Regional samordning av barns och ungas tillgång till kultur i förskolan och skolan, i Östergötland

april 2015

Annika Wallin, Blira Konsult

Lena Josefsson, Aspasia Talarakademin Annmari Kastrup, Actit Kommunikation www.regionostergotland.se

utredning av

Regional samordning av barns och

ungas tillgång till kultur i förskolan

och skolan, i Östergötland

Innehåll

1. Uppdrag och tillvägagångssätt sidan 3

2. Tidigare tankar om en regional kulturgaranti 5

3. Utredarnas slutsatser och förslag 7

4. Förslag på handlingsplan för fortsatt arbete 17

5. Förutsättningar – kulturen i regionen 18

6. Kulturen i Östergötlands förskolor och skolor 24

7. Resor till och från evenemang 31

Bilagor:

BILAGA 1 – ”Omvärldsbevakning – så gör andra”

BILAGA 2 – sammanställning statistik, intervjuade aktörer 15

BILAGA 3 – Lista på personer som har intervjuats eller på annat 16 sätt lämnat information till utredningen

BILAGA 4 – källförteckning över bakgrundsmaterial 18

BILAGA 5 – uppdragsbeskrivning 19

Texten i utredningen får gärna citeras men källa måste anges.

1. Uppdrag och tillvägagångssätt

Utredningen har gjorts på uppdrag av Region Östergötland. Den 1 januari 2015 bildade Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland en ny organisation – Region Östergötland. Regionen leder det regionala utvecklingsarbetet för att få en långsiktig och hållbar utveckling i regionen. Det handlar bland annat om att genomföra åtgärder inom sam- hällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, folkbildning, folkhälsa, kollektivtrafik och kultur. Det mest omfattande uppdraget är att erbjuda invånarna en bra hälso- och sjukvård.

1.1 Uppdrag

Utredarna ska undersöka hur regional samordning och samverkan med kommuner och regionala kulturinstitutioner kring barns och ungas tillgång till kultur i förskolan och grundskolan kan utvecklas i Östergötland. En övergripande fråga är om det finns

förutsättningar att implementera en östgötsk modell för regional kulturgaranti med gemensam finansiering. Regionen undrar också om det finns förutsättningar, önskemål och behov av andra typer av strategier och samordning och gemensam exponering av kulturutbud etc.

Enligt den offert som antagits av regionen ska utredarna genomföra:

- Dialog med tjänstemän och politiker i regionen och i 13 kommuner. I dialogen ska det finnas röster som representerar grundskolor, förskolor, kultur- och musikskolor. Syftet är att göra en inventering över hur kommunerna arbetar med frågan idag och vilka behov och möjligheter som finns.

- Intervjuer med minst tre institutioner med regionala uppdrag, och med minst fyra fria aktörer som är verksamma i länet och som vänder sig till barn och unga med sin verksamhet.

- Intervjua kollektivtrafiken om möjligheten att utveckla koncept kring gruppresor och biljettsystem.

- Lyfta fram exempel och konsekvenser från andra kommuner, regioner och länder i frågan, till exempel andra nordiska länder samt Storbritannien.

- Ta fram konkreta förslag på vad en utvecklad samverkan skulle kunna innebära, definieras, organiseras och finansieras.

- Se på vilket sätt en ökad regional samordning kan komplettera och samverka med den statliga satsningen på Skapande skola.

- Förtydliga kommunalt respektive regionalt ansvar och roller i en framtida utvecklad samverkan.

- Ta fram ett förslag på en handlingsplan för fortsatt arbete.

Utredarna ska använda sig av de utredningar inom området som tidigare gjorts inom Östsam.

Följande frågeställningar ska belysas i utredningen:

- Vilka resurser som används idag för kulturarrangemang i skolan?

- Vilka vinster/fördelar respektive faror/nackdelar finns det med en regional samverkan kring barns och ungas tillgång till professionell kultur?

- Vad innehåller samverkan? Vilka kulturformer och på vilket sätt?

- Vad ska ingå i samverkan och vilken är målgruppen?

- Hur kan kollektivtrafiken vara en del i en samverkan genom till exempel de biljettsystem som finns nu och hur de skulle kunna utvecklas för detta ändamål.

- Vilka risker finns det att satsningarna på att till exempel regional kulturgaranti och Skapande skola konkurrerar och undergräver varandras syften?

- Vilka resurser krävs? Och hur ska de finansieras?

- Hur ska det organiseras?

1.2 Utredare och referensgrupp

Utredningen har genomförts av konsulterna Annika Wallin, Blira Konsult AB, Lena Josefsson, Aspasia talarakademin och Annmari Kastrup, Actit Kommunikation.

Kontaktperson för utredningen har varit Maria Brusman som är kulturstrateg inom scenkonst på Region Östergötland. Till utredningen har en referensgrupp tillsatts. Gruppen har bestått av följande personer:

Anders Lorentzon, Teatercentrum

Christine Rishaug Hellman, Kulturskolechef Motala Katariiina Matthiessen, Östgötamusiken

Kathleen Ginyard, Kultursekreterare Norrköping

Kristina Holm Danielsson, Norrköpings symfoniorkester Linda Staaf, Kultursekreterare Söderköping

Maria Björkman, ung scen/öst

Maria Gullqvist, Kulturutvecklare på grundskola i Åtvidaberg Ulf Thörn, Riksteatern Östergötland

1.3 Genomförande

Arbetet med utredningen har pågått under perioden 13 januari till 21 april 2015. Utredarna har inledningsvis satt sig in i Region Östergötlands kulturpolitiska mål och hur kommunerna arbetar med kultur för barn och unga samt hur arrangörsgarantin fungerar.

För att få del av synpunkter och erfarenheter har representanter för olika grupper med ansvar för barns- och ungas kulturaktiviteter intervjuats. 13 intervjuer har genomförts med kulturutövare i Östergötland på regionens egna institutioner och i fria grupper. Två

dialogtillfällen har genomförts. Det första med representanter för regionens kommuner i form av chefer, rektorer och tjänstemän. Det andra dialogtillfället genomfördes med kulturombud från grundskolor och förskolor samt en bibliotekarie.

Utredarna har också kontaktat andra regioner, landsting och kommuner för att få exempel på befintliga kulturgarantier och sätt att samordna kultursatsningar för förskola och skola.

Utredarna har vidare intervjuat Östgötatrafiken. En förteckning över intervjuade, eller på annat sätt kontaktade, personer finns i bilaga 3.

Utredningen avslutas med förslag på hur en samordning och samverkan skulle kunna utvecklas i regionen. Där finns också en kostnadsöversikt och konsekvensbeskrivningar samt en handlingsplan för fortsatt arbete.

Under arbetets gång har utredarna träffat referensgruppen vid ett tillfälle för att redovisa resultat och diskutera olika frågeställningar.

2. Tidigare tankar om en regional kulturgaranti

Idén att införa en regional kulturgaranti har funnits länge i Östergötland. 2009 tog dåvarande Östsam och Linköpings och Norrköpings kommuner initiativ till en utredning om framtida organisering och inriktning för scenkonstinstitutionerna¹ i Östergötland. Utredningen gjordes av Sven Nilsson och fick namnet Spelplats Östergötland – en studie av scenkonsten och dess institutioner. I den finns ett förslag om att införa en kulturgaranti för barn och unga.

Utredaren tog sin utgångspunkt i Sörmlandsmodellen som den såg ut 2009 och föreslog en liknande lösning för Östergötland. Sörmlandsmodellen byggde då på en överenskommelse mellan landstinget och samtliga kommuner i länet. Ett utbud presenterades och utifrån skolornas önskemål samordnade det dåvarande Sörmlands Musik & Teater beställningar och turnéer. År 2009 garanterade modellen alla elever i förskoleklass till årskurs nio två

föreställningar per läsår.

Sörmlandsmodellen 2009 Antal elever: 36 000

Kommunens insats: 50 kr per elev och läsår (vårt tillägg: totalt 1,8 mrk) Landstingets insats 8,9 mkr (vårt tillägg: ca 247 kr/elev)

Utredaren översatte detta till Östergötland enligt följande beräkning:

Antal elever: 48 000

Kommunens insats: 80 kr per elev och läsår

Regionens insats: 7,8 mkr (vårt tillägg: ca 163 kr/elev) Kostnaderna för att ta fram utbudskatalog, turnéläggning med mera skulle tillkomma.

Utredaren Sven Nilsson föreslog att kulturgarantin skulle skapas genom att utveckla och förstärka den del av arrangörsgarantin som riktar sig till barn i förskola och skola. För att finansiera förslaget föreslog utredningen en omfördelning av resurser från institutionerna till arrangörsledet. Det förslaget avvisades med stor kraft av institutioner och huvudmän.

2.1 Arbetsgrupp och idéskiss

På regionförbundet Östsams initiativ tillsattes en arbetsgrupp hösten 2010. Gruppen bestod av representanter från Riksteatern Östergötland, Östgötamusiken, Söderköpings kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, ung scen/öst och Östsam. Uppgiften var att granska förutsättningarna för en regionövergripande kulturgaranti. Arbetet i gruppen avslutades i maj 2011 med en idéskiss. Visionen i idéskissen formulerades som att alla barn och ungdomar i Östergötland ska nås av ett brett och tillgängligt kulturutbud med hög konstnärlig kvalitet.

Garantin ska omfatta barn från 3 år till åk 9 och ska omfatta minst två professionella kulturevenemang per läsår. I idéskissen förslås ett gemensamt ekonomiskt ansvar från regionen och kommunerna men förskolor och skolor ska aldrig se prislappen för

1 Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken och Vadstena-Akademien.

Läs mer om Sörmlandsmodellen i bilagan ”Omvärldsbevakning – så gör andra”.

evenemanget. Arbetsgruppen påpekade också att det är av yttersta vikt att redan befintliga strukturer upprätthålls och att kommunernas nuvarande verksamhet inte försämras. En av slutsatserna var att en fördjupad utredning och inventering behövde göras.

2.2 Modell nämns i första kulturplanen

I Östergötlands första kulturplan som omfattar 2012-2014 finns starka formuleringar om att regionens kulturliv ska komma alla till del och att barn och unga är ett prioriterat område. I planen framgår också att det regionala samarbetet kring hur barn och unga får tillgång till kultur och kulturupplevelser behöver ses över. Det står: ”Genom en gemensam regional satsning mellan kommuner, institutioner och andra aktörer kan en modell tas fram som garanterar att alla barn och ungdomar ges samma möjligheter till en minimi-nivå av professionella kulturupplevelser, oavsett bostadsort, vilken skola de går på eller vilken kulturell och social bakgrund de har.” (Kulturplanen är förlängd till och med 2015. Läs mer om den och kulturen i regionen i kapitel 5).

3. Utredarnas slutsatser och förslag

Utredarna konstaterar att det idag finns betydande skillnader i tillgången till kultur i förskolor och skolor i Östergötland. Organisationen kring kultur i förskolan och skolan skiljer sig väsentligt mellan kommunerna. Större kommuner har tjänstemän med särskilt ansvar för kultur och/eller kultur i skolan medan den minsta kommunen saknar kulturförvaltning. Även kommunernas ekonomiska åtaganden på kulturområdet varierar stort och kulturutbudet ser olika ut. Utöver de fria grupperna finns kulturinstitutioner med bland annat teater-, musik- eller museiverksamhet i några av kommunerna. I regionen finns också Dans i Öst som är under utveckling.

Fem av tretton kommuner erbjuder en kulturgaranti till barn förskolor och skolor.

Ytterligare en kommun säger sig ha en kulturgaranti men den bygger på att förskolor och skolor själva finansierar kulturupplevelserna. Därutöver har tre kommuner planer på att införa en kulturgaranti av något slag.

Tolv av de tretton kommunerna har verksamhet inom Skapande skola. Dessa statliga medel ger ett väsentligt bidrag till kulturverksamheten på enskilda grundskolor² i regionen.

Förskolorna omfattas inte av Skapande skola.

3.1 Förordar regional kulturgaranti

Region Östergötland har en uttalad och beslutad ambition att erbjuda ett likvärdigt och jämlikt utbud av kultur till alla barn och unga i regionen. Utredarna menar att Region Östergötland bör införa en regional kulturgaranti för att kunna leva upp till detta. De förslag som vi lägger bygger på ömsesidiga åtaganden och delat ansvar mellan kommunerna och regionen.

Den starkt uttalade ambitionen från regionen, om en regional samverkan, kan kollidera med kommunernas vilja att slå vakt om den egna verksamheten. Frågor där det kan finnas olika intressen och ambitioner är till exempel:

- vilken ska den gemensamma nivån vara

- innebär ett gemensamt åtagande att det blir mindre resurser till kommunens egen verksamhet

- minskar inflytandet om regionen får ett större uppdrag

- påverkas institutionernas verksamhet och uppdrag av ett eventuellt större utrymme för de fria grupperna

Mot bakgrund av detta har vi valt att presentera tre förslag.

Det första förslaget kallar vi Stora Östgötamodellen. I den beslutar kommunerna och regionen om en gemensam organisation och om gemensam finansiering. Den stora modellen omfattar barn och unga 3-15 år (åk 9) och ska garantera två kulturupplevelser per läsår.

Modellen kan byggas upp successivt och kan när som helst stoppas.

Det andra förslaget kallar vi Lilla Östgötamodellen. I den beslutar kommunerna och regionen om samordning men regionen tar hela kostnaden. Kommunen bidrar genom att avsätta tid för sina tjänstemän för samordningen. Även den lilla modellen omfattar förskolan

2 Kulturrådet fördelar årligen bidrag till grundskolan för att öka elevernas möjligheter att möta professionell konst och kultur. Statsbidraget har funnits sedan 2008 och har successivt utökats till att omfatta grundskolans alla årskurser samt förskoleklass.

och grundskolan men garanterar enbart en kulturupplevelse i förskolan och en per stadium i grundskolan. I den Lilla Östgötamodellen utgör de stora kulturinstitutionerna ryggraden. Som ett komplement föreslår vi att den lilla modellen kompletteras med ett utökat arrangörsstöd för barnkulturen, för att främja de fria gruppernas verksamhet.

Det tredje förslaget kallar vi Lightmodellen – ett första steg i rätt riktning. Inom den modellen erbjuds inga kulturaktiviteter till barn i förskola och skola. Istället innebär modellen att regionen satsar på att bygga upp en kunskapsbank om kultur i förskola och skola.

Kunskapsbanken får formen av ett kansli där kompetens samlas.

Elever i friskolor

Elever i friskolor bör omfattas av kulturgarantin. Alla elever i regionen ska ha samma grundläggande förutsättningar att få tillgång till kulturupplevelser. Det bör vara den enskilda friskolan som avgör om den vill ta del av kulturgarantin eller inte.

3.2 Stora Östgötamodellen

Den Stora Östgötamodellen liknar Blekingemodellen och

Sörmlandsmodellen i sin utformning. Utgångspunkten är att barn och unga i Östergötland ska erbjudas ett likvärdigt utbud av god kvalitet och av olika kulturyttringar. Utbudet samordnas i regionen och varje förskola och skola tar ansvar för kulturen genom att utse kulturombud. Kommun och region delar på kostnaderna. Vi föreslår att:

 Barn och unga i förskola och grundskola (från 3 års ålder till åk 9) garanteras två professionella konstartsupplevelser per läsår.

 Konstarterna som garantin omfattar är bildkonst, teater, dans och livemusik. Förskolan och skolan är viktiga resurser för att introducera barn och unga i kulturlivet. Av

tradition får barn och unga, i flera av Östergötlands kommuner, främst tillgång till teater och musik i förskolan och skolan. För att vidga perspektivet bör kulturgarantin även omfatta dans och bildkonst. Professionell dans och professionell bildkonst (målningar, fotografi) är konstformer som många barn och unga aldrig kommer i kontakt med på sin fritid.

 Utbudet ska vara professionellt och varierat. Barn och unga ska få möta kultur på scenen men också i mindre föreställningar på förskolan eller skolan.

 Samtliga kommuner i Östergötland ska ingå i kulturgarantin. Att ansluta sig till modellen innebär att kommunerna åtar sig att köpa kulturupplevelser för 130 kr per barn inom modellen, och att sprida information till förskolorna och skolorna och uppmana dem att delta. (130 kronor speglar den summa som kommunerna i Blekingemodellen betalar för två scenkonstupplevelser per barn och läsår.)

Läs mer om Blekingemodellen och Sörmlandsmodellen i bilagan ”Omvärldsbevakning – så gör andra”.

 Regionen åtar sig att subventionera konstartupplevelserna med 170 kr per barn och läsår. (Summan på 130 + 170 kr motsvarar den totala kostnaden för inköp av två scenkonstföreställningar per barn och läsår inom Sörmlandsmodellen).

 Ett kansli för kulturgarantin byggs upp (se avsnitt nedan om administration)

 Varje kommun ska utse en kultursamordnare som ska samarbeta med kansliet för kulturgaranti. Vidare bör varje kommun utse en representant till en referensgrupp för utbudet.

 Förskolorna och skolorna i regionen utser kulturombud som får lämna in första- och andrahandsval till samordnaren som i sin tur har kontakt med kansliet. Kulturombuden ska också presentera föreställningar på förskolorna och skolorna och vara ansvariga för de praktiska arrangemangen kring föreställningarna i sina respektive verksamheter.

Kostnadsberäkning Stora Östgötamodellen

I Östergötlands skolor finns cirka 64 000 elever i åldrarna 3-15 år³. Total kostnad för modellen per år: 64 000 x 300 = 19 200 000 kr Kostnad för regionen: 64 000 x 170 = 10 880 000 kr

Kostnad för respektive kommun: antal barn i åldrarna 3 år - åk 9 x 130 kr Totalt för kommunerna tillsammans: 8 320 00 kr

Kostnader tillkommer för kansli. Generellt brukar en tjänst kosta mellan 800 000 kronor och 1 000 000 kronor per år. Detta är en totalkostnad som även omfattar lokaler och kringservice.

Vi räknar med att kansliet i den Stora Östgötamodellen kräver tre tjänster.

Fördelar med den stora modellen

 Alla barn och unga i Östergötland får tillgång till kultur under förskole- och grundskoletiden. Den skillnad som idag finns mellan olika kommuner utjämnas.

 Kulturen får en starkare ställning i barns och ungas utbildning. Med den Stora Östgötamodellen kommer barn och unga i Östergötland att ha fått 26 konstarts- upplevelser under sin förskole- och skoltid.

 Östergötland blir en stark kulturregion.

 Kulturlivet i Östergötland får ökade möjligheter till finansiering.

 Eftersom turnéläggningen sker centralt via kansliet och kommunala samordnare, och konstartsupplevelserna bokas in på förskolor och skolor ökar sannolikheten för att garantin utnyttjas.

 Stora administrativa vinster av samordningen eftersom varje kommun inte behöver bygga upp egen administration.

 Modellen bygger på köp av stora kvantiteter av kulturupplevelser, och samordnad

3 Årets (2015) siffror från SCB visar att det finns 64 000 barn i Östergötland i åldrarna 3 till och med 15 år, med avrundning uppåt (Östergötland har befolkningsökning). SCB:s siffra på antalet barn stämmer väl med de uppgifter vi har fått från respektive kommun i Östergötland.

turnéläggning, vilket ger lägre priser.

 Modellen skapar rutiner och innebär förutsägbarhet och stabilitet.

Nackdelar med den stora modellen

 Kraftigt ökande kostnader.

 Viss centralisering av beslut som kan uppfattas negativt.

 Ytterligare uppgifter för förskolorna, skolorna och kommunernas samordnare vilket kan uppfattas som negativt.

 En omfattande förändring som kräver beslut av många involverade.

 Finns risk för att de kommuner som redan har kulturgaranti anser att en ny modell inte förbättrar situationen och att det ena systemet slår ut det andra.

3.3 Lilla Östgötamodellen

Utgångspunkten är även för denna modell att barn och unga i Östergötland ska erbjudas ett likvärdigt utbud av god kvalitet och av olika kulturyttringar. Barn och unga ska få en uppfattning om kulturens möjligheter och hur man hittar till kulturen. Utbudet samordnas i regionen och varje förskola och skola tar ansvar för kulturen genom att utse kulturombud. I den Lilla Östgötamodellen tar Region Östergötland hela kostnaden.

 Alla barn- och unga garanteras en professionell kulturartsförställning per stadium enligt följande: 5-åringarna i förskola, årskurs två i lågstadiet, årskurs fem i mellanstadiet och årskurs åtta i högstadiet.

 Garantin omfattar bildkonst, teater, dans och livemusik. Varje barn ska få ta del av de fyra konstformer som ingår i garantin under sin förskole- och skoltid.

 De stora institutionerna blir ryggraden i modellen. Utbudet ska i första hand omfatta deras produktioner.

 Institutionerna får ett förstärkt uppdrag från regionen att erbjuda viss turnerande verksamhet för att möta behoven hos förskolor och byskolor långt ute på landsbygden som har svårt att resa. (Undantag kan behöva göras för till exempel SON⁴).

 Ett mindre kansli för kulturgarantin byggs upp (se avsnitt om administration nedan).

 Varje kommun ska utse en kultursamordnare som ska samarbeta med kansliet för kulturgaranti. Vidare bör varje kommun utse en representant till en referensgrupp för utbudet.

 Samtliga kommuner fattar beslut om att ingå i modellen. Att ansluta sig till modellen

4 SON spelar symfoniorkester i tjänst vilket innebär att alla 83 musiker spelar. SON vill gärna resa utanför Norrköping men har svårt att komma ut eftersom det är dyrt att resa med en så stor grupp och svårt att hitta tillräckligt stora lokaler.

innebär att kommunen åtar sig att sprida information till förskolorna och skolorna och uppmana dem att delta.

 Regionen åtar sig att subventionera konstartsupplevelserna inom modellen till 100 procent, vilket innebär 150 kr per barn i fyra årskurser per år.

 Förskolorna och skolorna i regionen utser kulturombud som får lämna in första och andrahandsval till samordnaren som i sin tur har kontakt med kansliet. Kulturombuden ska också presentera föreställningar på förskolorna och skolorna och vara ansvariga för de praktiska arrangemangen kring föreställningarna i sin respektive verksamhet.

 Arrangörsstödet för barn- och ungdomsföreställningar dubbleras för att möjliggöra för skolorna att, utöver det som ingår i modellen, själva beställa fler föreställningar som kan turnera till förskolorna och skolorna.

 En informationskampanj gentemot förskolor, skolor och kommuner om kulturgarantin genomförs. Kampanjen samordnas av kansliet för kulturgaranti.

Kostnadsberäkning Lilla Östgötamodellen

I Östergötlands skolor finns cirka 64 000 elever i åldrarna 3-15 år⁵. Det innebär nästan 5000 barn per årskull i genomsnitt. Total kostnad för regionen per år (alla barn i fyra årskullar ska ha en föreställning var):

20 000 x 150 = 3 000 000 kr. Därutöver tillkommer en fördubbling av arrangörsstödet från 1 200 000 kr till 2 400 000 kr.

Kostnader tillkommer även för kansli. Generellt brukar en tjänst kosta mellan 800 000 kronor och 1 000 000 kronor per år. Detta är en totalkostnad som även omfattar lokaler och

kringservice. Vi räknar med att kansliet i den Lilla Östgötamodellen kräver två tjänster.

Fördelar med den lilla modellen

 Ett basutbud av kultur erbjuds alla barn i Östergötland.

 Regionen har beslutanderätten och det blir enkelt att införa modellen.

 Kommunerna kan behålla sina egna modeller och sitt arbetssätt då det gäller kultur i förskolan och skolan.

 Garantin kan utvidgas när regionen önskar. Det är också möjligt att involvera kommunerna när den nya modellen varit i bruk en period.

 Institutionerna får möta alla barn och unga i regionen.

 En enkel och överskådlig modell.

 Eftersom turnéläggningen sker centralt via kansliet och kommunala samordnare, och konstartsupplevelserna bokas in på förskolor och skolor ökar sannolikheten för att garantin utnyttjas.

 Samordningen innebär vinster eftersom varje kommun inte behöver bygga upp lika

5 Årets (2015) siffror från SCB visar att det finns 64 000 barn i Östergötland i åldrarna 3 till och med 15 år, med avrundning uppåt (Östergötland har befolkningsökning). SCB:s siffra på antalet barn stämmer väl med de uppgifter vi har fått från respektive kommun i Östergötland.

omfattande administration.

 Möjligen kan priserna bli lägre vid samordning av turnéer och inköp av kulturupplevelser om det blir tillräckligt stora kvantiteter.

 Modellen skapar rutiner och innebär förutsägbarhet och stabilitet.

Nackdelar med den lilla modellen

 Det blir ett begränsat utbud. Med den Lilla Östgötamodellen kommer barn och unga i Östergötland ha sett fyra föreställningar – en teaterföreställning, en

livemusikföreställning, en dansföreställning och en bildkonstupplevelse under sin förskole- och skoltid.

 Kommunerna kan uppleva att det inte är deras modell när de inte är direkt involverade.

 De kommuner som inte har egna institutioner kan tycka att modellen innebär ett förtäckt stöd till dem som har institutioner förlagda i sin kommun.

 Kommunerna kan se modellen som ett alibi för att avveckla sin egen kulturverksamhet då barnen redan är garanterade en miniminivå. Detta kan leda till att kulturlivet i Östergötland minskar.

3.4 Lightmodellen – ett första steg i rätt riktning

Light är den mest basala modellen och kräver minst förändringar. I den erbjuds inga

kulturupplevelser till barn i förskola och skola. Istället innebär modellen att regionen satsar på att bygga upp en kunskapsbank om kultur i förskola och skola. Kunskapsbanken får formen av ett kansli där kompetens om kulturutövande i förskola och skola samlas. Kansliets uppdrag skulle vara att:

 samla kulturansvariga i såväl kommuner som på förskolor och skolor till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling

 utveckla kulturombudsrollen

 bygga upp och administrera en regional barnkulturportal och sprida kunskap och kännedom om kulturutbudet i regionen

 föra statistik över kultur i förskolor och skolor

 bevaka hur kulturen i förskolan och skolan utvecklas utanför regionen och ge spridning åt den kunskapen

 samverka med kulturutövare och institutioner för att utveckla kulturens roll i förskolan och skolan utifrån deras styrdokument och lokala önskemål

 driva pilotprojekt

För att Lightmodellen ska få effekt krävs det att regionens kommuner svarar för att det finns kulturombud på samtliga förskolor och skolor. I kommunen bör någon person på

utbildningsförvaltning, kulturförvaltning eller bibliotek ha i uppdrag att vara kommunens representant i kontakterna med kansliet.

Kostnadsberäkning Lightmodellen

Kostnaden för modellen är begränsade till tjänsterna på kansliet.

Generellt brukar en tjänst kosta mellan 800 000 – 1 000 000 kronor per år. Detta är en totalkostnad som även omfattar lokaler och kringservice.

Vi räknar med att kansliet i Lightmodellen behöver tre tjänster.

Fördelar med Lightmodellen

 Enkelt att genomföra administrativt

 Begränsade kostnader för regionen

 Ger förutsättningar att bygga upp en kulturkompetens innan en mer omfattande modell införs

 Mycket begränsade kostnader för kommunerna – resor mm till samverkansträffar

 Kommunernas nuvarande modeller och arbetsmetoder påverkas inte

Nackdelar med Lightmodellen

 Innebär ingen påtaglig förändring för barn och unga i de kommuner som har ett begränsat utbud

 Kulturens roll i regionen stärks inte

3.5 Satsning på kulturombuden

Vi menar att de kulturpolitiska målen skulle ha större förutsättningar att uppfyllas om varje förskola och skola hade kulturombud och att ombuden fick en aktiv och preciserad roll inom Östgötamodellerna. Ombudens uppdrag skulle vara lika oavsett förskola/skola och kommun.

Kulturombuden skulle på så vis kunna bli kulturens ombud på förskolor och skolor fullt ut.

Det här menar vi bör ingå i kulturombudens uppdrag.

 delta i utbudsdagarna som ett obligatorium

 arbeta aktivt med utvärdering av hur föreställningarna upplevs av lärare och elever och bidra till att denna information kommer kansliet för kulturgaranti till del

 delta i utbildningar om kulturen i Östergötland och kulturpedagogik med mera

 svara för praktiska arrangemang som till exempel bokning av bussar

Det är angeläget att rektorerna i regionen är medvetna om att kulturombuden förutsätts göra denna insats och att de ges tid för detta. Vi menar att det är rimligt att kulturombuden uppmuntras för den insats de gör genom till exempel fribiljetter till föreställningar och kulturevenemang i regionen.

3.6 Administration av kultursamordningen

Vi har presenterat tre modeller för kulturgarantin. Oavsett vilken av de tre modellerna som Region Östergötland väljer att genomföra krävs en organisation för administration och för samverkan med kommunerna.

Kommunernas administration

Kommunernas ansvar blir det samma oavsett vilken modell som väljs. Kommunerna ska utse

en samordnare samt svara för att det finns kulturombud i samtliga förskolor och skolor.

Kommunerna svarar också för att kulturombuden har förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Kulturombuden ska medverka i det praktiska genomförandet vid olika arrangemang, de ska informera kollegorna samt vara aktiva i processen att välja och utvärdera olika kulturinslag.

Både i Lilla och Stora Östgötamodellen tillkommer ett antal arbetsuppgifter för

samordnarna, jämfört med idag. Samordnarnas uppdrag blir att medverka i turnéläggning, delta i dialogen om kulturutbudet samt att svara för kontakterna med skolor och förskolor.

Kultursamordnaren ska också representera kommunen i en referensgrupp som är knuten till kansliet för kulturgarantin. Den stora modellen kräver störst insatser av kommunerna.

Tre alternativ för administration

Den lilla och den stora modellen kräver ett kansli som får till uppgift att erbjuda förskolor och skolor ett väl sammansatt utbud för olika åldrar. Utbudet ska vara professionellt inom

livemusik, teater, dans och bildkonst och kansliet ska utvärdera föreställningarna tillsammans med kommunens samordnare och kulturombuden. Kansliet ska vidare tillhandahålla statistik över vilka årskullar som sett vilka föreställningar. På så sätt kan ett varierat utbud och urval med bredd garanteras. I såväl Lilla som Stora Östgötamodellen tillkommer uppgifter kring urval av produktioner och turnéläggning. Vidare ska organisationen ansvara för

kulturgarantins ekonomi och ersättningar med mera. Lightmodellen är i sig ett kansli med specificerade uppgifter (se ovan).

För den regionala administrationen av kulturgarantin redovisar vi tre möjligheter.

 Ett kansli för kulturgarantin byggs upp vid Riksteatern Östergötland

Riksteatern Östergötland har länge svarat för administration av arrangörsstödet och arrangerar ScenGalej i samarbete med Motala kommun, Kultur & fritid i Linköpings och Norrköpings kommuner, Dans i öst och Östgötamusiken. Riksteatern har lång erfarenhet av kontakt med skolor- och förskolor och får som administratör en roll som barnkulturcentrum i regionen. Fördelarna med att använda Riksteatern Östergötland som kansli för kulturgarantin är att de har en struktur för samverkan, de har god kompetens inom scenkonstområdet och administrerar redan idag ett stöd till arrangörer. De bör ha goda förutsättningar att bygga en administration kring

kulturgarantin. En förstärkning av kompetens inom andra kulturformer än teater och ökade administrativa resurser krävs emellertid för att Riksteatern Östergötland ska kunna ansvara för garantin. Kommunerna kan också uppleva det som en fördel om stödet administreras av Riksteatern som har en oberoende ställning genom att varken vara region eller kommun. Detta alternativ förutsätter att regionen genom ett avtal med Riksteater Östergötland reglerar arbetsuppgifter och ersättning.

 Ett kansli för kulturgarantin byggs upp vid regionförvaltningens enhet för kultur och kreativitet

Regionförvaltningen har – genom tidigare Östsam – lång erfarenhet av kultursam- verkan mellan kommuner och region. En fördel med att administrationen av kultur- stödet förläggs till Enheten för kultur och kreativitet är att regionens kulturinsatser samlas vid en förvaltning. Det kan leda till synergieffekter. Kompetens kring

konstarter och kultursamverkan skulle kunna tas till vara och utvecklas. Regionens administrativa kompetens står till förfogande. Enheten för kultur och kreativitet behöver förstärkas om den ska administrera kulturgarantin.

 Kulturgarantin administreras av regionens ”expertorgan”

Administrationen sköts av Östgötateatern (teater), Östgötamusiken (konserter och musikarrangemang), Dans i öst (dans) samt länsmuseet (konst). De olika

expertorganen har en betydande kunskap inom sina respektive specialområden. En kunskap och kompetens som kan tas till vara och därmed skapa förutsättningar för att kulturutbudet kan utvecklas. En fördel är vidare att kulturutövare inom olika sektorer kan uppleva att deras speciella erfarenheter och förutsättningar blir beaktade. En nackdel är att de regionala kulturorganisationerna som skulle få ansvaret också driver egen verksamhet inom sitt område. Det kan uppstå misstankar om att man gynnar den egna verksamheten. Ytterligare en nackdel är att ett splittrat ansvar för kulturgarantin innebär ett administrativt merarbete och minskar samordningsvinsterna.

Östgötateatern, Östgötamusiken, Dans i öst och länsmuseet behöver tillföras mer resurser om de ska administrera stödet.

Stärk kompetensen om konstarterna

Kulturgarantin är en möjlighet att förstärka kompetensen om de olika konstarterna i förskolor och skolor. De personer som rekryteras till kanslierna ska ha såväl administrativ kompetens som kompetens inom någon av de konstarter som ingår i garantin. De ska ha en stödjande funktion gentemot kulturombuden i förskolor och skolor. En del i deras uppdrag bör vara att kunna åka ut till förskolor och skolor för att stötta pedagogerna och vara drivande i att utveckla pedagogernas kunskaper.

De små kommunerna

Kulturgarantin ska ge alla barn och unga i Östergötland tillgång till kulturupplevelser.

Kommunerna har idag olika förutsättningar att ta till vara de möjligheter som en kulturgaranti skulle ge. De minsta kommunerna saknar administrativa resurser för ett omfattande arbete med att genomföra kulturgarantin. Det bör därför vara ett uppdrag för ett kansli för

kulturgarantin att särskilt stödja de små kommunerna, åtminstone inledningsvis.

3.7 Skapande skola och kulturgarantin

Skapande skola är sedan några år en etablerad verksamhet för att säkerställa ett ökat kulturutbud och fler kulturaktiviteter i skolan. Alla kommuner utom en i Östergötland har, under 2014, sökt och fått pengar inom ramen för Skapande skola. En frågeställning i utredningen är om Skapande skola och en regional kulturgaranti kan komma att konkurrera med varandra.

Kulturgarantin ska ge barn- och unga kulturupplevelser. Skapande skolas huvudsakliga syfte är att ge eleverna möjlighet till eget skapande. Såväl Skapande skola som kulturgarantin syftar till ett ökat möte mellan barn och professionella kulturutövare. Syfte och mål med de båda stödformerna är kompletterande och inte konkurrerande.

Utredarna menar att det i huvudsak bör bli synergi- och förstärkningseffekter av att en kulturgaranti införs. Redan idag använder skolorna i de kommuner som har kulturgaranti denna för att förstärka Skapande skola-aktiviteter, och vice versa. Skapande skola har bidragit till att stärka kulturkompetensen i skolorna. En kompetens som en kulturgaranti kan dra nytta av.

En viss risk finns att de som ansvarar för kulturen i skolan får ett merarbete genom

kulturgarantin. Det kan dock kompenseras av ett ökat stöd på kommunal och regional nivå för att genomföra aktiviteter inom kulturgarantin.

Att både kulturgarantin och Skapande skola finansieras med särskilt avsatta medel ger utrymme för mer kultur, och minskar risken för att Skapande skola-pengar används för att finansiera kommunernas kulturgarantier.

3.8 Resor

I Region Östergötlands kulturplan står det att det är angeläget att utveckla formerna för hur kollektivtrafiken i ökad utsträckning kan göra kulturresor till institutionerna till ett alternativ till den turnerande verksamheten.

Att barn och unga kan resa till och från institutionerna kommer att bli avgörande för möjligheten att utnyttja kulturgarantin. Vi föreslår att regionen antingen utökar länstrafikens uppdrag för att bättre möta skolornas behov (förskolorna har svårt att förflytta sig på grund av stora barngrupper och få i personalen), eller att regionen

upphandlar ett antal bussbolag som kan sörja för transporter av barn och unga som ska till eller från kulturupplevelser inom kulturgarantin. Vi anser att det behövs en särskild utredning kring detta.

3.9 Utredarna förordar

Utredarna förordar den Stora Östgötamodellen då vi menar att den bäst motsvarar de mål och krav som utredningsdirektiven ger uttryck för. I den antagna kulturplanen sägs att regionens kulturliv ska komma alla till del och att barn och unga är prioriterade. Den säger också att alla barn och unga ska få samma möjligheter till professionella kulturupplevelser, oavsett

bostadsort, vilken skola de går på eller vilken kulturell eller social bakgrund de har.

Vi har valt att lägga fram tre olika modeller. Modellerna är var och en möjliga varianter av en kulturgaranti men de kan också ses som en modell för uppbyggnad av kulturgarantin, där man går från ett mindre till ett större åtagande. Det går förstås också att kombinera de olika modellerna eller förändra åtagandets omfattning inom varje modell. Till exempel skulle Stora Östgötamodellen kunna genomföras etappvis och inledningsvis omfatta enbart grundskolan och en konstartsupplevelser per läsår och elev. De fortsatta diskussionerna och

resursavvägandena i regionen avgör vilken väg som är önskvärd och framkomlig.

Läs om Regionförbundet Kalmar i bilagan ”Omvärldsbevakning – så göra andra.” De brottas med liknande frågor och har en pågående utredning om resor med länstrafiken.

4. Förslag på handlingsplan för fortsatt arbete

Efter att utredningen har överlämnats till Region Östergötland, Enheten för kultur och kreativitet, bör följande åtgärder vidtas.

 Samråd med kulturinstitutioner och kulturchefer.

 Samråd med kommunerna inför ett principbeslut i regionfullmäktige.

 Utifrån utredningen och samråd skrivs ett beslutsunderlag för ett principbeslut i regionfullmäktige.

 Regionfullmäktiges beslut ligger till grund för ett arbete med att sluta avtal med de enskilda kommunerna. Kommunerna fattar beslut.

 Parallellt utreds dimensionering, antalet tjänster, ekonomi och preciserade arbetsuppgifter för den instans som ska administrera stödet.

 Befintliga uppdrag till kulturinstitutionerna formuleras utifrån de krav som modellen ställer och ett system för subventionerade resor inom modellen utreds.

 Anslag till verksamheten beslutas i anslutning till budgetbehandlingen.

5. Förutsättningar – kulturen i regionen

Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland – RUP > 2030 säger att Region Östergötland har en väl utbyggd struktur med institutioner, kunniga kulturarbetare, förnämliga kulturhus och intressanta historiska miljöer. En prioritering av scenkonsten har gjort att det i regionen finns några institutioner av god kvalitet och med gott anseende på nationell och internationell nivå.

Prioriteringen av scenkonst har samtidigt medfört att de regionala satsningarna på kulturarv, konst och film är mindre jämfört med andra regioner.

RUP och de regionala kulturpolitiska målen ligger till grund för den regionala kulturplan som togs fram inför Östergötlands inträde i kultursamverkansmodellen, år 2012. Kulturplanen fungerar som planeringsverktyg och styrdokument för utvecklingen av kulturen i Östergötland.

Kulturplanen ska vara treårig och Östergötlands första kulturplan omfattar 2012-2014. I den finns starka

formuleringar om att regionens kulturliv ska komma alla till del och att barn och unga är prioriterade.

På grund av bildandet av Region Östergötland

förlängdes planen till och med 2015. I en revidering och komplettering⁶ beskrivs ett antal insatser som började 2014 och som fortsätter 2015. Där nämns bland annat en utredning om regional samverkan kring barns och ungas tillgång till professionell kultur i skolan.

5.1 Kulturverksamheter med regionen som uppdragsgivare

Region Östergötland har ägarskap i fyra kulturverksamheter i regionen. Det är Östgötateatern, Östgötamusiken och Norrköpings symfoniorkester som samägs med Linköpings och

Norrköpings kommuner. Därutöver äger Region Östergötland och Linköpings kommun, Östergötlands museum tillsammans. Regionbiblioteket är en del av Region Östergötlands verksamhet. Dessa och flera andra verksamheter har regionala uppdrag och får medel från Regionen och via kultursamverkansmodellen.

6 Revidering och komplettering av Östergötlands kulturplan inför 2015. Bilaga till Östergötlands kulturplan 2012-2014. (Förlängd till och med 2015).

http://www.ostsam.se/%5Cfiles%5Cmaindocuments%5C492_%C3%84RENDE%2012.pdf

Om kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen sjösattes i Sverige 2011. Syftet är att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. (Tidigare avgjorde staten vilka regionala kulturinstitutioner som var berättigade till statligt stöd.) Landsting och regioner som ingår i modellen får ansvar för att fördela statliga medel, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, till de regionala kulturverksamheterna. En treårig regional kulturplan krävs som underlag för de statliga medlen som anslås från Statens kulturråd.

Källa: Statens Kulturråd

Kulturrådet fördelar cirka 1,2 miljarder kronor i stöd till regionernas kultur. Inför 2015 har anslaget minskats med cirka 10 miljoner kronor.

Neddragningen från staten motsvarar 1,5 procent av föregående års anslag och berör samtliga län.

För Östergötlands del innebär beslutet en minskning med nästan en miljon kronor jämfört med 2014. För att kunna upprätthålla regional kulturverksamhet på samma nivå som 2014, efter statens aviserade neddragning, kommer Region Östergötland att skjuta till ett ekonomiskt anslag.

Föreslaget tillskott på 1 320 000 kr motsvarar statens minskning på 999 000 kr samt indexuppräkning på 0,5 % av 2014 års nivå på statens andel vilket motsvarar 333 000 kr.

Källa: Linköpings-Posten, 6 mars 2015.

Dans i Öst

Dans i Öst är ett projekt som drivs av regionen. Utgångspunkten är att Dans i Öst ska ingå i Region Östergötlands reguljära verksamhet från 2016.

Film i Öst

Film i Öst är ett resurscentrum för film och medier i Östergötland. Det övergrip- ande målet är att utveckla Östergötland som film- och medieregion. Film i Öst jobbar med att stödja skolorna i utvecklandet av mediepedagogik, och skolbio. I uppdraget ingår det att stödja Norrköpings filmfestival Flimmer, med inriktning på att ge festivalen ökad betydelse utanför Norrköping.

Norrköpings kommun har sedan 2011 verksamheten Cnema. Verksamheten finns i en kommundriven biograf med tre salonger och nytt medielabb, och delvis i samma lokaler som Visualiseringcenter C⁷. Den regionala filmverksamheten ska drivas från Cnema. Verksamheten finansieras med statliga medel (via

kultursamverkansmodellen) och regionala medel.

Hemslöjden i Östergötland

Hemslöjden i Östergötland har två heltidsanställda hemslöjdskonsulenter och en halvtidstjänst för barn och ungdom. Hemslöjden sprider kunskap och intresse för slöjd bland barn och unga genom att erbjuda pedagogisk verksamhet på flera platser i regionen. Hemslöjden arbetar för att tekniker, material och konstnärligt kunnande bevaras och utvecklas inom området genom samarbete med myndig- heter, institutioner, skolor, museer, enskilda slöjdare, konsthantverkare, barn och unga och unga talanger. Verksamheten finansieras med statliga medel (via kultur- samverkansmodellen) och regionala medel.

Norrköpings Symfoniorkester

Norrköpings Symfoniorkester (SON) har sin hemvist i Norrköping och är en av landets fem större symfoniorkestrar. SON producerar och utvecklar årliga konserter med klassiska och samtida musik för symfoniorkester. Konserterna utgår från Louis De Geer-hallen i Norrköping och har Konserthuset i Linköping som sin andra hemmascen. Valda delar av konserterna erbjuds på andra scener i regionens kommuner förutsatt att lokal arrangör och kostnadstäckning finns.

SON ska vara en inspirationskälla för, och samverka med, musikelever i Östergötland. Många av dem finns på kulturskolor, i musikklasser, musik- gymnasier och folkhögskolor. SON utvecklar sitt arbete med, och formerna för, att presentera symfonisk musik för barn och unga.

Verksamheten på SON finansieras med statliga medel (via kultursamverkans- modellen), regionala medel och av Norrköpings och Linköpings kommuner.

7 Visualiseringscenter C är ett digitalt science center och en mötesplats kring visualisering för forskning, näringsliv, allmänhet och skola. Visualiseringscenter C är ett konsortium som består av Norrköpings kommun, Linköpings Universitet, Norrköping Science Park och Interactive Institute Swedish ICT.

Regionbibliotek Östergötland

Regionbibliotek Östergötland är en regional kulturinstitution med uppdrag att utveckla biblioteksverksamheten och lyfta fram litteraturens och berättelsens betydelse för utveckling och livskvalitet. Det arbetar också för ökad samverkan mellan de olika biblioteken i länet. Regionbiblioteket är en del av Region Östergötlands verksamhet. Biblioteket finansieras med statliga (via kultursamverkansmodellen) och regionala medel.

Riksteatern Östergötland

Riksteatern Östergötland är den regionala delen av Riksteatern och en stöd- funktion för länets kulturarrangörer. Uppdraget från regionen handlar om att förmedla föreställningar till teaterföreningar, bygdegårdar, skolor och att stödja arrangörerna genom bland annat utbildningar.

Riksteatern Östergötland har också i uppdrag att administrera det regionala arrangörsstödet. Stödet ger lokala arrangörer möjligheter att ordna kulturprogram även i mindre orter i regionen. En stor del av arrangörsstödet används av förskolor och skolor.

Riksteatern Östergötland är samverkansorgan för de lokala teaterföreningarna och samverka med andra lokala arrangörsföreningar, amatörteater och skolor, för att främja och utveckla en bred och tillgänglig teaterverksamhet i regionen.

Teatern deltar också i samarbeten med andra offentliga förmedlare av barn- och ungdomskultur, till exempel när det gäller att erbjuda kulturprogram och ha kontakter med kulturombud på skolor.

Riksteatern Östergötland finansieras med statliga (via kultursamverkans- modellen) och regionala medel.

Östgötamusiken

Östgötamusiken erbjuder produktioner med Östgöta Blåsarsymfoniker och de övriga ensemblerna Östgöta Brasskvintett, Crusellkvintetten och Östgötabandet.

Östgötamusiken har samarbeten med andra länsmusikorganisationer i landet, kommunernas musik- och kulturskolor, studieförbund och föreningsmusiklivet.

Östgötamusiken förmedlar och producerar konserter för barn och unga, med egna ensembler och med frilansande artister och grupper. Östgötamusiken deltar också i samarbeten med andra offentliga förmedlare av barn- och ungdomskultur, till exempel när det gäller att erbjuda kulturprogram och ha kontakter med

kulturombud på förskolor och skolor.

Verksamheten finansieras med statliga medel (via kultursamverkansmodellen), regionala medel och av Norrköpings och Linköpings kommuner.

Östgötateatern

Östgötateatern är Sveriges största regionteater med två teaterhus, ett i Norrköping och ett i Linköping.

Teaterns verksamhet består av dramatisk teater, musikalteater samt scenkonst för barn och ungdom.

Det sistnämna görs genom ung scen/öst som bildades 2001 och har sin hemvist i Linköping.

Kärnan i ung scen/öst är nyskriven dramatik och har en tydlig inriktning på att utveckla och omfatta andra genrer som performance, dans och musik.

Därutöver utvecklar ung scen/öst andra kring- verksamheter som ung scen/lab, ung scen/club, ung scen/residens och ung scen/akademi.

I uppdraget från Region Östergötland står bland annat att Östgötateatern ska säkra tillgängligheten i

hela Östergötland genom till exempel turnéverksamhet samt producera föreställningar för lokala och regionala arrangörer med egna ensembler och i samarbeten. Stor vikt läggs vid att teatern producerar föreställningar för skolbarn och ungdomar.

Verksamheten på Östgötateatern finansieras med statliga medel (via kultursam- verkansmodellen), regionala medel och av Norrköpings och Linköpings

kommuner.

Östergötlands museum

Östergötlands museum bedriver och främjar kulturminnesvård och övrig musei- verksamhet inom länet och förvaltar stiftelsens fastigheter och samlingar och håller dem tillgängliga för allmänheten. Museet ligger i centrala Linköping och utställningsverksamheten och samlingarna spänner över konst, form och design, kulturhistoria och arkeologi. Skapandet har en central plats i verksamheten. Inom ramen för museets verksamhet bedrivs även samverkansprojektet Kulturarv Östergötland, Datamuseet It-ceum samt Konstkonsulentens arbete.

Östergötlands museum finansieras med statliga (via kultursamverkansmodel- len) och regionala medel samt medel från Linköpings kommun.

Östergötlands arkivförbund

Även arkivförbundet, som är en paraplyorganisation för de samlade arkiven i

Östergötland, har i uppdrag från Region Östergötland och ska arbeta med barn och unga som målgrupp. Östergötlands arkivförbund finansieras med statliga (via

kultursamverkansmodellen) och regionala medel.

Scenkonstbolag

Ett beslut om att Norrköpings

symfoniorkester och Östgötateatern ska bilda ett gemensamt bolag fattades i juni 2014. Ursprungstanken var att även Östgötamusiken skulle ingå men de har valt att ställa sig utanför bolaget. Enligt en konsekvensanalys, som beställts av landstingsstyrelsen och

kommunstyrelserna i Norrköping och Linköping, är ett av skälen för att bilda ett bolag att styrning, samordning och prioriteringar kan förbättras i ett gemensamt scenkonstbolag.

5.2 Fria aktörer

Utöver de regionala kulturinstitutionerna finns 10-15 professionella fria

teatergrupper, 3 professionella fria dansgrupper och 1-2 professionella fria musikgrupper⁸. Av regionalt och nationellt intresse är exempelvis Vadstena-Akademien och Shakespeare på Gräsgården.

För den här utredningen har ett urval på nio fria grupper inom teater, dans och musik intervjuats. Av de tillfrågade uppger samtliga att de skulle kunna spela för fler barn och unga i Östergötland än vad de gör idag. Många av dem har sökt sig ut i landet för att de inte får tillräckligt med uppdrag i regionen. Flera tror att en kulturgaranti som garanterar barn och unga konstupplevelser varje år skulle öppna upp marknaden. En fri grupp påpekar dock att garantin kan bli utestängande om den är alltför stelbent. I den kulturgaranti som utvecklas i Finspång finns till exempel ett rättvisetänkt som innebär att alla elever i en årskurs ska erbjudas samma föreställning. Om det är många klasser årskursen innebär det att de mindre teatergrupperna inte klarar av att spela så många föreställningar.

Fria grupper bidrar till stort utbud

De fria gruppernas produktioner utgör en stor och viktig del i barnkulturutbudet i hela landet.

Teatercentrum har beräknat att de 70 professionella fria teatergrupperna gav cirka 11 000 föreställningar totalt i Sverige år 2013, med en publik på närmare 735 000 personer där övervägande delen var barn och unga. I Östergötland spelade fria grupper 600 föreställningar för 60 000 barn⁹.

Kulturrådets budgetunderlag¹⁰ 2016-2018 visar att barn och unga utgjorde 63 procent av de fria teatergruppernas besök. Vid de fria dansgruppernas föreställningar gjordes 48 procent av besöken av personer i åldrarna 0–18 år. För de fria musikgrupperna var motsvarande andel 27 procent. Några av de fria grupperna i Östergötland spelar enbart för barnpublik.

Inom Östergötland, och i hela landet, går utvecklingen från att göra föreställningar för en större publik till att uppträda för mindre barngrupper. Särskilt när det gäller de yngsta vill kulturutövarna få en dialog med sin publik. En del ensembler ställer krav på max 15-20 barn i publiken för att kunna uppnå just detta. Följden blir att kommuner och förskolor måste köpa in fler föreställningar.

Monopol för institutionerna

Flera av grupperna uttrycker att det i praktiken råder ett utbudsmonopol. De fria grupperna har svårt att få uppdrag och spelningar då det finns institutioner som spelar gratis. När skolor har begränsat ekonomiskt utrymme väljer de förställningar som är gratis, menar de. En av de fria aktörerna uttrycker att det är en ojämlik självfinansieringsgrad mellan olika teater- producenter, där aktören uppskattar att den lilla teaterproducenten själva bekostar upp till 95

8 Källa: Riksteatern Östergötland, Ulf Thörn.

9 Källa: Anders Lorentzon, Teatercentrum.

10 Siffrorna omfattar de fria grupper som beviljats bidrag från Kulturrådet.

procent och institutionsteatern endast bekostar 10 procent. I praktiken spelar de fria grupperna för förskolan och lågstadiet eftersom utbudet av föreställningar från institutionerna är

begränsat för dessa åldersgrupper.

Skolan osäker på dans

Dansgrupperna menar att skolorna uppvisar en kunskapsbrist om dans och en osäkerhet inför att beställa dansföreställningar. Skolorna är till exempel osäkra på om deras lokaler duger för dansuppträdanden och hinner inte sätta sig in i vad som krävs av dem som arrangörer. Dansen är också betydligt dyrare än musik och teater och väljs därför ofta bort. Bland de fria

aktörerna finns åsikten att det vore bättre att lägga ansvaret för inköp utanför förskolan och skolan. Erfarenheten är att det går lättare och smidigare när det är kommunens samordnare som har hand om föreställningarna.

Dålig inblick i kommunerna

Flera av de fria grupper som har intervjuats saknar kunskap om att det finns kulturgarantier i några av Östergötlands kommuner. Några uttrycker också att det är svårt för de små

grupperna att vara med i samråd med kommunerna eftersom de friagrupperna inte kan avlöna sina medarbetare för den uppgiften.

6. Kulturen i Östergötlands förskolor och skolor

I Region Östergötland är kultur en viktig del i den regionala utvecklingen. Barn och unga är prioriterade i såväl de nationella som regionala kulturmålen och betydande satsningar görs på barns och ungas kulturutövande i regionen. För skolor (och förskolor) som vill ge barn- och unga möjlighet till kulturaktiviteter finns idag olika möjligheter:

 arrangörsstödet via Riksteatern Östergötland

 det statliga stödet ”Skapande skola” till skolhuvudmännen

 ett antal kostnadsfria föreställningar: Ung scen/öst som spelar gratis för

grundskoleelever som ser teatern på skoltid tillsammans med sin klass. Norrköpings Symfoniorkester spelar gratis för Norrköpings kommuns elever (andra betalar 40 kr/elev)

 den kulturgaranti som finns i vissa kommuner

Till det kommer den frivilliga verksamheten i kommunernas musik/kulturskolor.

6.1 Arrangörsgaranti

Sedan tio år tillbaka finns ett regionalt arrangörsstöd i Östergötland. Det är ett stöd till lokala arrangörer utanför Norrköpings och Linköpings tätorter som administreras av Riksteatern Östergötland på uppdrag av Region Östergötland. Syftet med stödet är att stärka de lokala arrangörerna för att bland annat förbättra utbudet av kultur för barn och unga.

Stödet ges i form av en arrangörsgaranti för 50 procent av gagekostnaden eller

motsvarande kostnad. (Kostnader för resor, traktamente, lokal, marknadsföring, förmedling eller andra kringkostnader för arrangemanget är inte bidragsgrundande.) Bidragsgrundande gagekostnad är maximerad till 8 000 kr för arrangemang för barn och ungdom, och till 15 000 kr för vuxna. Garantin är alltså högst 4 000 kr respektive 7 500 kr.

Arrangörsgaranti för barn- och ungdomsarrangemang kan sökas av ideella föreningar, skola, förskola, fritidsgårdar, bibliotek och andra organisationer. Arrangörsgaranti gäller inte för kommersiella arrangörer och inte heller för arrangörer som får andra bidrag från Region Östergötland för att arrangera kulturarrangemang. Arrangemang i Norrköpings och

Linköpings tätorter är undantagna och kan alltså inte få garantin eftersom det redan finns ett bra underlag för arrangörer där.

Garantin är väl utnyttjat och har stor betydelse. I Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland– RUP > 2030 står det att den inarbetade regionala arrangörsstöd bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras också utanför de största städerna. Barn och unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende på hur man lokalt arbetar med kultur-

arrangemangen.

I intervjuer för utredningen säger flera tjänstemän att arrangörsgarantin fungerar bra, men att de inte kan räkna med stödet under senare delen av hösten eftersom pengarna kan ta slut.

Några tjänstemän och skolrepresentanter känner inte till att arrangörsgarantin finns.

6.2 Skapande skola

Skapande skola infördes 2008 och är en statlig satsning för att stimulera arbete med kultur i skolan. Målet är ökad samverkan med det professionella kulturlivet och att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete. Eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och få ökade möjligheter till eget skapande. Stödet riktar sig till barn i förskoleklass och i grundskola och kan sökas av skolans huvudman. Samtliga

kommuner i Region Östergötland, utom Ydre, sökte och fick bidrag 2014 på totalt 9,9 miljoner.

Boxholms kommun, 120 000 Finspångs kommun, 440 000

Fria Intermilia skolan i Motala, 40 000 Kinda kommun, 269 000

Linköpings kommun, 3 220 000

Lärande i Sverige AB i Norrköping, 170 000 Mjölby kommun, 695 000

Motala kommun, 1 080 000

Norrköpings kommun, 2 819 000

Stiftelsen Söderköpings Waldorfskola, 30 000 Stiftelsen WIV, Ljungsbro Linköping, 48 000 Söderköpings kommun, 310 000

Vadstena kommun, 145 000 Valdemarsviks kommun, 175 000 Åtvidabergs kommun, 195 000 Ödeshögs kommun, 145 000

Ändrade förutsättningarna

I intervjuer som gjorts för utredningen framkommer det att Skapande skola-bidraget har ändrat förutsättningarna på skolkulturområdet. Skapande skola har gett kulturen ett stort uppsving men det har också skett en maktförskjutning. Tidigare var det samordnarna på kulturförvaltningarna som presenterade urvalet och planerade för skolkulturen. Numera bestämmer skolorna i högre grad själva vilken kultur de vill köpa in för Skapande skola-pengen. I en del kommuner har kultursamordnarens roll blivit mer rådgivande.

Sammanblandning

På flera håll i regionen finns försök att samordna Skapande skola med annan skolkultur för att de ska stötta varandra till innehåll och även i finansiering. Det är tydligt att Skapande skola- pengen ibland ses som ett sätt att finansiera kulturgarantin utan att kommunen tillför egna pengar. I intervjuer tar några kommuntjänstemän upp detta som ett problem eftersom det är osäkert om Skapande skola-bidraget kommer att vara bestående. Andra synpunkter är att Skapande skola och kulturgarantier har olika syften. Skapande skola ska främja elevers eget skapande medan kulturgarantin ska bidra med kulturupplevelser där eleverna är åskådare.

Tidsödande administration

Några tjänstemän och lärare nämner att Skapande skola är besvärligt eftersom det kräver mycket planering och att ansökan tar tid. Fördelen med de kulturgarantier som redan finns i några kommuner är att de gör kulturen lättillgänglig för förskolor och skolor utan tidsödande administration.

6.3 Kommunala kulturgarantier i Östergötland

Sex av Östergötlands 13 kommuner har kulturgaranti – Linköping, Motala, Söderköping, Kinda, Mjölby och Boxholm. Ytterligare tre kommuner – Finspång, Valdemarsvik och Ödeshög – har planer på att införa någon form av garanti. En kommun – Åtvidaberg – har tidigare haft garanti men lagt ned.

I fem av kommunerna är garantin utformade så att förskolor och grundskolor kan välja ur ett utbud där föreställningar och arrangemang sker på skoltid utan att belasta förskolans eller skolans budget. I en kommun innebär garantin att förskolor och skolor själva finansiera kulturaktiviteterna inom ordinarie budget.

Kommuner med garanti

I Linköping erbjuds barn från förskola till årskurs 9 minst en professionell scenkonstföreställning och ett pedagogiskt besök per läsår inom kultur- garantin. Konstarterna som omfattas är dans, teater, musik, museibesök, eget skapande på hemslöjden och ateljépassage samt litteraturprogram på biblioteket. Utbudet presenteras på kommunens hemsida. Urvalet görs av Kultur- och fritidskontoret i samråd med en referensgrupp bestående av rektorer för olika åldrar. Garantin finansieras gemensamt av Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden och den avsatta summan motsvarar ungefär 67 kr per barn och läsår¹¹. Kulturgarantin används av ungefär 8 000 barn per termin (I Linköping finns drygt 23 900 barn i

förskola och grundskola). Av de 8000 återkommer några varje termin så det är alltså inte 16 000 unika besökare per läsår. Det är tydligt att skolor med kulturintresserade lärare och rektorer deltar i högre utsträckning än andra.

Därutöver är deltagandet från förskola och lågstadiet störst och sedan

sjunker det i högre årskurser. Elever på mellan- och högstadiet väljer ofta att se föreställningar som produceras av ung scen/öst. Ung scen/öst räknas inte in i kulturgarantin men de finns med i katalogen för att ge en samlad bild av kulturutbudet.

I Motala ska alla barn från 3-15 års ålder få ett professionellt arrangemang per år inom kulturgarantin Kulturkoll. Konstarterna som omfattas är dans, teater, musik, konst och film. Utbudet presenteras i en utbudskatalog som kommer en gång per termin. Urvalet görs av kulturkollgruppen som består av

kulturombud och två tjänstemän på kulturförvaltningen. Alla förskolor och skolor utnyttjar inte garantin även om deltagandet ökar för varje år. I

dagsläget räcker inte pengarna för att faktiskt kunna uppfylla det som garantin

11 I Linköping finansieras Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden

gemensamt kulturutbudet med ca 800 000 kr var. I praktiken finansierar emellertid Kultur- och fritidsnämnden även offentliga föreställningar. Genom Skapande skola ansöker kommunen om bidrag för alla elever i åk F-9 men eftersom alla klasser och skolor inte har planerat egna aktiviteter sparas en del pengar centralt och används istället inom kulturgarantin. Senast rörde det sig om cirka 250 000 kr. Den totala summan till kulturgarantin blir ungefär 1 600 000 kr. I Linköping finns 23 925 barn i förskolan och grundskolan.

lovar. Summan som kommunen avsätter för garantin, 180 000 kr har legat stilla sedan Kulturkoll infördes 2008. Det innebar 2014 cirka 30 kr per elev.

En ökad satsning till 580 000 kr är planerad för 2015. Det innebär en höjning till cirka 97 kr per elev¹². Arrangörsgarantin är av stor betydelse för att kunna finansiera verksamheten.

I Söderköping gäller kulturgarantin alla barn och unga från 0-20 år. Genom garantin har de tillgång till en professionell kulturupplevelse och en film på bio per läsår. Konstarterna som omfattas är dans, teater, musik, konst, litteratur och film. Utbudet presenteras på kommunens hemsida. Garantin samordnas av Kulturkontoret genom kultursekreteraren, kulturskolans rektor och en av kulturskolans pedagoger. Finansieringen av garantin består till stor del av Skapande skola-pengar som kulturskolans huvudman söker. Ungefär hälften av Skapande skola-pengarna (150 000 kr) läggs på projekt i skolan och den andra hälften (150 000 kr) läggs på att köpa in professionell teater-, dans-, musik-, konst-, film- eller litteraturupplevelser. För upplevelserna söks också den regionala arrangörsgarantin. Kulturgarantin gäller även barn i förskolan och Kulturkontoret avsätter årligen 100 000 kr ur sin budget för detta. Ofta läggs turnéer på förskolorna då de minsta barnen har svårt att resa.

(Kulturkontoret planerar också kulturaktiviteter för gymnasiet samt lov- aktiviteter och avsätter medel för detta i sin budget. Utredningen saknar exakta siffror för detta). Kulturkontoret arrangerar därutöver skolbio varje höst för samtliga åldrar till en kostnad av cirka 50 000 kr. I kommunen finns nästan 3 000 barn i åldrarna 0-20 år och ur egen budget lägger kommunen alltså cirka 150 000 kr på kulturgarantin¹³. Det innebär att kommunens del är 50 kr per barn och läsår inom kulturgarantin, om Skapande-skolapengen läggs utanför. Eftersom de yngsta 0-3 år inte utnyttjar garantin i allmänhet så blir det i praktiken en något högre summa per barn, och därtill finns medel för gymnasieelever som inte räknats in här. Därutöver lägger Kulturkontoret cirka 30 000 kr, och Kulturskolan cirka 30 000 kr, på reskostnader så att elever ska kunna få kulturupplevelser i tätorten Söderköping eller till Norrköping eller Linköping. Kulturkontoret står för 15 000 kr som täcker resekostnaderna för skolbio.

I Kinda finns kulturgarantin Kultis som omfattar barn från 3 år till och med årskurs 9. De privata förskolorna har blivit allt fler under de senaste åren och har också rätt att utnyttja garantin men det saknas rutiner kring deras

deltagande. Genom garantin kan barnen få en professionell kulturupplevelse per läsår och det gäller främst musik, teater och litteratur. Kommunen har en kultisgrupp som består av kulturombud och en tjänsteman som samordnar.

Kultis finansieras av Barn- och ungdomsnämnden och summan motsvarar

12Det finns cirka 6000 barn i åldern 3-15 år i Motala.

13 Notera att summan för kulturaktiviteter för gymnasiet inte ingår här.