MISSIV
2016-02-08 1 (2) Dnr: 2015:00697
Remiss avseende framtagande av ny kursplan i svenska som andraspråk inom kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå och utveckling av nationella delkurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik inom kom- munal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Uppdraget
Skolverket ska på uppdrag av regeringen (U2015/2595/S) utarbeta en ny kursplan för kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläg- gande nivå i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen Ökad indivi- danpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop. 2014/15:85). Skolverket ska i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen också utveckla nationella delkurser för de kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå som omfattar mer än 200 verksamhetspoäng.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2016.
Uppdraget från regeringen (U2015/2595/S) innebär att Skolverket ska
• utarbeta en ny kursplan i svenska som andraspråk inom kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå, samt
• utveckla nationella delkurser i de kurser som omfattar mer än 200 verksam- hetspoäng inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
Riksdagen beslutade den 16 juni 2015 propositionen 2014/15:85, Ökad individan- passning – en effektivare sfi och vuxenutbildning. I propositionen görs bedömningen att kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom kommunal vuxenut- bildning inte längre bör finnas kvar i sin nuvarande form. En ny kursplan behöver tas fram vars språkliga nivå bör ligga över den som utvecklas inom utbildning i svenska för invandrare. Regeringen har vidare gjort bedömningen att endast en utbildning i svenska för invandrare bör finnas inom skolväsendet och att utgångs- punkten för en sådan utbildning bör vara kursplanen i sfi. Den nya kursplanen bör relatera till såväl kurserna i sfi som till kurserna i svenska som andraspråk på gymn- asial nivå. Skolverket får i uppdrag att utarbeta en ny kursplan för svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
Skolverket
2016-02-08 2 (2)
I propositionen görs vidare bedömningen att nationella delkurser bör införas inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå för de kurser som omfattar mer än 200 verksamhetspoäng. Ett system med nationellt utformade delkurser skulle, enligt regeringens bedömning, underlätta och främja användningen av delkurser samt få till följd att elever inte längre behöver läsa de delar av en kurs som han eller hon inte är i behov av. Avgränsade delkurser kan därigenom bidra till att öka indi- vidanpassningen av elevens studier genom att eleven exempelvis i dialog med lära- ren kan välja vilka delkurser som ska läsas. På så sätt kan studietiden kortas och eventuell skuldsättning i form av studielån minskas. Skolverket får i uppdrag att utarbeta nationella delkurser i de kurser som berörs.
Så lämnas synpunkterna
Skolverket vill härmed ge remissinstanserna tillfälle att lämna synpunkter på förslag till ny kursplan i svenska som andraspråk samt förslag till nationella delkurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik inom kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå. I underlaget bifogas även de nationella kurspla- nerna för svenska, engelska och matematik då det till följd av utarbetandet av de nationella delkurserna har gjorts vissa smärre justeringar, framför allt av språklig karaktär, i de nationella kurserna.
Eventuella synpunkter ska vara Skolverket tillhanda senast den 8 mars 2016. Skicka gärna svar som e-post till: vux.remiss@skolverket.se
Vid eventuella frågor hänvisas till undertecknad som nås på telefon 08- 527 335 97.
Förslagen återfinns på Skolverkets webbplats:
http://www.skolverket.se/skolformer/vuxenutbildning
På Skolverkets vägnar Maria Skoglöf
Undervisningsråd
Bilagor
Sändlista
Konsekvensutredning Följebrev
Översikt kursplaner Förslag till kursplaner
2016-02-01 1 (3) Dnr 2015:00697
Följebrev med information avseende framtagande av förslag till ny kursplan i svenska som andraspråk samt förslag till nationella del- kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matema- tik inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Uppdraget
Skolverket ska på uppdrag av regeringen (U2015/2595/S) utarbeta en ny kursplan för kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläg- gande nivå i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen Ökad indivi- danpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop. 2014/15:85). Skolverket ska i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen också utveckla nationella delkurser för de kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå som omfattar mer än 200 verksamhetspoäng. Detta innebär att det är för kurserna svenska, engelska och matematik som vardera omfattar mer än 200 verksamhets- poäng som de nationella delkurserna utvecklats. Den nya kursen i svenska som andraspråk som utarbetats föreslås omfatta mer än 200 verksamhetspoäng och därmed har nationella delkurser tagits fram parallellt med den nationella kursen även för detta ämne. Se översikt över nationella kurser samt nationella delkurser i bilaga.
Generella utgångspunkter
I arbetet med att ta fram förslagen har följande utgångspunkter varit centrala:
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna de kunskaper de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt för att möjliggöra fortsatta studier. Detta syfte har haft stor betydelse för ut- formningen av kursplaneförslagen och dess skrivningar och det är utifrån vuxenperspektivet och vuxnas lärande som arbetet tagit sitt avstamp.
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå vänder sig till vuxna som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och är en rättighetslagstiftad utbildning. På grund av detta så har likvärdigheten med grundskolans kursplaner varit en central aspekt. Detta visar sig till exempel i att kursplaneförslagen speglar grundskolans kursplaner nivåmässigt vad gäl- ler slutnivån samt även innehållsmässigt när det gäller det centrala innehål- let.
Vuxenutbildningen har en heterogen målgrupp med elever som har olika behov och förutsättningar och individanpassning är en bärande tanke i all vuxenutbildning. Förslaget till ny kurs i svenska som andraspråk och försla-
Skolverket
2016-02-01 2 (3)
gen till de nationella delkurserna syftar därför till att möjliggöra flexibilitet och individanpassning i så stor utsträckning som möjligt. Avvägningar har gjorts vad gäller detaljeringsgraden i kursplanerna samtidigt som en tydlig- het har eftersträvats i skrivningarna.
Uppdraget vad gäller utvecklingen av nationella delkurser har i sin tur fått till följd att vissa smärre justeringar av framför allt språklig karaktär gjorts i de nationella kursplaner som berörs. I remissen skickas därför de nationella kursplanerna ut för samtliga ämnen tillsammans med de nationella delkur- serna i respektive ämne.
Den nya kursplanen i svenska som andraspråk har, i enlighet med uppdra- get, utformats enligt den bedömning som görs i propositionen Ökad individ- anpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop. 2014/15:85). Detta in- nebär att den nya kursplanen ansluter till kurs D i utbildning i svenska för invandrare. De överlappande delar som identifierats vad gäller den grund- läggande läs- och skrivinlärningen i kursplanen i sfi och kursplanen i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläg- gande nivå har bearbetats i förslaget till den nya kursen. Vidare har svensk- ämnets innehåll skrivits fram tydligare och anpassningar gjorts för att möj- liggöra en smidig övergång till den gymnasiala nivån. Eftersom den nya kursen i svenska som andraspråk enligt uppdraget ska ansluta till kurspla- nen i sfi och bearbetningar av den karaktär som nämns ovan gjorts är det rimligt att kursen minskar i omfattning från nu gällande 1000 verksamhets- poäng. Den nya kursen omfattar enligt förslaget totalt 700 verksamhetspo- äng och då omfattningen överstiger 200 verksamhetspoäng så har förslag till nationella delkurser utarbetats även för kursen svenska som andraspråk.
De nationella delkurser som utvecklats bygger på progression. När det gäl- ler delkurs 1a och delkurs 1b i svenska respektive svenska som andraspråk (se bilaga) så har de utformats som parallella kurser på en viss språklig nivå.
Dessa kurser har utformats för att möjliggöra för verksamheter att kunna möta de elever som uppvisar ojämna förmågor inom olika områden i ett ämne. Den ena kursen har därmed fokus på läs- och skrivfärdigheter medan den andra fokuserar på muntliga färdigheter. Kurserna är tänkta att kunna användas flexibelt utifrån den enskilde individens behov. De kan läsas till- sammans och utgör då gemensamt en språklig nivå men kan även med för- del kombineras på olika sätt med andra kurser på såväl grundläggande nivå som gymnasial nivå, till exempel i kombination med ett yrkesämne. Kurser- na ska dock inte förväxlas med eller ges istället för stöd i form av extra an- passning inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Delkurserna 1a och 1b i svenska och svenska som andraspråk samt delkur- serna 1 och 2 i matematik respektive engelska är mindre omfattande än del- kurs 3 och delkurs 4 i de fyra ämnena. Detta syftar dels till att möjliggöra olika ingångsnivåer med anpassning till den heterogena målgruppens behov, dels till att en elev som har behov av att tillgodogöra sig de kunskaper som finns i dessa kurser ska uppleva kursens mål som överkomliga.
Skolverket
2016-02-01 3 (3)
För de nationella kurserna i engelska respektive svenska så har vissa juste- ringar gjorts av den nuvarande verksamhetspoängen i relation till det befint- liga centrala innehållet. Verksamhetspoängen för kursen i engelska har revi- derats från tidigare 450 verksamhetspoäng till 600 verksamhetspoäng me- dan kursen i svenska reviderats från 1000 verksamhetspoäng till 700 verk- samhetspoäng. Det centrala innehållet i kurserna har dock inte förändrats.
Bilaga
M odell ö ve r na ti onel la k u rse r sa mt n ati onel la d elkur se r i sve nsk a so m andras p råk, sve nska, engelsk a och m at emati k inom ko mmun al v u xe n u tbi ldn ing på g ru nd lägg an d e niv å
Svens
ka so m andr asp rå k Sv en ska Eng els ka M atem at ik
70 0 p 70 0 p 60 0 p 60 0 p
Delkurs 4: 200 p Delkurs 3: 200 p Delkurs 2: 200 p Dk 1a: Dk 1b: 50 p 50 p Delkurs 4: 200 p Delkurs 3: 200 p Delkurs 2: 200 p Dk 1a: 50 pDk 1b: 50 p Delkurs 4: 200 p Delkurs 3: 200 p Delkurs 2: 100 p Delkurs 1: 100 p Delkurs 4: 200 p Delkurs 3: 200 p Delkurs 2: 100 p Delkurs 1: 100 pBilaga
2016-02-09 1 (8) Dnr 2015:00697
Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om kursplaner för nationella delkurser i svenska,
svenska som andraspråk, engelska och matematik inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt en ny nationell kursplan i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 §§ i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Bakgrund
Skolverket har på uppdrag av regeringen (U2015/2959/S) utarbetat ett förslag till en ny nationell kursplan för kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop. 2014/15:85). Vidare omfattar ovanstående regeringsuppdrag att Skolverket, i enlighet med den bedömning som gjordes i nämnda proposition, ska utveckla nationella delkurser för de kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå som omfattar mer än 200 verksamhetspoäng.
Skolverket har således utarbetat förslag på nationella delkurser i följande kurser; svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik.
A Allmänt
1.Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
I den proposition som ligger till grund för uppdraget, Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop. 2014/15:85), anför regeringen att nationella delkurser ska utformas så att utbildningen i högre grad kan individanpassas. Individanpassningen av elevens studier beskrivs som det främsta syftet med att inrätta delkurser på nationell nivå. Genom att införa nationellt utformade delkurser är förhoppningen att eleven i dialog med lärare urskiljer de delkurser som eleven är i behov av att läsa. Därigenom kan studietiden kortas och eventuell skuldsättning i form av studielån minska.
Enligt nuvarande reglering är flera av de nationella kurserna inom kommunal
vuxenutbildning på grundläggande nivå mycket omfattande. Av rådande bestämmelser framgår att svenska respektive svenska som andraspråk omfattar 1 000 verksamhetspoäng, matematik 600 verksamhetspoäng och engelska 450 verksamhetspoäng. Enligt 2 kap. 2 §
förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning motsvarar 800 verksamhetspoäng en årsstudieplats. Nämnda nationella kurser är tillsammans med samhällskunskap de kurser som har flest elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning får redan enligt dagens reglering delas upp i delkurser. Däremot finns det inte något nationellt utformat och formaliserat sätt att bryta ner dem i mindre delar. Beslutet huruvida en kurs ska delas upp och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta, tas av rektor, vilket följer av 2 kap. 10 § punkten 3 förordningen om vuxenutbildning. Således kan delkurser enligt gällande
bestämmelser ha stora variationer avseende innehåll och omfattning. Ytterligare syften med att införa nationella delkurser i de nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå som överstiger 200 verksamhetspoäng är att skapa en enhetlig
reglering, främja jämförbarheten över landet och underlätta för elever som flyttar och byter utbildningsanordnare innan en kurs är slutförd. Införandet av nationella delkurser bedöms även kunna ha positiv inverkan på elevens självförtroende då eleven fortare kan komma att se resultat i sina studier.
Vidare har, i enlighet med propositionen Ökad individanpassning – en effektivare sfi och
vuxenutbildning (prop. 2014/15:85), ett förslag till en ny kursplan i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå utarbetats. Omfattningen av den föreslagna kursen har minskat och den delvisa innehållsmässiga överlappning som tidigare förelegat gentemot utbildning i svenska för invandrare har bearbetats. Således är
förhoppningen att eleven undviker att upprepa likartade delar och istället kan slutföra sina studier fortare och följaktligen minska en eventuell lånebörda genom en effektiviserad utbildning.
Det härigenom presenterade förslaget på ny kursplan i svenska som andraspråk har utformats så att den relaterar till såväl kurserna inom utbildning i svenska för invandrare som till kurserna i svenska som andraspråk på gymnasial nivå. Detta innebär att den nya kursplanen i svenska som andraspråk ansluter till kurs D i utbildning i svenska för
invandrare. Vidare har svenskämnets innehåll skrivits fram tydligare och anpassningar har gjorts för att underlätta övergången till den gymnasiala nivån. Kursen, med dess nationella delkurser, kommer även fortsatt ha karaktären av en kommunikativ språkutbildning med den språkliga nivån över den som utvecklas inom utbildning i svenska för invandrare.
Slutligen har den nya kursplanen i svenska som andraspråk utformats så att den bör svara mot syftet med kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, det vill säga att ge vuxna motsvarande kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och ge sådana kunskaper som vuxna behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt att möjliggöra fortsatta studier.
Sammanfattningsvis har de framlagda förslagen till delkurser fått sin utformning och omfattning utifrån ämnets karaktär och de behov och förutsättningar som finns hos målgruppen framför allt gällande de inledande delkurserna i respektive ämne.
Utgångspunkten är tydlighet avseende delkursernas innehåll i syfte att möjliggöra
individanpassade studier så att eleven enbart behöver läsa de delar av kurserna där behovet finns. De nationella delkurser som utarbetats bygger på progression. Gällande delkurs 1a och delkurs 1b i svenska respektive svenska som andraspråk, har de emellertid utformats som parallella kurser på en viss språklig nivå. Dessa delkurser har utvecklats för att underlätta för verksamheterna att möta behovet som finns hos de elever som uppvisar ojämna förmågor inom olika områden i ett ämne. Den ena delkursen har därmed fokus på läs- och skrivfärdigheter medan den andra delkursen fokuserar på muntliga färdigheter.
gemensamt en språklig nivå men de kan med fördel även kombineras med andra kurser eller delkurser på såväl grundläggande som gymnasial nivå, till exempel i kombination med ett yrkesämne. Dessa delkurser ska dock inte förväxlas med eller ges istället för det stöd i form av extra anpassning inom ramen för den ordinarie undervisningen, som
verksamheterna ska tillhandahålla.
Delkurserna 1a och 1b i svenska och svenska som andraspråk samt delkurserna 1 och 2 i matematik respektive engelska är till verksamhetspoäng mindre omfattande än delkurs 3 och delkurs 4 i de fyra ämnena. Detta syftar dels till att möjliggöra olika ingångsnivåer med anpassning till den heterogena målgruppens behov, dels till att en elev som har behov av att tillgodogöra sig de kunskaper som finns i dessa kurser ska uppleva kursens mål som
överkomliga. Kurserna svenska och svenska som andraspråk har innehållsmässigt förts närmare varandra och har likartad struktur och samma antal verksamhetspoäng, emellertid förblir den språkliga nivån inte helt överensstämmande. Skillnaden i språklig nivå beror bland annat på att den nya kursplanen i svenska som andraspråk ska anknyta till kursplanen i utbildning i svenska för invandrare. Vidare bygger delkurserna i engelska på den
stegmodell som Skolverket tillämpar för moderna språk och engelska. Delkursplanerna i engelska är även anpassade efter den europeiska referensramen för språk – GERS. Enligt det framlagda förslaget utökas omfattningen av den nationella kursplanen för engelska från 450 till 600 verksamhetspoäng, till följd av ett identifierat behov av detta. Likaså har en justering av verksamhetspoäng skett för den nationella kursen i svenska i relation till det befintliga centrala innehållet. Det centrala innehållet i de nationella kurserna engelska respektive svenska har emellertid inte reviderats. De nationella kursplanerna för svenska respektive svenska som andraspråk föreslås minskas från 1 000 till 700 verksamhetspoäng.
Eftersom den nya nationella kursplanen i svenska som andraspråk enligt
regeringsuppdraget ska ansluta till kursplanen i utbildning i svenska för invandrare och bearbetningar har gjorts av den karaktär som redovisats ovan, har kursen minskat i omfattning. Då omfattningen av förslaget till ny kursplan i svenska som andraspråk överstiger 200 verksamhetspoäng har som ovan nämnts även nationella delkurser
utarbetats. Gällande den nationella kursplanen för matematik finns det i nuvarande förslag inga parallellspår med förmågeuppdelning som i de övriga förslagen till kursplaner.
Omfattningen av kursplanen för matematik gällande antal verksamhetspoäng föreslås förbli oförändrad.
2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd
En alternativ lösning vore att enbart ge stöd till utbildningsanordnarna gällande hur de ska inrätta delkurser i syfte att skapa en likvärdig hantering. Skolverket anser emellertid att föreskrifter på området är nödvändigt då enbart informationsinsatser inte bedöms vara tillräckligt för att stödja verksamheterna att nå en enhetlig reglering. Ett av de främsta syftena med att inrätta delkurser på nationell nivå beskrivs ovan vara individanpassningen av elevens studier. Detta syfte riskerar att gå förlorat om föreskrifterna inte kommer till stånd.
3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen
De föreslagna föreskrifterna avseende kursplaner berör främst kommunala huvudmän som bedriver kommunal vuxenutbildning samt rektorer, studie-och yrkesvägledare och lärare vid kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Även enskilda
utbildningsanordnare och folkhögskolor med betygsrätt samt Kriminalvården som bedriver
utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning och andordnar dessa kurser, berörs av de föreslagna ändringarna. Likaså berörs de elever som läser en eller flera av de behandlade kurserna. Kalenderåret 2014 bedrev 238 kommuner kommunal vuxenutbildning. Vidare finns det cirka 100 utbildningsanordnare som beviljats betygsrätt inom vuxenutbildningen.
4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på
Med stöd av förordningen (2011:1108)om vuxenutbildning avser Skolverket att besluta om föreskrifter avseende kursplaner för nationella delkurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Gällande inrättandet av nationella delkurser kan detta ske under förutsättning att regeringen bemyndigar Skolverket att föreskriva om nationella delkurser.1 Nuvarande utformning baseras på propositionen Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop. 2014/15:85) och tas fram på uppdrag av regeringen (U2015/2959/S).
Skolverket avser även att i enlighet med ovan nämnda regeringsuppdrag och med stöd av 2 kap. 11 § förordningen om vuxenutbildning, besluta om en ny nationell kursplan i svenska som andraspråk inklusive ändring av verksamhetspoäng, inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
Enligt 20 kap. 6 § skollagen (2010:800) ska det för varje kurs inom kommunal
vuxenutbildning på grundläggande nivå finnas en kursplan. Av bestämmelsen följer vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att
kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 11 § förordningen om
vuxenutbildning i vilken det utöver nämnda reglering även stipuleras vad som ska framgå av en kursplan.
Vidare framgår av 2 kap. 3 § förordningen om vuxenutbildning att inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och orienteringskurser.
Av 2 kap. 4 § förordningen om vuxenutbildning följer vidare att nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning får delas upp i delkurser. Huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser och antalet verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta, beslutas enligt nuvarande reglering, av rektorn, vilket följer av 2 kap 10 § punkten 3 förordningen om vuxenutbildning. Vidare kommer rektorn fortsättningsvis kunna besluta om att inrätta delkurser för de nationella kurser som Skolverket inte har inrättat nationella delkurser, det vill säga gällande de nationella kurser som understiger 200 verksamhetspoäng. I övrigt ska de av Skolverket framtagna nationella delkurser följas då en nationell kurs delas upp.
5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda
regleringsalternativen
Enligt Skolverkets bedömning kan de föreslagna föreskrifterna komma att minska den administrativa bördan då föreskrifterna tillhandahåller framtagna nationella delkurser som innebär att varje utbildningsanordnare inte längre måste utforma egna indelningar av nationella kurser. Däremot kan den administrativa hanteringen komma att öka för lärarna
som undervisar i berörda kurser, dels genom administreringen av ett större antal kurser dels då betyg ska sättas efter varje avslutad delkurs. Enligt nuvarande reglering kan dock
delkurser inrättas efter beslut av rektorn. Antalet tillfällen då betyg ska sättas behöver därmed inte öka jämfört med innan inrättandet av nationella delkurser. Vidare revideras kursplanen i svenska som andra språk på grundläggande nivå inom kommunal
vuxenutbildning. Den innehållsmässigt delvisa överlappning som tidigare förelegat gentemot utbildning i svenska för invandrare har setts över. Således är förhoppningen att elever undviker att upprepa likartade delar och istället kan slutföra sina studier fortare och följaktligen minska en eventuell lånebörda genom en effektiviserad utbildning. Därmed kan införandet av nationella delkurser även komma att bli fördelaktigt ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv.
6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Gällande de föreslagna föreskrifternas överensstämmelse med EU-lagstiftning finns det en icke-bindande gemensam europeisk referensram för språk – GERS, att förhålla sig till.
Skolverket har beaktat detta ramverk i utarbetandet av förslag till kursplaner för nationella delkurser i engelska. I övrigt har föreskrifterna på detta område ingen anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.
7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser
Skolverket har under hösten 2015 börjat genomföra informationsinsatser om de
kommande förändringarna inom vuxenutbildningen med anledning av de förslag som har lagts fram i propositionen Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (prop.
2014/15:85), för att ge huvudmännen möjlighet att förbereda sina organisationer på de förändringar som föreslås. Revideringar av kursplaner har då översiktligt berörts.
Informationsinsatser kommer fortsatt pågå under 2016. Utöver detta regeringsuppdrag (som följer av regleringsbrev U2015/04701/S) har Skolverket fått i uppdrag att ta fram ett material för att stödja likvärdig bedömning och betygssättning inom kommunal
vuxenutbildning på grundläggande nivå i kurserna svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska och samhällskunskap. Detta uppdrag beräknar Skolverket att redovisa för Regeringskansliet i januari 2017. Vidare har regeringen gett Skolverket i uppdrag (U2015/3358/GV) att genomföra en kampanj med två syften. Ett syfte är att attrahera fler individer att vilja bli lärare inom utbildning i svenska för invandrare. Uppdragets andra syfte är att motivera lärare som redan idag arbetar med utbildning i svenska för invandrare och svenska som andraspråk inom den kommunala vuxenutbildningen, att fördjupa sin kompetens inom ämnet svenska som andraspråk. Det sagda genomförs för att öka utbildningsanordnares möjlighet att rekrytera behöriga lärare.
Föreskrifterna avseende nationella delkurser föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Skolverket bedömer att det finns ett behov av att informera huvudmän,
utbildningsanordnare och andra berörda om föreskrifterna bland annat på Skolverkets webbplats, vid konferenser, i nyhetsbrev och på sociala medier. Skolverket bedömer även att kompetensutvecklingsinsatser för undervisande personal kan komma att aktualiseras.
B Kommuner och landsting
Markera med x
( ) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting.
( x ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting.
Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting utöver det som framkommer under avsnitt A ovan
Skolverket bedömer, i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen, att de redovisade
förslagen till föreskrifter om kursplaner inte innebär någon inskränkning i det kommunala självstyret. Däremot lämnar förslagen till kursplaner för nationella delkurser inte samma utrymme för huvudmännen att inrätta egenutformade delkurser, utan rektor kommer enbart att kunna besluta om att dela upp nationella kurser i delkurser i de fall då nationella delkurser inte har fastställts av Skolverket. Vidare kan smärre administrativa justeringar behöva göras till följd av ändrade kurskoder och benämningar. Dessa ändringar bedöms dock inte medföra några betydande kostnader.
C Företag
Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver
näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett.
Markera med x
( x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.
Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C.
( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C.
1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen
Skolverket bedömer att föreskrifterna om kursplaner inte kommer att ha någon direkt inverkan på företag. Det finns cirka 100 utbildningsanordnare som beviljats betygsrätt inom vuxenutbildningen. Storleken på dessa företag varierar. Smärre administrativa justeringar kan behöva göras till följd av ändrade kurskoder och benämningar. Dessa ändringar bedöms dock inte medföra några betydande kostnader.
2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader.
De föreslagna föreskrifterna om kursplaner föranleder att varje nationell delkurs kommer att få en ny benämning och kurskod. Dessa ändringar bedöms dock inte medföra några betydande kostnader eller någon administrativ börda.
3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen
Föreskrifterna bedöms inte medföra att utbildningsanordnarna måste vidta några särskilda kostnadsdrivande åtgärder, såsom att investera i nya datorprogram, anlita experthjälp eller anställa ytterligare personal. Föreskrifterna bedöms inte heller föranleda ändrade
skattesatser eller avgifter.
4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen
Skolverket bedömer det inte vara sannolikt att föreskrifterna skulle leda till
konkurrensnackdelar eller andra kostnadsmässiga konsekvenser för något enskilt företag.
5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen
Föreskrifterna torde inte innebära någon övrig påverkan på företagen.
6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning
Skolverket bedömer att föreskrifterna inte föranleder att särskild hänsyn behöver tas till små företag vid kursplanernas utformning.
D Samråd
Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd
Skolverket har med anledning av de föreslagna ändringarna av kursplaner organiserat ett flertal samrådsförfaranden för olika berörda målgrupper. Ett antal hearings har under tiden
andraspråk, engelska och matematik, dels med berörda myndigheter, organisationer och lärosäten samt med rektorer. Skolverket har även organiserat fokusgruppträffar med olika lärare. Vidare har till varje kurs kopplats en expertgrupp bestående av legitimerade
yrkesverksamma lärare. I processen med utarbetandet av kursplaner har även ett antal referenspersoner anslutits till varje kurs, som under det pågående arbetet haft till uppgift att bidra med synpunkter och kommentarer på de framtagna kursplaneförslagen. Sammantaget har antalet referenspersoner uppgått till ett tjugotal och cirka 15 expertlärare har
medverkat.
E Kontaktperson
Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor
Vid frågor kontakta projektledare undervisningsråd Maria Skoglöf, 08-527 335 97, eller jurist Alida Aspelund-Liljequist, 08-527 335 70.
Engelska
Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 600p
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i ämnet engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika situationer och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja
kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.
Undervisningen ska även ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om och
förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. Eleven ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevens intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
• Aktuella och för eleven välbekanta ämnesområden med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.
• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i sammanhang och delar av världen där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
• Talad engelska, även med viss regional och social färgning, och texter från olika medier som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande.
• Olika former av samtal och sammanhängande talat språk, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
• Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och dramatiserad form, samt sånger och dikter.
• Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
• Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk på engelska från Internet och olika medier.
• Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer och satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck, i det språk eleven möter.
• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
• Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner i sammanhängande tal och skrift.
• Samtal och diskussioner samt argumentation för kommunikation och kontakt i olika situationer.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer och satsbyggnad.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E
Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven någon strategi för lyssnande och läsning.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder med viss relevans det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin
kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar av, egna
framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang uttrycker eleven sig begripligt och enkelt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C
Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning strategier för lyssnade och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig relativt varierat, tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A
Eleven förstår såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo och i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska kan eleven i viss utsträckning väljer och använder strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna
framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang uttrycker eleven sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Betyget E Eleven förstår det
huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i
Betyget C
Eleven förstår det
huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i
Betyget A
Eleven förstår såväl helhet som detaljer i talad
engelska i måttligt tempo och i lättillgängliga texter i
måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att
underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt
använder med viss relevans det valda materialet i sin egen
produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig enkelt, begripligt och relativt
sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang uttrycker eleven sig
begripligt och enkelt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar översiktligt några
måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med
tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning
strategier för lyssnade och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt
använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig relativt varierat, tydligt och relativt sammanhängande.
Eleven formulerar sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.
För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika
sammanhang uttrycker sig eleven tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.
Dessutom väljer och använder eleven
fungerande strategier som
olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och
nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att
underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska kan eleven i viss utsträckning väljer och använder strategier för lyssnande och läsning.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig relativt varierat, tydligt och
sammanhängande.
Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation.
För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang uttrycker eleven sig tydligt och med flyt samt med viss
anpassning till syfte, mottagare och situation.
Dessutom väljer och använder eleven väl
företeelser i olika
sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
fungerande strategier som löser problem i och
förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika
sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Engelska
Nationell delkurs 1 Kurskod: GRNENG2xx Verksamhetspoäng: 100p
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i ämnet engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika situationer och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja
kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.
Undervisningen ska även ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om och
förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. Eleven ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevens intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
• Personlig information. Ämnesområden som är välbekanta för eleven.
•Intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor.
• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande.
• Olika former av enkla samtal och dialoger.
• Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger.
• Muntlig och skriftlig information samt meddelanden, till exempel skyltar och reklam.
• Språkliga strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.
• Olika sätt att orientera sig i och välja bland texter och talat språk från Internet och andra medier.
• Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och stavning, i det språk eleven möter.
• Hur ord, fasta språkliga uttryck och vardagsfraser används i talat språk och texter i olika situationer.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
• Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation.
• Språkliga strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformuleringar, gester och frågor.
• Språkliga företeelser som uttal och intonation samt ord, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E
Eleven förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven någon strategi för lyssnande och läsning.
Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier, samt använder med viss relevans det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig begripligt och enkelt med enstaka ord och fraser. Dessutom väljer och använder eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och gör då också enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C
Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier, samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig begripligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och använder eleven några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kan i mycket enkel form kommentera några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A
Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier, samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och
interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar av, egna
framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig relativt tydligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och använder eleven flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Betyget E
Eleven förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven någon strategi för
lyssnande och läsning.
Eleven väljer texter och talat språk av enkel
Betyget C
Eleven förstår det
huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att
underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning.
Betyget A
Eleven förstår det
huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att
underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning.
Eleven väljer texter och
karaktär och från olika medier, samt använder med viss relevans det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser.
För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla
förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig begripligt och enkelt med enstaka ord och fraser.
Dessutom väljer och använder eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar
interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika
sammanhang och delar av världen där engelska används, och gör då också enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier, samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen
produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig enkelt och relativt tydligt med fraser och
meningar. För att
förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig begripligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och använder eleven några olika strategier som löser problem i och
förbättrar interaktionen.
Eleven kan i mycket enkel form kommentera några företeelser i olika
sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
talat språk av enkel karaktär och från olika medier, samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig enkelt, relativt tydligt och till viss del
sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig relativt tydligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och använder eleven flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika
sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Engelska
Nationell delkurs 2 Kurskod: GRNENG2xx Verksamhetspoäng: 100p
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i ämnet engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika situationer och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja
kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.
Undervisningen ska även ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om och
förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. Eleven ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevens intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
• Personlig information. Ämnesområden som är välbekanta för eleven och som har anknytning till enkla situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Levnadssätt samt sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
• Tydligt talad engelska och enkla texter från olika medier som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande.
• Dialoger, intervjuer och samtal.
• Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
•Muntlig och skriftlig information samt olika slags meddelanden, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion samt fasta språkliga uttryck, i det språk eleven möter.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation.
• Språkliga strategier för att lösa språkliga problem i samtal och skriftlig
kommunikation som omformuleringar, frågor, och stödjande fraser samt för att delta i och bidra till samtal.