• No results found

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. 1 (10)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. 1 (10)"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsobarometern 2004, 2005-04-13

Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Utgiven av Alecta den 13 april 2005.

Hälsobarometern 2004

(2)

Ansvarig utgivare Alecta

Kommunikation

103 73 Stockholm | Besök Regeringsgatan 107 Telefon 08-441 60 00 (vxl)

Mejl info@alecta.se

Innehåll

3 Om Hälsobarometern

4 Kommentar Hälsobarometern 2004

5 Färre nya sjukfall 2004 – ökad andel psykisk ohälsa 7 Reaktion på stress vanligast

8 Bristsituation/utmattning allt mer sällsynt

9 Tema: Goodyear Dunlop Tires Nordic vände sjuktrenden

(3)

Hälsobarometern 2004, 2005-04-13

Om Hälsobarometern

Hälsobarometern visar statistik för sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP.

Hälsobarometern baseras på Alectas samlade statistik över sjukskrivningar bland 650 000 privatanställda tjänstemän försäkrade inom ITP-planen. Alecta publicerar Hälsobarome- tern varje kvartal sedan år 2000. Syftet är att sprida kunskap om vad det höga antalet lång- tidssjukskrivningar innebär för hela samhället.

Hälsobarometern innehåller statistik från 1998 till 2004.

Tema:

Goodyear Dunlop Tires Nordic vände sjuktrenden

Denna gång beskriver Hälsobarometern ett av flera hälsoprojekt som Alecta genomfört till- sammans med kundföretagen. Hälsoprojekten syftar till att förebygga höga sjukkostnader för kundföretagen. I våra hälsoprojekt görs en nulägesanalys av kundens verksamhet och en belysning av företagets styrkor och förbätt- ringsområden. Det gör vi bland annat genom workshops, enkäter och djupintervjuer. Där-

efter föreslår vi åtgärder för att förebygga och sänka kostnaden för sjukfrånvaron. Genom att hjälpa kunderna att ligga steget före, kan det betyda stora vinster för företagen.

Om Alecta och tjänstepensionen ITP

Tjänstepensionsföretaget Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på upp- drag av Svenskt Näringsliv och PTK. Alecta förvaltar drygt 330 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,6 miljoner försäkrade. Alectas lösningar innebär att dessa företag kan trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Att Alecta driver hälsofrågor har sin grund i sjukförsäkringen som ingår i tjänstepensionen ITP. Den djupa kunskapen inom tjänstepensionen ITP gör att Alecta kan öka företagens kunskap om sambandet mellan hälsa och lönsamhet.

Mer information om Alecta och vårt arbete med hälsa finns på www.alecta.se.

(4)

Kommentar Hälsobarometern 2004

Alecta genomförde 110 hälsoprojekt under 2004. Hälsoprojekten riktar sig till Alectas kundföretag. Deras investering består av sin egen arbetsinsats och kostnaden för de aktiviteter som projektet leder till. Alectas investering är en konsultinsats på upp till 20 dagar. Hälsopro- jekten är i övrigt kostnadsfria eftersom Alecta genom samarbetet, på sikt, sänker kostnaden i sjukförsäkringen. I princip alla hälsoprojekt har visat på mycket nöjda kunder som alla vittnar om att vi har satt igång en positiv process i företa- get. Satsningar på friska medarbetare kräver ett långsiktigt och uthålligt engagemang.

Vi har valt att exemplifiera Alectas hälsosats- ning tillsammans med Goodyear Dunlop Tires Nordic i Hälsobarometern. Det kan tyckas som att objektiviteten får stryka på foten när vi lyfter upp ett enskilt företag. Men Goodyear Dunlop Tires har själva varit öppna med sina svagheter och styrkor på detta område. Vi är därför glada att de vågar dela med sig av sina erfarenheter så att fler företag inser att personalsatsningar är värdefulla. Inte av sociala skäl utan av eko- nomiska skäl. Hela tiden låg ekonomiska argu- ment bakom Goodyear Dunlops och Alectas hälsoprojekt.

Goodyear Dunlop Tires har gjort helt rätt.

Två faktorer var nyckeln till deras framgång.

Den ena faktorn var att de tidigt identifierade en stigande sjukfrånvaro. Den andra faktorn var att de identifierade chefernas ansvar. Våra studier visar att tidiga insatser är a och o för att komma tillrätta med problemen och kostna- derna för sjukfrånvaron. Alla vet vilka negativa konsekvenser som drabbar ett företag med sjuk-

skrivningar. Eller är det verkligen så? De flesta företag som Alecta besöker kliar sig i huvudet när vi frågar om de vet vilka kostnader som de har för sjukskrivningar. När vi, genom våra kal- kyler, kan peka på just deras kostnader så börjar de skruva lite på sig. Nästan alla underskattar de verkliga kostnaderna för sjukfrånvaron. Genom Alectas hälsoprojekt kunde Goodyear Dunlop Tires sätta kronor och ören på sin sjukfrånvaro.

På så sätt var fler inom koncernen beredda att satsa de åtgärder som krävs.

Faktor nummer två, chefernas ansvar, är också viktig. Goodyear Dunlop Tires hade kraften att minska personalansvaret för de chefer som inte ställde upp på filosofin att ägna hälften av arbetstiden till att utveckla sina medarbetare.

Handen på hjärtat, hur många företag besit- ter den kraften? Hur många chefer inser att de är en del av problemet? Alltför ofta är det cheferna själva som cementerar ohälsan och en dålig arbetsmiljö av rädsla för att erkänna ett misslyckande.

Skälen till att vi genomför hälsoprojekt tillsammans med kundföretagen är enkla. Om våra kundföretags anställda är friska så minskar Alectas kostnader för sjukförsäkringen i ITP. På sikt leder det till minskade premier för kundfö- retagen vid sidan av de lägre direkta kostnaderna för minskad sjukfrånvaro. Samhället och den enskilde individen gynnas självklart också av en minskad sjukfrånvaro.

Paul Larsson chef för Alecta Hälsa och Välfärd

(5)

Hälsobarometern 2004, 2005-04-13

Färre nya sjukfall 2004

– ökad andel psykisk ohälsa

I Alectas Hälsobarometer för 2004 syns en minskning av antalet nyanmälda sjukfall* jämfört med 2003. Samtidigt minskar den psykiskt relaterade ohälsan, men inte lika mycket, så dess andel av de nyanmälda sjukfallen ökar.

Under 2004 har 14 937 sjukfall anmälts. Det är en minskning med 9,2 procent jämfört med samma period förra året då 16 452 nya sjukfall anmäldes. Det innebär att trenden med minskat antal nya sjukfall sedan 2002 håller i sig.

Samma positiva utveckling uppvisar den psy- kiska ohälsan som består av diagnoserna reaktion på stress, depression och utbrändhet. Under 2004 har de tre diagnoserna minskat från 5 307 till 5 129 nyanmälda sjukfall. De tre diagnoserna

har alltså minskat med 3,4 procent. Andelen nyanmälda sjukfall med någon av diagnoserna reaktion på stress, depression och utbrändhet har dock ökat och är nu uppe i 34 procent av de nyanmälda sjukfallen. Motsvarande andel för ett år sedan var 32 procent.

Antal nyanmälda sjukfall 2004

0 5000 10000 15000 20000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser

Antal

År +22 %

+29 %

+14 % +23 %

-6 % -9 %

* Hälsobarometern mäter antalet nyanmälda sjukfall som varar i minst 90 dagar bland tjänstepensionsföretaget Alectas 650 000 privatanställda tjänstemän.

(6)

Det finns tydliga säsongsvariationer i antalet nyanmälda sjukfall. Det går att avläsa i nedan- stående diagram som visar antalet nyanmälda sjukfall per kvartal från det första kvartalet 2003 till det fjärde kvartalet 2004. Historiskt sett

Antal nyanmälda sjukfall de åtta senaste kvartalen

0 1000 2000 3000 4000 5000

2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4

Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser

Antal

År -14 %

-12 % +7 % +12 %

-17 %

-7 % +5 %

har de flesta fallen alltid rapporterats in under de första och de fjärde kvartalen varje år. Det minskade antalet nyanmälda sjukfall som Häl- sobarometern hittills mätt upp syntes för första gången under det andra kvartalet 2003.

(7)

Hälsobarometern 2004, 2005-04-13

Diagnos År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Reaktion på svår stress 5 6 9 14 18 18 20

Depression 9 8 11 12 11 11 11

Ryggvärk 9 8 7 6 6 7 6

Utbrändhet 0 4 8 5 3 4 4

Generell muskelvärk 4 4 3 3 3 3 3

Sjukdomskänsla och trötthet 1 2 2 3 3 2 2

Ångest 1 1 1 1 2 2 2

Nack-, skulder-, armvärk 4 5 5 4 4 3 1

Bristsituation/utmattning 0 0 0 2 4 2 0

De vanligaste diagnoserna 1998–2004 (i procent)

(–) Inga observationer (0) Mindre än 0,5 procent

Reaktion på stress vanligast

De vanligaste diagnosernas andel av antalet nyanmälda sjukfall under 1998 – 2004 visar på förändringar. I tabellen nedan syns att andelen nyanmälda fall med diagnosen reaktion på stress har ökat från 5 procent 1998 till en femtedel av alla nyanmälda diagnoser under 2004. Diagno- sen depression ökade svagt fram till 2001 för att därefter stabiliseras till att omfatta drygt var tionde nyanmält sjukfall. Diagnosen ryggvärk ligger kvar på en relativt konstant nivå med

kulmen under 1998 och 1999. Utbrändhet har minskat stadigt från kulmen 2000 för att nu ligga på en andel på 3 - 4 procent. Diagnosen bristsituation/utmattning ökade under 2002 till 4 procent av alla nyanmälda sjukfall. Nu har diagnosen fallit från 4 procent till mindre än 0,5 procent. Nack-, skulder- och armvärk har minskat från en andel på 4-5 procent av alla nyanmälda sjukfall till 1 procent under 2004.

(8)

Bristsituation/utmattning allt mer sällsynt

ret är inte lika uttalat. De övriga diagnoserna är relativt konstanta över åldersgrupperna. Ande- len för den tidigare relativt vanliga diagnosen bristsituation/utmattning är nu mindre än 0,5 procent av de nyanmälda sjukfallen i samtliga åldersgrupper.

<35 år 35–44 45–54 55–59 >59 år Totalt

Reaktion på svår stress 23 26 20 13 9 20

Depression 15 13 11 8 8 11

Ryggvärk 5 7 5 6 6 6

Utbrändhet 4 4 5 3 2 4

Generell muskelvärk 3 3 3 3 2 3

Sjukdomskänsla och trötthet 2 2 2 2 2 2

Ångest 5 4 2 1 1 2

Nack-, skulder-, armvärk 1 2 1 2 1 1

Bristsituation/utmattning 0 0 0 0 0 0

De vanligaste diagnoserna per åldersgrupp 2004 (i procent) Diagnos Åldersgrupp

(0) Mindre än 0,5 procent

Tabellen nedan visar de vanligaste diagnosernas andel av antalet nya sjukfall fördelat på olika åldersgrupper. Tabellen är en ögonblicksbild för 2004. Där framgår att reaktion på stress, den vanligaste diagnosen, är störst bland de yngre åldersgrupperna (yngre än 45 år). Samma slutsats går att dra om depression och ångest men mönst-

(9)

Hälsobarometern 2004, 2005-04-13 Tema:

Goodyear Dunlop Tires Nordic vände sjuktrenden

Goodyear Dunlop Tires Nordic såg i början av 2004 att sjukfrånvaron var på uppåtgående. Den låg inte speciellt långt över snittet, men tendensen oroade. För att vända trenden bestämde sig företaget för att göra något och fick hjälp av Alecta att genomföra ett hälsoprojekt.

Hälsoprojektet inleddes i april 2004 med en undersökning. Alectas hälsoprojekt syftar till att belysa vilka kostnader som är kopplade till sjukfrånvaron och att minimera risken för sjuk- skrivningar. På så sätt blir det tydligt för företaget hur alla delar av sjukfrånvaron slår mot vinsten och hur viktigt det är att snabbt sätta in åtgär- der. Hälsoprojektet tillsammans med Goodyear Dunlop Tires Nordic bestod av tre delar:

• Kartlägga riskfaktorer

• Ställa diagnos

• Belysa effekterna av ohälsan

I kartläggningsfasen skickades en enkät till medarbetarna. Enkäten kompletterades med djupintervjuer. Resultatet belyste risker och konsekvenser, direkta kostnader och dolda kost- nader. Goodyear identifierade fyra områden där förbättringar var önskvärda. Dessa var ledarskap, anställda, arbetsmiljö och processer. Inom varje område hittades styrkor och förbättringsmöj- ligheter.

– Vi har blivit mer professionella på alla nivåer. Det som Alecta påpekade i studien, att alla ska veta vilka förväntningar som finns, gäller nu hos oss. Hälsokartläggningen har resulterat i att alla anställda har fått en arbetsbeskrivning och en arbetsplan, säger Goodyear Dunlop Tires Nordics avgående personaldirektör Rolf Berg.

De anställdas arbetsplan innehåller tre till fyra punkter som uppdateras kontinuerligt för att de anställda och bolaget hela tiden ska utvecklas.

Arbetsplanen revideras varje kvartal mellan chef och medarbetare.

En annan förbättringsmöjlighet fanns i före- tagets informationsgivning. Goodyear Dunlop Nordic uppfattades av de anställda som otyd- ligt. Åtgärderna har lett till motsatsen, extrem tydlighet.

– Vi har som ambition att all information ska ut, positiv som negativ. Vår information går hela tiden ut i tre steg, berättar Rolf Berg.

Informationsprocessen har tagits fram av ledningsgruppen baserat på Alectas rapport. I det första steget informerar vd muntligen till alla på det lokala kontoret. Samtidigt går infor- mationen ut på företagets intranät. En timma senare går ett utskick med informationen ut till alla sju länder i Norden där Goodyear Dunlop är verksamt. Till sist går en skriftlig bulletin ut.

Ohälsa är ofta ett chefsproblem hos före- tagen. Goodyear Dunlop var inget undantag.

Nu ställer företaget hårdare krav på alla chefer.

Ett av kraven är att alla chefer ska använda upp till hälften av sin tid till att utveckla medarbe- tarna.

– Vi rekryterar fortfarande och vi kräver ett enormt deltagande av våra chefer när det gäller att utveckla medarbetarna. Att vara chef är att göra saker genom andra. En chef ska lyfta sin avdelning, säger Rolf Berg.

Men den rättframma attityden har inte bara varit en dans på rosor. Chefer som inte kunnat anamma den nya strategin har fått ett minskat personalansvar.

– Alla passar tyvärr inte in. Ledare som inte utvecklar sin egen personal passar inte in här, säger Rolf Berg.

(10)

Idag har vi nått en större delaktighet genom en ”vision community” som förmedlar bolagets vision, kultur, målsättningar och värderingar.

Varje månad följer en grupp ”vision commu- nity”-medarbetare upp hur företaget närmar sig visionen för 2007.

Goodyear Dunlop lyckades vända sjukfrån- varotrenden i Norden. Nu har bolagets europa- kontor fått upp ögonen för arbetet. Konceptet med utvecklingen av de anställda kommer att införas i hela Europa. Rolf Berg har nyligen fått posten som personaldirektör för mer än 20 000

anställda i Goodyears 22 fabriker i EU, östra Europa, mellanöstern och Afrika.

Satsningen på ett hälsoprojekt har kostat pengar. Men att satsningen har burit frukt är Rolf Berg övertygad om.

– Allt började med omorganisationen. De första fyra månaderna under 2004 hade vi fort- farande förluster, sen kom injektionen. Nyckeln till vår ekonomiska vinst har varit vår ”people strategy”. Vinsten har inte kommit genom konjunkturuppgången eftersom konkurrensen samtidigt har ökat, avslutar Rolf Berg.

References

Related documents

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Vi anser att biståndets uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom och förtryck och ska bidra där andra flöden inte

(2011) tar upp att validiteten vid intervjuer kan påverkas negativt då både jag som intervjuare och den som blir intervjuad bär med oss personliga tolkningar och förutfattade

För att kunna förstå varför det blev antingen en fördel eller nackdel behöver vi också veta vilket typ av hörselskydd som musikerna har använt sig av och vilket de i så fall

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

1) Politiska metoder, vilka är de mest använda i syfte att främja demokratisering. De kan bestå av: politiska samtal, politisk rådgivning, att samla information eller av

Vi ser stora likheter mellan promemoria och det som Fredriksson och Pallas (2013) hävdar, vilket för oss vidare till att ansvaret för förändringsprocessen mot självledarskap ska delas

December 2000 startades ett Kriscentrum för kvinnor i Malmö. Centret är bemannat dygnet runt och vänder sig till de kvinnor och deras barn som blivit eller är utsatta för