KVALITETSRAPPORT
Praktiska Gymnasiet Liljeholmen
Läsåret 2019/2020
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 2Vårt systematiska
kvalitetsarbete Fel! Bokmärket är inte definierat.Ledare - Rektor har
ordet 4Läsåret
2019/203 4
Resultatredovisning Fel! Bokmärket är inte definierat.Funktionell kvalitet 5Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever
20204 5
Resultat för introduktionsprogram – läsåret 2019-20204 7
Betygsfördelning – samtliga elever på nationella program läsåret 2019-20204 8 Nationella provbetyg – samtliga elever på nationella program läsåret 2019-20204 9
Upplevd kvalitet Fel! Bokmärket är inte definierat.Nöjdhet, rekommendation och
trivsel 10Ändamålsenlig
kvalitet Fel! Bokmärket är inte definierat.Utbildningarnas
ändamålsenlighet Fel! Bokmärket är inte definierat.Utvärdering av
verksamheten Fel! Bokmärket är inte definierat.Instrumentell
kvalitet 13Undervisning och
lärande 13Introduktionsprogra
m 20Bedömning och
betygsättning 22Elevhälsoarbet
e 25Arbetsplatsförlagt
lärande 30Studie- och
yrkesvägledning 33Normer och
värden 35Sammanfattning och fokus
framöver 39Om
skolan Fel! Bokmärket är inte definierat.Utbildningar och
elever 40Persona
l 40Lokale
r 40Finansierin
g 41Bilagor:
Resultatsammanställningar 41
Vårt systematiska kvalitetsarbete
I vårt kvalitetsarbete har vi fyra kvalitetsbegrepp som utgångspunkt:
· Den funktionella kvaliteten handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det
vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål.
· Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles
egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen.
· Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och
arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag (till exempel att eleverna får en likvärdig undervisning av god kvalitet och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen).
· Därtill använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet, vilket handlar om hur det går
för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa resultat redovisas och kommenteras övergripande för Praktiska gymnasiets skolor i huvudmannens kvalitetsrapport, vilken återfinns på vår hemsida www.praktiska.se.
Ledare - Rektor har ordet
Läsåret 2019/20
Inför läsåret 19-20 fick Praktiska i Liljeholmen en ny rektor vid namn Jessica Samuelsson. En ny biträdande rektor anställdes också, så det var en ny skolledning som ledde arbetet under läsåret. Den utgjordes av en rektor och två biträdande rektorer som även har viss
undervisning.
Skolan ökade med ca 20 elever, främst som ett resultat av att elevintaget de två senaste läsåren varit väldigt bra och alla platser fylldes. Vi hade dessutom inför skolstart hösten 2019 många elever som ville in på våra utbildningar som vi var tvungna att tacka nej till på grund begränsad lokalkapacitet.
Under innevarande läsår har skolan i genomsnitt haft ca 370 elever, varav ca 30 % varit elever på ett introduktionsprogram. Skolan har, under flera år, arbetat för att höja
måluppfyllelsen och den genomsnittliga betygspoängen. I år har det arbetet fortsatt, vilket gett resultat i form av fler elever med godkända betyg. Antal elever med fullständig
gymnasieexamen har ökat med tolv procentenheter jämfört med föregående läsår vilket varit oerhört glädjande. Ett annat av våra mål har varit att öka närvaron bland eleverna, vilket vi också lyckats med i år, men det är också något vi vill fortsätta förbättra kommande läsår.
Detta läsår har varit det andra läsåret som vi forskat i praktisk matematik tillsammans med Stockholms universitet. PraMa, som vi kallar det, är en ämnesintegrering mellan matematik och yrkeskurser. Våra matematiklärare fick dessutom detta läsår föreläsa om vårt projekt på matematikbiennalen i Växjö.
Vi är också väldigt stolta att vi och vårt Bygg- och anläggningsprogram detta läsår blivit en branschrekommenderad skola av BYN (Byggnadsindustrins yrkesnämnd). Detta har lett till ett tätare samarbete med branschen.
Elevhälsoteamet har detta år sjösatt en omfattande process med att skifta arbetssätt.
Teamet har varit en ny grupp som arbetat med att få till en övergång till att arbeta mer preventivt än tidigare. Stora omorganiseringar har gjorts och nya system har introducerats med gott resultat. Vi väntar med spänning med att fortsätta detta arbete.
Vårterminen 2020 blev en vårtermin som ingen hade vare sig förväntat sig eller förberett sig på med tanke på Covid-19 pandemin och övergången till fjärrundervisning. Personalen på Praktiska i Liljeholmen gjorde ett fantastiskt arbete och ställde snabbt om till
fjärrundervisning. Skolans fjärrundervisning blev dessutom granskad av Skolinspektionen och gick igenom utan anmärkning.
Under maj månad påbörjades en omfattande renovering av skolans lokaler och vi ser fram emot slutresultatet vid terminsstarten i höst.
Resultatredovisning
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål.
Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2020
Stapeldiagrammet ovan presenterar den procentuella andelen avgångselever som avslutade studierna med en fullständig examen. Den totala andel elever med fullständig
gymnasieexamen har ökat med 12 procent jämfört med föregående år. Fem av sex program har ökat jämfört med tidigare år. Det program som haft den största ökningen är Hotell- och turismprogrammet som ökat med 55 procent där 100 procent av eleverna gått ut skolan med en fullständig gymnasieexamen. Det program som minskat detta läsår är
Hantverksprogrammet som gjorde en minskning på 13 procent jämfört med föregående år.
Jämfört med rikssnittet från föregående läsår befinner sig Praktiska Liljeholmen procentuellt lika med eller över snittet.
Stapeldiagrammet ovan visar den procentuella andelen killar och tjejer som avslutande studierna med examen under 2018-2020.
Procentuellt ökade andelen elever med en examen för både pojkar och flickor. Jämfört med 2019 ökade samtliga elever med en examen från 79% till 91%. Störst ökning är bland flickor som föregående år låg på 63% och detta år 94%. Bland pojkarna har andelen med examen ökat för varje år, varav detta år gick 90% av eleverna ur skolan med en examen.
Av avgångselever gick 7,6% av eleverna ut med en grundläggande högskolebehörighet.
Stapeldiagrammet ovan visar genomsnittligt betyg för eleverna som avslutade studierna under 2018-2020. Diagrammet visar att betygssnittet på samtliga program har ökat. Totalt har snittet ökat med 0,9 poäng jämfört föregående läsår. Den största ökningen har skett på Fordonsprogrammet där snittet ökat med 2,6 poäng.
Diagrammet ovan visar att det skett en större ökning av betygspoäng bland flickorna än bland pojkarna.
Resultat för introduktionsprogram – läsåret 2019-2020
Av de 16 elever som avlutade sina studier på introduktionsprogrammet uppgav 12 av dessa elever att de hade arbete efter studenten och två av eleverna att de skulle studera vidare på komvux.
Nedan följer två diagram det första diagrammet visar betygsfördelningen mellan introduktionsprogrammen och inriktningarna. Det andra diagrammet visar betygsfördelningen totalt för eleverna på introduktionsprogram
Tabellen ovan visar att antal F bland eleverna på introduktionsprogrammet har minskat från 19 % till 17 %. Detta innebär att det 6 % fler av eleverna på introduktionsprogram jämfört med eleverna på nationellt program fick F.
Betygsfördelning – samtliga elever på nationella program läsåret 2019-2020
Stapeldiagrammet presenterar betygsfördelningen per program vilket visar procenten mellan läsår 18/19 och läsår 19/20. Siffrorna visar att andelen elever 19/20 fick fler A, 11%
jämfört 2 % föregående läsår. Diagrammet visar även att eleverna fått färre F. Föregående år fick 31 % F till skillnad mot detta år som visar 11% av eleverna fick F.
Diagrammet ovan visar betygsfördelningen mellan pojkar och flickor. Det visar att flickorna fått färre F samt högre betyg än pojkarna. 9% av flickorna fick F och 12% pojkarna. 20 % av flickorna och 7 % av pojkarna fick A.
I följande stapeldiagram presenteras andel procentuellt godkända betyg och F i de olika kurserna matematik, engelska, svenska, svenska som andraspråk och gymnasiearbete.
Staplarna jämför mellan föregående år 18-19 med årets betygsättning.
En generell jämförelse mellan läsåren visar på att tre generella slutsatser kan dras om man jämför med föregående år. Den första är att flera av ämnena har ungefär samma andel elever procentuellt som har fått ett godkänt betyg. Dessa kurser är bland annat Svenska 1, Matematik 1a och Gymnasiearbetet.
En annan skillnad mellan läsåren är att flera ämnen har haft en lägre andel F jämfört med föregående läsår. En av kurserna är Svenska 2 där det var 26% som fick F jämfört med föregående år där 43% fick F och Engelska 6, där 0% fick F jämfört med föregående år där 38% fick F.
Den tredje skillnaden mellan läsåren är att två av kurserna har haft en minskning av
godkända betyg jämfört med föregående läsår. Av de kurser där det har skett en minskning av godkända betyg är ena Matematik 2a som har gått från 5% till 10%. Tydligast skillnad
procentuellt är i kursen Svenska som andraspråk 3. Föregående läsår gick alla ut med ett godkänt betyg i kursen och i år har endast 50% avslutat kursen med ett godkänt betyg.
Nationella provbetyg – samtliga elever på nationella program läsåret 2019-2020
Skolverket beslutade att på grund av Covid-19 inte genomföra några nationella prov under vårterminen 2020.
Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Denna följs framförallt upp genom en årlig
koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår.
Nöjdhet, rekommendation och trivsel
Diagrammet visar att 65 % av eleverna kan rekommendera sin skola, 73 % av eleverna trivs på sin skola och 67 % av eleverna är nöjda med skolan i sin helhet.
Siffrorna jämfört med föregående läsår 18/19 är resultatet relativt lika. Det som skiljer är att fler elever uppger att de inte trivs på skolan, 10 % uppgav det läsåret 19/20 mot 3 % läsåret 18/19.
Fördelningen mellan könen visar att fler flickor (72%) än pojkar (62%) rekommenderar sin skola till andra elever. Fler flickor (69%) än pojkar (67%) är också nöjda med skolan i helhet.
Fler pojkar (75 %) än flickor (68 %) uppger att de trivs på skolan.
Ändamålsenlig kvalitet handlar om hur det går för våra elever efter att de lämnar våra skolor, alltså hur väl våra utbildningar förbereder dem och ger dem goda förutsättningar för arbete eller vidare studier. Den ändamålsenliga kvaliteten följs upp genom samtal med elever som lämnat våra skolor.
Utbildningarnas ändamålsenlighet
Ändamålsenlig kvalitet, avgångselever nationellt yrkesprogram
Skola: Praktiska Liljeholmen
Antal elever Varav jobb Varav studier
BA 14 9 1
EE 16 13 3
FT 6 4 0
HA 13 10 2
HT 6 4 1
HV 16 15 0
Av 71 nationella elever uppgav 77, 4 % att de hade arbete efter studenten, 9 % av elever uppgav att de skulle studera vidare. Detta innebär att 86,4 % av eleverna antingen hade jobb eller skulle studera vidare.
Utvärdering av verksamheten
Instrumentell kvalitet
Instrumentell kvalitet handlar om hur väl skolans organisation och arbetssätt motsvarar författningarnas krav och elevernas behov. På vilket sätt är verksamheten organiserad för att stödja elevernas välmående och måluppfyllelse? På vilket sätt bidrar våra vårt arbetssätt till att eleverna mår bra och når målen? Nedan redovisas och utvärderas sju av skolans nyckelprocesser:
● Undervisning och lärande
● Introduktionsprogram
● Bedömning och betygsättning
● Elevhälsoarbete
● Arbetsplatsförlagt lärande
● Studie-och yrkesvägledning
● Normer och värden
Undervisning och lärande
Organisering av undervisningen
Rektor på skolan har tillsammans med biträdande rektorer utformat ramarna för undervisningen. Det har gjorts genom tjänstefördelning och schemaläggning. På skolan ska en heltidstjänst omfatta ca 10 000 poäng, men det kan variera från 8000 till 12 000 beroende på andra uppdrag. Poängen räknas ut genom att multiplicera antal elever som läser kursen med kursens poäng.
Schemaläggningen har stor betydelse för elevernas möjligheter till lärande. Förläggningen av lektioner och dess tidpunkt på dagen kan ha en viss påverkan då till exempel närvaro vid dagens första lektion tenderar att vara något lägre än övriga lektioner, samtidigt som koncentrationen under dagen kan se olika ut hos olika elever. Några gynnas av att ha
undervisning på förmiddagen, medan andra kan gynnas av att ha undervisning på eftermiddagen.
Yrkesämnen schemaläggs med fördel till längre pass då lektionen ofta innehåller både teori och praktik. De praktiska momenten kräver ofta mer tid, eftersom planering, genomförande, avslut och utvärdering alla är viktiga delar för en lyckad lektion. De gymnasiegemensamma ämnena schemaläggs med fördel till flera kortare pass för att eleverna ska kunna hålla uppe koncentrationen och kunskapsinhämtningen hela lektionspasset.
Det finns även fördelar med att lektionerna förläggs under olika tidpunkter på dagen för att ge elever med olika behov samma förutsättningar att nå målen. Förutsättningarna för detta i schemaläggningen skiljer sig emellertid mellan olika kurser, då elever i några kurser har undervisning två tillfällen i veckan, medan de i andra kurser har en lektion i veckan. Därför har schemaläggningen setts över mellan terminerna och anpassats utifrån elevgruppen, om behov har funnits.
Skolans nuvarande upplägg är att eleverna läser majoriteten av de gymnasiegemensamma kurserna under årskurs 1, färre under årskurs 2 och enstaka kurser under årskurs 3. Detta infördes på skolan för tre år sedan, då det noterades att eleverna i år 3 hade hög frånvaro i de gymnasiegemensamma ämnena. Flera av eleverna hade redan arbete på sin APL-plats och upplevelsen var att de därför inte var motiverade i dessa ämnen. Sedan de gymnasiegemensamma ämnena förlagts till årskurs 1 och årskurs 2 har det gått att se att måluppfyllelsen på skolan har ökat.
Under läsåret har lärarna i huvudsak arbetat i tvålärarskap. Det innebär att undervisningen har planerats, genomförts och utvärderats av två lärare. Stora fördelar för lärarna vid ett tvålärarskap är det kollegiala lärandet och den trygghet det ger vid planering och bedömning av undervisning samt vid grupper som behöver mycket stöd. På grund av Covid-19-pandemin fick dock justeringar i tvålärarskapet göras. All undervisning skulle från och med mitten av mars bedrivas på distans, vilket ledde till att flertalet lärare tyckte det var enklare att dela på grupperna och ha en liten grupp var.
Yrkeslärarna har, under fjärrundervisningen, även bjudit in elever i små grupper för att genomföra praktiska moment som inte går att genomföra på distans. Detta har dessvärre inte kunnat göras med alla elever, utan det fokuserades främst på årskurs 3. Även EHT har veckovis bjudit in elever i behov av särskilt stöd i mindre grupper till skolan. Därtill bjöd även lärarna i matematik in elever som riskerade F för att skriva prov. Detta eftersom årets nationella prov blev inställda och lärarna behövde mer underlag för att kunna sätta rättssäkra betyg.
Samtliga lärare följer kontinuerligt upp elevernas utveckling under lektionstid och examinationstillfällen i form av formativ och summativ bedömning. Formativ bedömning ges löpande muntligt och skriftligt. En summativ bedömning för enskilda moment, omdömen inför utvecklingssamtal och kursernas veckoplaneringar dokumenteras i SchoolSoft, vilket är tillgängligt för elever och vårdnadshavare. På så sätt säkerställs att dokumentation av underlag är tillgängligt, och att lärare kan hänvisa till detta vid kommunikation med elev och vårdnadshavare.
Lärarna som undervisar i samma kurser har schemalagd tid för ämnessamverkan 90 minuter varje vecka. Det har fungerat väl och stärker likvärdigheten vid undervisning och bedömning.
Under slutet av vårterminen har personalen dessutom arbetat med att utforma ämnesöverskridande uppgifter och moment som kommer att genomföras under höstterminen 2020. Personalen har under detta arbete varit indelad i mindre grupper där flera olika program och flera olika gymnasiegemensamma ämnen har varit representerade, på så vis spänner uppgifterna över flera program och ämnen och förhoppningen är därmed att undervisningen skall upplevas som än mer värdefull av eleverna.
Utvärdering av undervisning
På skolan bedrivs en målinriktad och strukturerad undervisning utifrån kunskapskraven.
Skolan har en hög andel legitimerade lärare, denna siffra har under läsåret 19/20 ökat med fem procentenheter jämfört med föregående läsår. Skolans andel legitimerade lärare är 64,5
%, och bland lärare i gymnasiegemensamma ämnen är 92 % legitimerade.
I elevundersökningen från 2020 framgår det att 66 % av eleverna anser att lärarna gör det tydligt för dem vad de ska kunna i de olika ämnena och 69 % av eleverna tycker att lärarna hjälper dem i skolarbetet för att det ska gå så bra som möjligt för dem. I samma undersökning framkommer det att 74 % av eleverna upplever att undervisningen är varierad och att lärarna är kunniga. 62 % av eleverna svarar även att lärarna ger dem lust att lära sig mer.
Från och med höstterminen 2019 har skolan ett nytt elevhälsoteam. I kvalitetsrapporten från 2018-2019 framkom det att rutinerna gällande extra anpassningar och särskilt stöd behövde tydliggöras och effektiviseras. Under 2019-2020 har elevhälsoteamet utarbetat en ny rutin för att åstadkomma detta. Den nya rutinen har fungerat väl, vilket framgår av kundundersökningen där 69 % av eleverna svarar att de kan få extra hjälp eller stöd om de vill. Det är en ökning på sju procentenheter jämfört med föregående läsår. EHT:s arbete gör att mentorerna får större inblick i elevernas skolgång eftersom mentorerna är involverade i tre av fem steg i den nya åtgärdstrappan. En ytterligare del av EHT:s arbete under läsåret har varit att förbättra studieron och arbetsmiljön i klassrummet. EHT har fortlöpande under läsåret därför utbildat personalen och arbetat fram strategier som har berört just fokus och struktur. Ett område som EHT har fokuserat på i sitt arbete är “de magiska sju” som innebär sju olika strategier och verktyg som lärarna kan använda i sin undervisning för att förbättra studieron, tydligheten och strukturen på lektionen.
Ett exempel på detta är att det finns diverse pedagogiska verktyg i alla klassrum på skolan.
Några av verktygen är time-timers, hörselkåpor, bordsskärmar, stressbollar och små whiteboardtavlor. Elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer kan använda dessa för att kunna fokusera på undervisningen. Därtill har ett digitalt läromedel, Digilär, testats i kursen Engelska grund med målsättningen att förbättra inlärningen och således öka måluppfyllelsen. Läromedlet testades främst under vårterminen och såväl elever som undervisande lärare upplevde detta som positivt för elevernas kunskapsutveckling.
Målsättningen är att framöver fortsätta och utöka detta till fler kurser.
Elevundersökningen visar emellertid samtidigt att arbetsron endast har ökat med en
procentenhet från föregående läsår. Detta kan bero att arbetet har pågått under hela läsåret och elevundersökningen kan ha gjorts innan eller precis i uppstarten av implementeringen av
“de magiska sju”.
Vad gäller tvålärarskapet har det inte alltid kunnat genomföras i praktiken då klassrummen varit för små för elevgrupperna och uppdelningar har behövts under en del lektioner. Tanken med tvålärarsystemet är att undervisning ska kunna ske med båda lärarna i ett klassrum för att kunna uppnå högre måluppfyllelse, vilket alltså inte varit fullt möjligt under läsåret. Under året genomfördes därför, på rektors initiativ, en utvärdering av tvålärarskapet. Utvärderingen visade att en majoritet av lärarna i gymnasiegemensamma ämnena vill ha tvålärarskap om gruppstorlekarna är anpassade till klassrummens storlek.
Schemaläggningen med korta undervisningspass i gymnasiegemensamma ämnen, har tidigare fungerat bra, men under fjärrundervisningen upplevde flertalet lärare att tiden för undervisning blev knapp, då mycket tid behövde läggas på tekniska delar som egentligen inte rörde undervisningens innehåll. I yrkesämnena var sedan tidigare långa undervisningspass schemalagda, vilket enligt många fungerade relativt väl även under fjärrundervisning.
Under rådande pandemi påverkades APL i hög grad. Till exempel blev många elever av med sin APL-plats, framförallt drabbades eleverna på Hotell- och turismprogrammet särskilt hårt, då många företag i den branschen påverkats ekonomiskt. Alla APL-besök kunde heller inte genomföras som planerat på grund av APL-platsernas restriktioner, med grund i Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Däremot kan flertalet lärare se vissa vinningar i fjärrundervisningen, eftersom nya verktyg och metoder använts under perioden. Dessa verktyg och metoder vill lärarna ha kvar som komplement till ordinarie undervisning.
Elevutvärderingen av distansundervisningen visar att 60 % av killarna och 44 % av tjejerna är mycket nöjda med hur skolan har bedrivit fjärrundervisning.
Elevinflytande är en viktig aspekt i undervisning men i årets kundundersökning ställdes ingen fråga om elevinflytande. I kursutvärderingen ställdes i stället frågan om elevernas möjlighet
att påverka arbetssätt i kursen och i en majoritet av kurserna uttrycker eleverna att de i medel till hög grad fått möjlighet att påverka.
Undervisningen planeras och genomförs utifrån programmets examensmål i relativt hög utsträckning enligt eleverna i läsårets kursutvärderingar. Det innebär att eleverna har svarat i snitt tre eller högre på en femgradig skala där fem är “i stor utsträckning”. Kursutvärdering har genomförts i samtliga kurser som hållits under läsåret och svarsfrekvensen bland eleverna har varit mellan ca 40 % och 70 % beroende på kurs.
Precis som föregående läsår har alla elever i år 1 haft Praktisk matematik, PraMa, på sina scheman. Kursen Matematik 1a ska till största del kopplas till respektive karaktärsämne varför PraMa är en viktig del av matematikundervisningen, då undervisningen i PraMa bedrivs och planeras av matematik- och yrkeslärare tillsammans. Detta arbete har, precis som föregående läsår, resulterat i att alla elever i år 1 får en matematikundervisning som är direkt kopplad till deras framtida yrke. Det finns inga resultat i enkäter eller kundundersökningar gällande PraMa, men i enskilda samtal med elever har det framgått att de flesta elever upplever undervisningen i PraMa som meningsfull och värdefull för deras framtida yrkesutövning.
I Engelska 5 har eleverna fått arbeta med uppgiften My profession där de har fått presentera sitt program och beskriva hur deras APL-plats har sett ut och vad de får göra på sin APL-plats.
De har därtill fått beskriva varför de valde sina program och vad de lärt sig om sitt yrke så här långt. I och med momentet My Profession fick eleverna utöka sitt vokabulär särskilt kopplat till sina yrken och öva på att berätta om verktyg och metoder inom yrket på engelska.
Eleverna som läser den högskoleförberedande kursen, Svenska 2, har fått arbeta med utredande text där syftet var att utreda vilka yrkesinriktningar som finns inom det valda yrket.
I kursen Svenska 1 har eleverna arbetat med referat där artiklarna de har läst, varit kopplade till deras yrke. De har dessutom gjort ett muntligt framträdande där de fick sälja in en produkt som finns inom deras bransch.
I undervisningen tar de flesta lärare jämställdhet i beaktande när det görs ett urval av stoff för kurserna. Därtill hade EHT under läsåret en studiedag där machokultur och manlighet diskuterades. Skolan har även grupper som är väldigt homogena där till exempel Hantverksprogrammet inriktning hår- och make up-stylist ofta har en majoritet av tjejer och Bygg- och anläggningsprogrammet ofta har en majoritet killar. För att tvålärarsystemet ska fungera i praktiken brukar klasserna slås ihop eller blandas, både för att få heterogena grupper, men också för att få lämpliga storlekar på undervisningsgrupperna.
Slutsatser
Skolan har flera intressanta arbetsområden som kan utvecklas under nästkommande läsår för att förbättra verksamheten ytterligare. Under läsåret 19/20 har inget större fokus lagts vid jämställdhetsarbetet i undervisningen. Det är ett område som skulle kunna arbetas mer med för att öka medvetenheten bland samtliga aktörer på skolan samt vidareutveckla hur jämställdhet kan betonas mer i undervisningen i samtliga ämnen.
Digitaliseringsarbetet har kommit igång mer aktivt under läsåret, inte minst på grund av omställningen till fjärrundervisning. Som en del av digitaliseringen har lärare i vissa kurser testat olika digitala läromedel och digitala verktyg för att öka måluppfyllelsen och göra materialet lättillgängligt för eleverna. Skolan kommer fortsättningsvis att arbeta vidare med digitaliseringen och utöka användandet av digitala läromedel och verktyg även under nästkommande läsår. En mer omfattande utvärdering av de digitala redskapen kommer bli aktuellt framöver.
Under vårterminen har ett arbete med ämnesöverskridande arbete satts igång inför höstterminen 2020. Det har varit en önskan av lärarna på skolan att arbeta ämnesöverskridande och efter genomförandet kommer arbetet att utvärderas. Även arbetet med “de magiska sju” behöver fortsätta och implementeras ytterligare i hela verksamheten som kan ses som en del i att öka studieron på skolan. Detta arbete kan även leda till en ökad måluppfyllelse på sikt och är därför en viktig utvecklingspunkt.
De finns flera fördelar med att arbeta i ett tvålärarsystem, såsom samplanering, ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning, men tvålärarsystemet har även utvecklingspotential. En utmaning handlar om för stora undervisningsgrupper i förhållande till lektionssalar, vilket inte gör det möjligt att nyttja tvålärarskapet fullt ut. Elevgrupperna har oftast delats upp i två grupper med varsin lärare. För att detta ska fungera inför kommande läsår behöver undervisningsgrupperna anpassas till att rymmas i ett och samma klassrum.
Lärarna, tillsammans med ledningen, behöver utvärdera arbetet med tvålärarskapet för att säkerställa att det finns en samstämmighet i vad tvålärarskapet ska innefatta och hur arbetet ska se ut.
Skolledningen har genomfört lektionsbesök hos samtliga lärare, under såväl fysiska lektioner som fjärrlektioner. Syftet var att undersöka elevaktiviteten samt lärarnas förmåga att undervisa. Skolledningen var imponerad av sina lärare och kommer fortsätta med dessa besök framöver.
Under läsåret har verksamheten, på grund av Covid-19, ställts inför helt nya utmaningar som påverkat både organisering, utförande och kommunikation. Trots detta har nya, alternativa vägar skapats och verksamheten har hittat sätt att bedriva undervisning, utvecklingsarbete och fortbildning utan att arbetet avstannat.
Introduktionsprogram
Organisering av introduktionsprogram
Målet är att elever som går programinriktat val ska bli behöriga inom ett år till ett nationellt program. För att eleverna ska lyckas med detta har de läst engelska eller matematik på grundskolenivå. Betyget sätts sedan när eleven visat tillräckligt med kunskaper i ämnet. Då skrivs också eleven över till nationellt program. Eleverna som har läst matematik på
grundskolenivå har gjort det vid samma tidpunkt som övriga elever i klassen läst matematik 1a. Elever som har läst engelska på grundskolenivå har gjort detta på fredagar.
När en elev börjar på yrkesintroduktion studieplanderar skolledning med eleverna.
Tillsammans med eleven kommer man fram till elevens målsättning med utbildningen. Vissa elever hade som mål att bli anställningsbara, andra elever hade som mål att bli behöriga till nationellt program. Om en elev hade som målsättning att bli anställningsbar lades mycket
fokus på yrkesämnena och APL samt även att eleven skulle läsa Svenska eller Svenska som andraspråk, på grundskolenivå. Utifrån elevens egna förutsättningar lades även andra kurser till på elevens studieplan. För elever som hade som målsättning att gå ut med en fullständig examen lades studieplanerna och schemat upp efter det, samt även efter elevens egna förutsättningar.
Utvärdering av introduktionsprogram
Detta läsår har vi sett att vi har lyckats få över fler elever på nationellt program som saknat matematik än som saknat engelska. Anledningen till detta kan vara dels schematekniskt, dvs att matematiken läses parallellt med övriga klasskamrater, medans engelska ej har ägt rum vid samma tidpunkt som engelska 5. En annan anledning är att många av våra elever på introduktionsprogram inte har läst engelska i grundskolan, vilket gör att det kan vara väldigt svårt att ta igen hela grundskole engelskan under gymnasietiden.
De elever som har gått på yrkesintroduktion och har haft som mål att avsluta gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen har lyckats med det. Dessvärre har flera av dessa elever uppnått 20 år när de blivit behöriga till ett nationellt program vilket inneburit att vi ej kunnat skriva över de på ett nationellt program och lika så inte kunnat utfärda ett
examensbevis.
Mentorn följer upp elevernas studieplan under årets gång, liksom skolledning. Klarar en elev av ett godkänt betyg i någon av grundskolekurserna görs en ny studieplanering med eleven för att den ska ha de bästa möjligheterna att nå en fullständig gymnasieexamen.
Slutsatser
För att få fler elever att bli behöriga till nationellt program behöver vi satsa mer på
grundskoleengelska till nästa år. Vi behöver lägga in flera lektioner i engelska samt försöka anpassa detta i schemat så de läser parallellt med övriga klasskamrater. Under vårterminen provade vi ett nytt digitalt läromedel i engelska grund vilket gav goda resultat, detta vill vi även fortsätta med kommande läsår.
Bedömning och betygsättning
Organisering av bedömning och betygsättning
Som tidigare nämnts tillämpar skolan i stor utsträckning ett tvålärarsystem. Detta innebär att det finns två eller flera betygsättande lärare per elev i de flesta kurser. Lärarna
samplanerar kring undervisning, examinationer och säkerställer att det är samstämmigt och likvärdigt inför bedömning och betygsättning. På schemat finns tid för ämnessamverkan.
Tiden är ämnad för samplanering och sambedömning samt att utvärdera och förbättra undervisningen.
Utöver detta har tid för infärgning och ämnesöverskridande samarbete givits. Detta har resulterat i gemensamma ämnesöverskridande temaveckor som kommer att genomföras under höstterminen 2020.
Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) följs upp i huvudsak av yrkeslärare. Detta sker regelbundet genom besök och trepartssamtal med handledare och elev. Handledare fungerar som ett stöd vid bedömning och betygsättning. Vid kontraktskrivning informeras handledaren om vilka förmågor som ska utvecklas och vilka förmågor som ska bedömas vid betygsättningen. Detta utbildningssamtal genomförs för att säkerställa samstämmigheten i planeringen av de delar i respektive kurs som förläggs på APL. För att förtydliga för
handledaren om vilka förmågor eleven behöver utveckla får handledaren en checklista med moment som eleven förväntas genomföra under sin APL.
På skolan används SchoolSoft i första hand för kursplanering, examinationsuppgifter och bedömning. I huvudsak görs all bedömning och betygsättning i SchoolSoft. Bedömningen görs då direkt i SchoolSoft vid avslutat moment. Formativ bedömning sker även i andra digitala program som Classroom och LoopMe.
Utvärdering av bedömning och betygssättning
Vi bedömer att arbetet med bedömning och betygssättning håller god kvalitet. De flesta lärarna är tydliga med att kommunicera vad som bedöms till eleverna. Det finns goda förutsättningar för personalen att sambedöma och diskutera olika betyg och bedömningar med varandra då det finns öronmärkt tid för det på schemat.
I stor utsträckning sambedömer lärare inom samma ämne för att säkerställa en likvärdig bedömning. Ett gemensamt utvecklande arbete har genomförts för att öka en samsyn på bedömning och betygsättning. Utöver detta sker ämnesövergripande diskussioner och samarbeten för att delvis stötta varandra i bedömningar, men också för att se om eleverna har visat på kunskaper eller förmågor i andra ämnen. Detta ökar underlaget för bedömning av vad eleverna har presterat under läsåret.
Under VT20 svarade eleverna på en koncerngemensam enkät om elevernas upplevelse av undervisningen. Under frågan “Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet” angav 64% att de upplever att lärarna har varit tydliga med att informera om hur eleven ligger till i skolarbetet. 26% av elevernas svar var att de upplevde att läraren till viss del har varit tydliga med att informera om läget och 9% angav att de upplevde att lärarna inte varit tydliga med att informera om hur det går i skolarbetet. Vårt arbete är således bra men kan bli bättre.
Senare under VT20 utfördes en enkät om hur eleverna upplevde fjärrundervisningen.
Generellt visar enkätsvaren att en procentuell övervägande del av eleverna upplever att lärarna har varit tydliga med att berätta hur deras kunskaper kommer att bedömas under distansundervisningen. Däremot finns det viss differens mellan programmen där vissa program får en högre procent som anger att lärarna är tydliga jämfört med andra. Fordon- och transportprogrammet har en högst andel elever som upplever att lärarna är tydliga med hur deras kunskaper kommer att bedömas - 71%. Däremot har hantverksprogrammet en lägst procentuell andel där 36% av eleverna upplever att lärarna har varit tydliga med att berätta om hur eleverna kommer att bli bedömda.
En jämförelse mellan de två enkäterna som har genomförts under VT20 visar på att det var något fler elever som upplevde att lärarna var tydligare med att berätta hur de kommer att bedömas under fjärrundervisningen.
En samlad bedömning av vad eleven arbetar med på APL-platsen ligger till grund för betygsättning. Detta görs i samråd med APL-handledaren.
Detta läsår har inga nationella prov genomförts på grund av Covid-19. Istället har det genomförts andra uppgifter som varit ämnade att mäta elevernas kunskaper i ämnet som skedde via fjärrundervisning. Matematikämnet höll kunskapsprov på plats i skolan för att säkerställa ett rättssäkert provtillfälle.
Fler ämnesövergripande arbeten ska genomföras. Under vårterminen har lärarna fått tid till planering av detta och tanken är att det under höstterminen 2020 ska påbörjas. Vi har sedan två år tillbaka arbetat med matematik tillsammans med yrkesämnen i det vi kallar PraMa och vi har då sett en ökad måluppfyllelse och att eleverna är mer engagerade på
lektionerna. Vi ser också stora möjligheter av en utveckling av detta i flera kurser.
Slutsatser
Efter att skolan gick över till fjärrundervisning har arbetet med den formativa bedömningen förändrats. Ett exempel är att det har lagts mer tid på skriftlig formativ
bedömning/feedback. Detta har delvis skett på bekostnad på den muntliga direkta
feedbacken som sker i klassrummet och delvis att mer tid finns att lägga på skriftlig formativ bedömning/feedback jämfört med tidigare. Det finns både mer tid att lägga på skriftlig formativ feedback utanför lektionstid men också under lektionstid på grund av färre distraktioner.
Under fjärrundervisningen blev de praktiska ämnena lidande. På flera program lät lärarna eleverna göra teoretiska uppgifter i olika webbaserade läromedel. Bedömningen blev därför påverkad då elevernas färdigheter kanske mer handlade om läsförståelse och
kommunikationsförmåga än praktiskt arbete. Elever som hade kunnat göra praktiska moment utan problem behövde i stället visa samma kunskaper teoretiskt. Många av våra elever är nya i svenska språket varför de inte nödvändigtvis lyckades visa sina kunskaper då språket inte räckte till. Eleverna kan ha haft problem med läsförståelse eller
begreppskunskap på svenska. På så sätt kan bedömningen ha bedömt mer en språklig förmåga än den praktiska färdigheten.
Inför kommande år behöver yrkeslärarna bli bättre på att bjuda in och samverka i
bedömning genom att använda LoopMe tillsammans med handledarna på APL-platserna.
Under årets gång togs det fram ett bedömningsstöd som ska fungera som en checklista för att se över elevens arbetsuppgifter kopplat till kunskapskraven och de centrala innehållen på elevens APL. Tanken är att det ska förenkla och tydliggöra bedömningen. Inför
kommande år är syftet att alla yrkesprogram ska använda sig av bedömningsstödet för att på så sätt få en mer likvärdig bedömning.
Elevhälsoarbete
Organisering av elevhälsoarbete
Elevhälsan utgörs av speciallärare, specialpedagog, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektor. Speciallärare, specialpedagog och kurator jobbar på 100 procent, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare på 80 procent.
På skolan finns även en heltidsanställd elevvärd som jobbar nära EHT. Han arbetar aktivt med relationsskapande, motiverande samtal och främjar gemenskap och trygghetskänsla bland eleverna på och utanför skolans område. Han serverar frukost mellan 8-8.30 fyra dagar/vecka. Detta ökar möjligheten för många elever att kunna delta i undervisningen på ett bättre sätt samt skapar även förutsättningar för samtal och relationsskapande.
Utöver detta har skolan tillgång till två trygghetsvärdar från Lugna Gatan som delas av gymnasieskolorna på campus.
Elevhälsan ses vid två tillfällen varje vecka. Det första tillfället fokuserar främst på
förebyggande och hälsofrämjande arbete medan det andra helt har ägnats åt åtgärdande arbete/elevärenden.
Vid höstterminens start var 50 procent av medarbetare inom elevhälsan nyanställda vilket gjorde att diskussioner kring tidigare rutiner och framåtsyftande arbete blev naturligt. Detta ledde till att elevhälsoarbetet fick en tydligare struktur och ett större fokus på förebyggande arbete än föregående läsår.
Utvärdering av elevhälsan
Under läsåret har EHT planerat och genomfört två temadagar. Den första hade tema psykisk och fysisk hälsa. Den andra lyfte frågeställningar kring normer, våld och destruktiv
manlighet. Den sistnämnda genomfördes dock enbart med halva elevantalet då planerna snabbt var tvungna att ändras i och med utbrottet av COVID-19. Skolläkaren har föreläst för personalen om hur tonårshjärnan fungerar samt om hur man på bästa sätt kan hjälpa elever med olika typer av NPF.
Under höstterminens gång påbörjades ett arbete med att skapa större tillgänglighet i klassrummen. Ramen skulle arbetas fram gemensamt och implementeras under
vårterminen. Dessa planer ändrades dessvärre i och med COVID-19 och har nu skjutits fram till terminsstart hösten 2020.
Under läsåret köptes hjälpmedel och redskap in för att öka tillgängligheten i alla klassrum. I varje klassrum finns nu TimeTimer samt en “verktygslåda” bestående av små whiteboards och taktila hjälpmedel. Sedan tidigare arbetar lärarna med en fast lektionsstruktur som visualiseras med hjälp av rubriker på white-boarden.
För att kunna fokusera på den förebyggande och främjande delen av uppdraget behövde den åtgärdande delen struktureras upp och tydliggöras. I samråd med rektor togs en rutin fram där mentors ansvar för elevens hela studiesituation tydliggjordes. Rutinen
presenterades under höstterminen och blev gällande från och med starten på vårterminen 2020.
Efter implementering av den nya rutinen sjönk antalet anmälningar av elevärenden till EHT drastiskt. De som kom in var mer genomarbetade. Under det åtgärdande arbetet blev det dock tydligt att rutiner och arbetsfördelning behövde tydliggöras även inom EHT. Denna process har påbörjats och skall slutföras innan höstterminens start.
Specialpedagog har tillsammans med undervisande lärare startat och genomfört projekt med syfte att öka tillgängligheten via digitala läromedel. Målet är att alla lärare på Praktiska Liljeholmen skall arbeta utifrån en gemensam lektionsram där strategier för tillgänglighet är inbakade. Arbetet skall avslutas och den gemensamma ramen implementeras med start hösten 2020.
Även det nya sättet att dokumentera är ett exempel på samverkan mellan EHT och skolans personal. Genom att återkoppla på ett tydligare sätt blir det lättare för berörd personal att få en översikt av hur elevhälsan arbetar med ärendet.
Både i arbetet kring eleverna och lärmiljön finns specialpedagog och speciallärare i klassrummen för att göra observationer och tillsammans hitta fungerande strategier, gruppindelningar och anpassningar. I arbetet med pedagogiska kartläggningar tar specialpedagogen hjälp av såväl mentorer som undervisande lärare. Under perioder har speciallärare i samverkan med läraren i matematik undervisat mindre grupper. Skolan har även haft studiestödsgrupper för introduktionseleverna i samarbete med modersmålslärare.
Utöver detta har frivilligt stöd erbjudits tre tillfällen per vecka.
Samverkan sker i övrigt till stor del genom samtal i olika former. Skolsköterskan återkopplar till berörd personal med elevens tillåtelse. Studie- och yrkesvägledare har arbetat
tillsammans med karaktärsämneslärare kring APL. Arbetet bestod i att stötta elever och lärarna i processen. Det bör utvecklas vidare genom att arbeta mer med uppföljning.
Under höstterminen motsvarade elevhälsans kompetenser elevernas behov i hög grad.
Under vårterminen var det en del frånvaro bland personal som gjorde att ett flertal elevers behov inte längre kunde uppfyllas på samma sätt som tidigare. I kombination med detta gjorde även COVID-19 sitt intåg vilket försvårade situationen ytterligare. Det blev tydligt att många elevers behov av stöttning i ekonomiska och sociala situationer var stort. Det ledde till en reflektion kring EHT:s olika roller, vilka behov som finns inom nuvarande elevgrupp
och hur vi framöver skall kunna möta dem samt vilka aktörer vi skulle kunna samverka med för att stötta våra elever.
Ny rutin för anmälan, utredning och uppföljning implementerades under året. Arbetet upplevs nu som mer strukturerat, såväl ur lärares perspektiv som ur elevhälsans. Dock har rutinen varit igång för kort tid för att det skall vara möjligt att dra några långtgående slutsatser. Dessutom saknas relevanta utvärderingsverktyg vilket behöver tas fram inför kommande år. Något som har blivit tydligt är dock att roller och ansvarsfördelning inom EHT måste tydliggöras för att öka kvaliteten på det åtgärdande arbetet.
Resultatet av det åtgärdande arbetet har varit blandat. I vissa fall har önskat resultat uppnåtts och såväl elever som lärare har märkt skillnad i studiero och i andra fall har
resultat uteblivit eller inte nått upp till önskad nivå. Elevenkätens resultat från höstterminen visar även att en stor del av eleverna är missnöjda med arbetsron. Detta blir således ett utvecklingsområde kommande läsår.
I jämförelse med föregående år har närvaron ökat från 76 till 79,5 procent, men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Det har funnits en otydlighet kring hur uppföljning av frånvaro skall hanteras och hos vem ansvaret har legat. Här saknas tydliga rutiner både för EHT och för skolan i stort och är således ett utvecklingsområde. Under distansperioden har elevhälsan dock i hög grad bidragit till att närvaron ökat. I och med utbrottet av COVID-19 togs beslutet att tillfälligt utöka EHT med elevvärd och biträdande rektor, för att kunna stötta upp eleverna i övergången och under hela perioden. Medarbetare i EHT delade upp ansvaret för elever som ansågs vara i behov av extra stöttning under perioden och hade daglig kontakt med dem. Det skapade struktur och gjorde att elever i behov av stöd fångades upp i ett tidigt skede.
Elevhälsan har ökat graden av förebyggande arbete markant i jämförelse med tidigare läsår.
Dock har andelen åtgärdande arbete fortfarande tagit alltför stort utrymme.
Under året har skolsköterskan genomfört hälsosamtal med eleverna. Dock är andelen icke genomförda samtal något högre än normalt, ca 15 procent. Detta då det blev än svårare att nå vissa elever under perioden av fjärrundervisning.
Slutsatser
Skolan har under arbetet med utvärderingen kommit fram till att följande punkter blir utvecklingsområden kommande läsår:
● Fortsatt arbete med tillgänglighet i klassrummet. Förhoppningen är att tydligare struktur ökar arbetsron.
● Tydliga roller i EHT med fokus på stöd socialt. Skolan har ett stort antal elever i behov av stöttning med boende, ekonomi, kontakt med myndigheter och
vårdinrättningar etc. Detta faller normalt inte under skolans uppdrag men det är en verklighet för våra elever och något som i mycket hög grad påverkar deras möjlighet att klara av sina studier. Vi som skola behöver därför rutiner för den här typen av stöttning då vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för lärande för alla elever.
● Ändring av schemat för att möjliggöra stöd. Det stöd som skolan har erbjudit under läsåret har inte kunnat nyttjas på ett önskvärt sätt. Detta då elevernas schema är mycket fullt och dagarna är långa. För att eleverna realistiskt skall kunna nyttja stödet bättre behöver det finnas en större flexibilitet i schemat.
● Utvärderingsinstrument gällande EHT:s arbete behöver tas fram. I dagsläget saknas det saknas instrument för att mäta huruvida EHT arbetar framgångsrikt med
uppdraget.
● Fortsatt arbete med att öka närvaro. Detta utvecklingsområde är nära förknippat med de tre första punkterna. Dock behöver vi utöver detta utveckla en bättre rutin för hantering av frånvaro, återkoppling och CSN-varningar och rapportering av skolk till CSN.
● Utökat samarbete med lärare så att de inkluderas i planering av temadagar och annat preventivt arbete.
Arbetsplatsförlagt lärande
Organisering av APL
Rektorn har delegerat arbetet med att anskaffa APL-platser till skolans yrkeslärare.
Yrkeslärarna ser, i samråd med rektor, till att samtliga APL-platser är kvalitetssäkrade.
För att kvalitetssäkra APL-platserna utgår lärarna från momentlistan från respektive kurs som kvalitetsavdelningen på koncernen har tagit fram. Rektor har tillsammans med
yrkeslärare fördelat i procent hur stor del av kursen som ska vara förlagd till APL, respektive hur mycket som ska vara förlagt på skolan. Kursernas procentuella fördelning ligger som bilaga till utbildningskontraktet.
Alla yrkeslärare är schemalagda för att kunna göra APL-besök. Genom trepartssamtal med handledaren samt användandet av checklistor och bedömningsstöd så bedöms eleven hur den ligger till i kurserna samt vilka moment som eleven har kvar att arbeta med. Eleverna kan då på ett enklare sätt se hur momenten är kopplade till kurserna. I samråd med handledaren bestäms de olika momenten som kan tillgodoses på APL-platsen. Det händer att vissa moment inte går att genomföra på APL platsen. När så är fallet får eleven utföra dessa moment i skolan eller under en period byta APL-plats. Under lektionstid får eleverna berätta om sin arbetsplats inför klassen och eleverna får på så sätt en uppfattning om hur momenten är kopplade till kursplanen.
Skolan kvalitetssäkrar den arbetsplatsförlagda utbildningen genom att besöka APL-platserna kontinuerligt och strävar efter att alla handledare går Skolverkets APL- handledarutbildning.
Skolans APL-veckorapporter, som nu har ersatts av ett digitalt rapporteringssystem - LoopMe, är viktiga för närvarokontroll och för kontroll av utförda moment. Yrkeslärarna bedömer handledarens kompetens över tid.
För att elevernas APL-dagar ska bli så bra som möjligt försöker skolan schemalägga APL som sammanhängande dagar för att eleverna ska kunna ges möjlighet att bilda sig en
uppfattning av hur arbetsuppgifter fortskrider. Är man på arbetet varannan dag händer det
mycket de dagar man inte är där. Vi tycker det är viktig med kontinuitet för att kunna arbetsplanera och skaffa sig överblick.
Elevernas utveckling på APL samt anpassningar följs upp genom kontinuerlig kontakt med APL-platsen. Detta görs genom APL - besök, trepartssamtal samt telefonkontakt. LoopMe är också ett hjälpmedel här då både elev, handledare och lärare kan diskutera momenten eleven arbetar med. Checklistor för respektive kurs har skapats som hjälper både elev och lärare att lättare bedöma olika moment. Yrkeslärare måste ha kontinuerlig kontakt med eleven i skolan, vårdnadshavare och APL-handledare för att ha insikt om elevens utveckling samt om någon anpassning behöver göras. EHT kopplas in vid behov av åtgärder eller anpassningar.
Lärarna samverkar genom personalmöten, arbetslagsmöten, gemensam planeringstid samt på förstelärartiden.
Lokala programråd är en viktig del för att samverka med branschen och fackförbunden. Vi behöver vara lyhörda för vilka önskemål som finns. Utifrån dessa kan vi planera och utveckla utbildningen samt därmed förbättra samarbetet.
Utvärdering av APL
Alla elever som har gått ut på APL har fått en kvalitetssäkrad APL- plats. Handledarna är kompetenta då de oftast haft elever på dessa platser tidigare. Vi har som mål att alla handledare ska ha genomfört Skolverkets APL- handledarutbildning. I dagsläget har 43 % av våra handledare genomgått denna utbildning. Ibland byts handledare och vi måste säkra dessa platser, fungerar det inte så ser vi till att eleven får byta APL- plats. Det händer att elever missköter sin plats och blir av med den. Om en elev blir av med sin plats måste vi som skola ordna en ny plats till eleven. Under detta läsår varit svårt på vissa program att anskaffa APL platser vilket har då gjort att det tagit tid innan eleven kommit ut på APL igen. Under den tiden eleven väntar på en ny plats har den haft skolförlagd undervisning på APL-dagarna.
Bygg- och anläggningsprogrammet samt El- och energiprogrammet har haft svårigheter att få ut alla elever på APL. För att få ut fler elever på APL sattes extra resurser in i form av att
vår studie- och yrkesvägledare arbetade en dag i veckan med anskaffning av APL-platser.
Under våren, då Covid-19-pandemin bröt ut i landet, påverkade det en del branscher mer än andra. Detta medförde bland annat att flera elever blev av med sin APL-plats. Hårdast drabbad blev Hotell- och turismprogrammet. På grund av Covid-19 kunde inte de fysiska APL-besöken genomföras på samma sätt som tidigare, utan fick ersättas med telefonsamtal till handledarna.
Bedömning via trepartssamtalen fungerar bra då alla parter får vara delaktiga. Genom dessa samtal kan vi säkerställa lärande och kvalitetssäkra elevens innehåll i kursen. Checklistor har även underlättat för att bedöma elevens förmågor.
I skolan, på lektionstid, får eleverna tillfälle att delge sina arbetserfarenheter till både lärare och övriga elever. Uppföljning av det eleverna lärt sig på APL sker kontinuerligt, behövs moment kompletteras kan dessa göras i skolan både praktiskt och teoretiskt.
Sedan hösten 2018 har vi infärgning i matematik på alla program inom ramen för PraMa.
Målet är att vi ska ha infärgning av yrket i fler gymnasiegemensamma ämnen. Lärarna har en helhetsplanering kring vad eleverna behöver göra för att nå målen. Utifrån det anpassar de undervisningen och vilka arbetsmoment som förläggs till APL.
De lokala programråden på skolan har fungerat bra, programråden hålls två gånger per läsår. På programråden medverkar representanter från fackförbunden, yrkeslärarna inom den berörda branschen, handledare och en representant från skolledningen. På några programråd har även eleverna medverkat. Målet är att en elev alltid ska medverka. Detta läsår att vi kommit igång med programråd på fler program än föregående läsår. Under vårterminen utfördes några lokala programråden via Google-Meet pga av Covid-19. Skolan upplevde att dessa programråd fungerade bra och att det är något vi ska ta med oss till kommande läsårs programråd, då det ibland kan vara svårt att få handledare att komma till skolan.
Slutsatser
Majoriteten av alla elever har fått en APL-plats av god kvalitet. Fler program har kommit igång med programråd. Samarbete med branscherna har stärkts och att byggprogrammet detta år blivit branschrekommenderad av BYN är ett kvitto på det. Ett par program behöver
bli bättre på att få ut sina elever på APL, oavsett om utmaningarna kan härledas till Covid-19 eller ej.
I och med digitaliseringen och rekryteringen av en kontraktsamordnare har APL-kontrakten kunnat upprättas på ett effektivare sätt. Under vårterminen implementerades det digitala verktyget LoopMe på nästan alla program. Dessa har ersatt de manuella veckorapporterna, vilket gjort arbetet mer effektivt och förbättrat möjligheten till kommunikation mellan elev, handledare och lärare. Till nästa läsår behöver LoopMe komma igång på samtliga program.
Studie- och yrkesvägledning
Organisering av studie- och yrkesvägledning
På skolan finns det en studie- och yrkesvägledare anställd på 80%. SYV ingår i EHT och hjälper till med vägledning och vidare studier.
Gruppinformation sker i samband med det individuella valet under mars månad men pga Covid-19 så blev det i år digital uppkoppling mot klasserna. Det är oklart hur många elever som deltog på grund av att SYV blev inbjuden av lärarna och agerade gäst på ett möte.
Resterande klasser fick endast informationen av sin mentor samt via SchoolSoft.
De elever som aktivt söker hjälp för vägledning får det av studie och yrkesvägledaren. Det sker ingen gruppinformation om branschen. Yrkeslärarna har god kännedom om sina branscher och ger kontinuerlig information till eleverna.
Elever som av olika skäl haft svårt att tillgodogöra sig utbildningen, till exempel på grund av en funktionsvariation, har fått studie- och yrkesvägledning som är anpassad efter deras behov. Den kontakten kommer oftast via EHT och lärare.
Utvärdering av studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledningen finns tillgänglig för alla med det är de som aktivt söker upp hjälpen eller av mentor, elevhälsan eller skolledning blir hänvisade till SYV som får det främsta stödet. Kompetensen om studie- och yrkesvägledningen finns tillgänglig på skolan men kan användas i högre utsträckning genom att på ett mer organiserat sätt gå ut i
samtliga klasser. Samarbetet med lärarna kan utvecklas genom avstämning av vad eleverna får till sig av arbetsmarknad och arbetslivet. På ett yrkesförberedande program ser SYV:s uppdrag något annorlunda ut än på ett teoretiskt program. Kunskap om yrken och bransch inom respektive inriktning sitter yrkeslärarna på. SYV:s uppdrag på yrkesförberedande blir mer snävt då det nästan uteslutande handlar om vägledning.
Eleverna får vid behov individuell studieplanering antingen genom att själv be om hjälpen eller på inrådan av vårdnadshavare, EHT och lärare.
SYV har goda kunskaper om vägledningsmodeller samt dess teorier. Svårigheten under detta läsår har varit att komma ut till klasserna.
Slutsatser
Ett aktivt deltagande av studie- och yrkesvägledare vid EHT arbetet finns men bör utvecklas genom att SYV deltar vid samtliga gemensamma EHT-tider för en bättre kontinuitet i
kvalitetsarbetet.
Även samverkan mellan yrkeslärare och SYV behöver utvecklas. SYV behöver få insyn i det vida uppdraget som yrkeslärarna ägnar sig åt för att på bästa sätt kunna komplettera med sin kompetens inom det snäva uppdraget.
SYV behöver hitta vägar fram för att nå ut till så många elever som möjligt. SYV bör involveras i planering inför temadagar för att kunna utnyttja dessa tillfällen för att träffa eleverna i samlad grupp. Detta är ett sätt att arbeta för att nå ut till alla såväl elever som lärare med lämplig information.
SYV upplever att det är svårt att komma ut med information till samtliga elever. Av sju klasser har enbart tre tackat ja till att SYV närvarar under mentorstid. Detta arbete behöver utvecklas till nästa läsår.
Normer och värden
I detta stycke analyseras skolans arbete med normer och värden, vilket vid sidan av
kunskapsuppdraget utgör grunden i skolans läroplan. Området angränsar också till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, ett arbete som redovisas i skolans ”Plan mot kränkande behandling”.
ORGANISERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN
I början av läsåret utvärderades vår plan mot kränkande behandling, under januari 2020 reviderades dokumentet av skolans rektor tillsammans med personalen. Planen gicks igenom och reviderades sedan tillsammans med elevrådet. Planen skrevs sedan under av rektor, skyddsombud, elevskyddsombud samt elevrådets ordförande. Planen har sedan gåtts igenom med samtliga klasser under klassråden.
I lokalerna, ibland även i klassrum, har skolan en heltidsanställd elevvärd och ett nära samarbete med Lugna Gatan för ökad trygghet. I vårt närområde ligger totalt 9 gymnasieskolor. Tillsammans delar vi på två värdar från Lugna gatan som cirkulerar i området.
I Planen mot diskriminering och kränkande behandling står det att samtliga på skolan ska arbeta för att ordningsreglerna efterlevs, eleverna är även ansvariga för att följa dessa.
Ordningsreglerna reviderades i samband med skolslut av personalgruppen och
skolledningen och reviderades och godkändes av elevrådet under höstterminens början.
Under sommaren skickades ordningsreglerna hem till samtliga nya elever i år 1 tillsammans med välkomstbrevet med uppgiften att tillsammans med vårdnadshavare läsa igenom dem.
Ordningsregler sitter även uppe i alla klassrum.
Personalen har arbetat aktivt med att agera snabbt och alltid skriva tillbudsanmälan när regler inte efterföljs och ledningen har genom tillbuden fått en bättre helhetsbild av elever som inte följer reglerna och vid behov kunnat agera genom samtal med elev,
vårdnadshavare och mentor.
I elevrådet har frågor om skolans värdegrund diskuterats, bearbetats och ventileras. Detta är något som även diskuteras på klassrådet tillsammans med mentorer. På klassrådet tas frågor om tex mobbning, trygghet, delaktighet och respekt upp. Detta arbete kan även med fördel utvecklas till kommande år. På lektionstid tas även denna typ av frågor upp i förekommande fall. Vi säkerställer att skolans värdegrund genomsyras i undervisningen genom att elever till exempel får möta texter där moraliska dilemman tas upp. Eleverna får anledning att diskutera och bearbeta sin inställning i olika frågor. Vi ser till att eleverna oftast får jobba i olika grupper för att skapa en gemenskap i klassen. Vi ser även till att hålla ordning och reda i klassrummet där vi reagerar mot kränkningar och diskriminering. Under årets gång har vi arbetat med att förbättra skolans ordningsregler. Detta är ett resultat av att vi önskar tydligare och enklare regler.
Bedömning av värdegrundsarbetet
Skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete. Respekten för allas lika värde genomsyrar verksamheten. Det handlar om allt ifrån förhållningssätt till konkreta åtgärder.
I en del att konkretisera och synliggöra vårt värdegrundsarbete har vi under läsåret 19/20 instiftat priser till eleverna utifrån värdeorden Ambition, Kraft och Glöd. Priserna delades ut för första gången i år vid skolavslutningen och studenten. För att få vinna ett eller flera av priserna behöver eleven/eleverna uppfylla vissa kriterier. Kriterierna är tätt kopplade till värdeorden och eleverna som vinner ett eller flera av priserna visar därmed att den lever upp till värdeordet/värdeorden. Detta för att skapa engagemang långsiktigt och prisa goda förebilder och representanter av värdeorden.
Enligt elevenkäten känner 82% sig trygga i skolan vilket är en ökning med 6% från
föregående år. Detta kan bero på att samverkan kring Lugna Gatans arbete under raster har följts upp bättre och oftare. Fastighetsvärden har även anlitat externa vaktar som
patrullerat under perioder. Skolans trygghetsvärd har nyttjats bättre. Han har ambulerat under lektioner i mycket större omfattning och mer systematiskt än tidigare. Elever har fångats upp snabbare och bättre.
Enligt samma enkät upplever 73% av eleverna att lärarna ingriper när någon blir illa behandlad vilket är en ökning med 8% från föregående år. Värdegrunden har diskuterats och bearbetats under den kollegiala mötestiden regelbundet under hela läsåret vilket har resulterat i att fler lärare uppmärksammar avvikelser, övertramp och dåligt uppförande i större utsträckning. Incidenter diskuteras och hanteras därefter av personal, elevhälsoteam och ledning.
66% anser att eleverna behandlar varandra på ett bra sätt vilket är en ökning med 3 % från föregående år.
73% trivs på skolan vilket är en minskning med 1% från föregående år. Minskningen må vara marginell men vi kan härleda minskningen till två faktorer som haft stor inverkan på trivseln. Det första är att skolans lokaler har varit i behov av renovering under en längre tid och elever har inte haft en trivsam fysisk skolmiljö. Detta har därför setts över och en renovering påbörjades i maj 2020 och ska vara klar till augusti 2020. Det andra är att alla inte har lika förutsättningar eftersom alla inte har varsin dator. Missnöjet över detta har påtalats flera gånger under hela läsåret av elever, föräldrar och elevråd. Därför kommer skolan göras om till en till en skola. Varje elev får en egen dator från och med hösten 2020.
UTVÄRDERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN
Eleverna får inflytande i värdegrundsarbetet genom elev- och klassråd, men detta är ett arbete som bör genomsyra i större utsträckning t.ex. via värdegrundsarbeten på mentorstiden. Även i samtal och dialog med skolledning, mentor och lärare får eleverna möjlighet att påverka och framföra önskemål. Personalen har även arbetat med värdegrundsarbetet på mötestid en dag i veckan. Detta är dock ett arbete som de i personalen som är inte arbetar på måndagar inte fått tagit del av vilket har gjort att de missat flera viktiga delar. Detta är något som vi behöver organisera bättre till nästa läsår.
För att alla elever ska känna sig trygga på skolan arbetar vi aktivt i undervisningen för att få eleverna att visa respekt och förståelse för andra. Att bygga relationer till eleverna är viktigt och har varit en stor del av personalens arbete. Genom detta framkommer elevernas attityder och åsikter kring värdegrundsfrågor. En plan fanns att under vårterminen gå på teater om
destruktiv manlighet och machokulturen samt att ha en klassdiskussion kopplat till detta.
Detta kunde endast genomföras med några klasser, då Covid-19 satte stopp för resterande.
Detta har varit en del av skolans förebyggande arbete med skolans värdegrund. En del av skolans arbete med att motverka könsstereotypa val har varit att göra personalen medveten om dessa normer, t.ex. genom föreläsningar av EHT, för att personal sedan ska kunna agera utifrån det i och utanför undervisning.
Alla som är anställda på skolan jobbar aktivt med värdegrundsarbetet då det är en oerhörd viktig del av verksamheten. Det vi skulle behöva utveckla är bland annat hur mentorstiderna används. Detta är en tid som kan utnyttjas mer till värdegrundsarbete med eleverna, exempelvis genom att ägna en mentorstid i månaden åt en aktivitet som rör normer och värderingar. Det goda samarbetet mellan skolans personal, ledning, trygghetsvärd, Campus Liljeholmen och närpolisen hoppas vi kan fortsätta då detta inneburit en ökad trygghet på skolan och utanför dess lokaler. Arbetet med att eleverna ska känna sig trygga kommer vi fortsätta arbeta aktivt med, likaså arbetet med att vidga elevernas syn på möjliga val i framtiden.
Sammanfattning och fokus framöver
Läsåret 19/20 har varit ett positivt läsår och vi har lyckats utveckla verksamheten i rätt riktning samt höjt våra resultat på flera håll, såsom fler elever med en fullständig gymnasieexamen, färre antal F samt minskad frånvaro.
Inför kommande läsår kommer vi fortsätta vårt arbete med att höja måluppfyllelsen och minska frånvaron. Genom att arbeta mer effektivt och mer strukturerat med vårt
tvålärarskap, skapa en mer tillgänglig lärmiljö samt genom ökad ämnesintegrering kan vi lyckas med det. Vi ska också fortsätta vårt arbete med att höja närvaron bland eleverna samt fortsätta öka tryggheten och studieron bland eleverna. Vi vill också fortsätta vår goda samverkan med branscher för att kunna fortsätta våra samarbeten på APL-platserna.
Läsåret 19/20 var ett annorlunda läsår med tanke på utbrottet av Covid-19-pandemin då vi snabbt fick ställa om från vanlig traditionell undervisning till fjärrundervisning på distans.
Vad vi kan se av våra resultat har detta inte påverkat elevernas måluppfyllelse, detta är nog mycket tack vare alla lärares förmåga att ställa om och anpassa sin undervisning till
fjärrundervisning. Många elever har till och med gynnats av att inte behöva komma till skolan samt att fjärrundervisningen ställer högre krav på tydlighet från lärarna. Det finns även en del negativa effekter av Covid-19. Flera elever blivit av med sina APL-platser på grund av arbetsbrist. Detta har synts särskilt inom hotell- och turismbranschen men även inom andra branscher.
Covid-19-pandemin har således inte enbart inneburit negativa konsekvenser för skolan. Vi har naturligtvis saknat att ha våra kollegor och elever på skolan men vi har också märkt att vi klarar omfattande omställningar med knappa medel. Vi går stärkta ur denna prövning och kommer till och med att plocka in flera bitar av fjärrundervisningen när den ordinarie undervisningen återupptas i augusti. Till exempel att låta allt material alltid även finnas digitalt för ökad tydlighet och tillgänglighet samt att behålla den täta kontakten mellan elev- lärare som uppstått i och med den ständiga uppkopplingen.
