Bredbandsstrategi för Kalmar län
Antagen av Regionförbundet i Kalmar län 2012-02-01 Frågor kring strategin besvaras av
Helena Ervenius, 070 640 62 41, helena.ervenius@rfkl.se Bengt Falke, 070 846 22 99, bengt.falke@rfkl.se
BREDBANDSSTRATEGI FÖR KALMAR LÄN
1 Bakgrund
2006 var bredbandstillgången i Kalmar län bland Sveriges bästa. Länet var först i Sverige att fatta beslut om och genomföra 100 procent täckning med ADSL. De flesta av länets telestationer har byggts ut med fiber och det resterande fåtalet har radiolänk.
Medborgarna och företagen har varit nöjda och flera av dem som bor i tätorterna nära telestationerna kan få upp till 20 Mbit/s. I de allra största städerna finns även fiber till många flerfamiljshus.
I andra län byggdes inte bredbandet ut på samma sätt som i Kalmar. Några har mer fiber och andra är inte helt yttäckande. I t.ex. Kronoberg och Östergötland har kompletteringen av bredbandet skett med fiber på landsbygden det senaste året.
2010 hör Kalmar län till de län som har lägst andel med mycket hög
bredbandskapacitet, mer än 50 Mbit/s.
Anledningen till detta är troligtvis att de allra flesta fortfarande är nöjda med ADSL och därför har det inte märks någon större efterfrågan från allmänheten och
företagarna om ytterligare utbyggnad bredbandet.
Nu finns tecken på efterfrågan kommer och ett antal samhällsföreningar har tagit initiativ till att bygga bredband på landet.
2 Bredband är ofta en förutsättning för utveckling
I mitten av 90-talet blev de flesta av oss medvetna om Internet och i takt med snabbare uppkopplingar och bättre tjänster började allt mer av vår vardag på jobb och i det privata att utspela sig i datorer och på nätet. Med hjälp av tjänster som webben, epost, Skype, Spotify, bloggar, stömmande video, eböcker har vi steg för steg förändrat vårt sätt att kommunicera, konsumera och leva våra liv. IT och elektroniska kommunikationstjänster i alla former spelar en avgörande roll för produktiviteten och innovationskraften i samhället, och för tillväxten i svensk ekonomi. Den strukturomvandling och globalisering som har skett i näringslivet hade naturligtvis inte varit möjlig utan IT och Internet.
EU bedömer att 40% av Europas tillväxt under dessa 15 år kan relateras till IT och har i långtidsplanen Europa 2020 pekat ut den Digitala agendan som ett av sju huvudinitiativ med störst betydelse för Europas framtida tillväxt. I Sverige har sedan länge Internetrelaterad företagsamhet passerat byggbranschen i omsättning.
Tyvärr har en stor del av dessa strukturomvandlingar och samhällsförändringar skett steg för steg i det fördolda och synbart utan medvetna politiska beslut. Den förra bredbandsutbyggnaden är ett strålande undantag och där Kalmar län med beslutsamhet tog ett viktigt steg för att ta del av de nya möjligheterna. De ekonomiska insatserna var stora men motsvarar ungefär det årliga underskottet i regionens kollektivtrafik eller 8 km motorväg.
Ska vi kunna förverkliga det nationella bredbandsmålet och skapa förutsättningar för en framtida livskraftig region, krävs insatser av motsvarande storleksordning.
3 Målet är 100 Mbit per sekund till alla 2020
I länets förslag till regional utvecklingsstrategi finns målet, 100 Mbit/s bredband till alla senast 2020. Det målet ligger i linje regeringens strategi, att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s år 2020.
Regeringens utgångspunkt är att marknaden ska tillhandahålla säkra och goda elektroniska kommunikationer. För att påskynda utbyggnaden på landsbygden gör regeringen en tillfällig satsning över tre år.
Sammanlagt satsar regeringen 495 miljoner kronor på bredband över tre år. Totalt 375 miljoner kronor kommer att användas för att finansiera
bredbandsutbyggnadsprojekt inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Dessutom satsar regeringen totalt 120 miljoner över en treårsperiod på fortsatt
kanalisationsstöd. Där marknaden inte räcker till finns ofta ett stort lokalt engagemang.
3.1 Fiber och trådlöst
För att nå det uppsatta målet om 100 Mbit/s till alla kommer det att krävas stora satsningar på infrastruktur, vilken förväntas utgöras av fiber till så många fastigheter som möjligt samt fiber till alltfler master för trådlös mobil kommunikation.
Trådlös mobil kommunikation krävs för alla utrustning som inte är möjlig att ha uppkopplad via kabel i olika miljöer. Dessutom kan trådlös mobil kommunikation bli av stor betydelse för möjligheten att koppla upp utrustning i fastigheter dit utbyggnadskostnaderna för fiber ända fram inte går att försvara.
3.2 Samverkan mellan flera parter
Det har blivit allt tydligare att de tättbebyggda områdena i städerna gynnas av marknadskrafterna när det gäller utbudet på bredbandsbaserade tjänster. Mindre orter och landsbygden får i många fall inte tillgång till de tjänster som de behöver.
Regeringens bredbandsstrategi har som utgångspunkt att det är marknaden som är huvudansvarig för tillhandahållandet av bredband, medan det offentliga i första hand ska stimulera med bidrag till områden där det inte är lönsamt för marknaden att investera i bredbandsutbyggnad.
I villkoren för regeringens stöd gäller att de kan användas på landsbygden och i orter med färre än 3 000 invånare.
3.3 Vem ska äga fibern?
En återkommande fråga är vem som ska äga fibern. Post- och Telestyrelsen (PTS) är rädd för är att fiberägare med dominerade ställning, tar in för få konkurrerande tjänsteleverantörer i sitt nät. Det kan medföra att slutkunderna, hushåll och företag, inte får tillräckligt stor konkurrens och i vissa fall bristfälligt utbud. PTS, har under många år brottats med detta och har nu ett krav att samtliga fiberägare ska ha så kallade öppna nät.
Nätägare och operatörer har i olika skeden strävat efter att begränsa konkurrensen och försökt låsa in kunderna på ett sätt som motverkar själva grundtanken med Internet. Efter hand har EU och den nationella lagstiftningen försökt reglera, först när det gäller användningen av ADSL över koppar men nu även när det gäller transmission över fiber.
Den 1 juli 2011 ändrades därför lagen om elektronisk kommunikation. Enligt de nya bestämmelserna måste leverantörer av internetaccess synliggöra
begränsningar som påverkar användarnas möjligheter att få och distribuera information eller använda tillämpningar och tjänster efter eget val.
Bestämmelserna är bland annat ett resultat av diskussioner på EU-nivå om hur ett fortsatt öppet internet ska främjas. Post- och telestyrelsen, PTS är den myndighet som har till uppgift att bevaka detta område i Sverige.
PTS betonar därför följande i sin utredning ”Öppna nät och tjänster – PTS-ER-
2009:32”:
”En central utmaning i dagsläget utgörs av begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur (t.ex. svart fiber), vilket är en kritisk insatsvara för produktion av bredbandstjänster. Begränsningarna skapar etableringshinder eftersom
bredbandsinfrastruktur är mycket kostsamt att nyanlägga och det ofta finns stora effektivitetsvinster med samutnyttjande. En viktig aspekt i detta är offentliga aktörers agerande och PTS vill därför betona att dessa aktörer främst bör inta en marknadskompletterande roll.”
Konsekvensen av ”Öppna nät” är att det blir mindre viktigt vem som äger infrastrukturen eftersom andra parter även kan utnyttja den på av PTS reglerade villkor.
Det är alltså inte primärt det offentligas uppgift att anlägga parallell infrastruktur utan istället komplettera den och förstärka den befintliga. Detta synsätt bekräftas också av att de nuvarande stödformerna där huvuddelen ligger i
Landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet. I Kalmar län finns sedan förra bredbandsutbyggnaden en fiberinfrastruktur till telestationerna som bör kunna utgöra en bas för nästa steg i utbyggnaden. Det offentliga roll bör därför koncentreras till glesbygd och mindre orter som saknar marknadsintresse.
I enighet med detta är det är därför mycket viktigt att de nätägare och kommunikationsoperatörer som agerar i Kalmar län tydligt ansluter till intentionerna i PTS definition av öppet nät och att avtalen utformas så att de öppnar upp för en förbättrad konkurrens.
4 Kostnader och finansiering
Utbyggnaden av bredbandet 2002 – 2006, dvs. ADSL till hela länet kostade cirka 400 miljoner kronor och finansierades på följande sätt:
Bredbandsföretagen 68 Kommunerna 97 Statsbidrag 196
EU 30
Summa 391 Mkr
Om vi antar att kostnaden för fiberutbyggnad antas vara 100 - 130 kronor/meter och att i princip alla enskilda vägar med statsbidrag kommer att vara aktuella för fiberdragning. Då skulle det kosta cirka en halv miljard kronor att fibrera hela landsbygden.1 Till detta tillkommer ungefär lika stora kostnader för att tända fibern och förse medborgarna med tjänster. Vi lär komma upp i kostnader på cirka en miljard.
Den kalkylerade kostnaden att endast fibrera hela Kalmar län motsvarar ungefär det anslag som regeringen har anslagit till hela Sverige. Det medför att det krävs ytterligare finansiering.
1 I Kalmar län finns det totalt 1200 mil enskild väg, varav 400 mil har statsbidrag. Generellt kan man säga att statsbidrag utgår till enskilda vägar som är bebodda.
4.1 Vem ska betala?
I dagsläget finns det flera fiberägare i Kalmar län med Skanova som dominerande aktör. Andra bolag, som verkar inom begränsade områden, är t.ex. Tele2, TDC, Com Hem, Telenor, Teracom, Oskarshamns Energi, Västerviks kraft, Emmaboda Energi och Högsby Nät. Dessa bolag kommer med stor sannolikhet att bygga ut där de anser att det är lönsamt.
I orter med fler än 3000 invånare är det rimligt att marknadskrafterna råder.
Totalt bor det 130 000 invånare i dessa områden, vilket motsvarar 56 procent av länets befolkning.
I resten av länet måste med största sannolikhet
kommunerna tillsammans med medborgarna, staten och EU träda in för att finansiera utbyggnad av fiber.
Det är nästintill omöjligt att fördela den kalkylerade kostnaden på en miljard kronor. Engångskostnaden för det enskilda hushållet ligger på 10 000 – 25 000 kronor. Oavsett om man bor i tätort eller på landsbygd. På landsbygden kan den egna insatsen många gånger delvis ske genom eget arbete.
En högst preliminär kalkyl för områden där marknadskrafterna är svaga, skulle kunna se ut enligt nedan
Bredbandsföretagen 100 - 500
Kommunerna 100 -800
Statsbidrag 20 -300
EU 50 -300
Medborgarna 100 - 300
Det man säkert kan säga är att det krävs samverkan, samarbete och samsyn för att nå målet 100 Mbit per sekund till alla. Om utbyggnaden ska vara klar 2020 och kan den kommunala kostnaden komma att uppgå till 100 - 800 miljoner kronor, beroende på hur mycket andra finansiärer bidrar med. Kostnaden står
förmodligen i proportion till kommunernas yta.
5 Modeller för att bygga bredband
Vid utbyggnaden av ADSL 2002-2006 finansierade den offentliga sektorn stora delar av ett stomnät i länet, vilket bland annat gav säkerhet genom att alla större orter nu har fiber från flera håll. Majoriteten av telestationerna har fiber
framdragen, dock inte alla. Kan vi dra nytta av denna investering nu eller är det
bättre att bygga något annat?
Vid utbyggnaden 2002-2006 utgjorde kommunerna och landstinget lokomotiv, genom att samtidigt upphandla sitt eget behov av kommunikationstjänster. Den möjligheten står förmodligen inte till buds nu. Nu gäller det snarare att mobilisera medborgarna och företagen att fråga efter bättre bredband. Det finns åtskilliga exempel från övriga delar av landet där landsbygden, som oftast har haft sämst bredband, tagit saken i egna händer. Det finns också exempel på hur kommuner aktivt, oftast genom ett eget bredbandsbolag, byggt ut bredband.
5.1 Förebilder i Kalmar län
5.1.1 Kanalisation och fiber i Mönsterås kommun – Mönsterås Stadsnät Mönsterås kommun lagt ner kanalisation under mer än tio år i samband med att man har gjort andra grävarbeten. Inom Mönsterås tätort och mellan Mönsterås och Blomstermåla har man även dragit in fiber Genom samförläggning byggs nätet 50-60 % billigare än om man bygger fibernätet separat.
Mönsterås kommun är nätägare och säljer svartfiber för punkt till punktförbindelser.
Kommunen har ett avtal med Telia Operator Business som kommunikationsoperatör, som i sin tur avtal med minst tre olika
tjänsteleverantörer för privatkunder respektive företag. De tjänster som erbjuds är bredband upp till 100 Mbit, TV och telefoni.
För närvarande finns cirka 1400 aktiva kunder i nätet varav ca 250 bredbandskunder.
Kommunen har under åren 2002 - 2011 investerat ca 22 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad. I och med att man äger fibernätet har kommunen en intäkt på cirka 500 – 700 tusen kronor per år.
5.1.2 Energibolagen bygger fibernät 5.1.2.1 Emmaboda
Emmaboda Energi & Miljö AB har lagt ner fiber i stora delar av Emmaboda kommun. Detta har skett efter beställning från kommunen eller deras egna bolag i samförläggning med fjärrvärme, elkablar och vattenledningar. Bredbandsnätet byggs och ägs av Emmaboda Energi & Miljö AB. Emmaboda Energi & Miljö AB strävar efter att vara helt operatörsoberoende vilket ger slutkunden möjlighet att välja tjänstoperatör och tjänster efter eget behov och vilja. Utbyggnaden har i stort sett skett med bolaget egna medel.
5.1.2.2 Västervik
Västervik Miljö & Energi AB äger och driver ett helt operatörsoberoende stadsnät i centralorten. Stadsnätet används primärt av bredbandsoperatörer som levererar bredbandstjänster till boende i flertalet flerfamiljshus och till några företag.
Dessutom nyttjar delar av kommunkoncernens olika verksamheter stadsnätet.
Utbyggnad har skett med egna medel.
5.1.2.3 Oskarshamn
Oskarshamn Energi äger och driver ett stadsnät i Oskarshamns tätort och förser framförallt flerfamiljshus med bredband.
5.1.2.4 Högsby
Högsbynät är ett av kommunen delägt stadsnätbolag, där kommunen äger 29 procent. Bolaget är fiberägare och driver ett operatörsoberoende stadsnät i
centralorten. Högsbynät AB levererar fiberbaserade bredbandstjänster till boende i några villor i centralorten och till flera företag, både inom och utom kommunen.
Dessutom nyttjar delar av kommunkoncernens olika verksamheter stadsnätet.
Utbyggnad har skett med egna medel.
Högsby Energi AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget äger tomrör i centralorten som samförlagts med fjärrvärme.
5.1.3 Byanät i Mundekulla
I Emmaboda kommun på gränsen mot Kronobergs län har byborna i Mundekulla gått samman och byggt ut ett eget fibernät. Man har anslutit 46 fastigheter utmed en sträcka på drygt en mil. Utbyggnaden har kostat cirka 2,8 miljoner kronor, vilket innebär 62 000 kronor per fastighet och 237 kronor per meter.
Fastighetsägarna har fått bidrag från Emmaboda kommun,
landsbygdsprogrammet, kanalisationsstödet samt PTS. Varje fastighetsägare har betalat x kronor för anslutning till nätet.
5.1.4 Tomrör tillsammans med vattenledning i Kalmar tätort
I samband med att villaförening i östra Norrliden skulle lägga om sitt vatten- och avloppsnät passade man på att dra med ett tomrör till varje fastighet. Röret är avsett för att kunna användas för framtida fiber. Kostnaden för varje
fastighetsägare blev 2 000 kronor, till vilket man även kan använda ROT-avdrag.
Det återstår att dra in fiber och ”tända den”. Denna kostnad bör vara relativt låg.
5.1.5 Villa i centrala Nybro
Telia har gått ut med erbjudande om att koppla in fiber i flera villaområden i de större tätorterna runt om i länet. Anslutningskostnaden ligger i storleksordningen 10 000 – 25 000 kronor.
5.2 Exempel från andra län
5.2.1 Byalagen bygger kanalisation i Örebro län
Utbyggnaden av fiber i Örebro län är i stort sett densamma som i Mönsterås kommun. Skillnaden är att samhällsföreningarna står för projektet att lägga ner kanalisation och därefter anlitar en kommunikationsoperatör som fibrerar och
”tänder” ledningarna. Genom att samhällsföreningarna håller i kanalisationen blir processen med markavtal och gräventreprenörer enklare. Länsstyrelsen i Örebro län bistår med vägledning för hur man driver projektet.
Samhällsföreningen äger kanalisationen och någon annan äger och ansvarar för fibern.
6 Strategi för 100 Mbit bredband
Oavsett på vilket sätt bredbandet byggs ut ska näten vara öppna och
operatörsneutrala där kunden fritt ska kunna välja mellan flera tjänsteleverantörer.
Samverkan och samarbete mellan kommunerna, regionförbundet, länsstyrelsen, marknadens aktörer och fastighetsägare ska borga för att arbetet med att bygga ut bredband sker på bästa sätt.
6.1.1 Statsbidrag som smörjmedel
Det anslag som staten har anvisat för kanalisation och landsbygdsutveckling i Kalmar län 2012-2014, totalt cirka 15 miljoner kronor, räcker till:
Modell Mönsterås: 17 - 18 mil kanalisation Modell Mundekulla/Byanät: 5 - 6 mil ”färdigt” bredband Behovet är cirka 400 mil.
Den 1 oktober 2012 ska jordbruksverket utvärdera hur de statliga
bredbandspengarna har använts. Utvärderingen ska ligga till underlag för eventuell omfördelning av anslagen. Av denna anledning är det viktigt att de statliga stödmedel, som länsstyrelsen och regionförbundet hanterar, kommer till användning före datumet för utvärdering. För att stimulera, skynda på och optimera användningen av statsbidragen bör en strategi för detta finnas.
Strategi 1
Under 2012 – 2014 avser länsstyrelsen och regionförbundet att använda medlen från staten och EU för stöd till, i första hand, kanalisation i det så kallade
spridningsnätet2. Vi inför två datum för sista ansökning om medel, preliminärt per den 15 maj och 15 september varje år.
Medlen från staten och EU måste medfinansieras av andra offentliga medel.
6.1.2 Strategi och handlingsplan i varje kommun
På samma sätt som vi gjorde vid utbyggnaden av ADSL, dvs. stötta med kommunala medel, måste vi vara beredda på att göra vid fiberutbyggnaden.
Kanalisation i samband med andra grävarbeten måste organiseras/administreras för att bli genomfört. Mönsterås kommun har ett årligt budgetanslag och policy för detta och har därmed som enda kommun i länet målmedvetet kanaliserat.
Strategi 2
För att driva ett målinriktat arbete bör varje kommun ta fram en strategi och handlingsplan för hur målet 100 Mbit/s till alla ska kunna uppfyllas.
Exempel på områden som behandlas är:
Prioritera områden för att snabbt nå målen - men flexibelt tillvarata lokala initiativ
Kommunal medfinansiering och policy för hur medlen ska användas
Bredband i kommunens egna verksamheter
Samverkan med näringslivet, samhällsföreningar, regionförbund och länsstyrelsen samt nätägare för andra typer av nät.
7 Regionalt handlingsprogram
Handlingsprogrammet för Kalmar län ska bygga på de kommunala programmen,
2 Spridningsnätet är det nät som finns mellan stomnätens knutpunkter och bostaden/företaget.
men de statliga stöden ska hanteras ur ett regionalt perspektiv.
Strategin att ha två beslutstillfällen per år, för att kunna fördela stödpengar där de gör störst nytta, ska understödjas genom vägledning och inspiration till
medborgarna på i första hand landsbygden.
7.1 Samhällsföreningar bygger bredband
Regionförbundet, länsstyrelsen och kommunerna har gemensam information om hur samhällsföreningar kan bygga bredband på landsbygden. Informationen sker i samverkan med länsbygderådet.
Exempel på aktiviteter är:
Informationsmöten
Säkerställa att det finns anslutningspunkter för byanätet
Mallar för avtal
Tekniska specifikationer
För att snabbt få igång samhällsföreningarna projektanställer regionförbundet en person på deltid under 2012. Kostnaden är beräknad till cirka 600 000 kronor och finansieras med 200 000 kronor vardera från regionförbundet, länsstyrelsen respektive kommunkollektivet.
7.2 Lobbying för mer statliga medel
Det statliga anslaget räcker inte långt och likaså finns det i dagsläget i stort inga EU-medel att söka. För att göra regeringen och riksdagen uppmärksamma på detta är det nödvändigt att vi hör av oss. Ett sätt är att mobilisera samhällsföreningarna så att trycket på utbyggnaden ökar. Ett annat sätt är att uppvakta regeringen.
Vi kommer att arbeta på båda sätten, dvs. från medborgarnivå och kommunal respektive regional nivå.
