• No results found

Grundläggande granskning av servicenämnden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Grundläggande granskning av servicenämnden"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Grundläggande

granskning av service- nämnden

Halmstads kommun

Emma Ekstén Adam Svedlund Cornelia Pethrus

(2)

Innehållsförteckning

Inledning 3

1.1. Bakgrund 3

1.2. Syfte och revisionsfrågor 3

1.3. Revisionskriterier 3

1.4. Kontrollmål 3

1.5. Metod och avgränsning 4

Styrande dokument 5

2.1. Policy för verksamhetsstyrning 5

2.2. Riktlinje för Halmstads kommuns styrning 6

2.3. Policy för intern kontroll 6

2.4. Bokslutsanvisningar 7

Iakttagelser och bedömningar 9

3.1. Uppföljning och rapportering av måluppfyllelse och ekonomi 9

3.2. Åtgärder vid bristande måluppfyllelse 11

3.3. Nämndens internkontroll 12

Revisionell bedömning 14

4.1. Bedömningar mot kontrollmål 14

(3)

Sammanfattning

PwC har av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun fått i uppdrag att

granska servicenämndens styrning, uppföljning och kontroll. Vi bedömer att servicenämn- den inte helt har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten.

Vidare bedömer vi att servicenämnden i allt väsentligt har vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå fastställda mål avseende verksamhet och ekonomi.

Bedömningen grundar sig på bedömningarna av respektive kontrollmål.

Det sker en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av måluppfyllelse och ekonomi till nämnden

Delvis uppfyllt

Nämnden tar beslut om åtgärder vid bristande måluppfyllelse Uppfyllt

Nämndens internkontrollarbete sker enligt gällande policy och beaktar både finan- siella och verksamhetsmässiga risker

Delvis uppfyllt

(4)

Inledning

1.1. Bakgrund

Av kommunallagen framgår att styrelsens och nämndernas uppdrag är att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut till givna förutsättningar, enligt gällande lagar och föreskrifter samt med en tillräcklig intern kontroll. Uppdraget är också att återrapportera till fullmäktige på det sätt som fullmäktige bestämmer. I förtroendevalda revisorers breda uppdrag ingår att varje år granska all verksamhet. I God revisionssed framgår att gransk- ningen ska vara så omfattande att revisorerna årligen kan pröva och uttala sig om an- svarstagandet för samtliga revisionsobjekt, dvs. de styrelser, nämnder och beredningar som ska granskas. Det innebär att revisionen behöver tillämpa arbetssätt som ger tillräck- liga underlag för ansvarsprövningen.

Grundläggande granskning innebär att tillägna sig ett sådant brett men också effektivt arbetssätt. Enligt God revisionssed är grundläggande granskning ”till sin karaktär en lö- pande insamling av fakta och iakttagelser. Granskningen ger underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i redovisningssy- stem och rutiner samt måluppfyllelse.

Denna granskning är en del av revisorernas grundläggande granskning.

1.2. Syfte och revisionsfrågor

Är servicenämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten tillräcklig?

Vidtar servicenämnden tillräckliga åtgärder för att nå fastställda mål avseende verksam- het och ekonomi?

1.3. Revisionskriterier

Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande:

• Fullmäktiges reglemente.

• Planeringsdirektiv med budget 2019 - 2021

• Policy för intern kontroll

• Bokslutsanvisningar

1.4. Kontrollmål

Revisionsfrågan besvaras utifrån följande kontrollmål:

• Det sker en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av måluppfyllelse och ekonomi till nämnden.

• Nämnden tar beslut om åtgärder vid bristande måluppfyllelse

• Nämndens internkontrollarbete sker enligt gällande policy och beaktar både finan- siella och verksamhetsmässiga risker.

(5)

1.5. Metod och avgränsning

Granskningen genomförs genom dokumentationsgranskning (protokoll, rutiner, riktlinjer, reglementen och uppföljningsdokument),

Intervju har genomförts med förvaltningschef, utvecklingsledare/HR och administrativ chef.

Granskningen avser räkenskapsåret 2019.

Rapporten är sakavstämd med berörda tjänstepersoner.

(6)

Styrande dokument

2.1. Policy för verksamhetsstyrning

Halmstads kommuns policy för verksamhetsstyrning (KF 2015-09-29, § 105) är framtagen för att fastställa hur arbetet med planering, genomförande, uppföljning och förbättring av kommunens verksamhet ska ske utifrån kommunens värdegrund och med riktning mot kommunens vision.

Följande begrepp används bl.a. i kommunens policy för verksamhetsstyrning och i vis- ionsstyrningsmodellen:

Begrepp Definition Beslutsorgan

Konkretiserade mål Preciseringar av Politiska inriktningar.

Konkretiserade mål ska vara mätbara och uppföljningsbara, och fastställs genom Planeringsdirektiv med budget.

Kommunfullmäktige

Övrig prioritering Preciseringar av Politiska inriktningar och kan bestå av särskilda uppdrag till nämnder och/eller bolagsstyrelser.

Övrig prioritering fastställs genom Pla- neringsdirektiv med budget.

Kommunfullmäktige

Verksamhetsmål Mål som formuleras av nämnder, bo- lagsstyrelser, förvaltningar eller bolag och som kan kopplas till Konkretise- rade mål eller Övrig prioritering.

Nämnd/bolag

Kommunens policy för verksamhetsstyrning bygger på två huvudsakliga delar – en årlig del och en långsiktig del som genomförs vart fjärde år. Tillsammans benämns dessa båda delar Halmstads kommuns Visionsstyrningsmodell.

Den årliga delen består av fyra delprocesser:

1. Planeringsförutsättningar 2. Planeringsdirektiv med budget 3. Verksamhets- och affärsplaner 4. Uppföljning

Delprocessen uppföljning sker regelbundet inom samtliga nämnder och bolagsstyrelser.

Uppföljningen ska säkerställa att planering och genomförande av kommunens verksam- het är ändamålsenlig, effektiv och görs utifrån Halmstads kommuns vision samt ger un- derlag till förbättringar.

Kontroll av efterlevnad av planeringsdirektiv med budget, ägardirektiv, policyer, riktlinjer och rutiner ska genomföras årligen.

(7)

2.2. Riktlinje för Halmstads kommuns styrning

Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i november månad år 2019 om en ny riktlinje för verksamhetsstyrning. Riktlinjen anges gälla från och med 2019-11-21, men då granskningen avser år 2019 och denna inte fullt ut hunnits implementeras i verksamhet- erna under årets sista månad år 2019 utgår granskningen i huvudsak från policyn för verksamhetsstyrning ovan.

Styrprinciperna i den nya riktlinjen är följande:

• Kommunens styrning utgår från kommunens värdegrund och vision samt kommu- nens grunduppdrag enligt statliga och kommunala styrande dokument.

• Kommunens styrning har ett helhetsperspektiv. Det innebär en sammanhållen styrning inom en modell där flera perspektiv ingår, målstyrning – för att utveckla verksamheten, kvalitetsstyrning – för att säkra genomförande av verksamheten och ekonomistyrning – för att resursfördela för utveckling och genomförande av verksamheten.

• Kommunens styrning ska baseras på tillit. Det innebär att strukturer och arbetssätt ska kännetecknas av tillit till att varje organisatorisk nivå och medarbetare skapar bästa möjliga resultat och lösningar utifrån sitt ansvar. Styrningen ger tydliga upp- gifter och samtidigt ett stort handlingsutrymme för de som ska utföra verksamhet- en.

• Genom kommunens styrmodell fastställs den övergripande strukturen och arbets- sätten för styrning. Kommunens styrmodell baseras på systematik. Det innebär en förutsägbarhet i arbetet och att det ska vara enkelt att förstå och förhålla sig till styrmodellen. Styrmodellen utgår från planering, genomförande, uppföljning och förbättring.

Målstyrning, kvalitetsstyrning och ekonomistyrning utgör olika perspektiv i styrningen;

Målstyrning: innebär styrning genom vision, långsiktiga inriktningar, mål och övriga prio- riteringar för utvecklingsarbetet av prioriterade områden inom kommunens uppdrag.

Kvalitetsstyrning: innebär styrning genom regler, resultat och effekt för genomförande, kvalitetssäkring och ständiga förbättringar av kommunens uppdrag.

Ekonomistyrning: innebär styrning och fördelning av resurser för genomförande och utveckling av kommunens uppdrag samt styrning för god ekonomisk hushållning och eko- nomisk hållbarhet.

2.3. Policy för intern kontroll

I Halmstads kommuns policy för intern kontroll (KF 2016-03-09, § 37) anges att en god internkontroll inom kommunkoncernen är till nytta för verksamheten genom effektiva pro- cesser samt säker information till invånare och andra intressenter, vilket ger förtroende och undviker eller förebygger väsentliga fel.

Internkontroll i Halmstads kommun syftar enligt policyn till:

• en ändamålsenlig och effektiv verksamhet som fullgör givna uppdrag och når upp- satta mål

• en tillförlitlig finansiell rapportering

• att lagar, regler och styrdokument följs

(8)

• att risker identifieras och bedöms efter väsentlighet, så att de kan förebyggas och förhindras

• att tidigt upptäcka och om möjligt eliminera allvarliga fel och brister

• att skapa förutsättningar för verksamheten att ständigt utvecklas och förbättras Nämnden ska som grund för sin styrning årligen genomföra och aktualitetspröva en risk- och väsentlighetsanalys för verksamheten. Risk- och väsentlighetsanalysen ska även göras inför förändringar i verksamheten eller vid ändrade krav i lagar, regler och styrdo- kument.

Nämnden ska varje år anta en internkontrollplan. Planen ska tas fram i samband med den årliga verksamhetsplaneringen, och ska alltid föregås av en risk- och väsentlighetsanalys.

Nämnden ska regelbundet följa upp internkontrollplanen i sin helhet och, vid behov, fatta beslut om åtgärder med anledning av vad uppföljningen visar. Uppföljningen ska som minimum ske årligen, men bör även ske i samband med tertialvis uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal.

Internkontrollplanen ska minst innehålla:

• Vilka rutiner och kontrollmoment inom identifierade och värderade risker som ska granskas

• Omfattning, frekvens och metod

• Ansvarig funktion

Risk- och väsentlighetsanalys, internkontrollplan samt uppföljning av denna plan ska do- kumenteras. Detta inbegriper även att de granskningsmoment som genomförs under året ska dokumenteras. Det ska utifrån dokumentationen från uppföljningen vara möjligt att upprepa de kontroller som genomförts, vilket innebär att kontrollmetoden och urvalet be- höver beskrivas.

2.4. Bokslutsanvisningar

2.4.1. Verksamhets- och målredovisning

En uppföljning av nämndernas verksamhetsplaner ska göras avseende aktiviteter, mäte- tal och mål samt nyckeltal. Stadskontoret använder de delar av uppföljningen som har bäring på kommunfullmäktiges konkretiserade mål och relevanta nyckeltal för att skapa en samlad bild av kommunens verksamhet.

Följande ska anges gällande aktiviteter:

• Ange status för aktiviteter (Ej påbörjad, Pågående, Avslutad).

• Ange om aktiviteterna är påbörjade respektive genomförda enligt plan? Om inte – varför?

Följande ska anges gällande mätetal:

• Ange senaste tillgängliga utfall som finns att tillgå.

• Ange färg (grön, gul, röd – om det görs manuellt eller per automatik varierar mel- lan olika mätetal).

(9)

• Ange könsuppdelad statistik om det finns att tillgå. Utfallet av mätetalen ska ana- lyseras utifrån konsekvenser för kvinnor/män, flickor/pojkar. Om det finns oskäliga skillnader mellan könen, samt om åtgärder behövs för att minska dessa skillnader, ska detta kommenteras i analysen kopplat till målet.

Gällande analys av mål ska följande genomföras:

• Ange färg (grön eller röd)

• Ange målbedömning – Har verksamheten nått målet eller inte?

• Gör prognosanalys – Varför görs bedömningen att målet har nåtts eller inte? Om mätningar (exempelvis för mätetal) saknas, ska bedömning göras utifrån det ge- nomförda arbetet. Vilka insatser har skett i linje mot målet? Hur långt har arbetet kommit? (Om verksamheten inte arbetar med åtgärder med syfte att påverka mål- värdet, kan antas att utfallet inte bör skilja sig avsevärt mot föregående års utfall.)

• Ange åtgärder – Om verksamheten inte nått målet, vilka åtgärder behöver vidtas.

Om målet har nåtts, vilka faktorer ledde fram till detta, och hur bör det påverka vårt framtida arbete?

2.4.2. Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen är en utvärdering av det gångna året. För att bredda bilden av hur verksamheten fungerat behövs ett tydligare fokus på hela det uppdrag som nämnden ansvarar för enligt reglemente, styrdokument och lagstiftning.

2.4.3. Internkontroll

I kommentaren till kontrollmomenten ska följande framgå:

• Omfattning av och metod för granskning (hur har granskningen gått till, har det gjorts stickprov, totalurval etcetera).

• Visade granskningen på avvikelser? Om ja, vilka?

Vilka åtgärder har vidtagits alternativt planeras att vidtas med anledning av vad granskningen visar?

(10)

Iakttagelser och bedömningar

3.1. Uppföljning och rapportering av måluppfyllelse och ekonomi

3.1.1. Iakttagelser

Servicenämndens ansvar är att med olika tjänster stödja andra nämnders verksamhet gentemot invånarna i Halmstads kommun.

Ekonomi:

Bokslut och verksamhetsredovisning 2019 (verksamhetsberättelse) antogs av service- nämnden på sammanträdet den 10 februari 2020 § 4. Nedan tabell visar nämndens utfall år 2019:

Av den ekonomiska redovisningen framgår en positiv avvikelse om ca 7,2 mnkr för ser- vicenämndens verksamheter. Som förklaring till det positiva utfallet nämns bland annat högre intäkter bland annat avseende ersättning från valmyndigheten, senarelagda rekry- teringar gällande Halmstad direkt och personalkostnader samt smärre förändring av hy- resdebiteringar. Gällande underskottet på FM-service har det skett en förbättring jämfört med år 2019. Verksamheten hade ett stort underskott 2018 och har fokuserat på kost- nadsminskningar under hösten 2019. Åtgärder som inköps- och anställningsprövning har gett resultat och under hösten genomfördes förberedelser för en omorganisation. Nya krav och uppdrag har formulerats för en minskning av antalet chefer och teamledare.

Chefstjänsterna har tillsatts efter en intern rekryteringsprocess med stöd av kommunens Rekryteringscenter.

(11)

I verksamhetsberättelsen beskrivs också att barn- och ungdomsnämnden har lagt ett be- sparingskrav på måltidsservice på 2 miljoner kronor som ska hanteras under 2020, vilket kommer påverka arbetssätten inom servicenämnden. I övrigt arbetar måltidsservice med effektiviseringar för att hålla nere kostnaderna samtidigt som det är tillväxt. Arbetet sker internt och i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen, hemvårdsförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen då det påverkar deras verksamheter.

I samband med delårsrapporten per april månad pekar prognosen på ett underskott mot- svarande ca 13 mnkr. Vi delårsrapporten per augusti månad visar prognosförbättring, underskott motsvarande ca 4,6 mnkr. Utöver delårsrapporterna har förvaltningschefen informerat nämnden om ekonomin i september månad.

Måluppfyllelse:

Utöver den årliga verksamhetsberättelsen tar servicenämnden del av prognos för målupp- fyllelse i samband med delårsrapporter. Av intervju framgår att nämnden redan gjort ett arbete för att anpassa sig till den nya styrmodellen.

Nämnden har inte antagit några av kommunfullmäktiges mål och inte heller beskrivit sina målsättningar utifrån kommunens strategiska områden. Nämnden har enbart antagit egna nämndsmål. Det anges i delårsrapporten per augusti samt i intervju att servicenämnden indirekt bidrar till flera av kommunfullmäktiges mål genom att i huvudsak stötta övriga förvaltningar och bolag som mer direkt jobbar mot målen, därför värderar inte nämnden hur de bidrar till kommunfullmäktiges mål. Tabell 1 nedan visar nämndens bedömningar av sina mål.

Tabell 1.

Mål Redovisning mätetal Måluppfyllelse

Vi skall vara ett riktmärke för Sveriges offentliga serviceorganisationer Nämndens mål

Vi når visionen genom ett utvecklande och öppet arbetsklimat med engage- rade och välmående medarbetare

2 av 2 mätetal är upp- nådda. 7 av 7 aktiviteter genomförda.

Våra tjänster och produkter är resultatet av ett nära samarbete med kunder och andra intressenter.

2 av 2 mätetal är upp- nådda. 5 av 5 aktiviteter genomförda.

Med en smart kombination av volymför- delar och spetskompetens, i egen eller annans regi, garanteras rätt pris och kvalitet.

2 av 3 mätetal uppnådda.

4 aktiviteter är genomförda och en är pågående

Genom att uppfylla visionen blir vi ett viktigt stöd för kommunens kärnverk- samheter att nå sina mål och att invå- narnas upplevelse av Halmstad förbätt- ras.

5 av 5 mätetal är ej upp- nådda. 3 av 3 aktiviteter är genomförda.

Källa. Verksamhetsberättelse 2019. Servicenämnden

3 av 4 av verksamhetsmålen är uppnådda. För målen finns mätetal med utgångsvärde, målvärde och utfall. Vidare anges prognosanalys och eventuella åtgärder. För målet Ge- nom att uppfylla visionen blir vi ett viktigt stöd för kommunens kärnverksamheter att nå

(12)

sina mål och att invånarnas upplevelse av Halmstad förbättras anges i verksamhetsberät- telsen att Halmstad direkts resultat har sjunkit något då kundundersökningarna ändrat från manuell rekrytering och till automatisk rekrytering under 2019. Det innebär att kom- munvägledare inte kan välja vilka samtal som ska få möjlighet att delta i undersökningen.

När en förflyttning till automatisk rekrytering sker kan en viss sänkning av resultat ske.

Utöver ovan mål med tillhörande mätetal gör också nämnden uppföljning av ett nyckeltal som är verksamhetsspecifikt för nämndens ansvarsområde. Två nyckeltal markeras som röda. För nyckeltalen finns förklaringar såväl som åtgärder för ett av de som inte nås.

Av sakgranskning framkommer det att nämnden i huvudsak inte ska försöka koppla sina mål mot kommunfullmäktiges mål enligt kommunens nya styrmodell. Det har skett dis- kussioner om att i kommande verksamhetsplan titta på vilka av de andra nämndernas mål som servicenämnden kan bidra till.

3.1.2. Bedömning

Vi bedömer kontrollmålet Det sker en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av måluppfyllelse och ekonomi till nämnden som delvis uppfyllt.

Vi grundar vår bedömning på att rapportering av ekonomi sker under året och av verk- samhetsmålen i samband med delårsrapporter.Rapportering sker i huvudsak i enlighet med bokslutsanvisningarna. Vi konstaterar att verksamhetsmålen inte utgår från kommun- fullmäktiges konkretiserade mål. Även om servicenämnden är en stödorganisation anser vi att nämnden skulle ha konkretiserat hur nämnden skulle bidra till att uppfylla fullmäkti- ges mål och vision. Vi noterar att det i Riktlinje för Halmstads kommuns styrning, som antogs i november år 2019, anges att nämndernas mål kan kopplas till kommunfullmäkti- ges mål, men att de främst ska precisera och ange förflyttning inom nämndens egna ut- vecklingsområden. Målen och ekonomin bedöms i huvudsak som uppfyllda och för de mål och mätetal som ej är det framgår åtgärder. Det är av vikt att nämnden säkerställer att uppföljning och rapportering sker avseende åtgärderna.

3.2. Åtgärder vid bristande måluppfyllelse

3.2.1. Iakttagelser

Anvisningarna för verksamhetsberättelsen anger att åtgärder ska presenteras för de mål som inte är nådda.

I verksamhetsberättelsen beskrivs åtgärder för det mål som inte bedöms vara uppfyllt och även för de mätetal som inte nås. Åtgärder presenteras i huvudsak för de nyckeltal som pekar i en negativ riktning.

För det mål som inte uppnås anges att för att öka kundernas nöjdhet har verksamheten infört en modul i kundundersökningsprogrammet som ger kommunvägledarna direkt feedback på vad som var bra och vad som behöver utvecklas. För nyckeltalet Råvarupro- ducent för måltidsservice anges att kommunen har nya livsmedelsavtal som oftast ger lägre ingående priser och kostnader i början av avtalsperioden. Enligt omvärldsanalys med andra offentliga verksamheter har livsmedelspriset ökat med drygt 5% i år, vilket

(13)

skulle ha påverkat råvaruinköpen och råvaruprocenten mer än vad den har gjort. I det stora hela är råvaruprocenten bättre än förväntat.

3.2.2. Bedömning

Vi bedömer kontrollmålet Nämnden tar beslut om åtgärder vid bristande måluppfyllelse som uppfyllt.

Vi grundar vår bedömning på att servicenämnden har redovisat åtgärder för målen där det finns en bristande måluppfyllelse.

3.3. Nämndens internkontroll

3.3.1. Iakttagelser

Vi har tagit del av nämndens internkontrollplan vilken är en del av verksamhetsplanen.

Planen inkluderar både finansiella och verksamhetsmässiga risker. Nämndens internkon- trollarbete påbörjas under hösten där det sker planeringsdagar med nämnden där både verksamhet och nämnd är delaktiga. Efter planeringsdagen gör förvaltningen ett utkast till risk- och väsentlighetsanalys i Stratsys utifrån sannolikhet och konsekvens. De med högst riskfaktor presenteras för nämnden som sedan beslutar om kontrollmomenten i samband med verksamhetsplanen.

2019 års internkontrollplan har följts upp i samband med verksamhetsberättelsen vid sammanträdet den 10 februari 2020. Av uppföljningen av den interna kontrollen framgår att 3 av kontrollmomenten bedöms som röda och 8 bedöms som gröna. Av de kontroll- moment som bedöms som röda framgår avvikelser för samtliga och åtgärd för ett. I tabel- len nedan redovisas de tre kontrollområden som bedöms som röda.

Tabell 4.

Kontrollmoment Kommentar Agerar verksamheterna

enligt nämndens fast- ställda mål?

Uppföljning sker via måluppfyllelse av verksamhetsplanen. Totalt 4 st. verk- samhetsmål. varav 3 st. är uppnådda. Måluppfyllnaden = 75 % Utav 12 st.

mätetal var 6 st uppnådda (50 %).

Representation När man konterar på representationskontot får man en påminnelse i ekono- misystemet om att man skall ange syfte och deltagare för representationen.

Vid stickprov har enstaka avvikelser noterats. Syftet framgår i samtliga fall medan deltagarna inte alltid framgår. Det framgår dock i samtliga fall vilken avdelning /grupp som har deltagit. Kostnaden för representation för hela Servicekontoret uppgår till 226 kr/anställd.

Kontrollera beredskap för hot och våld

Inspektion av Arbetsmiljöverket redovisar brister i riskbedömning för en grupp inom FM-service. Förvaltningens beredskap för hot och våld ses över och utvecklas av säkerhetsgruppen under 2020. Halmstad Direkt har höjt receptionssäkerheten i Rådhuset genom avtal med bevakningsbolag.

Källa. Verksamhetsberättelse 2019. Servicenämnden

Uppföljningen av internkontrollplanen skall enligt kommunens anvisningar för uppföljning av internkontroll i bokslutsanvisningarna för år 2019, innehålla omfattning av och metod för granskning, om granskningen visade på avvikelser och i så fall vilka samt vilka åtgär- der som har vidtagits alternativt planeras att vidtas med anledning av vad granskningen visar.

(14)

3.3.2. Bedömning

Vi bedömer kontrollmålet Nämndens internkontrollarbete sker enligt gällande policy och beaktar både finansiella och verksamhetsmässiga risker som delvis uppfyllt.

Vi grundar vår bedömning på att risk- och väsentlighetsanalys och beslutad internkon- trollplan sker enligt policyn. Vi konstaterar att nämnden varit delaktiga i framtagandet.

Internkontrollplanen beaktar både finansiella och verksamhetsmässiga risker. Uppfölj- ningen av den interna kontrollen överensstämmer med bokslutsanvisningarna för år 2019.

Avseende de kontrollmoment som bedömts som röda framgår avvikelse och genomförda eller planerade åtgärder för enbart ett av kontrollmomenten. Med anledning av att avvikel- ser anges vid 3 av kontrollmomenten är det av vikt att nämnden säkerställer att planerade åtgärder framgår av uppföljningen samt att dessa genomförs.

(15)

Revisionell bedömning

Vi bedömer att servicenämnden inte helt har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vidare bedömer vi att servicenämnden i allt väsentligt har vid- tagit tillräckliga åtgärder för att nå fastställda mål avseende verksamhet och ekonomi.

4.1. Bedömningar mot kontrollmål

Kontrollmål Kommentar

Det sker en ändamålsenlig uppfölj- ning och rapportering av måluppfyl- lelse och ekonomi till nämnden

Rapportering av ekonomi sker under året och av verksamhetsmålen i samband med delårsrapporter. Rapportering sker i huvudsak i enlighet med bokslutsanvis- ningarna. Verksamhetsmålen utgår inte från kommunfullmäktiges konkretiserade mål. I Riktlinje för Halmstads kommuns styrning anges att nämndernas mål kan kopplas till kommunfullmäktiges mål, men att de främst ska precisera och ange förflyttning inom nämndens egna utveckl- ingsområden. Målen och ekonomin be- döms i huvudsak som uppfyllda och för de mål och mätetal som ej uppnås fram- går åtgärder.

Nämnden tar beslut om åtgärder vid bristande måluppfyllelse

Servicenämnden har redovisat åtgärder för målen där det finns en bristande måluppfyllelse.

Nämndens internkontrollarbete sker enligt gällande policy och beaktar både finansiella och verksamhets- mässiga risker

Risk- och väsentlighetsanalys och beslu- tad internkontrollplan sker enligt policyn.

Internkontrollplanen beaktar både finansi- ella och verksamhetsmässiga risker.

Uppföljningen av den interna kontrollen överensstämmer med bokslutsanvisning- arna för år 2019. Avseende de kontroll- moment som bedömts som röda framgår avvikelse och genomförda eller planerade åtgärder för enbart ett av kontrollmomen- ten. Det är av vikt att nämnden säkerstäl- ler att planerade åtgärder framgår av uppföljningen samt att dessa genomförs.

(16)

2020-03-30

Carl-Magnus Stenehav Emma Ekstén

Uppdragsledare Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Halmstads kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som fram- går av projektplan från den 2019-11-26. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot an- nan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.

References

Related documents

Om du har satt några mål inför förra terminen/förra året, och vill behålla något eller några av dem inför denna termin, kan du skriva målet på valfri rad och sedan kryssa i

Något som frustrerar Jason i arbetet med att ge extra stimulans till elever är att tiden inte räcker till för att kunna jobba med dem i ”master class” även om det märks att

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2020-10-06 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anslå extra budget om 100 000 kronor till kommun- styrelsens verksamhet

[r]

Hyres- och arrendenämnden i Malmö tillstyrker Domstolsverkets förslag i promemorian om rätt för Domstolsverket att föreskriva att domstolarna – och hyres- och arrendenämnderna

Tingsrätten har inget att erinra mot förslagen i promemorian utan anser det tvärtom vara angeläget att Domstolsverket får den föreslagna föreskriftsrätten

Av utredningspromemorian, såväl av innehåll som av rubrik, framgår dock tydligt att förslag till Domstolsverkets rätt att föreskriva endast avser användning av e-arkiv och att

Örebro tingsrätt har beretts tillfälle att yttra sig över DV:s promemoria ”Dom- stolsverket bör ges rätt att föreskriva om att domstolarna ska använda e-arkivet”..