Sylvia Augustini, överläkare och specialist på komplicerade smärttillstånd. Foto: Johan Knobe
2018-02-27 16:40 CET
”Höj statusen för primärvården”
I dag är Sylvia Augustini överläkare och specialist på komplicerade smärttillstånd, men hon har även lång erfarenhet inom
primärvården. ”Primärvården får allt fler uppgifter och allt mindre resurser.
Det första som måste göras är att höja statusen för distriktsläkarna”, säger hon.
Sylvia Augustini rullar fram sin skrivbordsstol till britsen på sitt
mottagningsrum, för att demonstrera att hon helst är på samma nivå som sina patienter.
– Jag tycker inte om att stå upp och se ner på den som ligger här. Det blir mer jämbördigt om vi kan se varandra i ögonen, säger hon.
Sylvia Augustini är överläkare på Smärtmottagningen vid Akademiska
sjukhuset. Hit kommer patienter med komplicerade smärttillstånd på remiss från hela landet. Man tar också emot patienter som ligger inne på andra avdelningar på sjukhuset, till exempel patienter med cancer eller
brännskador.
”Det här arbetet är ett hantverk som sitter i händerna. Och ju mer erfarenhet du har desto bättre blir du!”
– Det här arbetet är ett hantverk som sitter i händerna. Det går inte bara att titta på en röntgenbild för att lokalisera smärtan, utan du måste känna och bedöma. Och ju mer erfarenhet du har desto bättre blir du! Vi har en tidigare överläkare som har fyllt 70 år, som fortfarande kommer in och delar med sig av sina kunskaper. Jag har lärt mig så mycket av honom!
Arbetade flera år inom primärvården
Sylvia Augustini beskriver sin nuvarande arbetsplats som den bästa hon någonsin har haft. Här finns gott om resurser och tillgång till de bästa specialisterna inom hennes område. Men innan hon började på Akademiska sjukhuset arbetade hon flera år inom primärvården. Efter att ha utbildat sig till läkare i Umeå började hon som distriktsläkare på Skebäcks vårdcentral i Örebro.
– Det var ett ganska klassiskt val för en ung kvinnlig läkare. Jag var gift med en ortoped som arbetade oregelbundna tider och vi hade flera barn, så det hade inte fungerat om jag också hade haft jourtjänstgöring. Jag ville
egentligen bli onkolog, men chefen sade att det inte är någon idé om du inte kan jobba heltid. Men jag har aldrig ångrat att jag valde allmänmedicin
eftersom det är ett så brett område.
Besviken över primärvårdens utveckling
Det här var i slutet av 1980-talet och primärvården hade helt andra resurser jämfört med i dag. Det fanns gott om personal och många olika
personalkategorier representerade, åtminstone på Skebäcks vårdcentral;
sjuksköterskor, kuratorer, läkarsekreterare och sjukgymnaster.
– Jag kunde ta hand om mina patienter på ett bra sätt, till exempel hade jag
tillgång till två undersökningsrum och undersköterskan hämtade patienter, förberedde dem och tog blodprov vid behov. Jag kunde vara väldigt effektiv i min läkarroll. I dag är ett av problemen att allt ska dokumenteras in
absurdum samtidigt som det inte finns personal som tar hand om kringsysslorna.
”Mer resurser till primärvården skulle minska trycket på de stora sjukhusen”
2004 flyttade hon till Uppsala och började även här att jobba inom
primärvården. Vid det här laget var hon färdig specialist inom allmänmedicin, men hon blev väldigt besviken på hur primärvården fungerade.
– Jag var van vid att kunna utreda en patient, till exempel för cancer, på två veckor. Här i Uppsala kunde remissen komma tillbaka, utan åtgärd efter två månader med uppmaningen att jag måste följa vårdprogrammet. Om jag misstänkte något allvarligt var jag tvungen att säga till en sjuk patient att:
”gå och sätt dig på akuten!” Annars skulle det ta för lång tid, säger hon.
Höj statusen för allmänläkare
Sylvia Augustini är också kritisk till resursfördelningen inom primärvården.
Till exempel att medel fördelas utifrån antal besök, vilket gör det mer
”lönsamt” om en patient kommer på tre tiominutersbesök i stället för att bli färdigbehandlad på en och samma gång.
”Affärsmodeller är hämtade från näringslivet – sjukvården behandlas som en fabrik och patienterna som bilar”
– De som fattar besluten förstår inte hur sjukvården fungerar. De har hämtat sina affärsmodeller från näringslivet och bestämt sig för att behandla
sjukvården som en fabrik och patienterna som bilar, enligt principen ju oftare man servar desto bättre är det!
Läs även:Ledningen måste förstå hur verkligheten ser ut
Sylvia Augustinis recept för en reformerad primärvård är bland annat att höja statusen för allmänläkarna och bekräfta att de besitter en unik kompetens.
Om också lönerna höjs skulle de stanna kvar på vårdcentralerna och arbetsmiljön skulle i sin tur förbättras.
– Man har sålt ut yrket som allmänläkare. Du skulle aldrig drömma om att ta in en ögonläkare som ersättare för en kirurg, men vem som helst kan tydligen jobba som distriktsläkare, säger hon.
Norskt framgångsrecept för primärvården
Om primärvården fick mer resurser skulle också trycket minska på de stora sjukhusen menar Sylvia Augustini och hänvisar till Norge. Den
primärvårdsreform som genomfördes där för 15 år sedan bidrog bland annat till minskade köer på akuten.
– Där fungerar distriktsläkaren som en grindvakt och förhindrar att patineter åker till akuten för allehanda småkrämpor. Den svenska traditionen att åka till akuten hänger både samman med brister inom primärvården, men också med att vi har uppfostrat en generation som vill ha tillgång till allt bums meddetsamma. Vi är inte vana vid att vänta några dagar om vi får influensa eller magsjuka.
Debatt, Dagens Samhälle:Framtidens vård kräver fast läkarkontakt
På frågan om hon någon gång har ångrat sitt yrkesval svarar Sylvia Augustini bestämt nej.
– Jag har aldrig velat bli något annat än läkare. En anledning till det kan vara att min morfar, som jag älskade, drömde om att bli läkare. Det som gör att jag – och många andra –fortsätter är mötet med patienterna och att vi i det mötet kan göra skillnad. Jag upphör aldrig att fascineras över alla historier och livsöden!
Text: Carina Järvenhag ...
Läkarförbundet vill se en reform för en god, nära och trygg vård
En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet. För att säkra en fullt utbyggd primärvård till hela befolkningen krävs en nationell reform. Det behövs en förstärkning både vad gäller personal och ekonomiska resurser, ett tydligt nationellt grunduppdrag, nationellt fastställda finansieringsprinciper och att
listning sker på läkare och inte mottagning. Varje patient som behöver det ska ha en fast läkarkontakt.
Läs: Politiken måste ge konkreta svar på vårdens verkliga problem ...
Norska fastlegesystemet:
• Innan det infördes för 15 år sedan hade den norska primärvården samma problem med underbemanning och bristande kontinuitet som den svenska.
• Fyra år efter reformen var läkarbristen i primärvården utraderad.
• Varje fastläkare ett eget avtal med kommunen. Som patient listar man sig på den enskilda läkaren, även om det är flera läkare som delar lokaler.
• Fastlegereformen har kortat väntetiderna till sjukvården och ökat tillgängligheten.
Sveriges läkarförbund samlar övre 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.
Kontaktpersoner
Cecilia Sandahl Presskontakt Presschef
Press och opinion cecilia.sandahl@slf.se 073-673 85 37
08-790 33 32
