SVARSMALL
REVISORSEXAMEN Del I
November 2010
© Revisorsnämnden 2010
1. Bo-Boom AB – Svar
Deluppgift 1.1
a) Ja, ett företag kan byta från alternativregeln till huvudregeln. Detta är då fråga om byte av redovisningsprincip och ska hanteras i enlighet med RR 5 Byte av
redovisningsprincip. På bolagsnivå kommer intäkter och kostnader att redovisas löpande och resultatet kommer därigenom att redovisas vid en tidigare tidpunkt. Då Bo-Boom redan tillämpat successiv vinstavräkning i koncernen blir den enda redovisningsmässiga effekten på koncernnivå att det som tidigare redovisades som uppskjuten skatt nu blir aktuell skatt. Den huvudsakliga redovisningsmässiga effekten i de legala enheterna blir att det redovisade resultatet återspeglar den successiva vinstavräkningen, d v s intäkter och kostnader på respektive projekt redovisas löpande baserat på färdigställandegrad. Skattemässigt innebär det att beskattning av intäkter generellt kommer att ske vid en tidigare tidpunkt i de legala enheterna. Över tiden påverkas dock inte koncernens resultat. Summan av de redovisade resultaten under ett projekts livslängd blir desamma.
b) RR 10 (entreprenaduppdrag) behandlar inte omvänt byte av princip utan BFNAR 2003:3 (tjänsteuppdrag) får tolkas analogt. Företag kan byta från alternativregeln till huvudregeln, men inte tvärtom (BFNAR 2003:3 p 26). Detta förklaras av att
huvudregeln ger en bättre redovisning. Undantag kan dock göras om t ex verksamheten förändras så att det inte längre är praktiskt möjligt att tillämpa
huvudregeln eller om bolaget förvärvas av en koncern som tillämpar alternativregeln.
c) I byggsektorn tillämpas s k omvänd beskattning för att motverka undandragandet av mervärdesskatt. Omvänd beskattning innebär att förvärvaren av byggtjänsten blir skattskyldig i stället för den som tillhandahåller tjänsten. Förvärvaren faktureras utan moms och ska i gengäld beräkna utgående skatt på fakturabeloppet och redovisa detta belopp i sin skattedeklaration. Förutsatt full avdragsrätt kan förvärvaren samtidigt ansöka om återbetalning av samma skattebelopp som ingående skatt i sin deklaration (1 kap. 2 § p 4b-6 Mervärdesskattelagen). Reglerna gäller endast för omsättning mellan byggföretag och för tjänster med SNI-kod (Svensk Näringsindelning, SCB) 45 avseende fastighet, byggnad eller anläggning.
Deluppgift 1.2
a) Ja, det finns hinder eftersom det inte går att ändra bolagsordningen för att ta bort den särskilda vinstutdelningsbegränsningen (32 kap 15 § ABL). Det går att ändra
föremålet för verksamheten. Avsikten var dock att Bo-boom skulle kunna ta emot utdelning från den nya verksamheten varför Bo-boom bör hitta någon annan lösning, exempelvis att förvärva ett lagerbolag att användas för den nya verksamheten.
b) Stämman får endast besluta om utdelning av större belopp än vad styrelsen har föreslagit och godkänt om det finns en sådan skyldighet enligt bolagsordningen eller om utdelningen beslutas på yrkandet av en aktieägarminoritet som innehar minst en
tiondel av aktierna (18 kap 1 § samt 11 § ABL). I detta fall innehar aktieägaren 1/8 av aktierna, d v s mer än 10 % av aktierna, vilket innebär att han kan yrka på en högre utdelning. Bolagsstämman är inte skyldig att besluta om högre utdelning än 5 % av bolagets egna kapital, utdelningen får inte heller strida mot försiktighetsregeln.
c) Ja, aktieägare i bolag med högst 10 delägare har på begäran rätt till att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet i den omfattning det behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat (7 kap 36
§ ABL). Detta under förutsättning av det inte medför en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får ta del av uppgifterna. Det föreligger dock inga sådana indikationer varför aktieägaren har rätt att ta del av den efterfrågade
informationen.
Deluppgift 1.3
Mitt förslag till checklistan att användas innan anlitandet av nya underleverantörer omfattar följande exempel på kontroller:
• Kontroll av underentreprenörens innehav av F-skattsedel
• Kontroll av att underentreprenören är registrerad hos Skatteverket som arbetsgivare
• Kontroll av att underentreprenören är registrerad för moms
• Kontroll av aktuellt registreringsbevis
• Kontroll av identitet och av vem som äger underentreprenören
• Kontroll av att underentreprenören har erforderlig försäkring för sin personal
• Kontroll via kreditupplysningsföretag avseende bland annat kreditvärdighet, eventuella betalningsanmärkningar eller skulder till Kronofogdemyndigheten
• Kontroll av att underentreprenören har avlämnat sin årsredovisning i tid
• Inhämta referenser avseende tidigare utförda arbeten
Deluppgift 1.4
Beräkning av skatteskuld/-fordran vid brutet räkenskapsår som avslutas den 30 juni 2010:
Taxering 2010 tkr
Beräknad inkomstskatt för räkenskapsåret 2008/2009 10 450
Beräknad särskild löneskatt för räkenskapsåret 2008/2009 0
- Inbetald F-skatt under februari 2009 till januari 2010 (tolv terminer) -8 700
Beräknad skatteskuld taxering 2010 1 750
Taxering 2011
Beräknad inkomstskatt för räkenskapsåret 2009/2010 13 425
Beräknad särskild löneskatt för räkenskapsåret 2009/2010 550
- Inbetald F-skatt under februari 2010 till juni 2010 (fem terminer) -5 600
- Fyllnadsinbetalning i februari 2010 -5 000
Beräknad skatteskuld taxering 2011 3 375
Summa per den 30 juni 2010 5 125
Avgår särskild löneskatt -550
Skatteskuld per den 30 juni 2010 4 575
Observera att 4 575 tkr ska redovisas som skatteskuld. Särskild löneskatt, 550 tkr, redovisas inte som skatteskuld utan är en personalrelaterad kostnad. I balansräkningen redovisas särskild löneskatt som en upplupen kostnad (BFN U 91:3). (Enligt UFR 4 ska löneskatt inräknas i åtagandet i det fall ett pensionsåtagande kräver att bolaget erlägger särskild löneskatt.)
2. Kojasan AB – Svar
Deluppgift 2.1
a) Eftersom beslut om utdelning skett på stämman i mars 2010 så utgör
utdelningsbeloppet en skuld till aktieägarna per den 30 mars och fram till dess att den utbetalas till aktieägarna i april. Utdelningsbeloppet debiteras fritt eget kapital i Kojasan AB och krediteras kortfristiga skulder.
b) I de riktlinjer som styrelsen upprättar får det bestämmas att styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Med särskilda skäl avses undantagssituationer. I de fall styrelsen har utnyttjat möjligheten att frångå de fastställda riktlinjerna ska information om detta och om skälet till avvikelsen fogas till förslaget om riktlinjer till nästa årsstämma. (8 kap 53 § ABL samt RevR 8 Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare). Stämman kan inte ge ett allmänt
bemyndigande till styrelsen om att avvika från riktlinjerna genom att ändra ersättningsmodellen då de finner det önskvärt.
Deluppgift 2.2
a) Köparen ska redovisa hela anskaffningsutgiften, inklusive tilläggsköpeskillingen, till verkligt värde på förvärvsdagen. Detta innebär att det förväntade värdet av framtida tilläggsköpeskillingar ska beräknas. (Det finns i motsats till tidigare inte något krav på att betalningen ska vara trolig.)
b) En tilläggsköpeskilling i kontanter uppfyller definitionen av en finansiell skuld och omvärderas till verkligt värde varje balansdag. Eventuella förändringar redovisas i resultaträkningen. I praktiken innebär det att en ny beräkning görs vid varje bokslut baserad på aktuell information. En ökning av tilläggsköpeskillingen leder till en
kostnad och en minskning till en intäkt (IFRS 3 p 39). (Dessa förändringar redovisades tidigare mot goodwill i balansräkningen.)
c) Utgifterna för förvärvet är en ersättning för utförda tjänster och ska kostnadsföras i koncernen när de uppstår, d v s när tjänsterna erhålls (IFRS 3 p 53). I Kojasan AB, moderbolaget, ska dock alla utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet läggas till anskaffningsvärdet på de förvärvade aktierna i enlighet med kap 3-4 § ÅRL (RFR 2.3 6 A) som kräver aktivering.
Deluppgift 2.3
a) Jag förklarar för aktieägarna på stämman att information är ”väsentlig” ur ett redovisnings- och revisionsperspektiv ”om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna. Graden av väsentlighet beror på postens eller felets storlek och på omständigheterna kring utelämnandet eller felet. Väsentlighet är därför mer en fråga om en tröskelnivå än en grundläggande kvalitativ egenskap som informationen måste ha för att vara användbar. (IASBs Föreställningsram för utformning av finansiella rappporter)” Bedömningen av vad som är väsentligt är en fråga om professionellt omdöme.
Väsentlighet ska beaktas med avseende på årsredovisningen som helhet, individuella saldon och grupper av bokföringsposter samt tilläggsupplysningar. Väsentlighet mäts inte enbart i kvantitativa mått utan även i kvalitativa varför väsentlighet även kan påverkas av t ex krav enligt lagar och föreskrifter. Olika väsentlighetsnivåer kan därför tillämpas beroende av vilken aspekt av årsredovisningen som övervägs.
Vid planeringen används väsentlighetsnivån för att kunna effektivisera och fokusera granskningsåtgärderna till de poster där väsentliga felaktigheter skulle kunna uppstå.
Revisorn ska beakta väsentlighet när han eller hon ska bestämma
granskningsåtgärdernas karaktär, omfattning och förläggning i tiden samt vid bedömning av effekten av felaktiga uppgifter. Väsentlighet har alltså betydelse för vilka poster vi väljer att granska samt i vilken omfattning de granskas, t ex genom att styra storleken på urval. Revisorn ska även beakta risken för att många små fel tillsammans kan uppgå till ett väsentligt belopp. Under löpande år, likväl som i bokslutsgranskningen, omprövas valda väsentlighetskriterier med avseende på att de fortfarande är relevanta.
(RS 320 Väsentlighet vid revision, se bl a p 6 och 7.)
b) Per capsulam, som på latin betyder ungefär "per brev", är en beteckning på beslut som tas utan att medlemmarna i en styrelse eller motsvarande organ behöver kallas till sammanträde. Förslaget till beslut sänds ut via brev eller e-post, och besvaras på samma sätt. Per capsulam-beslut kan till exempel användas när medlemmarna inte kan eller inte hinner träffas. Styrelsen måste vid per capsulam-beslut vara enig, d v s styrelseledamot kan ej anmäla avvikande mening.
Konstituera = organisera, stifta. Vid första styrelsemötet efter årsstämman (oftast direkt efter) träffas styrelsemedlemmarna och konstituerar sig, d v s beslutar om rollerna inom styrelsen (utöver ordförande som utses av stämman), väljer sekreterare och utser firmatecknare. Det är också vanligt att styrelsens arbetsordning behandlas under det konstituerande styrelsemötet.
Deluppgift 2.4
a) Nej, av 10 § Revisorslagen framgår att om revisionsverksamhet utövas i ett aktiebolag får ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett naturligt samband
med revisionsverksamheten. Detta innebär att sidoverksamhet ej får bedrivas i ett sådant bolag (se även 25 § Revisorslagen.). Huvudregeln är att såväl kapitalförvaltning som fastighetsförvaltning utgör sidoverksamhet och därför normalt inte får bedrivas i det bolag i vilket revisionsverksamheten utövas. Om det huvudsakliga syftet med innehavet av fastigheten är att bedriva revisionsverksamheten i denna anses fastighetsförvaltningen inte vara sidoverksamhet varför de befintliga innehaven är tillåtna. Förvaltning av en hyresfastighet – inklusive upptagande av lån för förvärven – utgör sidoverksamhet och är inte tillåtet (RN D 46/09).
b) Ja, av 25 § Revisorslagen följer att en revisor inte får utöva sidoverksamhet om utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller om utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision. Oberoendet ska prövas mot analysmodellen i enlighet med Revisorslagen 21 §. Sidoverksamhet i form av omfattande affärsverksamhet utgör regelmässigt ett hot. Huruvida en revisor kan vara styrelseledamot i ett aktiebolag i vilken sidoverksamhet utövas ska prövas, dels i förhållande till det affärsintresse som revisorn får i det enskilda bolaget, dels till omfattningen och arten av bolagets verksamhet. I detta fall har jag inget betydande affärsmässigt intresse i bolaget eller betydande ekonomiska åtaganden eller risker varför jag kan inneha uppdraget som styrelseledamot i bolaget (RN F 6/09, se även EtikU 5).
