God folkhälsa är i hög grad beroende av en bra arbetsmiljö och en yttre miljö som inte är mer påverkad än vad natur och människor tål. I landstingets folk- hälsoarbete läggs stor vikt vid att arbeta med miljöfrågor, såväl när det gäller arbetsmiljön som den yttre miljön. Landstinget bedriver också ett ständigt arbete med riskhanteringsfrågor, inkluderande arbetsmiljö och yttre miljö, som en vik- tig del i det totala kvalitetsarbetet.
Landstingets egna verksamheter är omfattande och påverkar miljön på olika sätt. Kemiska produkter, andra produkter, material, energi och vatten används för att kunna driva verksamheterna. Vid tillverkning, transporter och användning av dessa produkter och material, samt vid produktion och distribution av energi och vatten påverkas miljön. Det är framförallt när produkterna använts och måste kasseras som den yttre miljön belastas. Sättet att hantera avfall och andra rester är avgörande för belastningens storlek.
MI L J Ö L E D N I N G
Landstingets arbete med yttre miljöfrågor är fastlagt i en miljöpolitisk lednings- plan för åren 1997-2001. Planen innehåller miljöpolicy och övergripande miljö- mål, som vägledning för hur det praktiska miljöarbetet ska bedrivas och fördju- pas inom landstingets produktionsenheter.
Den miljöpolitiska ledningsplanen följer modellen för ett miljöledningssys- tem enligt ISO 14001. Enligt denna modell ska enhetscheferna bl.a. se till att det finns rutiner för miljöansvar, miljöprogram och detaljerade miljömål. Varje enhet ska ha miljöhandledare och miljöombud och vid de stora enheterna ska det även finnas miljösamordnare.
Landstingets miljönätverk är ett forum inom landstinget med ansvar för bl.a.
övergripande planering och uppföljning av miljöarbetet. I nätverket deltar miljö- samordnare från de produktionsenheter där miljöfrågorna är av särskilt intresse, t.ex. sjukhusen.
Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling
Övrigt Beredskap Fastighetsunderhåll
IT Miljö Säkerhet Exempel:
Landstingets miljöpolicy
• All verksamhet ska bedrivas med största möjliga miljöhänsyn.
• All verksamhet ska uppfylla gällande miljölagar med god marginal.
• Målsättningen är att leverantörer och entreprenörer ska bedriva sin verksamhet på ett miljöanpassat sätt.
• All verksamhet ska ständigt förbättras för att minska miljö- belastningen och anpassningen till naturliga kretslopp.
Dessutom gäller att:
• Miljöpolicyn ska göras känd för alla anställda och förtroendevalda inom landstinget samt vara till- gänglig för allmänheten.
• Landstingets miljöarbete ska granskas och utvärderas genom miljörevision.
Kärnprocess Stödprocess
Landstingets verksamhet
Avfall
Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Energi
Vatten
Kemiska produkter Förbrukningsmaterial Transporter
MI L J Ö F A R L I G V E R K S A M H E T
För särskilt miljöfarliga verksamheter behövs tillstånd eller anmälan hos miljö- myndigheterna enligt Miljöbalken. Detta gäller för sjukhusen, Naturbruksgym- nasiets skoljordbruk (Järngården) och för landstingets energianläggningar.
För tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter ställs särskilda krav på egenkontrollen. Årligen ska en miljörapport lämnas till tillsynsmyndig- heten och avgifter betalas för myndigheternas prövning och tillsyn samt till miljöskade- och saneringsförsäkringar.
Lagen om transport av farligt gods innefattar bestämmelser om kemikalie- transporter. I slutet av 1999 har särskild uppmärksamhet ägnats åt att uppfylla kravet på säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods. Säkerhetsrådgivare ska finnas fr.o.m. den 1 januari 2000, bl.a. för vissa kemikalietransporter vid sjukhusen.
MI L J Ö K VA L I T E T S M Å L
Riksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål som ska uppnås i framtiden. Det övergripande målet är att arbeta för en hållbar utveckling för att bl.a. skydda människors hälsa. De nationella miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för varje samhällssektor i deras miljöarbete.
Landstinget i Östergötland har som verksamhetsutövare, anläggningsägare och ansvarig för folkhälsoarbetet en stor roll när det gäller att efterleva de natio- nella miljökvalitetsmålen. Det systematiska miljöarbetet och folkhälsoarbetet ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen.
MI L J Ö A R B E T E T 1 9 9 9
Landstinget i Östergötland är organiserat i självständiga produktionsenheter.
Dessa är av olika storlek. Oavsett storlek så ska produktionsenheterna följa den miljöpolitiska ledningsplanen.
I miljöredovisningen för 1999 ligger tyngdpunkten på att redovisa sjukvår- dens miljöarbete där såväl sjukhusen som vårdcentralerna är engagerade. Samt- liga enheter bedriver dock ett aktivt miljöarbete.
Folktandvården tillhör pionjärerna i landet när det gäller miljöåtgärder vid tandvårdskliniker. Flera av klinikerna benämns miljökliniker och Folktandvår- den har även genomfört intern miljörevision.
Miljöbalken
Från den 1 januari 1999 gäller miljö- balkens bestämmelser för landsting- ets verksamhet. Miljöbalken har ersatt 15 lagar inom miljöområdet, bl.a. miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och
renhållningslagen. Till miljöbalken finns flera förordningar och före- skrifter med detaljbestämmelser som måste följas av landstinget.
Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar ut- veckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillför- säkras en hälsosam och god miljö.
Miljöbalken reglerar inte bara särskilt miljöstörande verksamhet, utan den omfattar alla verksam- heter och åtgärder som kan ha någon betydelse för att uppnå miljöbalkens syfte och mål.
Miljöbalken gäller således all verksamhet inom landstinget.
PR O D U K T I O N S E N H E T E R N A S M I L J Ö A R B E T E U T V E C K L A S
Målet är att landstingets miljöpolitiska ledningsplan ska vara helt genomförd inom samtliga produktionsenheter vid utgången av år 2001. En genomförd enkätundersökning visar att det pågick ett omfattande miljöarbete inom de flesta enheterna vid utgången av 1999. Eftersom enheterna har olika förutsättningar har de kommit olika långt, inom olika delar av miljöarbetet. Under år 2000 kommer landstinget att genomföra intern miljörevision som stöd och hjälp för produktionsenheterna i deras miljöarbete.
Den grundutbildning av ca 350 miljöombud och ca 330 miljöhandledare som genomfördes under 1998 har fortsatt under 1999. 90 % av produktionsenheterna har nu miljöombud och 70 % har miljöhandledare. Intresset för att delta i de utbildnings- och informationsaktiviteter som landstinget anordnat centralt har varit stort.
Mer än 70 % av produktionsenheterna har informerat personalen om lands- tingets miljöpolicy och miljöarbete, vilket bedöms vara en positiv följd av miljö- handledarnas interna arbete.
Att genomföra en miljöutredning är ett första steg i systematiskt och aktivt miljöarbete inom produktionsenheterna. I egna miljöprogram med miljömål fast- lägger enheterna sedan hur miljöåtgärderna ska genomföras och prioriteras. Vid utgången av 1999 hade närmare 50 % av produktionsenheterna genomfört en miljöutredning och drygt 20 % hade även hunnit fastställa egna miljöprogram.
Inom flera enheter pågår arbetet med såväl miljöutredning som miljöprogram.
Vissa av de enheter som inte har något eget miljöprogram kan omfattas av över- gripande miljöprogram.
Mer än 75 % av produktionsenheterna har utarbetat miljörutiner och vid ca 20 % av enheterna pågår detta arbete. Ett stort antal av enheterna har tidigare, innan de genomfört miljöutredning och fastställt miljöprogram, infört rutiner för sitt miljöarbete. Detta förklaras bl.a. av landstingets aktiva arbete med miljöfrå- gor sedan 1970-talet. Det som nu genomförs innebär en anpassning till aktuella miljöledningssystem.
LA N D S T I N G E T S AV F A L L
Exempel på materialbalans för landstingets huvudverksamheter
Har miljöombud
Har miljö- handledare
Genomfört miljö- utbildning 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
JA NEJ
Produktionsenheter med miljöombud, miljöhandledare och genomförd miljöutbildning
Ja Pågår Nej
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
Produktionsenheter där samtliga informerats om landstingets miljöpolicy och miljöarbete
Ja Pågår Nej
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
Har ett eget miljöprogram Har infört miljörutiner
Produktionsenheter med eget miljöprogram/egna miljörutiner
Sjukvård Tandvård
Riskavfall Farligt avfall Konventionellt avfall Matavfall
Avloppsvatten Läkemedel
Sjukvårdsartiklar Kemiska produkter
Förpackningar Inventarier El, värme, vatten, mat
KÄ L L S O R T E R I N G
För sortering av avfall finns ett konkret och tidsbestämt mål enligt den miljöpo- litiska ledningsplanen. Rutiner för källsortering och återvinning av i första hand papper, well, kartong, glas, metaller och elektronik ska införas vid samtliga enheter inom landstinget. Rutinerna ska vara fullständigt genomförda senast år 2001.
97 % av samtliga produktionsenheter har redan idag rutiner för källsortering.
Av vårdcentralerna är det 94 % som sorterar avfallet. Förutsättningarna för att aktivt sortera avfallet varierar, bl.a. beroende på utrymme och utrustning. Flera vårdcentraler finns i mindre tätorter där det kan vara svårt att få lämna sorterade fraktioner till lämpliga insamlingssystem.
SJ U K H U S E N S AV F A L L
Vid Universitetssjukhuset i Linköping (US), Lasarettet i Motala (LiM), Vrinne- visjukhuset i Norrköping (ViN) och Hälso- och Sjukvården i Finspång (HSiF) produceras stora mängder avfall. Det brännbara avfallet som blir kvar efter källsortering transporteras till Gärstadverket i Linköping för energiåtervinning.
I tabellen redovisas dels hur stor mängd avfall som använts som bränsle, dels hur mycket papper, kartong, well och elektronikskrot som sorterats ut och gått till återvinning under åren 1997-99.
Avfall från sjukhusen åren 1997-99 (ton)
US LiM ViN
1997 1998 1999 1997 1998 1999 1997 1998 1999 Till avfalls-
förbränning 1108 1205 1276 227 241 244 413 428 412
Till återvinning
Papper, kartong, well 76 60 96 53,5 73,7 57,5 85,3 97,7 80,5
Elektronikskrot 2,1 8,6 12,7 1) 5,9 6,3 2,5 4,8 15,6
1)inte invägt
Förutsättningarna för att sortera och väga avfall har varierat vid de olika sjukhusen t.o.m. slutet av 1999. Ibland har sortering av avfall skett utan att kunna mätas.
Vid ViN har det skett sortering och invägning av ett flertal material under perioden 1997-1999. Exempelvis har 4,3 ton glas sorterats och återvunnits under 1999 mot 3,1 ton 1997 och 3,2 ton 1998.
Vid US har det under 1999 investerats i en ombyggnad för att underlätta aktiv insamling och sortering. En miljöstation (avfallsstation) och 33 miljörum (sorteringsrum) har byggts och togs i bruk under oktober 1999.
Vid HSiF har det inte skett någon sortering av avfall under 1999 på grund av ombyggnation av avfallsterminal och lastkaj.
Även vid LiM och ViN har källsorteringen av avfall ytterligare förbättrats under 1999.
Samtliga produktions-
enheter
Vårdcentraler 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
% JA NEJ
Andel som källsorterar avfall för återvinning
Papper Kartong Glas Plast Metall 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
Källsorterande vårdcentraler:
Andel som källsorterar olika material
MI L J Ö N Y C K E L T A L
Miljönyckeltalen ger ett mått på miljöarbetets effektivitet. Det är dock svårt att finna bra nyckel- tal som både speglar verkliga miljöproblem och som kan mätas och redovisas på ett rättvisande sätt. El-, värme- och vattenförbrukning är vanliga nyckeltal för att spegla miljöarbetet. Dessa nyckel- tal för sjukhusen redovisas per byggnadsyta och per vårdplats. Antalet vårddagar per vårdplats har satts till 300 för att underlätta jämförelser från år till år.
De nyckeltal som redovisas här ska ses som exempel från sjukhusen. De är i första hand av- sedda för jämförelse från år till år för en specifik verksamhet. Det går däremot inte att göra direkta jämförelser mellan sjukhusen eftersom det skiljer i organisation, verksamhet m.m.
IN K Ö P
Typen och mängden av produkter som används har stor betydelse för hur miljön belastas. I sjukvården används en stor mängd engångsartiklar av såväl hygieniska som medicinsk-tekniska skäl. Under 1999 förbrukades i sjukvården inom landstinget totalt drygt 3,6 miljoner engångsbägare, nästan 6 miljoner pappershandukar och ca 18 000 rullar torkpapper.
I landstinget förbrukades totalt 35,5 miljoner kopierings- och skrivpapper under 1999 mot 36,3 miljoner under 1998 och 31,5 miljoner papper under 1997.
TR A N S P O R T E R
Ett betydande transportarbete sker inom landsting- ets olika verksamheter. För att minska transporter- na arbetar landstinget med att samordna godstrans- porter och tjänsteresor.
IT-utvecklingen erbjuder nya möjligheter för kommunikation och videomöten. Detta utnyttjas alltmer av produktionsenheterna vilket bedöms minska resandet.
Under 1999 påbörjades ett projekt för att studera upphandlingen av landstingets transporter ur miljösynpunkt.
US ViN LiM HSiF
0 10 20 30 40 50 60
E l f ö r b r u k n i n g , M W h / v å rd p l a t s
1997 1998 1999
US ViN LiM HSiF
0 20 40 60 80 100 120 140 160
E l f ö r b r u k n i n g , k W h / m2 l o k a l y t a
1997 1998 1999
US ViN LiM HSiF
0 10 20 30 40 50 60 70 80
V ä r m e , M W h / v å rd p l a t s
1997 1998 1999
US ViN LiM HSiF
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
V ä r m e , k W h / m2 l o k a l y t a
1997 1998 1999
US ViN LiM HSiF
0 50 100 150 200 250 300 350 400
Va t t e n f ö r b r u k n i n g , m3/ v å rd p l a t s
1998 1999
1997
US ViN LiM HSiF
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2
Va t t e n f ö r b r u k n i n g , m3/ m2 l o k a l y t a
1998 1999
1997
EN E R G I
Under den senaste 10-årsperioden har mycket arbete lagts ner på att effektivise- ra och minska landstingets elförbrukning vilket är positivt ur miljösynpunkt.
Följande exempel är hämtat från Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN).
Bilden visar den faktiska elförbrukningen vid ViN under 1989-99 samt beräknad elförbrukning under samma tidsperiod om inga åtgärder hade vidtagits.
Elförbrukningen har i princip hållits konstant under perioden trots två utbyggnader 1991 och 1994 och en ökande elanvändning, bl.a. beroende på IT- utvecklingen. Under 1992 och 1993 utfördes stora energibesparande åtgärder på bl.a. ventilationssystemet vid ViN.
En energistudie påbörjades hösten 1999 i samarbete med Kompetenscentrum Energi vid Universitetet i Linköping. Studien syftar till att ytterligare effektivi- sera landstingets elanvändning.
SÄ R S K I L D A P R O J E K T
Under 1999 har det funnits ekonomiska medel till hel- eller delfinansiering av särskilda miljöprojekt. Bland dessa kan nämnas central och lokal utbildning av miljöhandledare och miljöombud, införskaffande av balpressar för källsorterat avfall och utsugningsutrustning för härdplast inom Folktandvården, kartlägg- ning av kvicksilver i avloppsbrunnar med hjälp av "kvicksilverhund", installa- tion av rörelsevakter i omklädningsrum och korridorer för att spara energi samt förbättrad hantering av fotokemikalier och elektronikskrot.
ÅR 2 0 0 0
Under år 2000 kommer intern miljörevision att genomföras som stöd och hjälp för produktionsenheterna i deras miljöarbete. Detta ger bl.a. miljönätverket och landstingets ledning en uppfattning om behoven av utbildning, information m.m. för att samtliga produktionsenheter till fullo ska efterleva den miljöpoli- tiska ledningsplanen.
Under år 2000 kommer strategi och arbetssätt att formuleras, för att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen. Sambandet mellan miljö och eko- nomi kommer också att fokuseras tydligare. Dessa verksamheter kommer att bedrivas i samarbete med andra landsting.
Flera informations- och utbildningsinsatser kommer att genomföras under år 2000. Exempelvis kommer Miljöbalkens regler att tas upp i olika sammanhang.
Miljöombud och miljöhandledare kommer att få uppföljande utbildning och information i seminarieform.
1989 1991 1993 1995 1997 1999 10000
12000 14000 16000 18000 20000 MWh
Beräknad elförbrukning utan åtgärder Verklig elförbrukning
Elförbrukning, Vrinnevisjukhuset
