eller det internetbaserade systemet ST-forum. Lokala kurser annonseras även ut via ST-forum så även om detta system inte används för att samla dokumentation bör ST-läkaren ändå registrera sig som deltagare på hemsidan: www.stforum.se.
Handledare till ST
Verksamhetschef och studierektor ansvarar för att specialistkompetent infektionsläkare med godkänd handledarutbildning för ST-handledare utses till handledare för varje ST.
ST-kontrakt
Samtidigt med anställningsavtal lämnar verksamhetschef mall för ST-kontrakt till ST- läkaren. Kontraktet skall utformas tillsammans med handledare och inom 4 veckor lämnas till verksamhetschef. Det skall då undertecknas av ST-läkare, handledare och verksamhetschef. Ett exemplar till vardera ST och verksamhetschef.
Utbildningsplan
ST med assistans av handledare skriver en individuell utbildningsplan. Mall som kan användas för detta finns på hemsidan. ST-läkaren kan även välja att samla dokument elektroniskt i ST-forum.
Den första utbildningsplanen skall tas fram och redovisas för verksamhetschefen inom 4 v från det att ST-kontraktet undertecknats. Den ska godkännas och undertecknas av ST, handledare, verksamhetschef och studierektor. Planen revideras sedan i samma
dokument varje år med utgångspunkt från SILFs målbeskrivning, dokumentation av utbildning och diagnostiskt prov mm.
Tjänstgöringsplan
Med utbildningsplan som underlag skall ST-läkaren tillsammans med handledaren lämna ett förslag till schemaläggare och verksamhetschef på tjänstgöringsplan.
Tjänstgöringsplanen skall tillgodose att tiden fördelas så att målbeskrivningens olika delmål kan uppnås. Utöver detta skall planen läggas så att ST-läkarens arbetsmiljö är god och så att behovet av delaktighet på arbetsplatsen tillgodoses.
Delmål medicinsk kompetens
Klinisk tjänstgöring
Den viktigaste utbildningsaktiviteten för så gott som alla delmål är klinisk tjänstgöring under handledning. Vid handledarsamtal skall man återkommande se över delmålen och i vilken grad dessa uppfyllts.
För att uppfylla alla delmål krävs även sidoutbildningar inom bakteriologi och virologi, invärtesmedicin och pediatrik. Helst ska även intensivvårdsplacering finnas med samt placeringar på enheter för smittskydd och infektionshygien.
På www.infektion.net under SILF/ST-läkare finns checklistor för uppnådd kompetens inom infektionsmedicin samt checklistor för sidotjänstgöringar på barnmedicinsk klinik, IVA, internmedicinsk klinik, mikrobiologisk klinik, vårdhygien och smittskyddsenhet.
Dessa kan med fördel användas även om de inte är direkt relaterade till delmålen. På vår hemsida finns ett dokument över vilka delmål man förväntas uppnå genom tjänstgöring på olika kliniker.
ST-tjänstgöringen skall pågå under minst 5 år heltid (ca 260 veckor). Nedan följer förslag på hur långvariga ST-läkarens placeringar utanför hemmakliniken kan vara.
Exakta tider och placeringar bör bestämmas i samråd med handledaren, utifrån ST- läkarens behov. Tiderna anges i veckor. Efter avräkning av tid för vetenskapligt arbete, kurser och semestrar återstår ca 200 veckor. De veckor man ingår i schemat på
infektionskliniken men är placerad som kvällsjour/helgjour på akuten skall delvis räknas som placering på internmedicinsk klinik. Sammanlagt under ST-jouren kan anses att man gjort motsvarande 5 veckors placering på internmedicinsk klinik, inriktning akutverksamhet.
Grundprinciper är även att intjänad kompensationsledighet skall tas ut på den klinik där den tjänades in samt att ST-läkaren skall prioritera tjänstgöring på hemmakliniken vecka 24-35 och vecka 51-vecka 2.
Hälften av tiden bör ST-läkaren vara på hemmakliniken. Detta innebär schemalagd tid på 105 veckor, varav 5 veckor räknas till medicinrandning. ST-läkaren bör ha en längre sammanhängande placering på hemmakliniken i början av sin ST och med fördel även i slutet, då hen även bör vara delaktig i konsultverksamhet och fungera som dagbakjour och kvälls/natt-bakjour (med uppbackning). Helst ska ST och handledare arbeta tillsammans i början av placeringen.
35 schemalagda veckor rekommenderas till placeringar på internmedicinska klinker. I medicinrandningen inräknas även 5 av de veckor man är schemalagd på
infektionskliniken NÄL, för att kompensera för kvälls- och helgjourer (se ovan). Hälften av tiden på internmedicinska kliniker bör ST-läkaren vara placerad på akutklinik,
MAVA och andra kliniker som hanterar livshotande tillstånd. Resterande veckor bör ST-läkaren ha andra placeringar inom området internmedicin.
20 veckor rekommenderas till bakteriologi/virologiplacering. Traditionellt delas dessa veckor lika mellan bakteriologi och virologi men tid och fördelning görs upp mellan ST- läkare och handledare. Virologiplaceringen görs av nödvändighet på SU.
20 veckor föreslås sammanlagt till sidoutbildningar på pediatrisk avdelning och intensivvård, ca 12 veckor inom pediatrik och 8 veckor intensivvård.
Utöver hemmaklinik bör ST-läkaren ha placering på infektionsklinik vid universitetssjukhus (SU). Förslagsvis kan denna placering vara 20 veckor
Utöver detta föreslås placering på enheter för smittskydd och vårdhygien under 1-2 veckor.
Handledning
ST-läkare och handledare ska ha regelbundna handledarsamtal. Dessa bör ske tätare under början av ST-tjänstgöringen. Under längre randutbildningar skall ST-läkaren ha handledarsamtal med handledare på palts och gärna stämma av exempelvis via telefon vid ett par tillfällen med huvudhandledaren.
Regelrätta handledarsamtal bör ske ca 1 gång per månad. Längre handledarsamtal är schemalagda två ggr per år i samband med hemvändarveckor. Då skall man gå igenom uppnådda mål, planering inför revision av utbildningsplan, eventuella problem i ST- läkarens utbildning och liknande. Den kan också bestå i gemensam mottagning, s.k. sit- in eller utvärdering efter gemensamma ronder. Samtalen ska dokumenteras skriftligt åtminstone av ST, men helst även av handledare. Uppfyllelse av mål/delmål ska dokumenteras i förekommande fall. Det finns dokument för rondmall som med fördel kan fyllas i efter 1 veckas gemensam rond. Övrigt som bör ingå är observation av ingrepp så som lumbalpunktion, fallbaserad diskussion och utvärdering av muntlig presentation.
Mitt i ST görs ett möte med extra noggrann genomgång av mål, så att man kan korrigera utbildningen i tid.
ST-seminarium
ST och dennes handledare (eller annan specialist) ansvarar för utbildningstillfälle för övriga ST och läkare på kliniken, där ST har huvudansvaret. Det ska innehålla fallpresentation och undervisning med utgångspunkt från denna. Presentationen ska dokumenteras av ST och godkännas av handledare eller annan specialistläkare.
Kurser
För uppfyllande av delmål under medicinsk kompetens krävs att ST-läkaren går vissa kvalitetsgranskade kurser, SK-kurser. Antalet sådana kurser man som ST-läkare bör gå är inte specificerat. I målbeskrivningen för specialitetsanknutna mål är det endast tre delmål som anger kurs som utbildningsaktivitet. Dessa är delmål 1: Utredning och behandling av inhemska samhällsförvärvade infektioner; delmål 2: Utredning och behandling av infektioner förvärvade i utlandet och kännedom om det globala
infektionspanoramat; samt delmål 5: Att behärska behandling av infektiösa agens och att ha kunskap om resistens hos dessa.
Kurser kan naturligtvis vara av nytta även om man bortser från de formella kraven för uppfyllande av dessa delmål. Det är upp till ST-läkaren att tillsammans med sin handledare avgöra vilka kurser som skall gås och när under ST-tiden detta skall ske.
Rimligt är att gå ca 6 SK-kurser under ST-utbildningen. Värdefulla kurser kan bland andra vara SK-kurser inriktade på antibiotika, tropikmedicin, vaccinationer, sepsis och tuberkulos.
Internmedicinska kurser
Även medicinska kurser som inte direkt är riktade till ST inom infektionsmedicin kan bli aktuella.
Med tanke på aktuell jourorganisation i NU-sjukvården är utbildning i Medic-ALS obligatorisk. Denna kurs bör gås tidigt under ST för att kunna rutinerna för
handläggande av sepsislarm på akutmottagningen.
Övriga nationella utbildningar
Fallseminarium i Svenska infektionsläkarföreningens regi 2 ggr, Ungt Forum 2 ggr. Det vetenskapliga arbetet skall redovisas på ”Infektionsveckan” och då skall man delta på hela infektionsveckan tillsammans med sin handledare.
Lokala/regionala utbildningar
Regionalt anordnas en till två utbildningsdagar för ST-läkare i infektionsmedicin var termin. Ansvaret för denna växlar mellan de olika infektionsklinikerna i regionen.
Lokala utbildningar anordnas återkommande. Ett sådant utbildningstillfälle är inbjudande av externa föreläsare eller någon gång föreläsare från kliniken till en eftermiddags/kvälls-föreläsning en gång i månaden utom under semestertider.
.
Delmål kommunikativ kompetens och ledarskapskompetens
Delmål inom kommunikativ kompetens (delmål 13-15) uppnås genom klinisk tjänstgöring enligt ovan.
För att uppnå delmål inom ledarskapskompetens (delmål 16-18) krävs en kurs.
Kursen ST-LIV (ledarskap och organisation i vården) eller motsvarande anses
obligatorisk för uppfyllande av dessa delmål. ST-LIV är uppdelad på fyra olika tillfällen där de tre första sträcker sig över tre dagar och det fjärde är på en dag. Kursen hålls två gånger per år. Lokala kurser inklusive LIV annonseras ut och finns att söka via ST- forum. ST-läkarna bör gå LIV-kursen tidigt i sin utbildning.
För att uppnå delmål 18 krävs även teoretiska studier och för delmål 16 att handleda under handledning. Beträffande handledning kommer ST-läkarna att ha hand om läkarkandidater vid ett flertal veckor. De kommer även att vara handledare till vikarier och AT-läkare. ST-läkarens egen handledare bör använda handledartid till att hjälpa till och utvärdera ST-läkarens handledning. Glöm inte att dokumentera detta.
Delmål kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete
För närvarande krävs två kurser för att uppnå kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete, en inriktad på medicinsk vetenskap (uppfyllande delmål 19 och 21) och en på kvalitetsarbete (som uppfyller delmål 20).
För det vetenskapliga arbetet (delmål 19 och 21) finns dels en forsknings- och metodikkurs lokalt via Fyrbodal, NU-sjukvården. Det finns även regionala kurser i Göteborg och i Borås. De regionala kurserna är universitetsanknutna och ger 7.5 högskolepoäng. De har kursbeteckning MFM 330. Kurs i vetenskapligt arbete bör gås tidigt i ST eftersom man då får hjälp att påbörja och planera det forskningsarbete som också krävs för uppfyllandet av delmålen. Utöver kurstiden skall ST-läkaren beredas ca 5 veckors arbetstid för genomförande och sammanställning av arbetet. 10 timmars handledning av forskningsmeriterad läkare, helst inom egna specialiteten, ingår också.
Detta bekostas av egna kliniken och genomförs under planerings- och
avslutningsfaserna. Presentation av det vetenskapliga arbetet skall hållas under infektionsveckan och det skall även presenteras internt på kliniken. Genom
presentationerna uppfylls seminariekravet som är den sista delen av delmål 19 och 21.
Målet för förbättrings och kvalitetsarbetet (delmål 20) är enligt SILFs kompetensdokument ”att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten.” Kvalitetsarbetet behöver inte dokumenteras skriftligt. Det kan exempelvis utgöras av att handha ett kvalitetsregister (ensam eller tillsammans med annan), skriva PM, kontinuerligt följa upp rutiner på kliniken. Det ska helst vara ett kontinuerligt arbete och täcka ett behov som finns på kliniken. ST-läkaren skall i samråd med handledaren bestämma ett lämpligt arbete. Utvärdering sker av handledaren och arbetet skall presenteras på ett ST-seminarium. För uppfyllande av delmål 20 krävs även en kurs. Sådan finns i regionen, bland annat på SU (går då i 3 heldagar). Troligen
kommer kurs för uppfyllande av delmål 20 även att anordnas lokalt framöver, alternativt bakas in i forsknings- och metodikkursen. Kurs i förbättrings- och kvalitetsarbete bör gås tidigt under ST-tjänstgöringen.
Andra utbildningsaktiviteter och utvärderingar:
Specialistkollegium
ST-kollegium, ett s.k. specialistkollegium med medverkan av alla handledare och övriga specialister, verksamhetschef och studierektor äger rum 1-2 ggr per år, där man på ett djupare sätt tar upp alla eller flera aktuella ST-läkare. Tanken är att alla ST-läkare ska vara föremål för en sådan bedömning en gång per år efter att de arbetat upp mot ett år på kliniken.
Förberedelse inför sådant möte (dokument a, b, c, d finns hos studierektor):
ST lämnar in sina dokument (från kurser, ovanliga fall, sit-in, feedback-instrument mm) samt ifyllt i dokument b) till sin handledare senast 2 dagar före kollegiet.
Handledaren fyller i dokument a) angående ST.
Handledaren lämnar enkät c) till övriga kliniska instruktörer (= övriga ölar), och återfår ifylld kopia från dessa senast 2 dagar innan kollegiet.
Studierektorn leder kollegiet. Handledare föredrar sin ST-läkare, och övriga deltar i diskussion. Under mötet sker utvärdering av ST-läkarens kompetensutveckling och beslut om eventuella förbättringar i dennes utbildningsprogram, i verksamhetens utbildningsinsatser eller genom tydligare krav på ST-läkarens insatser.
Handledaren sammanställer omdömena till ett utvärderingsdokument, d), och ansvarar för att återkoppla innehållet till ST-läkaren.
Hemvändarveckor
Två gånger per år arrangeras hemvändarveckor då ST-läkarna och handledarna samlas på kliniken. ST-läkare schemaläggs då i största möjliga mån tillsammans med sin handledare. Randande ST-läkare ges möjlighet till mottagningsbesök till patienter de följer på kliniken samt mottagning tillsammans med sin handledare, sit-in. Tid avsätts även för längre handledarsamtal samt ST-skrivning och genomgång av denna.
Specialistkollegium hålls även någon av dessa veckor (se nedan) och ST-läkaren ges feedback.
Diagnostiskt prov
Varje år ska ST genomgå ett diagnostiskt prov, som rättas av handledare och sedan gås igenom med ST. Provet är utarbetat av SILF, och ersätter specialistexamen.
Ansökan om specialistkompetens
Inför ansökan om specialistkompetens går ST, handledare, verksamhetschef och studierektor igenom dokumentation och ansökan. Ev. kan hela handledarkollegiet medverka om så önskas. Speciell blankett för ansökan finns.
Målsättningen är att våra ST i infektionssjukdomar ska få en så god grundutbildning med praktisk och teoretisk kunskap att de kan möta sina framtida patienter med trygghet och fortsatt arbetsglädje.
Efter erhållande av specialistkompetens
När specialistkompetens uppnåtts uppmärksammas det på klinik-APT med blommor och tårta.
ST är en tillsvidareanställning och vid erhållande av specialistkompetens omvandlas tjänsten till specialistläkartjänst. I samband med detta skall läkaren och
verksamhetschefen komma överens om den nya tjänstens innehåll och lön.
Sammanfattning, förslag på tjänstgöringstider och kurser
Tjänstgöringstider:
Totalt minst 260 veckor.
Ca 200 efter avräkning av semestrar, kurser, forsknings och kvalitetsarbeten osv.
Klinik Ungefärligt antal veckor Infektionskliniken NÄL 105 (varav 5 räknas som medicinrandning) Universitetsklinik, infektion 20
Internmedicinska kliniker 35, varav minst 15 inom akutverksamhet Bakteriologi och virologi 20
Pediatrik 12
Intensivvård 8
Smittskydd och vårdhygien 1-2
Kurser:
ST-läkaren skall gå SK-kurser (eller motsvarande) som minst täcker in delmål 1,3 och 5;
samt andra kurser för att uppnå delmål 16, 17, 18, 19, 20 och 21. I tabellerna nedan finns förslag på kurser som kan vara aktuella men det är upp till ST-läkaren att tillsammans med sin handledare bestämma exakt vilka kurser som skall gås. ST-läkaren behöver alltså inte nödvändigtvis gå de kurser som finns angivna i tabellen. Dock bör Medic- ALS kurs gås för att hantera jourplacering på akutmottagningen. Praxis är att ST-läkaren går 5-6 SK-kurser, 1 kurs i Medic-ALS samt kurser för att uppnå ledarskapskompetens och kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete.
Beroende på exakt vilken kurs som gås och vem som håller kursen kan även delmålen skilja sig från de som är angivna i tabellerna nedan. Se kurskatalog för att vara säker.
Medicinsk kompetens Delmål När
Antibiotikakurs 1, 3, 5, 7, 8, 9 Kan ha omvänd turordning
Tropikmedicin 2, 5, 6
Vaccinationer 4, 8
Sepsis 3, 5
Tuberkulos 2, 4, 5, 6, 8
Medic-ALS 10 Tidigt under ST
Ledarskapskompetens Delmål När
ST-LIV 16, 17, 18 Tidigt under ST
Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Delmål När Lokal forsknings- och metodikkurs alternativt MFM 330 19, 21 Tidigt Kurs i förbättrings- och kvalitetsarbete 20 Tidigt
Seminarier för uppnå medicinsk kompetens (delmål 1) Fallseminarium i Svenska infektionsläkarföreningens regi ST-seminarier på kliniken (själv hålla i ca 4 stycken)
