Riskanalys för flerbostadshus på kv. Väbeln 2 i Stockholm

(1)

FireTech Engineering AB Roslagsgatan 56 113 54 Stockholm Tel 08-54594100 Fax 08- 54594104 info@firetech.se www.firetech.se pg 120 1964-2 bg 5531-0478

org nr 55 65 83-0345 F:\VÄBELN 2\DOKUMENT\FT8-01, VÄBELN 2, RISKANALYS MA.DOCX

Del av kv. Väbeln 2 Nytt flerbostadshus

Niam Projekt Development AB Stockholm

Riskanalys för flerbostadshus på kv.

Väbeln 2 i Stockholm

Status Utredning Utgåva 7

Datum 2013-03-21 Uppdragsbeteckning 2126.00

Handlingsbeteckning FT8-01

Skapad 2010-11-20 Sidor 38

Uppdragsansvarig Emmanuele Patti

Handläggare Martina Ardenmark

e-post martina@firetech.se

www.firetech.se

(2)

Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning Skapad Datum Utgåva Sida

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 2 (38)

F:\VÄBELN 2\DOKUMENT\FT8-01, VÄBELN 2, RISKANALYS MA.DOCX

1 SAMMANFATTNING 3

2 INLEDNING 4

2.1 Bakgrund 4

2.2 Syfte 4

2.3 Avgränsningar 4

2.4 Metod 5

2.5 Kriterier 5

3 IDENTIFIERING AV SKYDDSOBJEKT, KV VÄBELN 2 6

3.1 Fastigheten 6

3.2 Planerad bebyggelse samt verksamhetsbeskrivning 8 4 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR 10

4.1 Värtaverket 10

4.2 Värta- och Frihamnen 10

4.3 Transportleder för farligt gods 10

5 GROV BEDÖMNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS 14

5.1 Lidingövägen 15

6 RISKANALYS 18

6.1 Händelseträd 18

6.2 Transport av kondenserad gas 18

6.3 Transport av brandfarliga vätskor 19

6.4 Transport av oxiderande ämnen 20

7 SAMMANVÄGD RISKBEDÖMNING 21

7.1 Individrisk 21

7.2 Samhällsrisk 21

8 DISKUSSION 22

8.1 Säkerhetsmarginaler 22

8.2 Osäkerheter 23

9 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER 23

10 SLUTSATS OCH DISKUSSION 24

11 REFERENSER 25

BILAGA A FREKVENS OCH SANNOLIKHETSBERÄKNING 26 BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNING 32 BILAGA C VINDRIKTNINGENS FÖRDELNING 38

(3)

Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning

2126.00 FT8-01

Status Skapad Sida

Utredning 2010-11-20 3 (38)

Dokumentet upprättat av Datum Utgåva

Martina Ardenmark 2013-03-21 7

Innehåll

Riskutredning gällande nybyggnad av

flerbostadshus på kv. Väbeln 2 med hänseende till transportled för farligt gods.

1 Sammanfattning

FireTech Engineering AB har på uppdrag av Niam Project Development utfört en riskanalys i samband med uppförande av ett flerbostadshus på fastigheten Väbeln 2. Byggnaden skall inrymma bostäder och vid entré består byggnaden av 10 våningar. Bostadshuset är 10 våningar från Studentbacken och 12 våningar från Lidingövägen. På fastigheten finns redan en skola etablerad, som dock inte beaktas i denna utredning.

Den planerade etableringen medför att fastigheten angränsar mot norr mot Lidingövägen. Denna väg är i dagsläget ’primär transportväg för farligt gods’

(ADR-gods).

En sammanvägd riskbedömning av de risker som kan påverka

flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 med föreslagna riskreducerande åtgärd (kapitel 9) visar att riskerna är acceptabla. Följande åtgärder ska vidtas:

 Fasader mot Lidingövägen utförs obrännbara.

 Luftintag placeras på minst 9 meters höjd

Beräkningarna i rapporten visar att individrisken ligger under ALARP-zonen (se tabell 7.1).

Samhällsrisken/grupprisken ligger till största del i As Low As Reasonably Possible (ALARP) området (se bild 7.2), det vill säga att risken är sådan att den kan tolereras under vissa förutsättningar. Mot bakgrund av de

konservativa antagandena (kapitel 8) som gör analysen robust anser FireTech Engineering AB att kv. Väbeln 2 kan expanderas till föreslagna planer.

Analysen är robust även i framtiden då hänsyn har tagits till att mängden trafik och farligt gods på Lidingövägen kommer att öka med 30 %. Ett mer troligt scenario är att mängden farligt gods reduceras på Lidingövägen eftersom den sannolikt ej kommer att utgöra en primär farligt gods led när Norra Länken öppnas 2015.

I analysen har hänsyn tagits till de riskreducerande åtgärder som redovisas nedan. För att analysen ska vara giltig förutsätts att dessa åtgärder vidtas, alternativt likvärdiga åtgärder vilka fastställs i samråd med FireTech Engineering AB.

(4)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 4 (38)

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Niam Project Development AB, genom Rikard Henriksson har gett FireTech Engineering AB i uppdrag att utföra en riskanalys i samband med uppförandet av flerbostadshus på fastigheten Väbeln 2.

Byggnaden skall inrymma bostäder och vid entré består byggnaden av 10 våningar. Bostadshuset är 10 våningar från Studentbacken och 12 våningar från Lidingövägen. Byggnaden uppförs mellan två befintliga byggnader, avstånd till närliggande byggnad överstiger 8 meter. På fastigheten finns redan en skola etablerad, den berörs inte av denna analys.

Fastigheten angränsar mot norr mot Lidingövägen. Denna väg är i dagsläget

’primär transportväg för farligt gods’ (ADR-gods) och i enlighet med de rekommendationer som ges i publikationerna Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods samt bensinstationer /1/ samt Riskhantering i detaljplaneprocessen /19/ skall en utredning med avseende på risker i anslutning till olyckor med ADR-transporter utföras som del av planeringsarbetet. Denna rapport utreder de risker som boende och besökare till flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 utsätts för och utgör en del av planeringsunderlaget för nyetableringen.

Avstånd till Lidingövägen är med nuvarande förslag cirka 9 meter till garage, till bostadslägenheterna är avståndet cirka 25 meter.

2.2 Syfte

Denna rapport avser att i erforderlig omfattning utreda den risk som boende och besökare till flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 utsätts för som följd av fastighetens närhet till de riskkällor som nämns i Stockholms Länsstyrelses publikation Riskhänsyn vid ny bebyggelse /1/.

Rapporten behandlar endast plötsligt uppkomna och akuta scenarier som innefattar ADR-gods.

Rapporten skall även fastställa vilka eventuella riskreducerande åtgärder som krävs för att en godtagbar säkerhet för boende och besökare till

flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 skall uppnås.

2.3 Avgränsningar

Denna analys behandlar risker för människors liv på aktuellt område, den del av kv. Väbeln 2 i Stockholm som avser nyetablering av flerbostadshus. Viss hänsyn tas till egendomsskyddet för aktuellt objekt.

De scenarier som valts för analys är sådana som anses ge allvarliga konsekvenser men som ändå bedöms vara rimliga ur ett

sannolikhetsperspektiv. De är således inte worst-case-scenarier med värsta tänkbara konsekvenser, utan tänkbara händelser som är rimliga att

dimensionera åtgärder utifrån.

Studien omfattar inte arbetsmiljö, buller, vibrationer eller markföroreningar.

(5)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 5 (38)

2.4 Metod

Riskbedömningen utförs enligt det traditionella upplägget för kvantitativa riskbedömningar med; identifiering av skyddsobjekt, inventering och riskidentifiering, konsekvens- och sannolikhetsbedömning och slutligen en riskvärdering.

Beskrivning av skyddsobjektet, avseende placering, personbelastning och tekniska förutsättningar.

Inventering och riskidentifiering genomförs genom platsbesök, studier av redan genomförda analyser, kontakt med de riskkällor som är belägna i närheten (t ex hamnarna), studie av statistik, MSB, Transportstyrelsen med kunskap om hantering av farligt gods på väg.

Konsekvens- och sannolikhetsbedömningar genomförs antingen kvantitativt eller kvalitativt.

Värdering av risker görs med hjälp av konsekvensberäkningar och

individriskkurvor och samhällsdiagram. Värderingen vidimeras med hjälp av känslighetsanalyser.

Riskreducerande åtgärder analyseras vid behov.

2.5 Kriterier

Risk är produkten av sannolikhet (händelsefrekvens) och konsekvens. Med konsekvens avses konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet.

Med händelsefrekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa.

I denna handling beaktas individ- och samhällsrisker. Med individrisk menas den risk som en enskild individ utsätts för när den vistas på en viss plats.

Konsekvensen bedöms utifrån hur en enskild individ kan antas drabbas (avlida) av en händelse. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvenserna bedöms utifrån hur många

personer som kan antas drabbas (avlida) av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om personantalet i området ökar.

2.5.1 Samhällsrisk

Det finns i Sverige inga nationella riktlinjer för acceptabel risknivå avseende samhällsrisk. I Räddningsverkets FoU-rapport ”Värdering av risk” /16/

rekommenderas samhällsrisker redovisade i tabell 2.1.

Antal

omkomna Frekvens per år (undre gräns)

Frekvens per år (övre gräns)

N=1 10^-6 10^-4

N=10 10^-7 10^-5

N=100 10^-8 10^-6

Tabell 2.1 Rekommenderade kriterier för samhällsrisk /16/.

Samhällsrisk presenteras ofta i en s.k. ”FN-kurva”, se tabell 2.2. I ”FN-kurvan”

redovisas sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka.

(6)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 6 (38)

Det område som är beläget mellan de båda begränsningslinjerna för

oacceptabel risk och för låg (acceptabel) risk benämns ”ALARP” (As Low As Reasonably Practicable). Området anger ett intervall inom vilket

kostnad/nyttovärdering eller annan optimering bör användas för att sträva efter att ytterligare sänka risknivån.

Tabell 2.2 FN-kurva med rekommenderade acceptans kriterier /16/.

2.5.2 Individrisk

Acceptanskriterier för individrisk är 10^-7som undre gräns och 10^-5 som övre gräns /16/. Mellan dessa finns en ALARP-zon (As Low As Reasonably Practicable) där risker kan förebyggas om det anses rimligt.

3 Identifiering av skyddsobjekt, kv Väbeln 2

Detta kapitel beskriver fastigheten, dess byggnader och den planerade verksamheten.

3.1 Fastigheten

Kvarteret Väbeln 2 avgränsas av kv. Väbeln 3 i öster och Erik Dahlbergsgatan i väster, en mindre väg (Studentbacken) åt söder samt Lidingövägen åt norr.

Fastigheten sluttar främst norrut mot Lidingövägen och bostäderna är cirka 5 meter över Lidingövägens körbana. Se bild 3.1 för en illustration av

fastigheten och bild 3.2 för en sektion med höjdskillnader. På fastigheten finns redan en skola etablerad, skolan berörs inte av denna analys.

Samhällsrisk "FN-kurva"

1,E-09 1,E-08 1,E-07 1,E-06 1,E-05 1,E-04 1,E-03

1 10 100 1000

Antal dödsfall

Frekvens av N eller fler döda per år

Oacceptabelt

Acceptabelt ALARP

(7)

Uppdragsbeteckn

2126.00

ning

Bild 3

Dokumen

FT8-0

3.1 Situ den

3.2 Sek tbeteckning

01

uationsplan för k na utredning sa

tion med höjdsk

Skapad

2010-1

kv. Väbeln 2. På amt det planerad

killnader.

Datu

11-20 20

F:\VÄBELN 2\DOK å fastigheten fin de flerbostadshu

um

013-03-21

KUMENT\FT8-01, VÄ nns en befintlig s uset (markerat m

Utgåva Si

7 7

ÄBELN 2, RISKANA skola som ej be med röd ram på ida

7 (38)

LYS MA.DOCX erörs av å bild).

(8)

Uppdragsbeteckn

2126.00

3.2

ning

Pla

Plat grön vån Verk inry läge På k läge Se b

Bild 3

Som Lidin Lidin Se b

Bild 3

Dokumen

FT8-0

anerad be

tsen för byg nområde län

ings flerbos ksamheten mmer tre lä enheter. Tot källarplan -3 enheterna.

bild 3.3 för e

3.3 Per

m framgår a ngövägen.

ngövägen.

bild 3.4 för e

3.4 Typ tbeteckning

01

ebyggelse

ggnaden är ngs Lidingö stadshus (fr skall utgöra ägenheter o

talt bedöms 3 och -2 inry

en perspekt

rspektiv över de

v bild 3.3 ä Byggnaden

en planritnin

plan

Skapad

2010-1

e samt ve

idag att bet övägen. Byg rån Student

as av boend ch totalt ko s personant yms 29 gar

tivbild på de

et planerade byg

r byggnade ns trapphus

ng av ett typ

Datu

11-20 20

F:\VÄBELN 2\DOK

erksamhe

trakta som p ggnaden so

backen doc de i en-fam

mmer bygg talet ej över rageplatser

et planerad

gget.

en svagt vin är placerat

pplan och b

um

013-03-21

KUMENT\FT8-01, VÄ

etsbeskriv

parkering m m skall upp ck endast 10

iljelägenhet naden att in stiga 145 p och 42 källa

e bygget.

klad i förhå i fasaden s

bild 3.5 för e

Utgåva Si

7 8

ÄBELN 2, RISKANA

vning

med en rems pföras är ett

0 våningar) ter. Typplan nrymma 31 personer.

arförråd till

ållande till som är vink

entréplan.

ida

8 (38)

LYS MA.DOCX

sa t 12- ).

net

lad från

(9)

Uppdragsbeteckn

2126.00

3.2.1

3.2.2

ning

Bild 3

Ver

Byg



Dim

I ko då p Run bygg runt Ana kv. V bygg Berä flerb

Par Tota Tota Om Pers

Pers Tabe

Gar och Till k berä sig ö

Dokumen

FT8-0

3.5 Entr

rksamhet

gnaden anv

 De som

 Nattetid fördröja

 Persont nattetid

 Dagtid f persone

mensioner

nsekvensbe personbelas nt byggnade gnaden att t fastigheten alyserat omr Väbeln 2 i c gnaden (BT äkningen av bostadshuse

rameter:

at antal persone at antal persone

rådet area:

sontäthet inomh

sontäthet utomh ll 3.5 Bes

ragets närm avståndet kvarterets b äkning av sa

över kv. Vä

tbeteckning

01

réplan

vänds som m finns i hus d kommer d a en eventue

tätheten ko bedöms ej förväntas 50 er.

rande pers

eräkningarn stningen är erna antas d

befinna sig n.

råde motsva centrum. Ko TA är 300 p

v persontät et generera

er inomhus:

er utomhus:

hus (per markyt

hus

krivning av anta

maste hörn p mellan Lidin baksida är d amhällsrisk belns områ

Skapad

2010-1

boende, vil set kan anta et finnas so ell utrymnin mmer vara överstiga 1 0 % av anta

sonantal

na kommer som högst.

dessutom c , vilket mots

arar en area onservativt a er normalpl heten på kv ar redovisas

tenhet)

al personer vid k

på kv. Väbe ngövägen o det cirka 80 k måste sce åde.

Datu

11-20 20

F:\VÄBELN 2\DOK

lket gör att m as ha god lo

ovande pers ng.

högst unde 145.

alet persone

personanta .

cirka 15 % a svarar cirka

a på 2 500 antas 550 m lan).

v. Väbeln 2 s i tabell 3.5

Antal:

145 pers 20 perso 2 500 m² 0,26 (145 att detta 0,01 (20 kv. Väbeln 2.

eln 2 är belä och boende meter. För nariots effe

um

013-03-21

KUMENT\FT8-01, VÄ

man kan an okalkännedo soner i huse

er nattetid. A

er vara i fas

alet under n

av totalt anta a 20 person

m², med fle m² av områd

med omnej 5.

soner oner

2varav 550 m² u 5 personer / 550 är egentligen fö personer / 1950

äget 9 meter på kv. Väb att område ektområde s

Utgåva Si

7 9

ÄBELN 2, RISKANA

nta följande om.

et, vilket ka

Antalet pers

stigheten, d

attetid att n

al personer er, jämnt fö

erbostadshu det utgör

jd som

utgör byggnad 0 m²) (Observe ördelat på 12 pl

0 m²)

r från Liding beln 2 är 25 et ska påver således bred

ida

9 (38)

LYS MA.DOCX

;

n

soner

vs. 73

nyttjas,

r i ördelat

uset på

ra dock an)

gövägen meter.

rkas vid da ut

(10)

Uppdragsbeteckn

2126.00

4

4.1

4.2

4.3

ning

Ide

Dett

Vär

Värt till V upp fast Avs brän myn kv. V Doc

Vär

Värt farlig ham omla ana Doc

Tra

MSB farlig skal 150 Se f

Bild 4

Det Lidin

Dokumen

FT8-0

entifieri

ta kapitel be

rtaverket

taverket är Värtahamne rättas mella bänsle hant tåndet mell nsle sker ino ndighetskrav Väbeln 2. D ck kommer t

rta- och F

ta- och Frih gt gods, frä mnområdet u

astningscen lyseras såle ck kommer t

ansportled

B ger anvis gt gods /11 ll utföras so m från den figur för en

4.1 Tran

finns två tra ngövägen o

tbeteckning

01

ng av ri

eskrivs de r

en kombine en. Enligt Bo an bostäder

teras inom an Värtaver om slutna u vet vara up Detta analys

transporter

Frihamne

amnen är e mst brandfa uppgår till m ntraler uppg edes inte vi transporter

der för fa

ningar gälla /. Vidare re om del av pl n planerade

illustration a

nsportleder för f

ansportlede och Tegelud

Väbeln 2

Skapad

2010-1

iskkällo

riskkällor so

erad kraft/vä overket /2/ b r och värme

slutna utrym rket och Vä utrymmen. M

pfyllt. En ol seras sålede

till och från

n

ett av Sverig arliga vätsk mer än 600 gå till 500 m

dare.

till och från

arligt god

ande vilka le kommende laneringsarb

byggnaden av farligt go

farligt gods i om

er för farligt ddsvägen.

Datu

11-20 20

F:\VÄBELN 2\DOK

or

om är beläg

ärme-anläg bör ett säke eanläggning mmen kan s äbeln 2 är ci

Med hänsyn ycka bedöm es inte vida n Värtaverke

ges största kor. Avstånd

meter, enlig meter, vilket

n Värta- och

s

eder som få erar Länssty betet om en n /11/.

odslederna

mrådet

gods i näro

um

013-03-21

KUMENT\FT8-01, VÄ

na i närhete

gning som erhetsavstån gar, om han

skyddsavstå irka 600 m o n till detta a ms inte påve

re.

et att beakta

hamnområd det mellan V gt /2/ ska av överskrids.

Frihamnen

år användas yrelsen att e n farligt god

i närområde

området krin

Utgåva Si

7 1

ÄBELN 2, RISKANA

en av kv. Vä

ligger i ans nd om 300- ntering av

åndet minim och hanteri anses

erka riskniv

as.

den och ha Väbeln 2 oc vstånd till . Risker i ha

n att beakta

s till transpo en riskutred dsled finns i

et.

ng Väbeln 2

ida

0 (38)

LYS MA.DOCX

äbeln 2.

lutning -700m meras.

ng av vån på

nterar ch

amnen

s.

ort av ning nom

2;

(11)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 11 (38)

4.3.1 Tegeluddsvägen

Tegeluddsvägen utgör ’sekundär transportled för farligt gods’ /1/ och används i huvudsak för transporter till och från Lidingö och Värtahamnen.

Det minsta avståndet från Tegeluddsvägen till den planerade byggnaden på Väbeln 2 uppgår till cirka 200 meter. Detta överstiger det minimiavstånd mellan farligt godsleder och boenden som ges i Stockholms Länsstyrelses publikationer /1/. Detta, i kombination med att Tegeluddsvägen endast är sekundär transportled, gör att risken för boende och besökare på Väbeln 2 från en olycka med farligt gods på Tegeluddsvägen inte analyseras vidare.

4.3.2 Lidingövägen

Lidingövägen utgör del av E20 och utgör den sista länken mellan Värtahamnen och det övriga svenska europavägnätet. Lidingövägen är klassad som ’primär transportled för farligt gods’ och man måste således anta att alla typer av farligt gods kan komma att transporteras på denna led.

Det minsta avståndet från Lidingövägen till det planerade flerbostadshuset på Väbeln 2 är cirka 9 meter (garagets närmaste hörn) och till boende ytor 25 meter. Det är dock endast byggnadens ena gaveln som vetter mot

Lidingövägen.

Trafikflöde

Trafikmängden på Lidingövägen uppgår till cirka 32 000 passager per vardagsdygn enligt mätningar utförda 2009 /13/. Detta förväntas stiga till 38 700 passager per dag vid norra länkens öppnande 2015 /14/.

I SIKAS rapport /10/ antas godstransporter öka med 21 procent och

persontransporter med 27 procent, räknat som transportarbete mellan 2001 och 2020. I denna rapport kommer vi konservativt anta att antalet transporter (samtliga kategorier) kommer att öka med 30 % fram till 2035 (med

utgångspunkt från 2015, då hänsyn redan har tagits till ökad trafikmängd i samband med öppnandet av norra länken). Detta innebär att antalet passager per dygn kommer att uppgå till 50 310.

Transporter med farligt gods

Andel farligt gods transporter på Lidingövägen är sammanställt utifrån

information från transporter till och från hamnarna, Univar, OKQ8 samt Preem, se tabell 4.2 /3,4,5,6,7,8,9/. Underlaget basers på från hamnarna verkliga transporter under 2009 från övriga verksamheter baseras underlaget på antal transporter de förväntar sig under 2010 (ansökningar).

Med hänsyn till SIKAS rapport /10/ kommer godstransporter på väg att öka med 21 % fram till 2020. I deras känslighetsanalys då ingen hänsyn tas till ytterligare beslutande styrmedel vad gäller koldioxidskatten uppskattas att godstransportflödet ökar med 29 % mellan 2001 och 2020. I denna analys antas konservativt att antalet godstransporter kommer att öka med 30 % fram till 2035.

Fördelningen mellan respektive ADR-klass antas vara den samma även år 2035.

(12)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 12 (38)

F:\VÄBELN 2\DOKUMENT\FT8-01, VÄBELN 2, RISKANALYS MA.DOCX ADR-

klass Transportklass (ADR-klass)

Antal transporter År 2009

Total vikt (ton) År 2009

Vikt

%

% av transport er

Förväntat antal transporter 2035

Kommentar

1. Explosiva ämnen

och föremål 60 8 050 2,4 0,6 78 Inga

transporter av 1.1 2a.

Kondenserad

giftig gas 542 309 0,1 5,0 705

2b.

Kondenserad

brännbar gas 728 2 602 0,8 6,7 946

3. Brandfarliga

vätskor 6 418 290 517 86,8 59,0 8 343 4. Brandfarliga

fastaämnen 164 275 0,1 1,5 213

5.

Oxiderande

ämnen 284 6 720 2,0 2,6 369

6. Giftiga ämnen 293 7 000 2,1 2,7 381

7. Radioaktiva

ämnen 0,0 0,0 0

8. Frätande ämnen 1 451 7 757 2,3 13,3 1886

9.

Övriga farliga ämnen och föremål

945 11 319 3,4 8,7 1228

Totalt alla klasser 10 885 334 553 100 100 14149 Tabell 4.2 Transport av farligt gods för aktuell vägstrecka.

Baserat på det ovanstående uppskattas antalet farligt godstransporter på Lidingövägen år 2035 till cirka 40 per dag.

Transport av farligt gods utgör en riskkälla för kv. Väbeln 2 och kommer således att beaktas i analysen.

Norra länken

E20:s nuvarande dragning kommer att revideras i anslutning med Norra länkens öppnande 2015. Tung trafik och farligt gods i området kommer därefter att anvisas att gå via norra länken snarare än via

Lidingövägen/Valhallavägen. Beroende på vilken typ av kategori Norralänken kommer att tilldelas kan denna innebära inskränkningar på vad som får

transporteras i tunnlarna. Vid kategori A sker inga inskränkningar på vilken typ av farligt gods som får transporteras i Norra länken. Vid klassning B-E innebär det att en fallande skala på vilka ämnen och i vissa fall vilka mängder av ämnet som tillåts fraktas genom tunneln. I de fall godset inte tillåts passera genom tunneln kommer det troligtvis att fraktas på Lidingövägen även efter att Norra länken färdigställts.

Oberoende av kategoriseringen kommer Lidingövägen/Valhallavägen vara del av ett omledningsnät i händelse av att norra länken skulle vara oframkomlig.

(13)

Uppdragsbeteckn

2126.00

ning

Lidin tran drag

Bild 4

Bea män öpp myc

Dokumen

FT8-0

ngövägen k sportleder f gning i områ

4.3 Prin

aktar man ov ngden farlig

nande (år 2 cket konserv

tbeteckning

01

kommer doc för farligt go ådet efter n

cipskiss över fa

vanstående t gods trans 2015 enligt g

vativ.

N

Ny fö

Skapad

2010-1

ck ej att var ods /15/. Se

orra länken

arligt godsleder

e att norra lä sporter från gällande pla

Norra lä

y primär t ör farligt g

Datu

11-20 20

F:\VÄBELN 2\DOK

ra av Länsst e 4.3 för en ns öppnande

efter Norra länk

änken komm n Lidingöväg

an), kan de

änken

transportle ods.

um

013-03-21

KUMENT\FT8-01, VÄ

tyrelsen anv illustration a e

kens öppnande

mer att ”ta ö gen efter no nna analys ed

Utgåva Si

7 1

ÄBELN 2, RISKANA

visade av E20:s ny

2015.

över” en de orra länkens

beaktas so

ida

3 (38)

LYS MA.DOCX

ya

l av s om

(14)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 14 (38)

5 Grov bedömning av sannolikhet och konsekvens

I tabell 5.1 redovisas generella faror med olika kemikalier i de olika ADR- klasserna. I tabellen anges även möjliga konsekvenser och de riskavstånd som kan vara aktuella för en grov bedömning av allvarliga skadepåverkan på oskyddade människor ur 3:e persons synvinkel /12, 18/. Därefter följer en genomgång av de händelseförlopp som kan ge större konsekvenser på kv.

Väbeln 2.

Tabell 5.1 Generella faror och möjliga konsekvenser med olika transportklasser av farligt gods /12, 18/.

Transportklass

(ADR/RID-klass) Exempel

Dominerande fara

Möjliga konsekvenser i händelse av olycka

Risk- avstånd (meter) Explosion Brand Förgiftning Övrig risk

1. Explosiva ämnen och föremål

Krut, patroner, nitroglycerin, fyrverkeri

X Övertryck som kan skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada på människor

100 - 1000

X < 100

2a. Kondenserad giftig gas

Svaveldioxid,

ammoniak X

Gasmoln kan ge toxiska effekter.

Ämne, tillgänglig mängd, utflöde, atmosfäriska förhållanden och topografi påverkar effektområdet.

> 1 000

2b. Kondenserad

brännbar gas Propan, gasol

X Jetflamma - värmestrålning < 100

X Brännbart gasmoln -

gasmolnsexplosion 0 - 200

X Gasmolnsexplosion 0 - 200

X BLEVE 100 -

1000 3. Brandfarliga

vätskor

Bensin, diesel, eldningsoljor, metanol

X Poolbrand - värmestrålning < 100

4. Brandfarliga fasta ämnen

Svavel, fosfor,

metallpulver X X Brand - värmestrålning < 100 5. Oxiderande

ämne och organiska peroxider

Väteperoxid

X Brand - värmestrålning <100

X Explosion i händelse av blandning med andra brännbara ämnen 100 -

1000

6. Giftiga ämnen

Arsenik-, bly och kvicksilversalter, bekämpningsme del

X Toxiska effekter < 100

7. Radioaktiva ämnen

Radioaktiva

ämnen X Strålskada < 100

8. Frätande ämnen Svavelsyra,

Natriumhydroxid X X Frätskada < 100

9. Övriga farliga ämnen

Magnetiska material, asbest, miljöfarligt avfall

X Hälsorisker < 100

(15)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 15 (38)

5.1 Lidingövägen

Risken med ADR-transporter är främst relaterad till platser där godset lastas/lossas samt händelser då ämnet läcker ut på grund av att transporten varit inblandad i en olycka. Sannolikheten för ett läckage under normal körning är mycket liten.

Om en transport av farligt gods är inblandad i en trafikolycka är risken för människor i området beroende på vilken typ av farligt gods som

transporterats, och på hur långt ifrån olyckan personerna befinner sig.

Bostadslägenheterna på Väbeln 2 är belägna cirka 5 m över Lidingövägens körbana och terrängen är starkt sluttande mot Lidingövägen längs hela fastighetsgränsen. Avståndet mellan Lidingövägen och garaget på kv. Väbeln 2 uppgår till 9 meter och till bostäderna uppgår avståndet till 25 meter. Mot bakgrund av höjdskillnad och avstånd anses sannolikheten för en direkt kollision mellan en transport och flerbostadshuset vara mycket begränsad.

Nedan följer en sammanställning av typer av risker som är förknippade med transport av farligt gods på Lidingövägen och som kan påverka

flerbostadshuset på kv. Väbeln 2.

5.1.1 Olycka med explosiva ämnen, klass 1

Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan

orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas av stötar. En explosion antas kunna inträffa dels om olyckan leder till brand i fordonet och dels om de mekaniska påkänningarna blir tillräckligt stora. Då det finns detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras görs bedömningen att det är liten sannolikhet för att olycka vid transport av explosiva ämnen leder till omfattande skador på det transporterade godset på grund av påkänningar.

Farligt gods inom klass 1 delas in i olika riskgrupper (1.1 – 1.6). Det är endast ämnen och föremål inom grupp 1.1 som har risk för massexplosion (en explosion som påverkar så gott som hela mängden samtidigt). För övriga grupper är det mer rimligt att räkna med mindre explosioner av en enskild förpackning eller föremål, eventuellt i följd efter varandra. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge stora

konsekvenser. En explosion kan leda till höga tryck i omgivningen och med dödsfall, som direkt följd av tryckvågen.

Enligt erhållet underhållet transporteras inga klass 1.1 ämnen på

Lidingövägen, vilket innebär att risken för massexplosion är mycket osannolik.

Endast 0,6 % av transporterna utgörs av klass 1 och således bedöms det endast påverka risknivån för kv. Väbeln 2 marginellt.

Olycka med explosiva ämnen kommer inte att analyseras vidare.

5.1.2 Olycka med kondenserad brandfarlig gas, klass 2a

En tankbilsolycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till jetbrand, gasmolnsexplosion, BLEVE.

En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och därefter antänds. Flammans längd beror främst av storleken på hålet i tanken.

Om gasen i ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är

(16)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 16 (38)

luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa.

Förloppet benämns gasmolnsbrand. Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit från själva olycksplatsen.

BLEVE kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändning bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av stor värmestrålning.

För att en sådan händelse skulle kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank.

6,7 % av transporterna med farligt gods på Lidingövägen utgörs av kondenserad brandfarlig gas.

Olycka med kondenserad brandfarlig gas kommer att analyseras vidare.

5.1.3 Olycka med kondenserad giftig gas, klass 2b

Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas vätskan fort och övergår i gasform. Gaserna är generellt tyngre än luft och sprids därmed längs marken. Gaserna är giftiga vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Konsekvenserna av ett utsläpp beror framförallt av hålstorlek och väderförhållanden.

5 % av transporterna med farligt gods på Lidingövägen utgörs av kondenserad giftig gas.

Olycka med kondenserad giftig gas kommer att analyseras vidare.

5.1.4 Olycka med brandfarlig vätska, klass 3

Brandfarliga vätskor utgör den i särklass största mängden ADR-gods som transporteras i Sverige och en olycka med en sådan transport kan därför antas vara den mest sannolika. Av transporterna med farligt gods på Lidingövägen utgör brandfarlig vätska 59 %.

En olycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska leder i många fall till en poolbrand. Antändning av och brand i en sådan pool förväntas ge

strålningseffekter, som kan skada oskyddade människor (och egendom).

Olycka med brandfarlig vätska kommer att analyseras vidare.

5.1.5 Olycka med brandfarliga fasta ämnen, klass 4

Konsekvenserna av en olycka med brandfarliga fasta ämnen bedöms

koncentreras till anslutning till olycksplatsen. Kritisk strålningen från branden bedöms endast vara lokal.

Andelen transporter som fraktar riskklass 4 är liten i förhållande till övriga klasser, 1,5% (se tabell 4.3), och deras konsekvenser bedöms som små.

Detta scenario analyseras således inte vidare.

(17)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 17 (38)

5.1.6 Olycka med oxiderande ämnen, klass 5

Oxiderande ämnen kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen (t ex aceton och etanol).

Oxiderande ämne kan tillsammans med organiska ämnen bli explosiva och konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne. För oxiderande ämnen beräknas dödliga skador som följd av explosion ske inom 30 meter, väggar raseras inom 70 meter och inga döda antas på 100 meter.

/9/.

2,6 % av farligt gods transporterna på Lidingövägen innehåller oxiderande ämnen.

Olycka med oxiderande ämne kommer att analyseras vidare.

5.1.7 Olycka med giftiga ämnen, klass 6

En olycka med giftiga ämnen medför normalt ej risk för personskador. En skada förutsätter i princip att man kommer i direkt kontakt med ämnet.

Detta analyseras således ej vidare.

5.1.8 Olycka med radioaktiva ämnen, klass 7

Utsläpp av radioaktiva ämnen medför normalt inga akuta skador. Dessutom vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder vid transport av radioaktiva ämnen.

Enligt statistik utförs inga transporter av ADR-klass 7 och tillsammans med ovanstående anses riskerna som försumbara och beaktas således inte.

5.1.9 Olycka med frätande ämnen, klass 8

Olycka med frätande ämnen bedöms ge personskador via stänk upp till 20-30 meter från olycksplatsen.

Då konsekvenserna är låga och det förutsätter att man är i omedelbar närhet analyseras detta scenario inte vidare.

5.1.10 Olycka med övriga farliga ämnen och föremål, klass 9

Kritiska förhållanden bedöms endast ske lokalt vid en händelse av klass 9 transporter.

Då konsekvenserna är låga och det förutsätter att man är i omedelbar närhet analyseras detta scenario inte vidare.

(18)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 18 (38)

6 Riskanalys

6.1 Händelseträd

Med utgångspunkt av identifierade scenarion i kapitel 5 har faktorer som påverkar omfattningen av ett scenarios konsekvens och sannolikhet sammanställts i händelseträd, se bilaga A. Med hjälp av händelseträd beräknas frekvensen för de olika scenariona.

6.2 Transport av kondenserad gas 6.2.1 Scenariobeskrivning - brandfarlig gas

Som dimensionerande ämne har gasol valts. Gasol består av en blandning av propan och butan, där den största delen är propan. Gasen är tyngre än luft och kan ansamlas i slutna utrymmen, speciellt vid eller under marknivå.

Vid ett läckage kan gasol i gasfas antändas med en så kallad jetflamma som följd. Ett läckage behöver dock inte leda till direkt antändning, utan kan blandas med luft och bilda ett gasmoln och resultera i gasmolnsbrand. Vid en gasmolnsbrand är strålningsnivåerna mycket höga men kortvariga. Nivåerna av värmestrålning beror på molnets utbredning som i sin tur varierar med faktorer så som väder och mängd utsläppt gas.

Utsätts en behållare med gasol för höga temperaturer kan den

explodera/rämna som följd av volym- och tryckökningen inuti behållaren.

Konsekvensen av detta blir en BLEVE om den expanderande gasblandningen antänds.

6.2.2 Scenariobeskrivning - giftig gas

Som dimensionerande ämnen för kondenserad giftig gas har ammoniak valts.

Ammoniak är vid höga koncentrationer mycket giftigt och kan leda till döden vid inandning. I lägre koncentrationer verkar ämnet framförallt irriterande på slemhinnor. Ammoniak är dessutom frätande och inom ett snävt

koncentrationsintervall brännbart. Ammoniak lagras under tryck i vätskeform och kommer vid ett läckage att övergå till gasfas. Även i tanken finns en viss del gas då fyllnadsgraden för vätskan vanligtvis uppgår till 80 %.

Ämnena sprider sig i gasform med vinden i ett gasmoln.

6.2.3 Frekvens och konsekvensberäkningar

Frekvensen (antal händelser/år) för en olycka med tryckkondenserad gas har beräknats i bilaga A och konsekvensen (antal omkomna och vid vilka avstånd) i bilaga B. De sammanfattas i tabell 6.1.

(19)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 19 (38)

Ämne Händelse Frekvens Konsekvens

(antal omkomna) Brandfarlig gas BLEVE 6,5*10^-10 44

Gasmolnsbrand 6,6*10^-8 63

Jetflamma 2,4*10^-7 9

Giftig gas Litet hål och låg

vindstyrka 1,8*10^-7 1 Litet hål och hög

vindstyrka

4,5*10^-8 1

Medel hål och låg vindstyrka

6*10^-8 12

Medel hål och hög vindstyrka

1,5*10^-8 8

Stort hål och låg vindstyrka

4,9*10^-8 20

Stort hål och hög

vindstyrka 1,2*10^-8 20

Tabell 6.1 Sammanställning av frekvens och konsekvens för olycka med tryckkondenserad gas.

6.2.4 Slutsats

För ovan angivna scenarion kommer en stor andel av personerna som vistas utomhus på kv. Väbeln att omkomma enligt beräkningar i bilaga B. De olika scenariernas bidrag till riskbilden presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel 7.

6.3 Transport av brandfarliga vätskor 6.3.1 Scenariobeskrivning

Vid beräkning av konsekvensen av en farligt gods olycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser på personer uppstår först när vätskan läcker ut och antänds, dvs en poolbrand.

Omfattningen på en poolbrands konsekvenser är till stor del beroende av pölens storlek. En tankbil rymmer upp till 45 ton bensin, tanken är dock uppdelad i mindre fack om vardera 3-5 m³.

Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma av direkt

värmestrålning alternativt som följd av brandspridning till byggnader, antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kW/m². Det är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassade fasader /21,22/.

(20)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 20 (38)

6.3.2 Frekvens och konsekvensberäkningar

Frekvensen (antal händelser/år) för en olycka med brandfarliga vätskor har beräknats i bilaga A och konsekvensen (antal omkomna och vid vilka avstånd) i bilaga B. De sammanfattas i tabell 6.2.

Läckage Händelse Frekvens Konsekvens

(antal omkomna)

Litet Antändning 2,9*10^-5 -

Medel Antändning 1,5*10^-5 -

Stort Antändning 1,5*10^-5 -

Tabell 6.2 Sammanställning av frekvens och konsekvens för olycka med brandfarliga vätskor.

6.3.3 Slutsats

Inget av de analyserade scenariona resulterar i att personer omkommer.

6.4 Transport av oxiderande ämnen 6.4.1 Scenariobeskrivning

Olycka med oxiderande ämne medför inga dödliga konsekvenser om det oxiderande ämnet inte kommer i kontakt med organiska material och ett explosionsartat förlopp uppstår. Vid en explosion finns två tänkbara scenarion då personer riskerar att omkomma: 1. personer befinner sig utomhus och omkommer direkt av explosionens tryckuppbyggnad eller 2. personer befinner sig inomhus och omkommer på grund av splitter eller ras som sker till följd av explosionens tryckuppbyggnad.

6.4.2 Frekvens och konsekvensberäkningar

Frekvensen (antal händelser/år) för en olycka med oxiderande ämnen har beräknats i bilaga A och konsekvensen (antal omkomna och vid vilka avstånd) i bilaga B. De sammanfattas i tabell 6.3.

Konsekvens Frekvens Konsekvens (antal omkomna) Explosion 3,7*10^-9 34

Tabell 6.3 Sammanställning av frekvens och konsekvens för olycka med oxiderande ämne.

6.4.3 Slutsats

För scenariot med olycka med oxiderande ämnen kommer personerna som vistas utomhus på kv. Väbeln 2 att omkomma enligt beräkningar i bilaga B. De olika scenariernas bidrag till riskbilden presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel 7.

(21)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 21 (38)

7 Sammanvägd riskbedömning

I detta kapitel görs en sammanvägd riskbedömning med hjälp av individ- och samhällsrisk (grupprisk) för att se vilka risker som påverkar riskbilden för flerbostadshuset på kv. Väbeln 2.

Individ- och samhällsrisken (grupprisken) som presenteras är utan att riskreducerande åtgärder vidtas (endast obrännbar fasad har beaktats).

7.1 Individrisk

Individrisken för personer vid flerbostadshuset presenteras i tabell 7.1.

Tabellen illustrerar den risk som en individ vid kv. Väbeln 2 (flerbostadshuset) utsätts för, 25 meter från Lidingövägen. 25 meter är avståndet mellan

skyddsobjekt och den huvudsakliga riskkällan.

Garagets placering, 9 meter mellan Lidingövägen och garagets närmaste hörn, bedöms inte påverka riskbilden. Detta mot bakgrund av att det ligger skyddat och personbelastningen är låg. Personerna som befinner sig i garaget är inkluderade i den övrigt konservativa personbelastningen.

RID-klass Scenario Frekvens

(olycka/år) Antal omkomna

Andel

omkomna (max

110 personer) Individrisk Klass 2

(brandfarlig gas) BLEVE 6,6*10^-10 44 0,4 2,6*10^-10

Gasmolnsbrand 6,6*10^-8 63 0,57 3,8*10^-8

Jetflamma 2,4*10^-7 9 0,08 1,9*10^-8

Klass 2 (giftig gas)

Litet hål och låg vindstyrka

1,8*10^-7 1 0,01 1,6*10^-9

Litet hål och hög

vindstyrka 4,5*10^-8 1 0,01 4*10^-10

Medel hål och låg vindstyrka

6*10^-8 12 0,1 6,5*10^-9

Medel hål och hög vindstyrka

1,5*10^-8 8 0,07 1,1*10^-9

Stort hål och låg vindstyrka

4,9*10^-8 20 0,18 8,9*10^-9

Stort hål och hög vindstyrka

1,2*10^-8 20 0,18 2,2*10^-9

Klass 5 Explosion 3,7*10^-9 34 0,31 1,1*10^-9

Total

individrisk 7,9*10^-8

Tabell 7.1 Individrisken för personer på kv. Plåten.

Individrisken för personer vid flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 uppgår till 7,9*10^-8, vilket är en acceptabel risknivå.

7.2 Samhällsrisk

Samhällsrisk/grupprisken utgörs av den totala risken som olyckor enligt redovisade scenario medför för flerbostadshuset inom kv. Väbeln 2. Vid beräkning av grupprisk beräknas den sammanlagda frekvensen för N eller fler döda.

Det samhällstillskott som en farligt godsolycka innebär för aktuellt område redovisas i en FN-kurva där de acceptanskriterier som har föreslagits finns med som jämförelse, tabell 7.2.

(22)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 22 (38)

Bild 7.2 Samhällsrisken/grupprisken för personer i närheten av kv. Väbeln 2 redovisas i FN-kurvan.

8 Diskussion

8.1 Säkerhetsmarginaler

I analysen har ett flertal konservativa antagande gjorts, för att visa på en god robusthet. Nedan sammanfattas de antagandena som ger analysen en god säkerhetsmarginal:

 Personantalet har valts med utgångspunkt från personbelastning nattetid. Antalet personer dagtid bedöms som betydligt lägre – vilket ingen hänsyn tagits till i beräkningarna.

 I spridningsberäkningarna har ingen hänsyn tagits till att bostäderna ligger cirka 5 meter över Lidingövägen. Vilket sannolikt kommer att reducera spridning av tryckkondenserad gas på grund av att marken gör luftrörelsen mer turbolent.

 I analysen har hänsyn tagits till Norra länkens öppnande avseende ökad trafikmängd på Lidingövägen. Dessutom har trafikmängden ökats med 30 % för att ta hänsyn till framtiden.

 Mängd farligt gods har i analysen ökats med 30 % jämfört med dagens nivåer. Mängd farligt gods på Lidingövägen kommer att reduceras kraftigt jämfört med dagens nivåer om Norra länken kommer att utgöra en primär transportled för farligt gods, vilket är sannolikt.

 Vid en farligt gods olycka som påverkar större delen av kv. Väbeln 2 har ingen hänsyn tagits till att byggnaden blir en fysisk barriär och således begränsar konsekvensområdet. Konsekvensområdet har ansatts till det värsta tänkbara utan begränsning av byggnader och hänsyn till att område mellan byggnaden och Lidingövägen ej inbjuder till någon längre vistelse (området sluttar och har trädväxt).

Samhällsrisk "FN-kurva"

Frekvens av N eller fler döda per år

Antal dödsfall

(23)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 23 (38)

 I 25 % av fallen antas vinden ligga mot kv. Väbeln, ett mer verklighetsförankrat värde är 10 %.

 Vid beräkning av sannolikheten för en farligt gods olycka har det antagits att en farligt gods olycka kan inträffa på 1 km sträcka utanför kv. Väbeln men vid beräkning av konsekvensen har det antagits att olyckan inträffar på sämsta tänkbara stället. Flertalet av scenarierna ger inte kritiska förhållanden på mer än maximalt ett par hundra meters avstånd.

 Sannolikheten för en farligt gods olycka har inte reducerats med

avseende på konsekvensområde, dvs en farligt gods olycka kan inträffa på en sträcka om 1 km men antas ända inträffa mitt framför

flerbostadshuset på kv. Väbeln 2.

 I analysen har grupprisken beräknats. Samhällsrisken bedöms bli lägre eftersom vid beräkning av samhällsrisk tas hänsyn till ett större område och i detta fall är personbelastningen relativt låg. Antalet olyckor

bedöms inte öka om ett större område beaktas mot bakgrund av att hänsyn redan har tagits till olyckor på 1 km avstånd.

8.2 Osäkerheter

Trots alla konservativa antaganden är riskanalyser alltid förknippade med osäkerheter i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med underlaget (indata) och tillgängliga

beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som det bedöms finnas osäkerheter kring är:

 Statistiska underlaget för beräkning av sannolikhet för farligt gods olycka.

 Sannolikhetsbedömningar som baseras på ingenjörsmässiga antaganden, då det saknas statistiskt underlag. Vid val av

sannolikheter är dock ambitionen att välja konservativa antaganden.

 Framtida utveckling av såväl transporter som trafikflöden är svåra att förutse. I analysen har flödena ”räknats upp” mer än vad statistisk information anger. Det mesta tyder på att riskbilden kommer att minska markant under en överskådlig framtid.

FireTech Engineerings bedömning är dock att säkerhetsmarginalerna är väl tilltagna och antagandena är väl underbyggda, så att analysens resultat är robust.

9 Riskreducerande åtgärder

I analysen har hänsyn tagits till de riskreducerande åtgärder som redovisas nedan. För att analysen ska vara giltig förutsätts att dessa åtgärder vidtas, alternativt likvärdiga åtgärder vilka fastställs i samråd med FireTech Engineering AB.

 Fasader mot Lidingövägen utförs obrännbara. Utförs fasader som obrännbara minimeras risken för brandspridning vid en eventuell poolbrand.

 Luftintag placeras på minst 9 meters höjd, detta för att reducera risken för att giftiga ämnen ska spridas in i byggnaden.

(24)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 24 (38)

10 Slutsats och diskussion

En sammanvägd riskbedömning av de risker som kan påverka flerbostadshuset med dess omnejd på kv. Väbeln 2 med föreslagna riskreducerande åtgärd (kapitel 9) visar att riskerna är acceptabla.

Beräkningarna i rapporten visar att individrisken ligger under ALARP-zonen (se tabell 7.1).

Samhällsrisken/grupprisken ligger till största del i As Low As Reasonably Possible (ALARP-) området (se bild 7.2), det vill säga att risken är sådan att den kan tolereras under vissa förutsättningar. Mot bakgrund av de

konservativa antagandena (kapitel 8) som gör analysen robust anser FireTech Engineering AB att kv. Väbeln 2 kan expanderas till föreslagna planer.

I beräkningarna har parametrarna omsorgsfullt valts och i övervägande fall konservativt. Känslighetsanalyser har genomförts för både sannolikhets- och konsekvensberäkningar. Ingen känslighetsanalys påverkar resultatet med mer än en tiopotens. En ökning med en tiopotens innebär fortfarande att risken är acceptabel. Risken hamnar inte i något analyserat scenario i mer än ALARP- zonen.

Analysen är robust även i framtiden då hänsyn har tagits till att mängden trafik och farligt gods på Lidingövägen kommer att öka med 30 %. Ett mer troligt scenario är att mängden farligt gods reduceras på Lidingövägen eftersom den sannolikt ej kommer att utgöra en primär farligt gods led när Norra Länken öppnas 2015.

__________________________________________

Stockholm 2013-03-21 FireTech Engineering AB

___________________________

Martina Ardenmark,

Civilingenjör i Riskhantering Granskare:

___________________________

Emmanuele Patti, Brandingenjör

(25)

2126.00 FT8-01 2010-11-20 2013-03-21 7 25 (38)

11 Referenser

/1/ Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 – Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Stockholm, 2000 /2/ Boverket, Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete, Karlskrona, 1995 /3/ Anita Krafft, Hamnstyrman, Stockholms Hamnar, mailkorrespondens

/4/ Lars Brolin, Scandinavian Biogas fuel, avseende CNG, metangas, telefonkontakt /5/ Robert Hildenborg, Fortum, avseende CNG, metangas, telefonkontakt

/6/ Hans Mårtensson, depåchef Statoil på Loudden, telefonkontakt /7/ Rolf Kornarp, OKQ8, telefonkontakt

/8/ Johan Welander, Petrolia, telefonkontakt och mailkorrespondens /9/ Björn Hurtig, Preem, mailkorrespondens

/10/ SIKA Rapport 2005:10, Kort om ”Prognoser för person- och godstransporter år 2020”

/11/ MSB myndighetens kartor över transportleder för farligt gods, http://www2.msb.se/Shopping/pdf/24114.pdf

/12/ Risker i Västernorrlands län, metodstudie med exempel för samhällsplaneringen FOA-R- 00153-4.5, Försvarets Forskningsanstalt, 1995

/13/ Metro Traffic Executive, Rapport 1, Juni 2009, Stockholms stad- Trafikkontoret, 2010-11-22 /14/ MKB för detaljplan – Ny trafikplats vid Hjorthagen, samrådshandling, Stockholms stad,

2006

/15/ Martin Hellgren, Projektledare, Norra Länken Frescati/Värtan, e-mail daterat 2008-12-23 /16/ Davidsson G., Lindgren M., Liane M.,Värdering av risk, Statens Räddningsverk, Karlstad,

1997

/17/ Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, Farligt gods – Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, 1996

/18/ Fischer s., mfl Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser, Försvarets Forskningsanstalt, November 1998

/19/ Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, september 2006 /19/ Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg,

VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994