Strategisk plan och budget

Strategisk plan och budget

2012–2014

del

1 »

^{strategisk plan}

1. Styrning av Region Gotland ... 4

1.1 Strategisk styrning » 1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform » 1.3 Analys av resultat och målupp- fyllelse » 1.4 Inriktning för mandat-/planeringsperioden » Region Gotlands styrkort » 1.5 Prioritering av re- surser och beslut om uppdrag 2. Planeringsförutsättningar för 2012–2014 ...12

2.1 Demografins påverkan på regionens verksamheter » 2.2 Samhällsekonomi och skatter » 2.3 Utdebite- ring » 2.4 Kommunalekonomisk utjämning » 2.5 Skatteintäkter » 2.6 Skatteintäkter och generella bidrag 2012–2014 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering ...20

3.1 Driftbudget » 3.2 Investeringar » 3.3 Finansiering » 3.4 Taxor och avgifter 4. Regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna ... 23

4.1 Regionens styrkort för mandatperioden » 4.2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv » 4.3 Kvittering av budgetramar för 2011 del

2 »

nämnder

/

förvaltningar Politikerorganisationen ...26

Regionstyrelsen/ledningskontoret ...28

Regionstyrelsen/serviceförvaltningen ...30

Byggnadsnämnden ... 32

Tekniska nämnden ...34

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...36

Kultur- och fritidsnämnden ...38

Barn- och utbildningsnämnden ... 40

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ...43

Socialnämnden ...46

Hälso- och sjukvårdsnämnden ...49

Patientnämndens styrkort ...51

Överförmyndarnämndens styrkort ... 52

del

3 »

ekonomisk översikt Resultatplan 2012–2014 ... 53

Finansieringsplan 2012–2014 ...54

Balansplan 2012–2014 ... 55

Finansieringsbudget 2012 ...56

Ramberäkning 2012 ...58

Ramberäkning 2012 per nämnd/förvaltning ... 61

Bilaga till ramberäkning 2012 ...62

Investeringsbudget 2012-2016 ...63

Tidplan 2012 Inlämningstider till ledningskontoret ... 68

Avstämningsmöten m m ... 68

Protokoll ... 69

Organisation 2012 ... 75

Vatten och avloppsutbyggnaden som pågår på Gotland är en stor investe- ring. Den är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart användande av det gotländska yt- och grundvattnet.

Rent vatten i kranen tar vi lätt för givet.

Rent vatten är livsviktigt.

Foto: Stig Hammarstedt.

gröna ägnat åt att tydliggöra våra politiska pri­

oriteringar och att göra strategiska vägval. Det handlar bland annat om att prioritera barn och ungdomar, satsa på det förebyggande arbetet och skapa en förtroendeingivande dialog i olika sammanhang.

Det första året har också präglats av en osä­

ker ekonomi och en internationell situation inom euroområdet som utvecklat sig mycket hastigt och skapat osäkerhet i hela Europa.

Konjunkturosäkerheten har även börjat mär­

kas på Gotland genom ett antal varsel inom industrisektorn. Vi kopplar nu greppet genom att tillsätta en jobbkommission som ska följa utvecklingen på Gotland noga och vid behov initiera insatser.

Det kortsiktiga greppet på regionens budget finns, men över tid behövs här ett mer genom­

gripande och samlat tag om hur Region Got­

land ska möta de kommande årens ekonomiska utmaningar . Det är ett nödvändigt grepp som vi måste ta för att säkra framtidens välfärd.

Vi måste också klara att prioritera och på vägen mot de politiska besluten, förklara våra prioriteringar för medborgarna. Och det ska vi göra utifrån sakliga grunder som handlar om demografiska förutsättningar och förändringar, kvalitetsmässiga aspekter och systematiska kostnadsjämförelser med andra regioner, lands­

ting och kommuner. Vi ska lyssna och inhämta medborgarnas uppfattning som sedan ska vägas in som en del i beslutsunderlaget.

Detta gör vi för att skapa en stabil ekono­

misk grund så att vi på lång sikt klarar välfärds­

åtagandet och samtidigt ser till att det finns utrymme för välriktade framtidssatsningar.

Budget 2012 kan sammanfattas på följande sätt:

Marginalerna är alltför små och de senaste åren har underskotten ökat i nämnderna . Det gäl­

ler att hålla budget och samtidigt klara spar­

betinget på 1 procent! Vi kan inte heller under nästa år räkna med något konjunkturstöd från regering och riksdag.

Det är vår utmaning att i det här läget påminna oss om all den goda service som vi erbjuder inom den offentligt finansierade verksamheten, alla de goda resultat vi uppnår och hela tiden hjälpas åt att se möjligheter och ta tillvara på kreativitet istället för att fastna i problemen.

Låt oss påminna oss om att vi nu prioriterar, inom en mycket snäv budget, t ex sommar­

styrelsens ordförande har ordet

jobben till ungdomar, HPV­vaccin (livmoder­

cancer)till flickor och ett ökat anhörigstöd. Vi ser också till att folkhögskolan i Fårösund kan fortsätta att utvecklas. Nytt för 2011 var det till­

fälle regionen får med att under festliga former tacka de medarbetare som arbetat 25 år i kom­

munen/regionen.

På investeringssidan har det som alltid varit att kraftigt prioritera bland alla önskemål. Inves­

teringar ökar behoven av medel för drift men kan också skapa förutsättningar för effektivi­

seringar och skapa mervärden i ett längre per­

spektiv. Där finns självklart VA­utbyggnaden med 50 miljoner, särskilt boende i Kattham­

marsvik med 37 mkr, resecentrum 44 mkr men också nya allvädersbanor på Gutavallen och första etappen av en ny sporthall. Vi gör också insatser för att underlätta för nyföretagandet.

Vi ska förbättra servicen gentemot företag men också för hela befolkningen. Donnerska huset är den fysiska plats där detta blir synligt.

Även förutsättningar för fler arbetstillfällen är viktiga och i det arbetet behövs gemensamma insatser mellan myndigheter, organisationer och region.

Många och stora utmaningar har vi, men vi har också bra förutsättningar att klara av dem och fortsatt utveckla Gotland!

Åke Svensson

Regionstyrelsens ordförande

del 1 » ^{strategisk plan}

1.1 Strategisk styrning

Styrning syftar till att få genomslag för de för­

troendevaldas viljeinriktning genom att klar­

göra vad regionens verksamheter förväntas åstadkomma inom den ekonomiska ram som föreligger och vilken riktning utveckling ska ske. I Region Gotland kommuniceras den poli­

tiska viljeinriktningen via vision och styrdoku­

ment. För att nå ut med de förtroendevaldas viljeinriktning koncentreras de viktigaste bud­

skapen i ett fåtal styrsignaler formulerade i ett ledningsverktyg: det balanserade styrkortet.

Styrprocess

Styrprocessen består av planering, uppföljning, analys och utveckling.

Planering

Planering innebär genomförande av nuläges­

analys och planering framåt.

Nulägesanalys görs genom att resultat från uppföljningar av olika slag samlas. Det kan vara verksamhetsuppföljningar, kund­ och med­

arbetarundersökningar, revisioner, rapporter mm. Nulägesanalys görs även genom omvärlds­

analys. Omvärldsanalysen syftar bland annat till att skapa handlingsberedskap inför alternativa framtidsscenarier.

Planeringen framåt görs utifrån den kunskap som samlats in. Det handlar om att identifiera utvecklingsbehov, prioritera med tydlig fokus, formulera mål – vad och varför och beskriva hur arbetet ska gå till, göra åtgärdsplaner, tid­

planer, avstämningsplaner och kommunika­

tionsplan samt att fördela ansvar och budget Uppföljning

Uppföljning innebär att mäta resultat, sam­

manställa data och statistik samt att samla information och kunskap. Uppföljningen ingår som en viktig del i regionens planerings­ och uppföljningssystem. Syftet är att ge en bedöm­

ning om beräknat utfall för de olika målen under löpande år. Detta för att ge beslutsfat­

tare på olika nivåer möjlighet att vidta lämpliga styråtgärder.

Uppföljning skall genomföras på två nivåer, dels inom respektive nämnd, dels mellan nämnd och regionledning. Uppföljningen föl­

jer den tidplan som fastställs i regionstyrelsen.

Analys och utveckling

Analys av resultaten innebär att jämföra och identifiera mönster, reflektera över orsak och samband, sammanfatta slutsatser och att åter­

koppla med beslut om åtgärder.

Utveckling innebär att med tillgängliga resurser aktivt förebygga, förändra och för­

bättra verksamheten med brukaren/kundens/

medborgarens bästa för ögonen.

Gotlands vision och varumärkesplattform Gotlands vision tar sikte på år 2025. Visionen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommunfullmäk­

tige i juni 2008 beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform.

Beslut om inriktning för planeringsperioden

Utifrån Gotlands vision, politiska priorite­

ringar, måluppfyllelse samt den genomförda analysen fastställs inriktningen för den kom­

mande planeringsperioden. Koncernens mål­

styrning sker enligt modellen balanserad styr­

ning, som utgår från fem olika perspektiv; sam­

hällsutveckling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi.

Nämnderna och enheterna upprättar egna styrkort och verksamhets­/åtgärdsplaner uti­

från koncernens gemensamma vision, mål och värderingar.

Prioritering av resurser och beslut om uppdrag

Utifrån beslut om inriktning för planerings­

perioden fördelas och omfördelas resurser till nämnderna. I samband med detta kan beslut fattas om särskilda uppdrag till nämnderna. För den ekonomiska planeringen upprättas en bud­

get i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investering­

arna görs en investeringsbudget för budgetåret och en inriktning för de kommande fyra åren.

1. Styrning

av Region

Gotland

Vision Gotland 2025

I juni 2008 fastställde kommunfullmäktige Vision Gotland 2025. Visionen kan samman­

fattas med: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust.

I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025:

»

Minst 65 000 invånare bor på Gotland.

»

Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet.

»

Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.

»

Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet.

»

Gotland är en världsledande öregion i miljö­ och klimatfrågor.

Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner – den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring

på utveckling av regionen. För att kunna upp­

fylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier.

Varumärket Gotland

Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Got­

land. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna utvecklingen. Önskvärt vore en positionsför­

flyttning i riktning mot ”året runt”.

Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områ­

den. Gotland som boendeö, näringslivs­ och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är ”Gotland – den magiska ön”. De kärnvärden som ska genom­

syra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt.

1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform

Gotland är

Östersjö regionens

mest kreativa och

magiska plats,

präglad av närhet,

hållbar tillväxt och

fylld av livslust.

1.3 Analys av resultat och måluppfyllelse

Resultatet och måluppfyllelsen analyseras i samband med årsredovisningar och delårsrap­

porter. Så här sammanfattades resultat och mål­

uppfyllelsen i 2011 års andra delårsrapport och månadsrapporten i september:

Allvarligt ekonomiskt läge

Inför året beräknades skatteintäkter och gene­

rella bidrag uppgå till 3 955 mkr, under året har nya prognoser visat att skatteintäkter och gene­

rella bidrag kommer att uppgå till 4 007 mkr (+52 mkr). Av dessa har 36 mkr använts för till­

läggsanslag till hälso­ och sjukvårdsnämnden.

Nettokostnadsökningen i perioden efter juste­

ringar är 2,8 procent, samma som föregående år. I oktober kom besked att diskonteringsrän­

tan för pensionsskulden sänks vilket innebär att skulden ökar. Detta påverkar det prognos­

tiserade resultatet negativt och prognosen för helåret är –27 mkr. Nämndernas avvikelse mot budget är –47 mkr. Endast ett fåtal nämnder har avsatt en buffert på 1 procent av budget.

Hög kvalitet och nöjda brukare men dyrare än i riket

Uppföljningen av målen i delårsrapporten visar att regionens verksamhet generellt har hög kva­

litet. Såväl brukarna som medborgarna är över­

lag nöjda enligt de undersökningar som har genomförts. Flera brukarundersökningar kom­

mer att genomföras under hösten vilket med­

för att aktuella mätetal kommer att redovisas i årsredovisningen. Verksamheten är i flera fall dyrare än motsvarande kommungrupp vid en kostnadsjämförelse vilket innebär att verksam­

heten borde kunna effektiviseras ytterligare.

Många verksamheter behöver arbeta med sina egna målbilder för tjänsternas kvalitet för att kunna visa hur resultatet ser ut.

Kompetensförsörjning är en utmaning Inom skolan kommer kravet på lärarlegitima­

tion bli en utmaning, både avseende nuvarande medarbetare och inför nyrekryteringar. Även andra verksamheter har svårrekryterade grup­

per som är på väg mot pensionsavgång.

En kartläggning av anmälningar inom arbetsmiljöområdet har gjorts i samband med delårsrapporten. De flesta förvaltningarna ana­

lyserar statistiken i ledningsgrupp, arbetsmiljö­

råd eller samverkansgrupp som en del i det sys­

tematiska arbetsmiljöarbetet.

En medarbetarenkät genomförs under hös­

ten 2011 och resultatet presenteras i årsredovis­

ningen.

1.4 Inriktning för

mandat-/planeringsperioden

Majoritetens prioriteringar

Den majoritet som tillträdde under hösten 2010 har i sin avsiktsförklaring framhävt fokus bland annat på förebyggande hälsoinsatser, per­

sonalpolitik, miljöfrågor och tillväxt.

Målstyrning med balanserat styrkort I Region Gotland används balanserat styrkort som verktyg för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styrkortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt vik­

tiga för att nå den gemensamma visionen.

Syftet är också att säkerställa att flera per­

spektiv på vad som skapar värde för regionen tas med i bedömningen. I Region Gotlands styrkort finns perspektiven för samhällsutveck­

ling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi.

God ekonomisk hushållning

Region Gotland ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hus­

hållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättel­

sen i årsredovisningen ska innehålla en utvärde­

ring av om målen för en god ekonomisk hus­

hållning har uppnåtts.

Inom ramen för regionens balanserade styr­

kort får anses att begreppet ”God ekonomisk hushållning” innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv – det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsper­

spektiv, samtidigt ska brukarna/kunderna upp­

leva att de får tjänster av god kvalitet, är infor­

merade, delaktiga och respektfullt bemötta.

Processerna ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetarna och ledarna ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar och slutli­

gen ska Gotland utvecklas i linje med visions­

målen.

Framgångsfaktorerna och mätetalen i ekono­

miperspektivet motsvarar de finansiella målen.

Region Gotlands styrkort

På följande sidor redovisas det balanserade styr­

kort för regionen som fullmäktige antagit att gälla för mandatperioden 2011–2015.

» samhällsutveckling

Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke.

Delmål för 2011–2015: Minst 59 000 bor på Gotland. » Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. » Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. » Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. » Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. Väl fungerande kommunikation och samarbete med

barn, elever och föräldrar. 1. Medborgarupplevelse (nöjd region­medborgar­inflytande index).

2. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. 2. Självupplevd hälsa. » Psykiskt välbefinnande. » Rökning. » Riskabel alkoholkonsum­

tion. » Övervikt och fetma. » Klamydiaförekomst. » Tonårsaborter.

3. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar. Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer.

3. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. » Kvinnors inkomster i förhål­

lande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna. » Andelen sysselsatta, an­

delen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjningsstöd, andelen långtidssjukskrivna. » Företagsklimat/­service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera. » Antal nystar­

tade företag. » BRP/capita

» Disponibel inkomst. » Företagande på landsbygden. » Innovationsindex.

4. Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning. Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund och ytvatten.

4. Vattenkvalitet (N­utsläpp från avlopp till Östersjön, tillgång till bra dricksvatten, skyd­

det för grundvattentillgångarna). » CO2 utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (till­

förda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning – cykling .» Miljö och klimatarbete – ran­

king placering.

5. Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling

genom internationalisering. 5. Andel boende på landsbygden + åldersstruktur. » Allmänna kommunikationer på ön.

» Företagande på landsbygden. » Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH). » Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. » Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande. » Innovationsindex.

6. Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån

olika gruppers behov. 6. Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. » Antal beslutade exploateringsav­

tal som möjliggör bostadsbyggande.

7. Främja trygghet och säkerhet. 7. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU­BRÅ, medborgarundersökning), krishante­

ringsförmåga (årlig MSB­enkät).

8. Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning.

8. Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymna­

siet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier.

9. Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och

aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning. 9. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. » Medborgarupplevelse (nöjd re­

gion­medborgar­inflytande index).

10. Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året 10. Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare – nationellt, internationellt) » Antalet destinationer (nationellt, internationellt) » Kapa­

citet och turtäthet – färjetrafik. » Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdelta­

gare, antal gästnätter koppade till möten (nationellt och internationellt perspektiv).

Region Gotlands styrkort, sidan 1 (3)

Antagits av fullmäktige för mandatperioden 2011–2015

» BRukaRe/kunDeR

Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. God tillgänglighet till Region Gotland –

snabb och korrekt service. 1. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). » Verksamhe­

terna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever att tjänsterna är tillgängliga.

2. Skapa goda relationer. 2. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).

3. Möjliggöra brukar­/kundmedverkan i plane­

ring, genomförande och uppföljning. 3. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).

4. Bedriva en systematisk synpunktshantering 4. Synpunktshantering – årlig lägesrapportering.

5. Definiera och kommunicera koncernens

tjänster. 5. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).

» pRocesseR

Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. Mäta, utvärdera samt jämföra med andra. 1. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggnings­

tider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). » Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. » Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a­priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting.

2. Satsa på verksamhetsutveckling –

bedriva systematiskt förbättringsarbete. 2. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggnings­

tider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). » Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. » Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a­priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. » Minst 70 poäng för område 7; verksamhetsutveck­

ling i kommunkompassen 2014. Kvalitetsprogrammet – årlig lägesrapportering.

3. Erbjuda snabb, korrekt service – effektiv

handläggning. 3. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggnings­

tider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). » Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet.

4. Utveckla styrprocessen för att möjliggöra

koncernstyrning där alla drar åt samma håll. 4. Utvärdering av koncernstyrningen genom årlig avstämning med förtroendevalda via RS och på tjänstemannasidan via KLG.

5. Samverka och utveckla gränssnitt med

brukaren/kundens bästa i centrum. 5. Gränssnitt – årlig lägesrapportering: förbättrade gränssnitt, gränssnitt som behöver förbättras.

6. Styra utvecklingen av IT utifrån

verksam heternas behov. 6. Styrning av IT utveckling ­årlig lägesrapportering; avstämning i Administrativa utskottet.

Region Gotlands styrkort, sidan 2 (3)

Antagits av fullmäktige för mandatperioden 2011–2015

» meDaRBetaRe och leDaRe

Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. Coachande ledare som skapar förutsätt­

ningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje.

1. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kre­

ativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, an­

ställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriär­

utveckling. » Årlig lägesrapport: Utbildning ”Coachande ledarskap”. » Årlig lägesrapport: Karri­

ärmöjligheter (nya chefer via ”Vägen till ledarskap”, specialisering, projektledarskap).

2. Ta tillvara på medarbetarnas

kreativitet och innovationer 2. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kre­

ativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, an­

ställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriär­

utveckling.

3. Stärka kompetensförsörjning

på kort och lång sikt. 3. Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. » Årlig lägesrapport:

Kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplaner mm).

4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. 4. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/le­

dare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karri­

ärutveckling. » Årlig redovisning av statistik som visar: löneläge, sjukfrånvaro, tillsvidareanställ­

ningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar, oönskade deltider, anmälningar RiTiSk (ris­

ker, tillbud, skador). » Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. » Årlig lägesrapport: Samma förmåner i anställningen oavsett förvaltning.

5. Möjliggöra karriärutveckling. 5. Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via ”Vägen till ledarskap”, specialisering, pro­

jektledarskap).

6. Säkra likabehandling. 6. Årliga lägesrapporter: Likabehandling (lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, et­

nisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck).

» ekonomi

Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. God ekonomisk hushållning. 1. Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden. » Skattefinan­

sierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. » Bibehålla soliditeten på minst 45 pro­

cent och sätta av för att trygga framtida pensioner. » Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket. » Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 procent av netto­

ramen. » Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

2. Kraftsamla så att samtliga

nämnder har ekonomiskbalans. 2. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

3. Fördela resurser utifrån demografi och nyck­

eltal (ex kvalitet och produktivitet). 3. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

4. Strategisk planering av investeringar. 4. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. » Investeringsplaneringen ska bli mer långsiktig. » Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

5. Styrning och kontroll av gemensamma resur­

ser (t ex lokaler, transporter, IT, tele). 5. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

Region Gotlands styrkort, sidan 3 (3)

Antagits av fullmäktige för mandatperioden 2011–2015

Den gemensamma värdegrunden samman fattas med förtroende, omtanke och delaktighet.

Styrningen utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform. Av verksam­

hetsidén framgår varför Region Gotland finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom regionen för att nå visionen. De grundläggande värderingarna ska vi alltid ha med oss i kontakter med andra människor och när vi utför vårt arbete – delaktighet, omtanke och förtroende.

För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i regionen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer.

Framgångsfaktorerna beskriver vad verksamhe­

ten måste vara bra på/lyckas med för att respek­

tive mål ska nås. Framgångsfaktorerna ska vara få och väl valda. De utgör områden som verk­

samheten bedömt är avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyck­

ats med sin framgångsfaktor förses varje fram­

gångsfaktor med mätetal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (mäte­

talets målnivå).

Målen, framgångsfaktorerna och mätetalen följs upp kontinuerligt årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads­ och delårsrap­

porter. Framgångsfaktorerna bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Region Gotlands verksamhetsidé

Verksamhetsidén talar om varför regionen finns till:

»

Ansvara för hälso­ och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd.

»

Erbjuda god offentlig service med tillgäng­

lighet, valfrihet och kvalitet som känne­

tecken.

»

Svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende.

»

Ansvara för hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet.

Region Gotlands grundläggande värderingar Den gemensamma värdegrunden sammanfat­

tas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var man befinner sig i organisationen.

Region Gotlands strategier för att nå visionen

Strategierna är viktiga vägval för att nå visio­

nen och ska genomsyra beslut och vägleda ställ­

ningstaganden för alla förvaltningar. Strate­

gierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Sex region­

övergripande strategier har fastställts som ska bidra till att nå visionen:

1. Vi agerar förebyggande för att möta fram­

tidens utmaningar.

2. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer.

3. Vi arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präg­

lad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald.

4. I det regionala utvecklingsarbetet har vi sär­

skilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat.

5. Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans.

6. Vi prioriterar barn och ungdomar.

Mål per perspektiv

Region Gotlands och alla verksamheters gemensamma mål för de fem perspektiven är:

»

Samhällsutveckling: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke.

»

Brukare/kunder upplever att de får tjäns­

ter av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.

»

Processerna ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting .

»

Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.

»

Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.

Samhällsutveckling

Samhällsutvecklingsperspektivet speglar dels regionens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels Region Gotlands ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna – de ekonomiska, sociala och miljömässiga – måste samspela. I det regionala utvecklings­

programmet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörj­

ningsmöjligheter och hållbar ekonomisk till­

växt. Gotland med sitt läge mitt i Östersjön ska vara den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovi­

sas sedan i de konkreta operativa programmen.

Region Gotlands övergripande mål för samhällsutvecklingsperspektivet är:

Gotland utvecklas i linje med visions- målen och har ett starkt varumärke.

I styrkortet har visionens övergripande mål bru­

tits ner till delmål för perioden fram till 2015:

»

Minst 59 000 bor på Gotland

»

Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt

»

Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen

»

Självskattad hälsa och psykiskt välbefin­

nande ligger över riksgenomsnittet

»

Miljö­ och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet

Brukare/kunder

Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som Region Gotland producerar. Kvali­

tet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och för­

väntningar.

Region Gotlands övergripande mål för brukar­/kundperspektivet är:

Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta

Processer

Brukare och kunder i Region Gotland ska få tjänster och varor av god kvalitet och till över­

enskommen kvalitetsnivå. Medborgare ska känna tillit till att regionen använder skatte­

medel varsamt och bedriver en så effektiv verk­

samhet som möjligt. För att säkerställa detta mäts produktivitet (utförd tjänst i förhållande till insatt resurs) och effektivitet (produktivitet i förhållande till målet), dvs görs rätt saker på rätt sätt.

Region Gotlands övergripande mål för processperspektivet är:

Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kom- muner och landsting

Medarbetare/ ledare

Värdegrunden i det personalpolitiska styrdo­

kumentet Vår syn på ledar­ och medarbetar­

skap i Gotlands kommun uttrycker övertygel­

sen om att alla människor kan och vill utveck­

las, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga.

Region Gotlands övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är:

Medarbetare/ledare trivs, är engage- rade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar

Ekonomi

Ekonomiperspektivet är i huvudsak ett finan­

siellt perspektiv som beskriver hur regionen ska bibehålla en stark ekonomi och uppfylla kra­

vet på god ekonomisk hushållning. De ekono­

miska resurserna finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsak­

liga målet för regionen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser använ­

das på rätt sätt. Ett visst överskott måste där­

för budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skul­

der och därmed, i förlängningen, sämre kom­

munal service.

Region Gotlands övergripande mål för ekonomiperspektivet är:

Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.

1.5 Prioritering av resurser och beslut om uppdrag

I samband med det årliga budgetarbetet förde­

las och omfördelas resurser för att uppnå den framtida inriktningen samt ges särskilda upp­

drag till nämnderna. Regionfullmäktige beslu­

tar i november varje år om ekonomiska ramar för nämnderna i form av dels en driftbudget, dels en investeringsbudget. Budgeten för de kommande åren redovisas i kommande avsnitt.

2.1 Demografins påverkan på regionens verksamheter

2. Planeringsför- utsättningar för perioden 2012–2014

Prognos för befolkningsförändringar 2012–

2014 jämfört med 2011 för olika åldersklasser redovisas i nedanstående tabell.

Av tabellen framgår att minskningen i åldersgruppen 16–18 år de närmaste åren är

För gruppen 20–64 år, normalt förvärvsar­

betande åldrar, kan vi de närmaste åren vänta oss en svag minskning och från och med 2014 en tilltagande minskning om nuvarande för­

utsättningar står sig. Den så kallade försörj­

ningskvoten, antalet äldre dividerat med anta­

let i förvärvsarbetande åldrar, kan då snabbt komma att öka.

Totalt beräknas antalet invånare i huvudsak oförändrat under perioden.

betydande och uppgår till nära 600 personer medan det i åldersgrupperna över 75 år endast sker mindre förändringar. Där kommer de större förändringarna först senare.

Enligt SCB

År 0–6 7–15 16–18 19–64 65–69 70–74 75–79 80–84 85–89 90–94 95–w S:a

2011 3 927 5 024 2 248 33 400 4 215 2 906 2 199 1 678 1 034 480 125 57 236

Diff

2012 6 16 –229 –171 82 181 31 9 19 5 2 9

2013 35 4 –389 –284 101 449 54 8 51 2 3 10

2014 117 48 –565 –479 125 580 176 48 53 –8 5 19

Indexerad befolkningsutveckling, fyra åldersklasser och totalt Gotland; index år 2010 = 1,0.

Källa: SCB befolkningsstatistik (Nov 09 LA).

Antalet invånare i åldersgruppen 65–79 år beräknas öka med ca 20 procent under de när­

maste fem åren. År 2022 är ökningen över 30 procent jämfört med år 2010. Först från och med år 2015 väntas ökningen av åldersgruppen

”äldre­äldre” (80 år och äldre) ta fart.

Den minskning av ungdomsgruppen, 0–19 år, som konstaterats under de senaste åren beräknas fortsätta till år 2015 då en svag ökning väntas inledas.

Prognos för befolkningsförändringar 2012–2014

Resursbehov för kommunala verksamheter fram till år 2025

Diagrammet ovan visar förändring av resurs­

behovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Underlaget utgörs av befolkningsprognos och räkenskapssamman­

drag från Region Gotland. I beräkningen har också som grund för prognosen hänsyn tagits till uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, vilka hämtats från ekonomirappor­

ten i maj 2010. Resursbehoven bygger därutö­

ver på följande förutsättningar:

»

Med totalt menas kostnader för egentlig verksamhet exklusive socialbidrag (affärs­

verksamhet etc. ingår inte).

»

Hälso­ och sjukvårdens utveckling utgår från befolkningsförändringen samt kost­

nadsvikter från skånedata för hälso­ och sjukvård.

»

Utveckling inom funktionshinderområdet förklaras av att vi fram till och med 2015 har antagit en extra volymtillväxt på 1 procent per år.

»

I övrigt bygger behovsframskrivningen på befolkningsutvecklingen i relevanta ålders­

grupper.

Kommentarer till utvecklingen enligt diagrammet:

Barnomsorgen och gymnasieskolan står för de största svängningarna de närmaste åren. Beho­

vet inom barnomsorgen ökar med 9 procent fram till år 2014. Inom grundskolan minskar behoven fram till år 2014 för att därefter börja öka igen. Behovet inom gymnasieskolan mins­

kar kraftigt fram till år 2017 för att därefter sakta börja öka.

Resursbehov inom funktionshinderområdet ökar fram till år 2017 för att därefter avta. Beho­

vet av äldreomsorg väntas öka under hela perio­

den – med cirka 20 procent under åren 2010–

2020 och med ytterligare 20 procent åren 2020–2025. Den senare ökningen beror på att antalet äldre­äldre ökar dramatiskt under åren 2015–2025.

Behovet av hälso- och sjukvård utgår från den demografiska förändringen samt kostnadsvik­

ter från skånedata för hälso­ och sjukvård. Det demografiska trycket är högre inom hälso­ och sjukvården än inom de kommunala verksamhe­

terna.

Enligt beräkningarna från Sveriges Kommu­

ner och Landsting väntas det totala resursbe­

hovet, utifrån demografiska faktorer, vara rela­

tivt oförändrat under hela prognosperioden.

Resursbehovet för de olika verksamheterna varierar dock i hög grad utifrån de demogra­

fiska faktorerna.

Förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting maj 2010.

Utifrån de förändringar som kommer att ske framöver i demografins sammansättning kommer krav ställas på att omfördelning och prioritering av resurser sker inom och mellan nämnder och verksam- heter. Detta kräver en ständigt pågående bevakning av förändringar i omvärlden och demografin. Det finns ett flertal omvärldsfaktorer som kommer att påverka inriktningen av behoven/verksamheterna, bland annat lagstiftningar, utjämningssystem, politiska prioriteringar samt eventuella förändringar i det kommunala uppdraget.

Regeringen presenterar en betydligt svagare utveckling av Sveriges ekonomi de närmaste åren. Den höga farten i svensk ekonomi mat­

tas nu betänkligt på grund av den allt svagare internationella utvecklingen. BNP beräknas öka med 4,1 (4,6) procent i år och med besked­

liga 1,3 (3,8) procent år 2012. Således en rätt dra­

matisk omsvängning jämfört med vårproposi­

tionens prognos.

Det är den svagare internationella utveck­

lingen med statsfinansiella problem och finan­

siell oro som gör att den svenska återhämt­

ningen tappar fart. Sverige är som bekant en

liten exportberoende ekonomi. Den svagare internationella efterfrågan leder till en svagare export och även till mindre behov av investe­

ringar. Hushållen som enligt tidigare progno­

ser skulle ta över och vara lite av dragloket i den svenska ekonomin väljer att fortsätta spara.

Den turbulenta situationen på de finansiella marknaderna med stora prisfall på aktier gör hushållen mer försiktiga. En faktor som gör att tillväxten blir så låg som 1,3 procent nästa år är att minskade lagerinvesteringar bidrar negativt med hela 0,9 procentenhet.

BNP, prognos 2011–2015, procentuell volymförändring

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Hushållens konsumtion 3,4 1,8 1,6 3,5 4,2 3,8

Offentlig konsumtion 2,5 0,8 0,1 0,4 0,6 0,6

Fasta bruttoinvesteringar 7,1 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5

Lager 2,1 0,6 –0,9 0,2 –0,1 0,0

Export 11,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5

Import 12,8 7,1 4,1 6,4 7,0 7,3

BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7

BNP kalenderkorr. 5,4 4,2 1,6 3,5 4,0 3,5

bidrag från Nettoexport 0,0 1,0 0,3 0,2 0,4 0,6

Även den offentliga konsumtionen beräknas öka i långsammare takt, 0,1 procent, jämfört med prognoserna i vårpropositionen (0,6 pro­

cent). En anledning är att regeringen nu bedö­

mer att kommunsektorn kommer att minska sin volym under 2012 med 0,4 procent. I våras gjordes bedömningen att kommunsektorns volym skulle öka med 0,6 procent år 2012.

Anledningen till den minskade volymutveck­

lingen anges vara utfasningen av konjunktur­

stödet samtidigt som skatteintäkterna inte beräknas öka i samma takt som enligt tidigare prognos.

Regeringen ser en paus i återhämtningen på arbetsmarknaden med en oförändrad syssel­

sättning och en viss ökning i arbetslösheten.

Arbetslösheten ökar till 7,8 procent år 2012 innan den återigen minskar något då återhämt­

ningen väntas komma igång igen hösten 2012.

Från år 2013 har regeringen lagt en betyd­

ligt högre ökningstakt i ekonomin, vilket för­

utsätter att den internationella utvecklingen förbättras något. Återhämtningen i omvärlden bedöms dock bli långsam och därmed blir det en lång period med lågt resursutnyttjande i Sve­

rige. Det finns fortfarande ett ”arbetsmarknads­

gap” år 2015 då arbetslösheten enligt bedöm­

ningen uppgår till 5,5 procent.

Detta leder i sin tur till förhållandevis låga löneökningar och låg inflation, vilket även innebär att riksbanken kan hålla en låg ränta.

2.2 Samhällsekonomi och skatter

Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2012

Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2011–2015

2010 2011 2012 2013 2014 2015

BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7

Arbetade timmar¹ 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9

Arbetslöshet² 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5

BNP-gap –3,9 –2,2 –3,6 –2,9 –1,6 –0,9

Timlöner³ 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3

KPI 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5

Finansiellt sparande⁴ –0,3 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3

Bruttoskuld^4ej 39,7 36,4 36,2 34,0 30,2 26,0

1Kalenderkorrigerade. ²Procent av arbetskraften. ³Konjunkturlönestatistiken. ⁴Andel av BNP.

Källa: 2012 års budgetproposition.

Regeringen bedömer att risken för denna

”osäkra” konjunkturprognos ligger på nedsi­

dan. Framförallt är risken att de statsfinansiella problemen förvärras och att den finansiella oron ökar och sprids till banksektorn. Sverige har en stor banksektor som kan bli indragen i en internationell finansiell kris, även om de

svenska bankerna inte har ”dåliga” krediter så hänger finansieringen ihop i hela banksektorn.

För att skapa utrymme för Sverige att klara en finansiell kris lägger regeringen en budget med ett stort överskott i det finansiella sparandet åren efter 2012.

Det kommunala skatteunderlaget Regeringens prognos

Regeringen räknar med att skatteunderlaget växer med 22,8 procent åren 2010–2015, se tabell. Ökningen 2011 beror främst på att antalet arbetade timmar i näringslivet beräk­

nas öka förhållandevis starkt. År 2012 väntas enligt regeringen tillväxten mattas till följd av inbromsningen i den ekonomiska återhämt­

ningen. Regeringen bedömer vidare att eko­

nomin därefter tar fart igen och för åren 2013–

2015 görs bedömningen att skatteunderlaget växer med 4–5 procent årligen, vilket motsva­

rar den genomsnittliga utvecklingen 2000–

2008.

Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010–2015

BP, sep 2011 2,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 22,8

SKL, aug 2011 2,1 2,8 3,3 3,8 4,5 4,4 22,9

ESV, jun 2011 2,4 2,7 4,1 4,4 4,1 4,2 24,1

VP, apr 2011 2,6 1,7 4,8 4,9 4,5 4,6 25,4

Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting.

Regeringens prognos för utvecklingen perio­

den 2010–2015 landar på en tiondels procent­

enhet mindre än den bedömning SKL gjorde i augusti (se cirkulär 11:34). Regeringens prog­

nos visar dock svagare utveckling än SKL:s år 2011 och högre ökningstakt 2014. Skillnaden i bedömning av år 2011 kan till stor del hänföras

till att regeringen förutser lägre löneöknings­

takt enligt nationalräkenskapernas definition.

Mot slutet av kalkylperioden visar regeringens prognos starkare sysselsättningsutveckling än SKL:s. Detta motverkas delvis av mindre löne­

ökningar.

2.3 Utdebitering

Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2012 till 33,10 procent (= procent av skatte­

underlaget). I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren 1971–2012. Den totala kommunala utdebiteringen 2012 varierar mellan kommunerna inom intervallet 28,89­

34,32 procent (inklusive landstingsskatt).

Total kommunal utdebitering i riket och Region Gotland 1971–2012 (exklusive avgift till församlingarna), %

År 2012 har preliminärt 72 (av 290) kommu­

ner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 93 mkr för Gotland. Den genomsnittliga kom­

munala utdebiteringen i Sverige 2012 är 31,60 procent. Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,5 procentenheter högre än genomsnit­

tet för riket.

Nuvarande version av system för kommunal­

ekonomisk utjämning gäller från och med 2005. Systemet innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. I systemet ingår ett nytt system för inkomstutjämning, en revide­

rad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag och regle­

ringspost. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga förutsätt­

ningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet.

Kommuner och landsting får ett inkomstut­

jämningsbidrag som beräknas utifrån skillna­

den mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kom­

muner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet.

Kommuner och landsting vars beskattnings­

bara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stäl­

let betala en särskild inkomstutjämningsav­

gift till staten. För bidragsberättigade kommu­

ner föreslås bidragen beräknas utifrån 95 pro­

cent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skatte­

satserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med 1991.

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs­ och kostnadsskillnader.

Systemet ska däremot inte utjämna för kost­

nader som beror på skillnader i vald service­

nivå, avgiftssättning och effektivitet. Systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls i huvudsak men med vissa ändringar, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.

I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna sum­

meras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting.

Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkost­

nad får ett kostnadsutjämningsbidrag.

Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.

Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kost­

nadsutjämning samt den del av bidragsminsk­

ningen till följd av de föreslagna förändring­

arna som överstiger 0,56 procent av kommu­

nens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag.

Särskilda införandebidrag gäller för åren 2005­2010. Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden till högst 0,08 procent av det upp­

räknade skatteunderlaget för kommuner res­

pektive 0,04 procent för landsting. Vidare till­

lämpas regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upp­

rätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen.

Från och med 2008 infördes en ny delmodell i kostnadsutjämningen, för utjämning av struk­

turellt betingade lönekostnadsskillnader.

Från och med 2008 avskaffades fastighets­

skatten och ersattes med en kommunal fastig­

hetsavgift. Denna avgift ska vara 6 000 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av tax­

eringsvärdet och 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxe­

ringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräk­

nas och knytas till inkomstbasbeloppet. Den ökade kommunala intäkten regleras vid infö­

randet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med 12  060 mkr. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodo­

räknas respektive kommun. (Revidering avse­

ende obebyggda tomter har skett 2010).

Utredningar som kan påverka ekonomin I april 2011 överlämnade Utjämningskommit­

tén sitt slutbetänkande, Likvärdiga förutsätt­

ningar – Översyn av den kommunala utjäm­

ningen (SOU 2011:39), till regeringen. Om förslagen genomförs innebär det ökade intäk­

ter för Region Gotland med ca 55 mkr år 2013.

Fullt genomfört (efter 6 år) innebär förslagen ökade intäkter för regionen med ca 79 mkr.

I september 2011 överlämnades slutbetän­

kandet Spara i goda tider – för en stabil kom­

munal verksamhet (SOU 2011:59), till reger­

ingen. Utredningen föreslår bland annat att kommuner och landsting ska ha möjlighet att sätta av medel till en resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag.

Vidare föreslår utredningen att kommuner och landsting ska sätta av medel till en cen­

tral kommunstabiliseringsfond som innebär en garanti om en lägsta utveckling av det kommu­

nala skatteunderlaget på 2,2 procent.

2.4 Kommunalekonomisk utjämning

2.5 Skatteintäkter

Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2012, (taxeringsåret 2011) beräknas enligt prog­

nosen (RSV oktober 2011) öka med 2,1 procent för riket. För Region Gotland ökar skatteun­

derlaget med 2,07 procent och beräknas uppgå till 87 969 290 skattekronor.

Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av novem­

ber månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget.

Statens utbetalning av kommunalskatteme­

del grundas på det senast kända skatteunder­

laget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräk­

nade ökningen av skatteunderlaget de efterföl­

jande åren till prognosåret. Den prognostise­

rade utvecklingen följs sedan upp och när det Intäkter av eget skatteunderlag 2012-2014, mkr

2011 2012 2013 2014

Uppräknat skatteunderlag 93 293 96 254 100 030

Beräknad förändring (%) 2,6 3,5 3,2 4,1

Fastställda uppräkningsfaktorer 2,3 3,3 – –

Utdebitering (%) 33,10 33,10 33,10 33,10

Skatteintäkt exkl slutavräkning 3 088 3 186 3 311

Slutavräkning (prognos) 48 13 - -

(Antal invånare på Gotland 1 november 2011 uppgår till 57 327)

slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreg­

lering.

Regeringen har i oktober 2011 fastställt upp­

räkningsfaktorer för 2011 och 2012. Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2010 räknas upp med 5,6 procent för att erhålla nivån för 2012.

Enligt en gemensam prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2011 ska skatteunderlaget för 2010 räknas upp med 6,1 procent för att erhålla nivån för år 2012. Enligt prognosen beräknas skatteunderlaget därefter öka 2013 och 2014 med 3,2 respektive 4,1 pro­

cent.

Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genomsnittet för riket kan kommunens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen:

2.6 Skatteintäkter och generella bidrag 2012–2014, mkr

Befolkning och skatteintäkter

Skatteintäkter och utjämningsbidrag påver­

kas i hög grad av antalet kommuninvånare.

Om det gäller ett större antal personer där åld­

rarna varierar är det rimligt att anta att intäkts­

förändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 71 tkr per invå­

nare för Gotland. Enligt Statistiska centralby­

rån ökade antalet invånare på Gotland med 58 personer år 2011 (nov–nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka 4 mkr. I skatte­

underlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genom­

snitt.

Befolkningsutvecklingen för riket beräk­

nas uppgå till cirka 0,7 procent per år de när­

maste åren. Om Gotland ökade befolkningen

i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 400 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland.

Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på 65 000 invå­

nare uppnås. Detta skulle innebära ökade skat­

teintäkter med cirka 35 mkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 550 mkr år 2025 jämfört med 2010.

Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i kommunens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt.