Strategisk plan med budget 2019 samt plan

KILS KOMMUN

KF 2018-12-20 § 183

Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510

KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Strategisk plan 2019-2022 med budget 2019 samt plan 2020-2021

Innehållsförteckning

KIL PÅ RÄTT SPÅR! ... 2

SÅ STYR VI KILS KOMMUN ... 3

Några centrala begrepp ... 3

Vad målsätter och mäter vi i de olika perspektiven? ... 4

STRATEGISK STYRNING – KIL PÅ RÄTT SPÅR 2022 ... 4

VISIONEN ... 4

DE STRATEGISKA MÅLEN ...5

Det ekonomiska perspektivet ...5

Medborgarperspektivet ...5

Medarbetarperspektivet ... 6

Miljöperspektivet ... 7

Utvecklingsperspektivet ... 7

FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR 2019-2022 ... 9

SAMHÄLLSEKONOMIN ... 9

KOMMUNENS UTGÅNGSLÄGE ... 12

BUDGET 2019 OCH PLAN 2020-2021 ... 13

INVESTERINGSUTRYMME ... 15

RESURSFÖRDELNING TILL VERKSAMHETSOMRÅDEN 15

KIL PÅ RÄTT SPÅR!

När vi formulerar mål och ambitioner för hur vi vill se hur Kils kommun ska utvecklas gör vi det i form av en strategisk plan för mandatperioden 2019 - 2022, med budget för första året och plan för de två efterföljande. Med dessa längre perspektiv vill vi uppnå långsiktighet för planering av den kommunala verksamheten.

Vi har haft en mångårig period med positiv utveckling för kommunerna, hög tillväxt och kraftigt ökad skatteinkomstutveckling. Allt tyder nu på att vi går in i en period med betydligt svagare utveckling av skatteintäkter och statsbidrag.

Svårigheten att bilda regering efter valet och därmed osäkerhet kring statsbudgeten och synen på kommunsektorns behov förstärker känslan av osäkerhet.

Förutsättningarna för vår kommunala budget för 2019 bygger på

övergångsregeringens statsbudget. Även om flertalet politiska företrädare förespråkar höjda anslag till kommunsektorn, använder vi försiktighetsprincipen och de förutsättningar som den beslutade statsbudgeten ger.

Sammantaget innebär detta mindre resurstillskott för kommunens verksamheter för kommande år än vi varit vana vid. Satsningarna sker på områdena äldreomsorg, grundskola, LSS och socialpsykiatri. Budgeten innebär också satsning på området digitalisering för att stimulera användandet av ny teknik. Satsningarna möjliggörs genom att utnyttja intäktsutrymmet, aktivera en stor del av budgetposten strategisk reserv redan nu och genom sänkt resultatmål, nu till 1,7 %. För övriga

verksamheter innebär 2019 oförändrade verksamhetsanslag jämfört med innevarande år.

Med dessa förutsättningar behöver Kils kommun anpassa sina verksamheter till en period med svagare resursutveckling mot tidigare. Samtidigt delar vi denna situation med övriga kommunsverige. Förmågan att utveckla nya arbetssätt, använda ny teknik och att kunna ompröva hur vi gjort tidigare innehåller stor framgångspotential. Vi är övertygade om att det pågående LEAN-arbetet ger oss stora positiva möjligheter. Likaså att använda den fulla förmågan i den införda kommunstyrelseorganisationen, som bygger på helhetssyn och beslutskraft.

Våra strategiska mål beskriver den önskade färdriktningen för mandatperioden.

Kils kommun ska vara en trygg och attraktiv kommun att leva och bo i, samtidigt som vi ska vara en attraktiv arbetsgivare som ger medarbetare möjlighet att utveckla sig själva och verksamheten. Kil växer i en takt som är hållbar utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar och erbjuder

Karlstadsregionens bästa företagsklimat.

Georg Forsberg C Mikael Johansson S

SÅ STYR VI KILS KOMMUN

Kils kommuns sätt att styra är baserat på modellen ”balanserad styrning”.

Kils kommun styrs genom visionen samt strategiska mål inom perspektiven

Ekonomi, Medborgare, Medarbetare, Miljö och Utveckling. Vi har strategier för hur vi ska nå de strategiska målen. För att mäta uppfyllelsen av de strategiska målen har vi indikatorer. För varje indikator sätts ett operativt mål. Genom

handlingsplaner beskriver vi vad vi ska göra för att nå de operativa målen.

NÅGRA CENTRALA BEGREPP

Vision uttrycker vår vision om framtiden.

Perspektiv är viktiga fokusområden.

Strategiska mål, om vi når visionen, var kommer vi då att befinna oss inom respektive fokusområde? De strategiska målen har ett tidsperspektiv på 1-5 år.

Strategier är de kritiska framgångsfaktorerna för att nå de strategiska målen.

Indikatorer är måtten som indikerar vår strategiska styrning, det vill säga hur vi vet om de strategiska målen är på väg att uppfyllas. Till varje mått knyts ett mål, som kan beskrivas som operativt, och är det som ska uppnås inom 0-1 år.

Handlingsplaner beskriver hur planerna ser ut för att nå respektive operativt mål för indikatorerna.

VAD MÅLSÄTTER OCH MÄTER VI I DE OLIKA PERSPEKTIVEN?

I perspektivet ekonomi mäter vi hur kommunens finanser har utvecklats. Det är mått på kommunens finansiella ställning och lönsamhet, till exempel soliditet och resultat.

I perspektivet medborgare mäter vi hur vi uppfattas av våra kunder. Kundnöjdhet och marknadsandel är exempel på mått.

I perspektivet medarbetare mäter vi hur attraktiv kommunen är som arbetsplats.

Exempel på mål och mått är hur medarbetarna trivs, och hur de uppfattar sin arbetsmiljö. Ofta mäts det genom medarbetarundersökning och sjukfrånvaro.

I perspektivet miljö beskriver och mäter vi på vilket sätt kommunens utvecklas hållbart. Det kan vara ekologiska och sociala mål, till exempel att vi ska handla närproducerat och ekologiskt.

I perspektivet utveckling beskriver och mäter vi på vilket sätt vi vill att kommunen ska utvecklas. Det kan vara konkreta tillväxtmål, som antal invånare.

STRATEGISK STYRNING - KIL PÅ RÄTT SPÅR 2022

VISIONEN

DEN TRYGGA MÖTESPLATSEN, EN KRAFTKÄLLA FÖR UTVECKLING OCH VÄLMÅENDE

 Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss

 Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen

 Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv

 Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen

DEN FAMILJEVÄNLIGA OCH OMHÄNDERTAGANDE KOMMUNEN MED VALFRIHET

 Den mest familjevänliga kommunen i regionen

 Det bästa boendealternativet för alla åldrar

 Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid

 Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov

DE STRATEGISKA MÅLEN

DET EKONOMISKA PERSPEKTIVET

En ordnad ekonomi är en förutsättning för välfärd och kommunal verksamhet.

Det ekonomiska perspektivet är överordnat övriga perspektiv.

STRATEGISKT MÅL

 Soliditeten har ökat.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLET

 Vi har ett årligt ekonomiskt överskott som skapar utrymme för finansiering av reinvesteringar.

 Högsta möjliga kostnadstäckning via taxor och avgifter.

 All möjlig samordning som innebär kostnadsbesparingar och bibehållen kvalitet ska genomföras.

INDIKATORER

 Soliditet (soliditeten ska vid 2019 års utgång uppgå till minst 41,2 % exklusive samtliga pensionsförpliktelser och 10,6 % inklusive samtliga pensionsförpliktelser)

 Ekonomiskt resultat (det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 1,7

% av skattenettot, dock lägst 11,9 mkr)

 Andel i procent av reinvesteringar som finansierats med egna medel (reinvesteringar ska till 100 % finansieras med egna medel)

 Avgiftsfinansieringsgrad i olika verksamheter

MEDBORGARPERSPEKTIVET

Kils kommun är en trygg och attraktiv kommun att leva och bo i.

STRATEGISKA MÅL

 Kunder och medborgare är nöjda med den kommunala servicen.

 Vi har Karlstadsregionens bästa företagsklimat.

 Vi har underlättat för egenförsörjning.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN

 Dialogen med kunderna är aktiv och de får ett gott bemötande.

 Medborgarna vet vilken service och kvalitet de kan förvänta sig.

 De strategiska målen och kommunens värdegrund är kända för allmänheten.

 Vi erbjuder barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

 Vi arbetar aktivt med integration och mot utanförskap.

 Medborgare och kunder inbjuds till det årliga nationaldagsfirandet.

 Vi har förskolor och skolor kvar på landsbygden.

INDIKATORER

 Medborgarundersökning - medborgarnas nöjdhet med den kommunala servicen

 Medborgarundersökning - medborgarnas nöjdhet med inflytande

 Medborgarundersökning - kommunen som plats att leva och bo i

 Kundundersökningar i olika verksamheter

 Marknadsandel i skola och förskola

 Svenskt Näringsliv - ranking företagsklimat

MEDARBETARPERSPEKTIVET

Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsplats som ger medarbetare möjlighet att utveckla sig själva och verksamheten.

STRATEGISKT MÅL

 Medarbetarna är stolta över att arbeta i Kils kommun.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN

 Sjukfrånvaron bland kommunens anställda är lägre än riksgenomsnittet.

 Medarbetarna i Kil förstår sitt uppdrag och är goda ambassadörer.

 Ledarskapet i Kil bygger på tillit.

 Vi erbjuder attraktiva anställningsvillkor.

 Medarbetarna erbjuds önskad sysselsättningsgrad.

 Vi arbetar med delaktighet utifrån förändringskonceptet Lean.

INDIKATORER

 Sjukfrånvaro

 Medarbetarundersökning - medarbetarnas uppfattning om kommunen som arbetsplats

MILJÖPERSPEKTIVET

Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och kommande generationer.

STRATEGISKA MÅL

 Kil har inbjudande utemiljöer (ren-hälsosam-skräpfri miljö)

 Kils kommun prioriterar närproducerat, och ekologiskt, i möjligaste mån

 Kils kommun har ett utbyggt nät av gång- och cykelvägar.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN

 Vi handlar närproducerat, ekologiskt och miljövänligt.

 Vi har en inbjudande utemiljö med en ren och skräpfri miljö

INDIKATORER

 Andel ekologiska livsmedel

 Andel närproducerade livsmedel

UTVECKLINGSPERSPEKTIVET

Kil växer i en takt som är hållbar utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar. Befolkningen har ökat liksom antalet arbetstillfällen och antalet besökare.

STRATEGISKA MÅL

 Befolkningen har ökat.

 Antalet företag är fler.

 Antalet besökare i kommunen har ökat.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN

 I nära samarbete med civilsamhället skapar vi förutsättningar för delaktighet.

 Aktiv dialog med besöksnäringen i kommunen.

 Kil har god tillgång på planlagd mark för bostäder och verksamheter.

 Vi bygger en ny modern skola i Kils tätort.

 Vi skapar nya bostäder för äldre i Kils tätort, och på landsbygden.

 Vi erbjuder mångfald genom att öka antalet alternativa utförare av kommunal verksamhet, i första hand intraprenader.

 Kommunalskatten är oförändrad under mandatperioden.

INDIKATORER

 Antal invånare

 Antal företag eller arbetstillfällen

 Antal sålda tomter

 Antal färdigställda planer för bostäder och verksamheter

FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR 2019-2022

SAMHÄLLSEKONOMIN¹

REGERINGENS BEDÖMNING AV DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN

Världshandeln och industrikonjunkturen utvecklades enligt regeringen starkt under 2017, men har dämpats under 2018. Ökad sysselsättning, en alltjämt

expansiv penningpolitik i många länder och draghjälp från en expansiv amerikansk finanspolitik gör att man väntar en ökning på 3,8 procent för BNP i världen 2018.

Denna tillväxttakt bedöms i stort sett hålla i sig även 2019. De införda amerikanska tullarna och de motåtgärder som hittills införts väntas sammantaget endast få små direkta effekter på den globala tillväxten 2018 och 2019. Det råder dock stor osäkerhet om eventuella indirekta effekter och huruvida handelskonflikterna kommer att trappas upp ytterligare.

I Sverige är företagen optimistiska om konjunkturutsikterna, framförallt inom industrin. BNP-tillväxten förväntas bli något högre i år än 2017, men man bedömer att den mattas av något 2019, främst till följd av lägre bostadsinvesteringar och mindre bidrag från offentlig konsumtion än under föregående år. Ökningen av hushållens reala disponibelinkomster beräknas bli något lägre 2019.

Konsumtionstillväxten tror man dock inte ska dämpas då hushållen väntas dra ned på sitt historiskt sett höga sparande.

År 2018 prognostiserar regeringen att offentlig konsumtion ska öka i en takt som motsvarar genomsnittet sedan år 2000. Migrationsrelaterade utgifter väntas dock fortsätta minska kraftigt i kommunsektorn. Nästa år antas tillväxten i den

offentliga konsumtionen mattas av till följd av en dämpad skatteinkomstutveckling.

För kommunsektorns del antas även statsbidragen minska på grund av minskade migrationsutgifter, vilket dämpar konsumtionsutvecklingen ytterligare. Man påpekar att de särskilda principer som tillämpas vid utformningen av denna proposition sammantaget bedöms få en mindre effekt på statsbidragen 2019.

Flera indikatorer tyder enligt regeringen på förbättrade exportutsikter framöver.

Tillsammans med den jämförelsevis svaga kronan gör detta att exporten väntas öka i snabbare takt resterande delen av 2018 och 2019 än den gjort under första

halvåret 2018. Investeringarna beräknas fortsätta öka 2019 om än i långsammare takt än tidigare, men bostadsbyggandet utvecklas svagare.

Tabell 1. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i vårpropositionen

Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2017–2021

2017 2018 2019 2020 2021

BNP ¹⁾ 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5

Arbetade timmar ¹⁾

2,1 1,9 0,9 0,4 0,2

Arbetslöshet

2)

6,7 6,4 6,4 6,4 6,5

BNP-gap ³⁾ 0,8 1,4 1,3 0,5 0,0

Timlöner ⁴⁾ 2,3 2,6 3,0 3,2 3,3

KPIF,

årsgenomsnitt

2,0 2,1 2,0 1,9 2,0

Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500 47 300 48 400 Finansiellt

sparande i off.

sektor ⁵⁾

1,6 1,0 1,2 2,0 2,6

Konsoliderad bruttoskuld ⁵⁾

40,8 38,2 34,6 31,6 28,5

1) Kalenderkorrigerade 2) Procent av arbetskraften 3) Procent av potentiell BNP 4) Konjunkturlönestatistiken 5) Andel av BNP

Källa tabell 1: 2017 års vårproposition.

Regeringen anser att framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Den gynnsamma konjunkturutvecklingen under 2018 bedöms medföra att sysselsättningen fortsätter öka i relativt hög takt. Även arbetskraften fortsätter växa i relativt hög takt och sammantaget medför det att arbetslösheten väntas bli 6,4 procent.

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har ökat sedan 2013 och bedöms vara högre än normalt 2018 och 2019. Det ansträngda resursutnyttjandet har enligt regeringen ännu inte gjort något påtagligt avtryck i löneutvecklingen. Därmed, menar

regeringen, kan bristen på arbetskraft vara fortsatt hög en tid utan att det medför

någon större risk för överhettning. De årliga löneökningarna bedöms komma att vara jämförelsevis låga 2018 och 2019, givet konjunkturläget.

Under perioden januari till och med september 2018 uppgick inflationen mätt med KPIF i genomsnitt till omkring 2 procent. KPIF-inflationen väntas ligga kvar på denna nivå resterande del av 2018, vilket innebär att den är i linje med

Riksbankens inflationsmål för andra helåret i rad. KPIF-inflationen exklusive energi uppgick under januari–september till 1,4 procent. Ett högre

resursutnyttjande än normalt i Sverige och omvärlden talar enligt regeringen för att den underliggande inflationen kommer att stiga snabbare de kommande åren. Ett antal faktorer bidrar dock till at dämpa denna utveckling. Därför väntar regeringen att den underliggande inflationen, mätt med KPIF exklusive energi alltjämt

kommer att understiga 2 procent 2019.

REGERINGENS SKATTEUNDERLAGSPROGNOS

Enligt regeringen har det kommunala skatteunderlaget ökat relativt kraftigt de senaste åren, men tillväxten antas mattas av något framöver. Det förklaras främst av att tillväxten i lönesumman antas minska något under prognosperioden. Man påpekar också att underlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas av regelförändringar. År 2019 är den underliggande utvecklingen betydligt starkare än den faktiska, vilket beror på det förslag om sänkt skatt (höjda grundavdrag) för personer över 65 år som lämnas i propositionen. Detta minskar

skatteunderlagstillväxten 2019 med 0,5 procentenheter. Effekten på landstingens och kommunernas skatteintäkter föreslås regleras genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning.

Regeringens förutser betydligt snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL 2018–

2020. Det förklaras till stor del av att regeringen förutser större ökning av arbetade timmar, men innevarande år beror skillnaden på att regeringens prognos utgår från större ökning av sociala ersättningar och inkomst av näringsverksamhet.

Riksdagen ska besluta om budgeten den 12 december. Det kan inte uteslutas att riksdagen då antar en annan budget än övergångsbudgeten. En ny regering har dessutom möjlighet att när som helst under året ändra i budgeten, genom en s.k.

ändringsbudget. OBS! Osäkerheten om slutliga anslag i statens budget är därför mycket stor.

SLUTAVRÄKNING 2019

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2018 och 2019 uppgår till 4,0 procent respektive 3,5 procent, enligt Budgetpropositionen för 2019. SKL:s

prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2019 blir negativ och uppgår till -457 kronor per invånare den 1.11.2018.

Effekten av slutavräkning för 2019 har inte beaktats i förslag till budget för 2019.

KOMMUNENS UTGÅNGSLÄGE

BESVÄRLIGT LÄGE

Kommunen har haft goda resultat de senaste åren och ekonomin har gradvis stärkts. Under 2017 bidrog statsbidrag för flyktingmottagning som var högre än kostnaderna för verksamheten till ett starkt resultat som gjorde att årets

investeringar kunde finansieras utan att låneskulden ökade. Prognosen för 2018 pekar på ett starkt försämrat resultat, vilket beror på statsbidrag för

flyktingmottagning kraftigt minskat och anpassningar till en lägre intäktsnivå inte genomförts. Åtgärder skulle ha vidtagits redan hösten 2017.

Att arbeta med ständiga förbättringar är en viktig del i att utveckla den kommunala organisationen mot bibehållen kvalitet och kostnadseffektivare verksamhet. Men enbart detta arbete kommer inte att kunna tillgodose framtidens behov av kommunal service inom fler områden.

Digitaliseringen och användandet av ny teknik måste gå snabbare för att dels möta ökade krav, men också för att effektivisera och bibehålla kvalitet. Detta kommer att kräva anpassningar av den kommunala organisationen såväl internt som att samarbeten söks där ökad kostnadseffektivitet och kvalitet kan uppnås.

VÅGA TÄNKA NYTT

Kort sagt kommer det att krävas en organisation som är mer flexibel, men som också vågar utmana gamla sanningar.

Nya arbetsmetoder där dialog för att skapa samsyn om nuläge och förståelse för nödvändiga åtgärder kommer att behövas. Gamla arbetsmetoder torde inte vara gångbara för att lösa de komplexa framtidsutmaningar som kommunen står inför.

Några viktiga punkter som bör beaktas i det fortsatta arbetet:

• Främja regelbunden kommunikation på alla nivåer.

• Flytta beslutmandat ut i organisationen.

• Inse att det är svårt att förutsäga vad som gör en framgångsrik slutprodukt innan ens arbete är påbörjat.

• Inkluderande arbete med utvärdering i varje steg är nödvändigt för en bra slutprodukt.

• Förändringar i grundidén är välkommet genom hela processen.

VÅGA SATSA PÅ UTVECKLING

Kils kommun har under de gångna åtta åren gjort stora investeringar för att

förbättra och utveckla kommunen, investeringar som varit nödvändiga. Kommande period, med osäkra ekonomiska förutsättningar, så kommer utvecklingssatsningar fortsatt vara nödvändiga, men de måste övervägas och prövas mer ingående än vad som varit fallet i tidigare satsningar.

Ett nära samarbete i dessa avvägningsfrågor är nödvändigt. Att inte satsa något är inte lösningen.

BUDGET 2019 OCH PLAN 2020-2021

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

För att beräkna resultatbudget och plan har använts följande parametrar. För beräkning av skatteintäkter och generella bidrag har vi använt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos. Vi har antagit att skattesatsen är oförändrad, det vill säga 21,87 kronor per skattekrona, under planperioden. Antalet invånare har vi antagit uppgår till 11 970 personer för 2019, 11 990 för 2020 och 12 010 för 2021.

Som underlag för pensionskostnader har vi använt beräkning från KPA 2018-08- 21. Verksamhetens nettokostnader har för åren 2020 och 2021 räknats upp med SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV). PKV beräknas för 2020 till 3,2

% och för 2021 till 3,3 %.

RESULTATRÄKNING Budget 2019

Plan 2020

Plan 2021

Intäkter

Skatteintäkter, 21,87 kr/skkr* 536 936 551 973 573 500

Generella statsbidrag och utjämning* 172 283 169 305 168 666 Förändring kostnadsutjämning (preliminär)* 3 136 3 136 3 136

Mellankommunal kostnadsutjämning* 830 664 498

Välfärdsmiljarder, enl flyktingvariabler 3 003 3 003 3 003

Skattenetto 716 188 728 081 748 803

*effekt av skatteväxling kollektivtrafik

Kommungemensamma verksamhetskostnader och -intäkter

Pensioner -14 770 -14 227 -14 298

Fastighetsavgift/-skatt -420 -420 -420

Intäkt intern ränta 12 000 12 000 12 000

Summa kommungemensamma kostnader -3 190 -2 647 -2 718

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter 1 842 1 622 1 272

Borgensavgifter/räntetillägg, 0,25% 1 183 1 200 1 200

Finansiella kostnader på lån -7 260 -8 158 -8 698

Finansiell kostnad på pensionsskuld -586 -592 -944

Finansnetto -4 821 -5 928 -7 170

Strategisk reserv -1 500 -1 500 -1 500

Kostnadsminskning 3 000 6 000

Verksamheternas nettokostnader -694 783 -714 016 -731 579

Årets resultat 11 894 3 990 5 836

Resultat i % av skattenetto 1,7% 0,5% 0,8%

INVESTERINGSUTRYMME

Vår strategi för att öka soliditeten är att reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Utrymmet för egenfinansiering av reinvesteringar utgörs av summan av avskrivningar och årets resultat.

Utrymme för reinvesteringar 2019 2020 2021

Årets resultat 11 894 3 990 5 836

Avskrivningar 25 500 26 000 26 000

Totalt utrymme 37 394 29 990 31836

RESURSFÖRDELNING TILL VERKSAMHETSOMRÅDEN

Verksamhetsområde 2019 (tkr)

Politisk verksamhet 10 066

Fysisk och teknisk planering 1 579

Näringsliv och turism 2 202

Gator och vägar, parker och skog 27 403

Miljö och hälsa 1 893

Fritid och kultur 27 488

Förskola 80 179

Grundskola 168 195

Gymnasieskola 50 800

Vuxenutbildning 2 098

Äldreomsorg 151 000

LSS 54 798

Socialpsykiatri 9 663

Individ- och familjeomsorg 43 580

Flyktingmottagande 1 357

Arbetsmarknadsåtgärder 4 597

Vatten och avlopp samt slamsugning 0

Kommungemensamma verksamheter 45 348

Räddningstjänst och samhällsskydd 9 713

Kollektivtrafik och färdtjänst 2 810

Samverkansnämnden 539

Digitalisering 1 000

Summa totalt 694 783