Årsredovisning för räkenskapsåret 2010

KOMMUNALFÖRBUNDET VÄSTMANLANDSMUSIKEN Org nr 222000-1073

Årsredovisning för räkenskapsåret 2010

Styrelsen avger följande årsredovisning.

Innehåll Sida

- förvaltningsberättelse 2

- resultaträkning (tkr) 11

- balansräkning (tkr) 12

- finansieringsanalys (tkr) 14

- noter 15

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.

Förvaltningsberättelse

Västmanlandsmusikens omsättning uppgick 2010 till 62 mkr. Verksamheten redovisar en ekonomi i balans.

Antalet evenemang var under året totalt 914, vilket är på samma nivå som 2009 (924).

I Västerås stad har 417 evenemang getts och i länets övriga kommuner 423.

Publiksiffrorna uppgick till drygt 133 000 personer, vilket motsvarar föregående år.

2010 räknade Kulturrådet upp verksamhetsbidraget till Västmanlandsmusiken med tre procent, vilket var dubbelt så mycket som övriga länsmusikverksamheter i landet fick. Detta utifrån bedömningen att den regionala musikverksamheten i Västmanland är regionalt förankrad både vad gäller den verksamhetsmässiga prestationen och huvudmännens insatser.

Viktiga händelser under året Allmänt

Två viktiga utredningar presenterades i februari: kultursamverkansutredningen (den s.k. kofferten) och utredningen ”I samspel med musiklivet”, som bl.a.

föreslog inrättande av en ny plattform för stöd till musiklivet.

Rikskonserter lades ner i samband med årets utgång, vilket får stor betydelse för Västmanlandsmusiken som under många år köpt många frilansproduktioner av mycket hög kvalitet från Rikskonserter. Dessa produktioner har utgjort en väsentlig del av det utbud Västmanlandsmusiken presenterat i Västerås

Konserthus och länets kommuner. Nedläggningen av Rikskonserter får därmed omedelbara konsekvenser för Västmanlandsmusikens verksamhet. En effekt av förändringen är att nätverket av producenter inom den svenska länsmusiken har aktiverats och vitaliserats. Nya samarbeten byggs nu upp för att säkerställa att länsmusiken kan fortsätta med sin verksamhet på hög nivå.

Arbetet med regional kulturplan för Västmanlands län initierades av Landstinget Västmanland.

Västmanlandsmusiken var föremål för en utredning som utfördes av Anders Hedeborg på uppdrag av huvudmännen. Utredningen, som även omfattade Teater Västmanland, redovisades i april. Sedan dess har fördjupade studier gjorts av konsekvenser av olika handlingsalternativ.

Länsmusiken

Västmanlandsmusiken har fortsatt att bygga ut och fördjupa arbetet enligt modellen Ett kulturliv för alla. Fagersta kommun har kommit med i samarbetet.

Vidare har Västmanlandsmusiken börjat arbeta i Västerås stadsdelar efter samma modell. Vid sidan av arbetet med Ett kulturliv för alla stödjer Västmanlands- musiken en lång rad lokala initiativ, evenemang och festivaler runt om i länet.

Procentuellt fördelade sig Länsmusikens evenemang på vuxna samt barn och unga i Västerås och övriga länet enligt följande:

Västerås Övriga länet

Vuxna 36 % 64 %

Barn/unga 39 % 61 %

Samarbetet mellan svenska länsmusikorganisationer har under året stärkts mot bakgrund av de kultur- och regionalpolitiska förändringarna. Organisationen har deltagit i flera nationella producentmöten, med syfte att bygga upp och stärka ett nätverk för att långsiktigt säkerställa ett musikutbud av hög kvalitet från det fria musiklivet i en situation där Rikskonserter inte längre finns.

Västmanlandsmusiken stod under våren värd för den årliga konferensen med årsmöte för länsmusikens samarbetsråd (LÄS).

För att säkerställa länsmusikverksamheten blev Västmanlandsmusiken tvungen att dra in Vestmanniaensemblens halvtidstjänster.

Västerås Konserthus

Västerås stad presenterade en ny modell för hur Konserthusets hyra skall beräknas. Modellen avvisades av Landstinget, varför en långsiktig lösning på hyresfrågan ännu inte har kunnat uppnås.

Konserthuset har även 2010 erbjudit ett välfyllt program som kännetecknas av både hög kvalitet och stor bredd. Sammanlagt har Konserthuset haft 232 offentliga evenemang och 88 195 besökare. Intresset från det lokala och regionala musiklivet likväl som från produktionsbolag och artistagenturer som är verksamma på

nationellt och internationellt plan har fortsatt att öka.

Västmanlandsmusiken har under året startat ny programverksamhet i Konserthusets foajé, dels för barn och familj, dels för vuxna.

Västerås Sinfonietta

2010 har inneburit en nystart för orkesterns konstnärliga utveckling med gäst- dirigenterna Roy Goodman och Johannes Gustavsson.

Två mycket lyckade samarbetskonserter genomfördes med Dalasinfoniettan och Svenska Kammarorkestern i Örebro. Konserterna möjliggjordes tack vare extra medel från Västerås stad.

Vi noterar en fortsatt hög abonnemangsförsäljning, men även möte med ny publik genom serien Klassiskt efter jobbet, Julkonserterna, konserten med Martin Fröst och konserter som getts utanför Konserthuset - i Skinnskatteberg, Strömsholm och på Hjärtpunkt Skiljebo.

Vi har även kunnat presentera fina gästspel på mycket hög nivå från Lahtis Symfoniorkester, Norrköpings Symfoniorkester och Kungliga Filharmonikerna.

Framåtblick - utvecklingstendenser

Den nya regionaliserade kulturpolitiken innebär en genomgripande förändring. I Västmanlands län pågår arbetet med att skriva ett förslag till regional kulturplan för länet.

Musiksverige påverkas också av nedläggningen av Rikskonserter. Vi ser nu att det kommer att dröja innan en ny plattform för musiken inom Statens Musikverk kan börja fungera som samarbetspart för det regionala musiklivet runt om i Sverige.

Osäkerheten kring den nya plattformen skymmer emellertid inte en annan effekt av Rikskonserters nedläggning: nätverket av producenter i den svenska läns- musiken har blivit mycket mer aktivt och vitalt.

Vi har goda skäl att tro att tempot i den storregionala frågan kommer att höjas under 2011 med sikte på att en ny regionindelning kan träda i kraft 2015. I december 2012 kommer en statlig utredning att redovisa förslag till ny läns- indelning i Sverige. Västmanlandsmusiken ser här möjligheterna att i samarbete med andra länsmusikorganisationer skapa en ny musikorganisation som kan betjäna invånarna i hela framtidens region. Mot bakgrund av det stora gensvar som Västmanlandsmusiken fått från både länets musikliv och från Kulturrådet, ser vi goda möjligheter att kunna bygga ut en medborgarnära länsmusikverksamhet i en större region enligt modellen Ett kulturliv för alla. Starka skäl talar alltså för att genomgripande förändringar kommer att ske inom kulturområdet och därmed även inom musiken. Det är därför av högsta vikt för Västmanlandsmusiken att ha hög beredskap.

Ett allvarligt hot mot hela Västmanlandsmusikens verksamhet är att huvudmännen inte kompenserar för ökade lönekostnader och höjda priser. Det innebär att det ekonomiska utrymmet för att skapa och förmedla musikproduktioner minskar.

Västmanlandsmusiken kommer därför att tvingas strama åt orkesterverksamheten och minska länsmusikverksamheten. Redan 2011 är vi tvungna att dra ner på delar

av orkesterverksamheten, där enstaka produktioner kan ha mycket höga netto- kostnader.

Det är också ett allvarligt bekymmer att hyresfrågan för Konserthuset ännu inte har fått en långsiktig lösning.

Av huvudmännen utpekade effektmål för verksamheten 2010 Mål 2010 för Länsmusiken - 1

Skapa förutsättningar för att fler länsinvånare, inklusive Västerås stadsdelar, skall få del av konserter och andra musikaktiviteter.

Resultat - Måluppfyllelse

Utgångspunkten har varit att säkerställa arbetet med Ett kulturliv för alla i samtliga kommuner samt att identifiera nya spelplatser och scener.

Västmanlandsmusiken driver sedan några år tillbaka projektet Ett Kulturliv för alla, med syfte att öka aktiviteterna inom musikområdet i länet. Västmanlands- musiken avsätter 50 tkr för varje kommun utöver de produktionsmedel kommunen avsatt för musikverksamhet. Villkoret för att ta del av dessa medel är att

respektive kommun tar fram motsvarande summa i form av ”nya medel”.

Via gemensamma arbetsgrupper med företrädare för kommuner, lokala arrangörer och ideella föreningar förankras musikutbudet vilket medfört såväl publika och produktionstekniska som kulturpolitiska vinster. T.ex. ges stöd i form av ekonomiadministration och marknadsföring.

För Ett kulturliv för alla har Västmanlandsmusiken under 2010 fått stort gensvar från projektgrupper och publik i de flesta av länets kommuner. I Sala har arbetet funnit sina former under 2010 och utvecklingen där är mycket positiv. Under året togs Aguélimuseet i bruk som ny scen för kammarmusik. Publikens gensvar var stort. I Norberg har flera konserter i Folkets hus-biografen fått mycket stor publik.

I Fagersta fungerar det dock mindre bra. Projektgruppen är inte stabil och det är svårt att hitta bra scener och spelplatser.

I Västerås stadsdelar har arbetet enligt modellen Ett kulturliv för alla inletts under året och utvecklingen har varit mycket positiv. Vidare har Västmanlandsmusiken initierat ett samarbete med Västerås Konstmuseum med syfte att nå en ny publik och ge ett kulturellt mervärde genom att arrangera konserter i Konstmuseets konstsalar.

Mål 2010 för Länsmusiken - 2

Lyfta fram den resurs som länets musik- och kulturskolor utgör och sträva efter att tydliggöra deras betydelse såväl för barn och ungdomar som för hela musiklivet i länet.

Resultat - Måluppfyllelse

Under året har en nystart skett av nätverket för länets kulturskoleledare, vilket gett starkt gensvar från kulturskoleledarna. Stort engagemang märktes t.ex. i

planeringen av en gemensam studieresa i februari 2011.

Ett viktigt arbete har varit att stödja kulturskolorna att genomföra evenemang i Västerås Konserthus. Kulturskolans evenemang i Västerås Konserthus blev en framgång både musikaliskt och publikt.

Mål 2010 för Konserthuset - 1

Hyra ut till lokala och regionala arrangörer och utövare samt underlätta för dessa att genomföra arrangemang i Konserthuset.

Resultat - Måluppfyllelse

Västerås Konserthus är ett regionalt kulturhus som är öppet för både stadens och hela länets musikliv. Ett starkt gensvar noteras från aktörer i lokalsamhället.

Under året genomfördes 52 evenemang producerade av 19 lokala arrangörer i Västerås Konserthus. Ett mål var även ny programverksamhet i Konserthusets foajé i samarbete med lokala arrangörer. Tillsammans med flera lokala arrangörs- föreningar planerades det nya konceptet Musik och mat i foajén vars första evenemang genomförs under våren 2011.

Mål 2010 för Konserthuset - 2

Samplanera produktutvecklingen med Aros Congress Center inom konceptet

”musik, möte och mat”.

Resultat - Måluppfyllelse

De nya barn- och familjeföreställningarna i röda foajén har mött stort intresse och fått stor publik. Däremot lyfter inte riktigt ”Klassiskt efter jobbet” i publikt hänseende.

De nya evenemangen för vuxna har gått bra. Den stora publiktillströmningen till höstens irländska kväll föranledde oss att begränsa antalet platser till 200 vid

kommande ”Efter jobbet-evenemang” i foajén, för publikens trivsel och av praktiska skäl.

Mål 2010 för Västerås Sinfonietta

Vara en inspirationskälla och gott musikaliskt föredöme för amatörmusiklivet i Västerås och övriga länet.

Resultat - Måluppfyllelse

Amatörmusiklivet är av mycket stor betydelse för dagens och framtidens musikliv.

Ur gruppen amatörmusiker rekryteras en viktig del av publiken och bland de yngre återfinns de som söker sig vidare till högra musikutbildning.

Lyssnarträffarna med musikvetaren Birgitta Huldt lockar ca 300 personer inför torsdagskonserterna.

Foajémusiken i samarbete med Västerås kulturskola och kammarmusiker- utbildningen vid Mälardalens Högskola har fungerat väldigt bra för både amatörartister och publik och har varit ett mycket uppskattat inslag. Samarbete sker också kontinuerligt om workshops med gästande artister samt biljettrabatter.

Samprojektkonserterna med högskolorna i Västerås och Örebro har varit lyckade, men är konstnärligt svårplanerade.

Västerås Sinfonietta genomförde två utsålda konserter med två av stadens körer, Västerås Kammarkör samt Mariakören, i Beethovens symfoni nr 9.

En gratis lunchkonsert med den lokala stjärnan Freddy Amigo var en fullträff publikt. Stora salen var så gott som fullsatt och många besökte en Sinfonietta- konsert för första gången.

Vår bedömning är att Västerås Sinfonietta lyckats med att vara en inspirationskälla för amatörmusiklivet.

Övrigt om verksamheten Barn och unga

Av Länsmusikens 733 konserter är 197 (218 för 2009) för barn och unga (27 %). Av Västerås Sinfoniettas 46 konserter är 12 (17 för 2009) för barn och unga (28 %).

Inom barn- och ungdomsverksamheten genomförs evenemang i samarbete med andra arrangörer, t.ex. Växhuset, Västerås kulturskola, Mälardalens Högskola samt även med externa produktionsbolag. ”Cello-bron”, som görs tillsammans med kultur- skolorna i Västerås och Eskilstuna, syftar till att stimulera unga att spela cello.

Även flera av de nedan redovisade festivaler som Västmanlandsmusiken stött under 2010 har haft inriktning mot unga, t.ex. Norbergfestival och Västerås Mälarveckor. I övrigt kan nämnas Nya perspektiv - en verksamhet för ny konstmusik som även har inriktningen Unga perspektiv.

Festivaler och konsertserier

Västmanlandsmusiken har under året varit medarrangör i ett flertal festivaler:

Norbergfestival, Ängelsbergs festdagar, Musik vid Mälaren och Västerås

Mälarveckor. Huvuddelen av dessa festivaler är årligen återkommande och stöds långsiktigt av Västmanlandsmusiken.

Ung & Lovande är en biennal, som arrangeras av Västmanlandsmusiken i samarbete med Kammarmusikförbundet RSK. Ensembler på diplomnivå fram- träder inför landets kammarmusikföreningar och andra som har intresse av att engagera unga musiker. Vid kommande Ung & Lovande 2011 kommer Väst- manlandsmusiken att ha producentansvar för vinnarturnén, ett uppdrag som tidigare låg på Rikskonserter.

Västmanlandsmusiken stödjer också en rad lokalt förankrade ideella föreningar och kulturförvaltningar som producerar konsertserier och annan musikalisk verksamhet. Här kan nämnas Jazzligan i Fagersta, Sala Jazzklubb, Jazzens Vänner i Västerås, Arboga Musikförening, Kammarmusikföreningarna i Skinnskatteberg, Köping och Västerås, Musik i Hed samt länets samtliga kulturförvaltningar.

Nutida konstmusik

Västmanlandsmusiken engagerar sig starkt för den nutida konstmusiken. Genom Västerås Sinfonietta bidrar organisationen till att ny musik beställs och uruppförs.

År 2010 uruppfördes tre nya svenska verk. Under åren 2007-2011 har orkestern en huskompositör, Britta Byström, som under perioden skriver tre verk som ur- uppförs av Sinfoniettan. Därutöver strävar orkestern efter alltid ge nutida musik ett väsentligt utrymme i alla sina konserter.

Västmanlandsmusiken stödjer vidare tre långsiktiga projekt: Norbergfestival, som har fokus på ung, elektronisk musik och videokonst. Uruppförandeklubben, som i Västerås Konserthus arrangerade sex konserter, samt Nya Perspektiv, vars område är den samtida improvisationsmusiken.

Västmanlandsmusiken som medfinansiär

Västmanlandsmusikens har stor betydelse som medfinansiär av festivaler, konserter och andra musik- och dansprojekt. Genom att som villkor för varje bidrag ställa en lika stor insats från kommunens sida säkerställs att kommunerna tar ett väsentligt ansvar. Vidare bidrar Västmanlandsmusikens medfinansiering i hög grad till att andra finansiärer, såväl offentliga som privata, går in med ekonomiskt stöd. Slutligen innebär Västmanlandmusikens stöd att stora ideella arbetsinsatser mobiliseras. Genom denna strategi, särskilt tydlig inom Ett kulturliv för alla, kan Västmanlandsmusikens arbetssätt beskrivas som

”Kulturrådsmodellen i Västmanlands län”.

Utmärkelser 2010

Årets kulturföretagare (pris instiftat av Almi Företagspartner, Västerås Tidning och Västmanlandsmusiken): Thomas Thörnholm, musiker, låtskrivare och musik- producent i Västerås. ABB-stipendiet (instiftat av ABB): Eva-Lena Bentlöv, violin 2 i Västerås Sinfonietta. Rune Ljungdahl-stipendiet (fond förvaltad av

Västmanlandsmusiken) delades inte ut detta år.

Konserthusets Vänner

Det fortsatt goda samarbetet med den ideella föreningen Konserthusets Vänner ledde till att Västmanlandsmusiken fick värdefullt stöd såväl ekonomiskt som praktiskt. Under året riktades förmånliga specialerbjudanden till medlemmar och sponsorföretag i samband med flera evenemang, t.ex. vid Orphei Drängars vår- konsert och vid höstens Bluesfest. Vänföreningen hade i december 2010 ca 550 medlemskap, varav tiotalet medlemsföretag och organisationer samt 30

sponsrande företag.

Västerås Musiksällskap - Sinfoniettans vänförening

Sinfoniettan har ett tätt samarbete med sin vänförening, Västerås Musiksällskap. Den hjälper till med bemanning av informationsbord vid konserter, ordnar musikresor, nätverkar med stadens näringsliv om sponsring samt är med och finansierar de populära publikträffarna med Birgitta Huldt. Alla abonnenter i Sinfoniettans abonnemangsserier är automatiskt medlemmar i Västerås Musiksällskap.

Personal

Den 31 december 2010 hade Västmanlandsmusiken 72 medarbetare, varav 51 var tillsvidareanställda och 21 hade spelårskontrakt för timanställning som foajé- och teknikpersonal.

Den totala sjukfrånvaron uppgick under året till 1,2 % (2009: 1,7 %). Fördelat på kön:

män 0,8 %, kvinnor 2,2 %. Fördelat på yrkeskategorier: musiker 1,6 %, kontors- och teknikpersonal 0,8 %.

En stor förändring vidtog i ledningen för Västmanlandsmusiken då direktör Lars Knutson, efter drygt 36 år i den västmanländska musikens tjänst, gick i pension 31 mars. Ny direktör från 1 april är Dag Celsing, tidigare programchef för Västerås Konserthus.

Resultaträkning (tkr)

1

Rörelsens intäkter m m

Statsanslag 14 119 13 709

Stads- och landstingsanslag 23 747 23 564

Övriga bidrag 392 2 627

Produktionsintäkter 23 560 19 984

Lönebidrag 160 140

Summa intäkter m m 61 978 60 024

Rörelsens kostnader

Personal, löner m m -12 008 -12 123

Övriga personalkostnader -5 520 -5 818

Produktionskostnader -30 598 -29 065

Lokalkostnader -11 629 -11 496

Övriga kostnader -1 583 -1 472

Summa rörelsens kostnader -61 338 -59 974

Rörelseresultat 640 50

Avskrivningar -729 -588

Finansiella poster 31 568

Resultat efter finansiella poster -58 30

Årets resultat -58 30

Balansräkning (tkr)

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer 2 1 717 1 687

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 3 6 000 6 000

Summa anläggningstillgångar 7 717 7 687

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 379 717

Övriga kortfristiga fordringar 1 281 149

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 3 855 1 284

Andra kortfristiga värdepappersinnehav - 3 744

5 515 5 894

Kassa och bank 5 063 6 909

Summa omsättningstillgångar 10 578 12 803

Summa tillgångar

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel 1 764 1 734

Årets resultat -58 30

1 706 1 764

Summa eget kapital 1 706 1 764

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 4 785 1 419

Övriga kortfristiga skulder 3 369 3 303

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 7 625 13 014

Summa kortfristiga skulder 15 779 17 736

Avsättningar 6

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

810 990

Summa avsättningar 810 990

Summa eget kapital och skulder

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Finansieringsanalys (tkr)

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster -89 -537

Avskrivningar 729 588

Övriga ej likviditetspåverkande poster -180 300

460 351

Erhållen ränta 44 -

Erlagd ränta -13 -47

491 304

Minskning kundfordringar 338 2 092

Minskning övriga kortfristiga fordringar -3 703 2 062

Ökning/minskning leverantörsskulder 3 366 -7 753

Minskning övriga kortfristiga rörelseskulder -5 323 -2 980 Kassaflöde från den löpande verksamheten -4 831 -6 275

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 2 -759 -421 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar - -6 000

Minskning av kortfristiga placeringar - 614

Kassaflöde från investeringsverksamheten -759 -5 807

Årets kassaflöde -5 590 -12 082

Likvida medel vid årets början 10 653 22 735

Likvida medel vid årets slut 5 063 10 653

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Kommunalförbundet Västmanlandsmusikens årsredovisning har upprättats enligt Bokföringslagen, Kommunallagen, Kommunal redovisningslag samt god

redovisningssed.

Huvudprinciper för värdering av tillgångar, skulder och eget kapital är följande.

Fordringar

Fordringar redovisas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan.

Likvida medel

Likvida medel är redovisade till nominellt värde.

Skulder

Skulder är redovisade till de faktiska värdena av kända skulder.

Periodisering

Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

Not 2 Inventarier, verktyg och installationer

2010-12-31 2009-12-31

Ingående anskaffningsvärden 7 203 6 782

Årets förändringar

-Inköp 759 421

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 962 7 203

Ingående avskrivningar -5 516 -4 928

Årets förändringar

-Avskrivningar -729 -588

Utgående ackumulerade avskrivningar -6 245 -5 516

Utgående restvärde enligt plan 1 717 1 687

Not 3 Finansiella anläggningstillgångar

Placering av överlikviditet har skett i Aktieindexobligationer. Nominellt belopp är garanterat på förfallodagen.

Aktieindexobligation Börsnamn Återbetalningsdag

Bokfört värde 2010-12-31

Marknadsvärde 2010-12-31 Norden-Fast utveckling

Trygg

NBF FT18

3277A 2013-10-02 3 000 3 261

Asien mot Världen Trygg

NBF AT18

3279A 2013-10-02 3 000 2 840

Summa: 6 000 6 101

Not 4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2010-12-31 2009-12-31

Förutbetalda hyror 2 368 -

Övriga förutbetalda kostnader 546 140

Fordran på huvudmännen avseende hyra 579 396

Upplupna intäkter 362 748

Summa 3 855 1 284

Not 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2010-12-31 2009-12-31

Upplupna löner 297 364

Upplupna semesterlöner 671 536

Upplupna sociala avgifter 296 275

Övriga upplupna kostnader 700 353

Förutbetalda intäkter 5 652 11 486

Summa 7 616 13 014

Not 6 Avsättningar

2010 2009

Avsättningar för pensioner och liknande

Avsättning vid periodens ingång 990 690

Periodens avsättningar - 300

Ianspråktaget under perioden -180 -

Avsättning vid periodens utgång 810 990

Västerås 2011-03-18

Marita Öberg Molin Sune Israelsson

ordförande vice ordförande

Lars Kallsäby Glenn Kvarnryd

2:e vice ordförande

Signild Mörlin Caroline Högström

Anita Westin Brodd Dag Celsing

direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats 2011-03-

Andreas Porswald Jörgen Eklund