Information om projekt piercing och tatuering 2012

STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 2012-08-31

Monika Gyllengahm DNR SMN1225/2012

STADSBYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN

Information om projekt piercing och tatuering 2012 Bakgrund

Projekt piercing och tatuering är ett nationellt tillsynsprojekt samordnat av

Socialstyrelsen. Under 2011 genomfördes flera seminarier i landet för att förbättra kunskapen hos miljöförvaltningarna inför det kommande projektet och för en effektiv och likvärdig tillsyn i landet. Miljöförvaltningar från 134 kommuner har anmält sig till projektet. Resultaten rapporterades till Socialstyrelsen under juni, en sammanställning kommer att publiceras i slutet av 2012.

Tillsyn av piercing- och tatueringsverksamheter har skett under perioden den 1 januari till den 31 maj 2012.

Oönskade effekter av tatuering och piercing kan vara olika slags infektioner, allergier, skador i munhålan och ärrbildning. En allvarlig hälsorisk är att drabbas av någon form av blodsmitta. För att minimera hälsoriskerna är det avgörande att ha goda hygienrutiner. Detta förebyggs genom att systematiskt planera och kontrollera verksamheten.

Syfte och mål

Syftet med projektet har varit att verka för en säker piercing och tatuering i landet med avseende på hygien och rengöring och därmed förhindra smittspridning inom dessa verksamheter. Detta vill Socialstyrelsen uppnå genom att öka kunskapen hos miljöinspektörer om hygien, rengöring och egenkontroll inom piercing och

tatuering. Tillsynen ska också ge svar på vilka kunskaper tatuerings- och piercingverksamheterna har om hygien, rengöring och egenkontroll enligt miljöbalken.

Avgränsning

Projektet innefattar hygien och rengöring inom piercing och tatuering. Även kosmetisk tatuering ingår, vilket innebär att kunden får permanent makeup som eyeliner och lipliner. Övriga frågor som t ex allergi, tatueringsfärger, avfallshantering samt inomhusfrågor som ventilation och temperatur har inte tagits med i projektet.

Inte heller öronhåltagning, där ett sterilt smycke som sitter i en engångskassett används , har tagits med. Socialstyrelsen har inte tagit fram någon checklista för tillsynen inom ramen för projektet, dock informationsmaterial och vägledande material till kommunerna.

Lagstiftning

Enligt miljöbalken (1998: 808) 26 kap 1 § ska ansvarig kommunal nämnd kontrollera hur miljöbalken och dess förordningar följs. Nämnden ska också underlätta efterlevnaden genom att ge råd och information. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) anger i 45 § att nämnden ska ägna särskild uppmärksamhet i tillsynen åt bl.a. verksamheter med hygienisk

behandling. Enligt 38 § ska en lokal för hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta anmälas till nämnden sex veckor innan den tas i bruk. Utebliven anmälan medför att verksamheten får betala en miljösanktionsavgift på 3 000 kr till staten, enligt förordningen om miljösanktionsavgifter (SFS 2012:259). Nämnden har också rätt att ta ut en avgift för anmälan och tillsyn av verksamheten, vilken fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun.

Socialstyrelsen fastställde i januari 2006 nya allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4), vilka är vägledande för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Socialstyrelsen har också under 2006 gett ut en handbok kopplat till dessa råd.

Alla som driver en anmälningspliktig verksamhet för hygienisk behandling enligt 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) är skyldiga att upprätta ett egenkontrollprogram, enligt förordningen om

verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Utformningen av

egenkontrollen beror på hur omfattande verksamheten är och hur den kan påverka människors hälsa och miljön. Egenkontrollen ska vara dokumenterad och

uppdateras regelbundet. Enligt miljöbalken är det den som driver en verksamhet som ska kunna visa att de följer gällande lagar och regler, det är

verksamhetsutövaren som har bevisbördan.

Genomförande och metod

Tatuerings- och percingverksamheterna i Sundbyberg besöktes senast under 2009.

För att ta reda på om det fanns s.k. ”hemmatatuerare” som kan bedömas vara yrkesmässiga eller om några andra yrkesmässiga verksamheter för piercing och tatuering fanns i kommunen som inte anmält sin verksamhet gjordes sökningar via internet under januari månad enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

Några ”hemmatatuerare” hittades inte, men tre nya lokaler för tatuering upptäcktes.

Dessa tre verksamheter kontaktades omedelbart. Två av verksamheterna hade ännu inte startat sina verksamheter eller färdigställt sina lokaler, varför anmälan,

inredningsritning mm begärdes in. Dessa lokaler blev färdigställda och besiktigade i början av året. En av dessa två verksamheter flyttade sin verksamhet från en befintlig lokal till en annan lokal på samma gata. Den tredje verksamheten startade aldrig och företaget gick en månad senare i konkurs. Någon verksamhet för piercing finns inte i kommunen.

För att informera om projektet och boka samtliga besök kontaktades ansvariga verksamhetsutövare i slutet av april per telefon. Vid rundringningen upptäcktes också att en tidigare nerlagd verksamhet för tatuering skulle starta igen inne i en

frisersalong och att en annan tatuerare för ca en månad sedan tagit över en befintlig lokal för tatuering.

Efter rundringningen skickades information ut från Socialstyrelsen om det

nationella tillsynsprojektet samt information från miljösamverkan i Stockholms län om krav på lokaler för hygienisk behandling, egenkontroll samt checklista för kontroll av lokaler för hygienisk behandling med stickande och skärande verksamheter.

Under maj månad genomfördes inspektioner av de sex verksamheterna, se bilaga 1.

Vid besöken inspekterades lokalernas inredning, utrustning och hygienförhållanden samtidigt som verksamheternas rutiner och dokumentationer i egenkontrollen gicks igenom.

De brister som påtalats har meddelats muntligen vid besöken och skriftligen i form av ifylld checklista/kontrollrapport som skickats ut efter besöken. Anmärkningar som påtalats håller på att följas upp. Huvudsakligen genom att skriftliga rutiner som behöver revideras/uppdateras eller som saknats i egenkontrollen har begärts in. Två återbesök är inplanerade på grund av brister i lokalen.

Egenkontroll för lokaler med hygienisk behandling

Det är alltid verksamhetsutövaren som utför sin egenkontroll som är ansvarig för den.

Nämnden/tillsynsmyndigheten ska bedöma egenkontrollprogrammet och om

egenkontrollen är tillräcklig utifrån den verksamhet som bedrivs, lokalens utformning och utrustning och verksamhetsutövarens kompetens.

Enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll ska en verksamhetsutövare:

 Ha en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret.

 Upprätta rutiner för fortlöpande kontroll.

 Göra regelbundna undersökningar och riskbedömningar utifrån hälso- och miljösynpunkt. Resultaten ska dokumenteras.

 Ha en förteckning över verksamhetens använda kemiska produkter som kan innebära en risk ur hälso- och miljösynpunkt.

Resultat

Anmälan

En anmälan till stadsbyggnads- och miljönämnden ska göras i god tid innan en verksamhet med stickande och skärande behandling med risk för blodsmitta tas i bruk. Anmälan före verksamheten startas är viktig för att undvika brister i lokalen.

Av de sex besökta verksamheterna med tatuering var det bara en som inte anmält sin verksamhet före start.

Ansvarsfördelning

Tydlig ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare ska finnas för lokalfrågor och underhåll. Även fördelningen av ansvaret mellan olika

verksamhetsutövare i samma lokal och hur ansvaret är fördelat inom personalen bör vara tydligt angivet. Ansvarsfördelningen ska vara dokumenterad.

Samtliga verksamheter saknar en dokumenterad och fastställd ansvarsfördelning. Fyra av verksamheterna med fler än en personal har uppmanats att ta fram en sådan.

Egenkontroll och dokumentation

Egenkontrollen är en viktig kvalitetssäkring gentemot kunderna och ska vara en levande, kvalitetshöjande arbetsmetod där man genomför rutiner, följer upp, utvärderar och förbättrar rutinerna.

Samtliga verksamheter kunde muntligen redogöra för sina rutiner. I tre fall fanns inga dokumenterade rutiner eller kontroller för verksamheterna. Två av verksamheterna var enmansföretag och använde steril engångsutrustning. En större verksamhet kunde inte uppvisa någon dokumentation alls vid inspektionstillfället för rengöring, desinficering och sterilisering.

Övriga tre behöver uppdatera eller komplettera sina rutiner. Skriftliga rutiner har begärts in av samtliga.

Kunskap

Kunskap ska finnas inom verksamheten om vilka risker för infektioner och andra skador som kan uppkomma och hur man förebygger dessa. Den som är ansvarig för verksamheten ska ha kunskap om den utrustning som används och hur den ska användas, rengöras och underhållas. Det behövs rutiner för kompetensutveckling för att kunna upprätthålla en god kompetens. Det är lämpligt att alla i verksamheten har någon form av hygienutbildning. Det är svårt att bedöma kunskap, varför man måste fråga varför man rengör på ett visst sätt och inte bara hur något rengörs.

Kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna om hygien och rengöring var bristfällig i tre fall. Rutiner för hygienutbildning, fortbildning och omvärldsbevakning håller på att tas fram och har begärts in.

Målsättning är att verksamheterna genom kunskap ska ha en fungerande egenkontroll som regelbundet utvärderas och förbättras för att säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker.

Riskanalys

Riskanalysen ska utgå från lokalens utformning, personalens kompetens, vilka behandlingar man utför samt utrustningen. Verksamhetsutövaren måste bl.a.

identifiera situationer/arbetsmoment där det finns risk för spridning av allvarlig smitta och sedan förebygga så att smittspridning inte sker. Även andra risker, t.ex.

farliga ämnen i tatueringsfärg, ska identifieras och förebyggas på samma sätt.

Riskanalysen bör uppdateras så snart något förändras och rutinmässig

återkommande tidpunkt för genomgång bör finnas. Riskanalysen, identifierade risker och förebyggande åtgärdsrutiner ska vara dokumenterade.

Samtliga tatuerare har bra rutiner för att förebygga smittspridning, varav en hel del är dokumenterade, men saknar dokumenterad riskanalys och årlig dokumenterad intern revision (utvärdering).

Lokalernas utformning och inredning

Vid nyetableringar ställs högre krav på lokalernas utformning och inredning. För brister i befintliga lokaler krävs i första hand ändrade eller förstärkta hygienrutiner.

Vidare ska lokalen och dess inredning vara lätt att rengöra. Rutiner ska även finnas för löpande underhåll av lokaler, inredning och utrustning.

Samtliga verksamheter i kommunen har bra utformade lokaler för sin verksamhet. En lokal ska iordningställa en plats för omklädning, samt röja sitt städrum så att detta kan användas för avsett ändamål. En annan lokal håller på att byggas om för utökad verksamhet och då kommer vissa justeringar att göras.

Handtvätt

För att hålla en god handhygien vid behandling ska det finnas handtvättmöjlighet i anslutning till behandlingen utrustat med flytande tvål och pappershanddukar.

Handsprit och engångshandskar ska också finnas tillgängligt.

Samtliga verksamheter uppfyllde detta.

Rengöring, desinficering och sterilisering av utrustning

Det ska finnas en separat plats som är avsedd för rengöring, desinficering och sterilisering av utrustning och där det finns tillräckligt med ytor, vatten och avlopp.

Två av verksamheterna köper in steril engångsutrustning och behöver inte separat plats för ovanstående. Fyra av verksamheterna rengör, desinficerar och steriliserar sin utrustning och har ett separat och fungerande utrymme för detta. Engångsmaterial bör användas så långt det är möjligt, vilket samtliga verksamheter gör. Nålar för tatuering är av engångstyp och köps in sterila i samtliga verksamheter.

För att instrumenten ska vara sterila krävs en noggrann smittrening i tre steg:

mekanisk rengöring, desinficering och sterilisering.

Alla verksamheter hade bra rutiner för smittrening vad det gäller metod och utrustning, även om skriftliga rutiner saknades och kommer att tas fram.

Funktionskontroll av steriliseringsapparaten

Vid egen sterilisering av utrustning ska steriliseringsapparatens funktion kontrolleras regelbundet. Det görs genom att temperaturremsor körs dagligen vid sterilisering i steriliseringsapparaten, vanligen en B-autoklav, och att sporprover skickas in för analys 4 ggr/år. Ett nytt krav från Socialstyrelsen är att B-autoklaven ska

funktionstestas på plats i lokalen av en fackman en gång per år.

En ny tatuerare med B-autoklav har en funktionstestad på plats sedan starten i början av året.

Övriga tre har aldrig funktionstestat sina B-autoklaver på plats, men kommer att göra detta under 2012.

I verksamheterna bör manualer och tekniska beskrivningar för all utrustning finnas tillgänglig. Rutiner ska finnas för återkommande funktionskontroll av utrustning och kontrollen av utrustningen ska dokumenteras.

En verksamhet kunde inte uppvisa dokumentation för använda temperaturremsor, vilka de kastat efter hand, och analysprotokoll för uttagna sporprover för kontroll av sin autoklav.

Inköp

Rutiner ska finnas för att redan vid inköp kontrollera bland annat att den utrustning som ska vara steril verkligen är det och att tatueringsfärger inte innehåller några farliga ämnen. Rutiner bör även finnas för val och hantering av kemiska ämnen, t.ex. tatueringsfärger, rengörings- och desinfektionsmedel av olika slag, och för kontroll av ”bäst före” datum. Förteckning av kemiska ämnen som kan innerbära risker ur hälso- eller miljösynpunkt bör också finnas.

Samtliga verksamheter har listor och varuinformation om rengörings- och desinfektionsmedel som används. Flertalet håller på att ta fram listor och varuinformation för sina tatueringsfärger. På två av verksamheterna saknades uppgift om tillverkare och steriliseringsmetod på den sterila

engångsutrustningen för tuber respektive för tuber och nålar. En tredje hade även steril

engångsutrustning (tuber och nålar) i behandlingsrummet där bäst före datumet gått ut, vilken togs bort vid inspektionstillfället. En fjärde hade ett par större flaskor med tatueringsfärger i

behandlingsrummet där bäst före datumet gått ut. En av ovanstående saknade även bäst före datum på en del av flaskorna med tatueringsfärger.

Information från och till kunder

Rutiner för att inhämta information från kund före ingreppet ska finnas. Någon form av hälsodeklaration bör finnas för kunden att fylla i. Innan ingreppet bör också information ges till kunden om förväntad läkningstid och begränsningar under läkningstiden. Det ska även finnas information till kunden om

efterbehandlingen och hur tatueringen ska hanteras och skötas så att infektioner kan undvikas. Informationen bör även omfatta när kunden bör söka läkarvård.

Informationen om eftervård bör vara skriftlig.

I samtliga verksamheter tycker man att det är viktigt att lämna information till kunden, t.ex. om hälsorisker och efterbehandling. Informationen sker muntligt i stor utsträckning när det gäller information före behandling och skriftligt i tre av verksamheterna när det gäller information till kunden efter behandling. Skriftlig information före och efter behandling till kund håller på att tas fram i rutinerna och har begärts in.

Skyddsåtgärder

Rutiner ska finnas för upprätthållande av god hygien i samband med

behandlingarna. Dessa hygien- och skyddsrutiner ska alltid vara så omfattande att en kund med okänd antibiotikaresistens eller blodsmitta inte ska utgöra någon risk för smittspridning.

Det fanns god kunskap hos verksamheterna om hygienrutiner rörande användning av

arbetskläder, skyddskläder, handsprit, engångshandskar, hur man förbereder behandlingsplatsen före ingreppet samt för rengöring och desinfektion av kundens hud. Underlag som kommer i kontakt med kunden (främst vid hudkontakt) byts ut eller spritas av mellan varje kund. På en del av verksamheterna görs inplastning av ytor som används eller berörs under behandling för att minska smittorisken.

När det gått fel

Rutiner bör finnas för när kunder tar kontakt vid problem i form av infektion efter tatuering eller piercing. Dessa kontakter och besök ska dokumenteras. Det bör också finnas rutiner om när kunden bör söka läkarvård samt oförutsedda händelser som t.ex. en större blödning i samband med behandlingen. Rutiner ska finnas för både kund och utförare om stick eller skärskador från använda verktyg eller blodstänk i ögon, mun eller öppna sår inträffar.

De flesta av verksamheterna har rutiner för detta, men dokumentationer saknas vid inträffade händelser och återbesök.

Slutsats

Alla verksamheter bedöms ha bra rutiner i praktiken för att förebygga smittspridning och lokalerna är i huvudsak lämpligt utformade.

Samtliga verksamhetsutövare kunde muntligen redogöra för sina rutiner. Skriftliga rutiner och dokumentation saknas dock i många fall och kraven i

egenkontrollförordningen var okända för många av verksamhetsutövarna.

I det fortsatta arbetet bedöms förstärkta informationsinsatser vara av vikt för att öka verksamheternas insikt om kraven.

Inspekterade tatuerare i Sundbyberg Bilaga 1

Circle Tattoo Järnvägsgatan 78 Lifestyle Tattoo AB Järnvägsgatan 36 Mano Negra Tattoo Hallonbergsplan 5 No Limit Studios Fredsgatan 8 Old Number 5 Fredsgatan 5 Saint Tattoo Sweden Skogsbacken 12