En kustnära boplats 1 UV SYD RAP PORT 2005:26
AR KEOLOGI SK UTR EDN ING 2005
En kustnära boplats
Skåne, Stora Köpinge socken, Nybrostrand 19:85 m.fl., RAÄ 100, Ystad kommun
Sven Hellerström
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd
Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv
© 2005 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:26 ISSN 1104-7526
Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll
Bakgrund 5 Syfte och metod 7 Resultat 7 Utvärdering 7 Referenser 9
Administrativa uppgifter 9
4 En kustnära boplats
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000.
En kustnära boplats 5
En kustnära boplats
Sven Hellerström
Bakgrund
Mellan den 12 och 15 september 2005 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk utredning inom Nybrostrand 19:85 m.fl. (fig.
1). Det ca 95 000 m2 stora exploateringsområdet som Ystad kommun avser att bebygga, var uppdelat i två ytor i anslutning till Nybro- strands västra del (fig. 2). Utredningen utfördes på uppdrag av Läns- styrelsen i Skåne län.
Trakten kring Nybrostrand utgörs till största delen av en flack full- åkersbygd med lätta jordar. Här finns ett stort antal förhistoriska fornlämningar, främst boplatser, som dateras allt i från mesolitikum till vikingatid. Mest framträdande är annars gravhögarna från brons- åldern, som grupperar sig utmed Nybroån. Ett flertal av boplatserna är undersökta tidigare i samband med exploateringar och det så kal- lade Ystadprojektet. Närmast, och delvis i, det aktuella området finns ett boplatsområde från sten- till järnålder i nordväst, RAÄ 100. Av fornminnesregistret framgår det att det inom ett 600×200 meter stort område i riktning NV–SO har påträffats 1 flintspån, 5 flintavslag, 1 knacksten och 1 svärdshjalt samt att det vid en undersökning 1974 i samband med breddning av vägen mellan Nybrostrand och Köpinge- bro påträffades boplatslämningar, bl.a. resterna av en ugn med lerku- pol. Fornlämningen undersöktes delvis av UV Syd 1985 då en militär- väg skulle anläggas. Det berörda vägavsnittet ligger i fornlämningens västra del. Här framkom två senneolitiska och två förromerska hus- lämningar (Tesch 1992:205f).
Ungefär 300 meter åt norr om detaljplanområdet finns ett boplats- område med lämningar från neolitikum till vikingatid, RAÄ 102 (Tesch 1992:199). Mellan de båda ytorna finns ett härdområde från yngre brons-/äldre järnålder, RAÄ 101 (Tesch 1992:206). Strax öster om den senare fornlämningen finns en bronsåldersboplats registre- rad, RAÄ 103 (Torstensdotter Åhlin 1994). I ett vidare perspektiv utgör Stora Köpinge socken förmodligen en av de mest välundersökta områdena i Skåne (t.ex. Larsson m.fl. 1992; Andersson & Söderberg 1999; Becker 2004).
6 En kustnära boplats
Fig. 2. Undersökningsområdet och närliggande fornlämningar. Fastighetskartan, blad 1D 9g. Skala 1:10 000
En kustnära boplats 7
Syfte och metod
Syftet var att fastställa fornlämningssituationen inom exploaterings- området. Resultatet ska ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Utredningen utfördes som sökschaktsgräv- ning med bandburen grävmaskin. Bredden på schakten uppgick till 1,5 meter. Schakt och anläggningar mättes in med GPS och har regist- rerats och bearbetats i dokumentationsprogrammet Intrasis.
Resultat
Schaktningen utfördes så att i stort sett hela exploateringsområdet täcktes in (fig. 3). Vid tidpunkten för utredningen var marken gräsbe- vuxen med inslag av enstaka mindre träd och buskar. Matjordsdjupet varierade mellan ca 0,2 och 0,4 meter. Alven bestod mestadels av ren sand och på sina ställen grus. För att undersöka om det eventuellt fanns någon flygsandsbildning grävdes det nordostligaste schaktet ned till ca två meters djup. Några äldre översandade markhorisonter kunde inte påvisas här. På den norra och större ytan framträdde sam- manlagt 50 anläggningar i form av 36 stolphål, 8 gropar och 6 härdar.
Dessa boplatslämningar var främst koncentrerade till områdets nord- västra del, men framför allt härdar fanns spridda över ett större om- råde. Kännetecknande för stolphålen och groparna var att de var rela- tivt små och att några gropsystem inte kunde beläggas. Ett par härdar i sydost utmärkte sig genom att de var tydligt större än övriga, drygt en meter respektive mer än två meter i diameter. Endast ett fynd fram- kom vid schaktningen. Det var en keramikskärva som låg i ytan på ett bränt stolphål (A282). Godsets kvalitet gör att den sannolikt bör da- teras till yngre bronsålder/äldre järnålder. Denna slutsats är emeller- tid mycket generell. Stolphålet var beläget på den större ytans sydös- tra del och således ett stycke från det egentliga boplatsområdet. I öv- rigt påträffades ett flintavslag i markytan, ungefär mitt i området.
Den södra ytan utgjordes av mer omväxlande vegetation i form av gräs, buskar och större träd. Utmed vägarna i söder och öster fanns också bullervallar som inskränkte möjligheterna för schaktning. Un- der den ca 0,2 meter tjocka matjorden låg fin sand som förmodligen till delar var flygsand. Inga anläggningar eller fynd påträffades. I sam- band med avbaningen grävdes också ett eller två djupschakt per schakt. Härvid kunde ett äldre humöst sandlager på mellan 0,5 och 0,7 meters djup konstateras. Lagret var ca 0,1 meter tjockt och på sina håll var det blandat med vad som föreföll vara torv eller förmult- nade växtdelar. Inte heller här fanns några fynd och lagret bedömdes vara naturligt avsatt. Under detta lager fanns tillsynes orörd sjöbot- tensand.
Utvärdering
På den norra ytan, framför allt då i den nordvästra delen, dokumente- rades anläggningar av typisk boplatskaraktär. Med stor sannolikhet hör de samman med det boplatsområde som finns belagt alldeles nordväst om exploateringsområdet (RAÄ 100). Dessa boplatsläm- ningar är daterade till senneolitikum, brons- och senare delen av för- romersk järnålder. De lämningar, främst härdar, som fanns mot syd-
8 En kustnära boplats
Fig. 3. Undersökningsområdet med schakt och anläggningar markerade. Fastighetskartan, blad 1D 9g. Skala 1:5000
En kustnära boplats 9
ost på den norra ytan, kan vara utkanten av RAÄ 101. De kan å andra sidan också höra till bronsålderskomplexet RAÄ 103.
För ärendets fortsatta gång, föreslås en förundersökning i syfte att närmare klargöra fornlämningens bevarandegrad, datering och när- mare begränsning inom exploateringsytan. Förundersökningen skulle koncentreras till den nordvästra delen av området, men även en mindre insatts i den sydöstra delen skulle vara befogad för att om möjligt fastställa om anläggningarna här hör till RAÄ 101 eller RAÄ 103.
Referenser
Andersson, T. & Söderberg, B. 1999. Monument vid betrampen. I: Sjö- sten, P. (red.). Bygd i blomstring. Stora Köpinges historia del 2. St Köpinge.
Becker, N. 2004. Kvinnograv och boplatslämningar vid sockerbruket i Köpingebro. UV Syd Rapport 2004:23.
Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (eds.). 1992. The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swe- dish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia. Series prima in 4°
N° 19. Lund.
Tesch, S. 1992 The long-term development of a settlement region on the coastal plain – the Köpinge area. In: Larsson, L., Callmer, J. &
Stjernquist, B. (eds.). 1992. The Archaeology of the Cultural Lands- cape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region.
Acta Archaeologica Lundensia. Series prima in 4° N° 19. Lund.
Torstensdotter Åhlin, I. 1994. Arkeologisk utredning. Skåne, Stora Köpinge socken, Nybrostrand 19:85 m.fl. 1991. UV Syd Rapport 1994:47.
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2705-2005.
Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-25858-05, 2005-08-10.
Projektnummer: 1420543.
Intrasisnummer: S2005:028
Undersökningstid: 12–15 september 2005.
Projektgrupp: (Projektledare Sven Hellerström.
Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman i Ystad.
Exploateringsyta: 95 000 m2. Undersökt yta: 95 000 m2.
Läge: Fastighetskartan, blad 1D 9g, edition 1 april 1973.
Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon väst.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6146,58 y 1381,54.
Höjdsystem: Ex 1: RH 70.
10 En kustnära boplats
UV Syds rapportserie 2005
1. E22 Gualöv–Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar.
AU steg 2 och FU.
Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin.
Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU.
Magnus Andersson
3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU.
Håkan Aspeborg (red.)
4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU.
Håkan Aspeborg
5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker
6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker
7. Väg E22 Kristianstad–Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson
8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström
9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson
10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson
11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström
12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström
13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström
14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg–Landskrona. AU2 Sven Hellerström
15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström
16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson
17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne.
Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson
18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU
Thomas Andersson
19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson
En kustnära boplats 11 20. Gårdslämningar i Hjärup. FU
Bengt Söderberg
21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson
22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson
23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU Bengt Jacobsson
24. Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson
25. Boplatslämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe. FU
Anna Lagergren-Olsson
26. En kustnära boplats. Stora Köpinge socken. AU Sven Hellerström
