Antagen av Kommunfullmäktige den 17 december 2003, § 206 Dnr: 553/03‐563 Reviderad av Kommunfullmäktige den 19 december 2012, § 276 Dnr: KS 178/12‐500
Renhållningsordning och avfallsplan 2013-2016 för Båstads kommun
Se bilaga.
1
1 Inledande bestämmelser ... 3
1 § Gällande författningar ... 3
2 § Definitioner och begreppsförklaringar ... 3
3 § Målsättning ... 5
4 § Överträdelser ... 5
2 Ansvar och skyldigheter ... 6
1 § Kommunens renhållningsansvar ... 6
2 § Producenternas ansvar ... 6
3 § Fastighetsinnehavares/nyttjanderättshavares ansvar ... 7
4 § Avfallslämnarens ansvar ... 7
3. Hushållsavfall ... 8
1 § Behållare och emballering ... 8
2 § Avfallsutrymme och förvaringsplats ... 8
3 § Hämtningsintervall ... 13
4 § Matavfall ... 13
5 § Hemkompostering av matavfall ... 13
6 § Trädgårdsavfall ... 14
7 § Grovavfall ... 14
8 § Farligt avfall ... 14
9 § Elavfall... 14
10 § Batterier ... 14
11 § Stickande/skärande/smittförande avfall ... 14
12 § Läkemedelsavfall ... 15
13 § Toalettbodar ... 15
14 § Slam ... 15
15 § Aska ... 15
16 § Döda sällskapsdjur ... 15
4. Annat avfall än hushållsavfall ... 16
1 § Uppgiftsskyldighet ... 16
2 § Återvinningsbart material... 16
3 § Rivningsavfall ... 16
4 § Djurkadaver och annat animaliskt avfall ... 16
2
5 § Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning ... 16
6 § Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt ... 16
7 § Specialavfall inom sjukvården m.m. ... 17
8 § Farligt avfall och batterier ... 17
9 § Matavfall ... 17
10 § Hämtningsintervall ... 17
5. Undantag ... 18
1 § Prövning av undantag ... 18
2 § Gemensamma behållare ... 18
3 § Uppehåll i hämtning av hushållsavfall, slam och latrin ... 18
4 § Förlängt hämtningsintervall ... 18
5 § Befrielse ... 19
6 § Avfallsutrymmenas utformning/transportväg ... 19
7 § Bilfria områden ... 19
8 § Felsortering av matavfall ... 19
9 § Övriga undantag ... 20
10 § Tidigare undantag ... 20
6.Ikraftträdande/ Uppföljning ... 21
1 § Ikraftträdande ... 21
2 § Omprövning ... 21
3 § Uppföljning ... 21
Bilaga 1 Sorteringsguide ... 22
Hushållsavfall ... 22
Annat avfall än hushållsavfall ... 24
Bilaga 2: Hämtning där sopbil ej kan köra ... 26
Bilaga 3: Avfallsplan 2013-2016 ... 26
3 I detta kapitel redogörs för definitioner, gällande författningar och målsättningar för
avfallshanteringen i Båstads kommun.
Denna renhållningsordning innehåller föreskrifter om avfallshantering i Båstads kommun.
Renhållningsordningen innehåller också kommunens avfallsplan (bilaga 3).
Utöver bestämmelserna i denna renhållningsordning finns det bestämmelser i fråga om hantering av avfall i:
Miljöbalken SFS 1998:808
Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512
Förordning om förbränning av avfall SFS 2002:1060
Förordning om producentansvar för returpapper SFS 1994:1205
Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236
Förordning om producentansvar för förpackningar SFS 2006:1273
Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185
Förordning om producentansvar för glödlampor
och vissa belysningsarmaturer SFS 2000:208
Förordning om producentansvar för elektriska
och elektroniska produkter SFS 2005:209
Förordning om producentansvar för läkemedel SFS 2009:1031
Förordning om batterier SFS 2008:834
Förordning om spillolja SFS 1993:1268
Plan- och bygglag SFS 2010:900
Lag om förorening från fartyg SFS 1980:424
Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160
Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen med undantag för definitionen av
matavfall. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges:
1. Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren görs sig av med.
2. Med hantering av avfall avses insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall eller annan fysiskt befattning med avfall
3. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (15 kap. 2 § miljöbalken ).
4 4. Med fastighetsinnehavare avses den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap.
5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.
5. Med nyttjanderättshavare menas den som, utan att omfattas av
fastighetsinnehavarbegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastigheten.
6. Permanentboende är den som är folkbokförd på fastigheten.
7. Fritidsboende är den som är folkbokförd på annan fastighet.
8. Med avfallsutrymme menas en byggnad eller en del av en byggnad med väggar, golv och tak.
9. Med förvaringsplats menas utrymme eller avgränsad plats för förvaring av avfall.
10. Med avfallsbehållare menas kärl, container, säck eller liknande som är avsett att innehålla någon typ av avfall.
11. Med återanvändning menas varje förfarande varigenom produkten återanvänds i samma syfte som de är utformade för.
12. Med återvinning avses de åtgärder som anges i bilaga 2 till avfallsförordningen (2011:927).
13. Med restavfall menas det avfall som blir kvar efter källsortering.
14. Med matavfall avses i dessa föreskrifter sådant avfall som är biologiskt lättnedbrytbart dock inte trädgårdsavfall. Exempel på matavfall är frukt- och grönsaksrester, kött- och fiskavfall.
15. Med grovavfall avses, i enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och matavfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.
16. Som farligt avfall klassas sådant avfall som är markerat med en asterisk (*) efter koden i avfallsförordningen (2011:927) eller som Naturvårdsverket meddelat föreskrifter om.
17. Med renhållaren avses beställaren av renhållningstjänster.
18. Med producent avses den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet
frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl.
19. Med ABVA menas Allmänna bestämmelser vatten och avlopp.
5 20. Med NSVA menas Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.
21. Med NSR menas Nordvästra Skånes Renhållnings AB.
Målsättningen i kommunen är att allt avfall som uppkommer ska behandlas i följande prioritetsordning i enlighet med EU:s avfallshierarki:
1) Förebyggande 2) Återanvändning 3) Materialåtervinning
4) Annan återvinning t.ex. energiutvinning.
5) Bortskaffande
Insamlingen ska ske på ett hälso- och miljöriktigt sätt och sorteringen ska så långt det är möjligt ske vid källan (bilaga 2).
Straffbestämmelser vid överträdelser enligt gällande lagstiftning finns i 29 kap. miljöbalken och miljösanktionsavgifter i 30 kap. miljöbalken.
Kontroll av renhet på källsorterat avfall kan förekomma vid hämtning. Vid felsortering kan fastighetsinnehavaren åläggas felsorteringsavgift enligt gällande renhållningstaxa.
6 I detta kapitel regleras ansvarsfrågan för avfallshanteringen.
a. Kommunen ansvarar för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas.
b. Från ansvaret undantas avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent (15 kap. 8 § miljöbalken) t.ex. förpackningar och tidningar,
elektronikavfall, batterier, däck, bilar och läkemedelsavfall.
c. Från mottagningsanordning för avfall från fartyg i hamn ska genom kommunens försorg transporteras bort oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen som det är förbjudet att släppa ut enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (1980:424) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av avfallsförordningen (2011:927).
d. Avfall innehållande matavfall från fartyg i internationell trafik ska behandlas genom avfallsförbränning eller annan godkänd behandling i enlighet med direktiv
1999/31/EG.
e. Kommunfullmäktige fastställer renhållningstaxa och renhållningsordning samt vem som har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen.
f. NSR har verksamhetsansvaret för renhållningen, med avdelning kommun och hushåll som verkställande organ.
g. Renhållningen utförs av NSR och/eller den eller de entreprenörer NSR utser.
h. Kommunens utskott för miljöfrågor utövar den lokala tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om avfall i miljöbalken och i föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Om inget annat anges, beslutar kommunens utskott för miljöfrågor om undantag och prövar individuella ärenden enligt denna renhållningsordning.
Producentansvaret regleras i förordningar om producentansvar (2008:834, 2007:185, 1994:
1236, 2006:1273, 1994:1205, 2005:209, 2008:208), meddelade med stöd av miljöbalken.
Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på begäran av samhällsbyggnadsutskottet lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.
Producenter som ska tillhandahålla ett insamlingssystem för förpackningar och returpapper ska samråda med samhällsbyggnadsutskottet samt med NSR om frågor som rör
insamlingssystemet.
7 a. Fastighetsinnehavaren är betalningsskyldig för renhållning. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom
kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.
b. Ändring av ägandeförhållande för fastighet eller annan förändring som berör avfallshanteringen ska meddelas renhållaren.
c. Fastighetsinnehavaren är skyldig att i tillräcklig omfattning informera den eller de som bor eller bedriver verksamhet i fastigheten om dessa föreskrifter. Fastighetsinnehavaren är ansvarig för att reglerna följs.
d. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. En del av detta ansvar är att tillhandahålla godkända påsar för matavfallsinsamlingen.
e. Vid om- och nybyggnad av avfallsutrymme ska fastighetsinnehavaren ta kontakt med renhållaren. Besiktningsprotokoll av avfallsutrymme följer fastigheten oavsett
innehavare.
f. Fastighetsinnehavaren är ansvarig för att avfallsutrymme och hämtställe anordnas, utformas och underhålls så att krav på god arbetsmiljö och tillgänglighet uppfylls.
g. Kontroll av renhet på källsorterat avfall kan förekomma vid hämtning. Vid felsortering kan fastighetsinnehavaren åläggas felsorteringsavgift enligt gällande renhållningstaxa.
Hushållsavfall ska lämnas till renhållaren om inget annat anges i dessa föreskrifter.
Avfallsslag som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter ska sorteras ut och förvaras samt transporteras skilt från annat avfall om inget annat anges.
Den som i yrkesmässig verksamhet ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska lämna detta till den som enligt avfallsförordningen (2011:927) har tillstånd till transportverksamhet, är anmäld hos föreskriven myndighet eller har undantagits från anmälningsplikt
(Naturvårdsverkets föreskrifter om tillstånd eller anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall NFS 2005:3).
8 I detta kapitel regleras avfall som är hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall, se
definition 1 kap 2 § punkt 3. Observera att många verksamheter även har avfall klassat som hushållsavfall.
a. Renhållaren avgör avfallsbehållarens typ, storlek och placering.
b. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället vara uppställd vid tomtgräns eller där renhållaren anvisat plats. Kärl med två hjul ska placeras med hantaget ut mot gångvägen varifrån kärlet hämtas.
c. I avfallsbehållare får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren är avsedd.
Avfall ska vara emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer.
d. Matavfall ska emballeras i papperspåsar godkända av den europeiska standarden EN 13432 eller den svenska motsvarigheten SS13432. Biopåsar godkända enligt den europeiska standarden EN 13432 eller den svenska motsvarigheten SS 13432 är tillåtna för restaurangavfall.
e. Frityrolja och liknande från restauranger och storkök ska förvaras i fettunnor som renhållaren tillhandahåller. Hushåll ska hälla fett i separata kärl t.ex. en plastflaska som sedan läggs i restavfallet. Detta för att förhindra stopp i avloppet.
f. Det farliga avfallet ska vara tydligt märkt, väl förpackat och får inte blandas.
g. Grovavfall ska märkas med ”Grovavfall”.
h. Fastighetsinnehavaren (om inte annat avtalats med nyttjanderättshavaren) svarar för att avfallsbehållare rengörs i tillräcklig omfattning.
i. Kunden äger och underhåller säckhållare för hushållsavfall. Kärl och containrar, ägs av renhållaren. Normalt slitage står renhållaren för. Vid skadegörelse står kunden för reparation eller ersättande av kärl och containrar.
j. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Behållaren får inte vara så tung att det blir uppenbart svårt att flytta den eller att arbetsmiljökraven inte kan tillgodoses.
k. Överfull, för tung eller trasig avfallsbehållare eller avfallsbehållare som innehåller dåligt emballerade stickande eller skärande föremål hämtas först när avfallet paketerats om.
l. Abonnemang ska vara tillräckligt stora så de svarar mot de behov som föreligger.
a. Avfallsutrymme eller förvaringsplats ska svara mot det behov som föreligger och underlätta för källsortering. All förvaring av avfall ska ske så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår.
b. Förvaringsplats ska alltid anmälas till samhällsbyggnadsutskottets bygglovsavdelning och NSR för att säkerställa att hämtning kan ske.
9 c. För flerfamiljsfastighet och grupphusområden gäller att avfallsbehållare för
hushållsavfall bör förvaras i lämpligt avfallsutrymme.
d. För flerfamiljsfastighet och grupphusområden gäller att grovavfall ska förvaras på lämplig förvaringsplats i avvaktan på borttransport enligt renhållarens anvisningar.
e. För flerfamiljsfastighet och grupphusområden gäller att trädgårdsavfall ska förvaras på lämplig plats, i avvaktan på lokal kompostering eller borttransport.
f. För flerfamiljsfastighet och grupphusområden gäller att avfallsbehållare för
återvinningsmaterial ska placeras så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Avfallsbehållare bör om möjligt placeras insynsskyddat och under tak.
g. För verksamheter där hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall uppkommer gäller att avfallsbehållare ska förvaras i lämpligt avfallsutrymme eller på lämplig
förvaringsplats.
h. För storhushåll, restaurang, livsmedelsrelaterade affärsrörelser eller andra
näringsställen där ruttnande eller vått avfall uppstår kan krävas kylt avfallsutrymme.
Denna bedömning görs av samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning.
i. Avfallsbehållarna ska helst placeras i markplan, lutningen bör vara högst 1:20 och får vara högst 1:12.
j. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbete ska utföras.
Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till den renhållaren anvisar och ändringar ska utan begäran meddelas renhållaren.
k. Avfallsutrymmets utformning Dörr
Det ska finnas en uppställningsanordning för dörren till avfallsutrymmet.
Karmmåttet måste vara i bredd 1 m (grovsoprum 1,20 m) och i höjd 2 m. Se figur 1.
Detta gäller dörr till avfallsutrymme eller dörr som behöver passeras in till
avfallsutrymme. För containerhämtning ska karmmåttet vara 2,4 m och i höjd 2,1 m.
Rummet
Avfallsutrymmet måste ha en höjd av minst 2,1 m. Avfallsutrymme bör placeras i bottenvåning, helst med egen entré och nära uppställningsplats för hämtningsfordon.
Samtliga fraktioner utom möjligen grovavfall bör finnas i samma avfallsutrymme.
Alla ytor i rummet ska vara lätta att rengöra och tåla slitage. Avbärarlist på lämplig höjd rekommenderas. Ventilation ska finnas. Frånluftsflödet bör vara minst 5 l/s och kvadratmeter golvyta. Frånluftsflödet bör i ett grovsoprum vara minst 0,35 l/s och kvadratmeter golvyta. Golven bör vara halkfria.
Kärlens placering
Fri passage mellan kärl ska vara minst 1,5 m och avståndet mellan kärlen minst 6 cm.
Kärl med två hjul ska placeras så draghandtaget kan nås från gången.
Passage
Passagen i ett avfallsutrymme måste vara minst 1,2 m bred för att kärlen ska gå att rulla igenom. Finns det en riktningsändring som är mer än 30 grader måste bredden vara minst 1,35 m.
10 Figur 1: Exempel på avfallsutrymme.
Lås
Lås ska vara utformade med smäck så att renhållningsarbetarna och hyresgästerna bara behöver öppna dörrar, aldrig låsa dörrar. Dörrar måste gå att öppna utan nyckel inifrån.
Belysning
Belysning måste finnas i avfallsutrymme. Ljusstyrkan bör vara minst 100 lux.
Strömbrytare placeras på en höjd av 1,30 m över golv.
Yta utanför byggnaden för angöring
Samma bredd som containerporten bör finnas för angöring av container. Längden på angöringsytan där container ska hämtas ska som schablon motsvara containerns längd (normalt 3,5 m) plus en meter räknat från takskägget. Angöringsytan skall röjas från snö och hållas halkfri. Ytan får luta maxi malt 1 %. Sättsten rekommenderas som underlag. Detta ger inte upphov till sättningar och spår.
Trösklar
Trösklar ska förses med ramp på båda sidor.
l. Transportväg
Fastighetsinnehavaren (om inte annat avtalats med nyttjanderättshavaren) ska se till att transportväg fram till avfallsbehållares hämtnings- och tömningsplats hålls i framkomligt skick.
Transportväg ska ha en hårdgjord körbana.
Transportväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden.
Enskild väg och tomtmark som utnyttjas, ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för renhållningsfordon. Om vägen inte kan hållas farbar ska fastighetsinnehavaren lämna avfallet på plats som överenskommits med renhållaren.
11
Vägen ska vara minst 5,5 m bred om körning i båda riktningarna förekommer.
Om parkering tillåts vid sidan av vägen måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade bilar kan vägen vara smalare men den bör vara minst 3,5 m. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden. (se figur 2)
Vägen ska ha en fri höjd på 4,6 m (se figur 2). Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden.
Vid återvändsgata ska det finnas möjlighet för hämtningsfordon att vända.
Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av 18 m med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 m runt om. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. (se figur 3)
Figur 2: Exempel på fri höjd och bredd vid mötesfri väg
12 Figur 3: Exempel på vändplatser.
Gångväg:
Väg mellan hämtstället och sopbilens lastningsplats (gångvägen) ska vara jämn och hårdgjord. Trappsteg och kullersten får inte förekomma vid ny- och ombyggnation.
Gångvägen ska vara minst 1,2 m bred och om den ändrar riktning bör bredden vara minst 1,35 m.
Den fria höjden ska vara minst 2,1 m.
Gångväg bör inte ha någon lutning. Om lutningen inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 för att belastningen ska vara acceptabel och får inte överstiga 1:12.
Gångvägen ska röjas från snö och hållas halkfri.
Ramp: Lutningen på en ramp får vara högst 1:12. Längden max 12 m. Skulle rampen bli längre måste vilplan på minst 1,5 m byggas innan nästa ramp.
m. Slamavskiljare (t.ex. två och trekammarbrunnar), fettavskiljare och slutna tankar ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Vid nyinstallation av fettavskiljare skall tömning ske via anslutning på utsidan av fasaden i gatuplan.
n. Matavfallstankar ska vara placerade så att de lätt kan slamsugas. Tömning ska ske via anslutning på utsidan av fasaden i gatuplan.
13 a. För permanentboende i en- och tvåfamiljsfastigheter ska hämtning av restavfall och
matavfall ske minst en gång varannan vecka i den ordning renhållaren bestämmer.
b. För fritidsboende ska hämtning ske enligt de intervall renhållningstaxan bestämmer.
c. För flerfamiljsfastigheter och verksamheter där hushållsavfall uppkommer ska hämtning av restavfall och matavfall ske efter behov, dock minst en gång varannan vecka, i den ordning renhållaren bestämmer.
d. För permanentboende skall hämtning av latrin ske minst en gång varannan vecka i den ordning renhållaren bestämmer.
e. För fritidsboende skall hämtning av latrin ske minst en gång varannan vecka under perioden april-september samt under resten av året en gång var fjärde vecka, i den ordning renhållaren bestämmer.
f. Utöver ABVA (Allmänna bestämmelser vatten och avlopp) gäller att fettavskiljare ska besiktigas i den omfattning NSVA bestämmer.
g. Tömningsintervall för fettavskiljare fastställs av NSVA. Fettavskiljare ska tömmas vid behov dock minst en gång per år. Fastighetsägaren är alltid ansvarig för avskiljarens funktion utöver ovan angivna rutiner.
h. Hämtning av frityrfett och liknande i fettunna ska ske vid behov dock minst en gång per år.
i. Tömning av sluten tank, slamavskiljare (t.ex. två- och trekammarbrunn) och matavfallstankar ska ske minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion.
j. Trädgårdsavfall hämtas efter abonnemang och hämtningsschema i den ordning renhållaren bestämmer.
k. Grovavfall hämtas i en- och tvåfamiljsfastigheter genom beställning 6 gånger per år i den ordning renhållaren bestämmer. Grovavfall från flerfamiljsfastigheter hämtas 1 gång per månad enligt schema i den ordning renhållaren bestämmer.
l. Farligt avfall hämtas i en- och tvåfamiljsfastigheter genom beställning 6 gånger per år i den ordning renhållaren bestämmer. Farligt avfall från flerfamiljsfastigheter hämtas 1 gång per månad enligt schema i den ordning renhållaren bestämmer.
m. Övriga avfallsslag hämtas efter behov.
Matavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1.
Matavfallskvarnar kopplade till avloppsnätet är normalt inte tillåtet enligt ABVA 2009.
Eventuella dispenser ges av NSVA.
För hemkompostering av matavfall, krävs att komposten utformas, placeras och sköts på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Komposten ska vara skadedjurssäker och isolerad.
14 Kompostering av matavfall på fastigheten ska anmälas till kommunens nämnd för
miljöfrågor(avfallsförordningen 2011:927).
Trädgårdsavfall ska förvaras skilt från annat avfall. Trädgårdsavfall får
fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren genom egen försorg transportera till av renhållaren anvisad plats eller till NSR:s återvinningscentraler. Hämtning kan beställas hos renhållaren, enligt särskilt abonnemang. För kompostering av trädgårdsavfall krävs att komposten utformas, placeras och sköts så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår.
Kompostering av trädgårdsavfall på flerfamiljsfastighet ska anmälas till kommunens nämnd för miljöfrågor innan kompostering påbörjas.
Kompostering av trädgårdsavfall på en- och tvåfamiljsfastigheter får ske utan anmälan till kommunens nämnd för miljöfrågor.
Torrt trädgårdsavfall får eldas utanför detaljplanelagt område endast om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö och om det sker i enlighet med Båstads kommuns
”Lokala föreskrifter för att skydda människors miljö och hälsa” samt gällande brandföreskrifter.
Återvinningsbart grovavfall ska hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1.
Grovavfall får inte komprimeras. Privatpersoner får genom egen försorg forsla bort grovavfall som uppkommer i det egna hushållet till av renhållaren anvisad plats eller till NSR:s återvinningscentraler.
Farligt avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Det farliga avfallet ska vara tydligt märkt, väl förpackat och får inte blandas. Farligt avfall ska hanteras enligt bilaga 1.
Privatpersoner får genom egen försorg forsla bort farligt avfall som uppkommit i det egna hushållet till av renhållaren anvisad plats eller till NSR:s återvinningscentraler.
Elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Elavfall är oftast farligt avfall. För elavfall är det producentansvar. Elavfall ska hanteras enligt bilaga 1.
Privatpersoner får genom egen försorg forsla bort elavfall som uppkommit i det egna hushållet till av renhållaren anvisad plats eller till NSR:s återvinningscentraler.
Batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. För batterier är det producentansvar. Batterier ska hanteras enligt bilaga 1.
Privatpersoner får genom egen försorg forsla bort batterier som uppkommit i det egna hushållet till av renhållaren anvisad plats eller till NSR:s återvinningscentraler.
Stickande/skärande/smittförande avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall.
Detta avfall ska förvaras i speciella behållare som privatpersoner hämtar på apoteken.
Apoteken tar sedan emot det stickande/skärande/smittförande avfallet förutsatt att det är paketerat i rätt emballage.
15 Läkemedelsavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. För läkemedelsavfall är det producentansvar och detta ska lämnas på apoteken.
Toalettbodar ska tömmas av den entreprenör NSR upphandlat
. Latrintunnor ska ställas fram på av renhållaren anvisad plats vid hämtningstillfälle.
Slutna tankar, fettavskiljare och slamavskiljare som t.ex. två- och trekammarbrunnar, minireningsverk och liknande ska vara lättillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person, får inte väga mer än 25 kg och får vid tömningstillfället inte vara övertäckt. Anslutning för slang ska vara av den typ som renhållaren godkänt.
Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll.
Överstiger avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn 20 meter debiteras en extra kostnad. Brunn eller tank ska vara markerad med en tydlig skylt som anger
fastighetsbeteckningen. Minireningsverk ska ha instruktioner för handhavande och tömning på anläggningen, lätt åtkomligt för entreprenörens tömningspersonal.
Aska och sot ska hanteras på ett sådant sätt att det inte kan förorsaka brand i avfallsbehållare eller medföra störning genom damning vid hämtning.
Döda sällskapsdjur kan lämnas på veterinärkliniker eller djurbegravningsplatser.
Döda sällskapsdjur (förutom hästdjur) får grävas ner enligt 23 § Statens Jordbruksverks föreskrifter (2010:59). Nedgrävning ska ske på egen mark enligt anvisningar från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Länsstyrelsen kan ge tillstånd till nedgrävning av döda hästar.
16 I detta kapitel regleras avfall som inte är hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall. Se definition 1 kap. 2 § punkt 3. Observera att många verksamheter även har avfall klassat som hushållsavfall.
Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska vid begäran lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs för kommunens renhållningsordning och avfallsplan.
Återanvändbart och återvinningsbart material ska sorteras ut vid källan och hållas skilt från annat avfall så att olika material kan tas om hand så att återanvändning eller återvinning främjas. Osorterat avfall får inte komprimeras före sortering (17 § avfallsförordningen 2011:927).
Rivningsavfall ska sorteras på sådant sätt, så att olika material kan tas om hand så
återanvändning eller återvinning främjas. För utsortering och omhändertagande av farligt avfall finns särskilda bestämmelser.
Vid rivning inom detaljplanlagt område krävs rivningslov och rivningsplan. En rivningsplan ska godkännas av kommunens nämnd för bygglovsfrågor enligt plan- och bygglagen
(2010:900). Rivningsplanen ska redogöra för hur rivningsmaterialet kommer att hanteras.
Kopia på rivningsplanen ska skickas av bygglovsavdelningen till miljöavdelningen.
I Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2010:59) finns regler om hantering av animaliska biprodukter i syfte att förhindra spridning av smittämnen. Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras enligt dessa föreskrifter.
Skärande/stickande avfall från veterinärverksamhet och från djurhållande gårdar där djurhälsovård utförs ska förvaras i specialbehållare (kanylburk).
Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927).
Skärande/stickande avfall från akupunktur, tatuering och dylikt ska förvaras i
specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927).
17 Stickande/skärande/smittförande avfall och smittförande avfall från hemsjukvården och liknande institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:26). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt
avfallsförordningen (2011:927).
Farligt avfall och batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall.
Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer får efter anmälan till Länsstyrelsen själv transportera de avfallsslag och mängder som anges i 27 § avfallsförordningen (2011:927).
Olja och slam uppsamlat i oljeavskiljare och fast avfall från spolränna är farligt avfall.
Tömningen ska ske så att petroleumföroreningar eller andra skadliga ämnen inte följer med flödet till efterföljande ledningssystem. I övrigt gäller vad som sägs om slamavskiljare i 3 kap. 14 § i denna renhållningsordning.
Farligt avfall får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd. För transport av eget farligt avfall kan verksamhetsutövaren göra en anmälan enligt 27 § avfallsförordningen (2011:927)
Matavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall.
a. Amalgamavskiljare ska inspekteras och tömmas minst en gång per år.
b. Utöver ABVA (Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp) gäller följande;
oljeavskiljare, tvättanläggningar, uppsamlingsanordningar för färgslam och
ridåvatten och liknande ska tömmas vid behov dock minst en gång per år. Behovet fastställs av NSVA. Avskiljare ska besiktigas i den omfattning NSVA bestämmer.
Fastighetsinnehavaren är alltid ansvarig för avskiljarens funktion utöver ovan angivna rutiner.
c. Smittförande samt stickande/skärande avfall hämtas minst en gång per år.
18 I detta kapitel regleras vilka undantag från renhållningsordningen som kan medges samt vem som ska besluta om undantagen.
Undantag enligt 5 kap. 2-5 §§ ska ansökas på särskild blankett.
Ansökan om undantag från renhållningsordningens föreskrifter ska prövas av kommunens nämnd för miljöfrågor om inget annat anges. Ansökan ska alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses samt en redogörelse för på vilket sätt avfallet avses omhändertas.
Beviljade undantag kan upphävas med omedelbar verkan om föreskrifterna inte följs.
Undantagen upphör i samband med byte av fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare.
Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan under förutsättning att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår medges rätt att använda gemensamma behållare för restavfall, matavfall och återvinningsmaterial.
Rätt till gemensam behållare kan beviljas för högst fem år för fastigheter som är närliggande och där uppkommet avfall bedöms kunna rymmas i avsedd avfallsbehållare. Berörda
fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska göra gemensam ansökan till kommunens nämnd för miljöfrågor.
Uppehåll i hämtning av hushållsavfall, slam och latrin för permanent- och fritidsboende kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare. Detta om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande period av minst 12 månader. Ansökan om detta lämnas skriftligen till samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning senast en månad innan önskad uppehållstid.
Uppehåll i hämtningen beviljas endast ett år i taget. Abonnemanget öppnas automatiskt efter uppehållstiden.
a. Förlängt hämtningsintervall av hushållsavfall till en gång var fjärde vecka, kan efter ansökan medges för en- och tvåfamiljsfastigheter om matavfallet hemkomposteras och under förutsättning att det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön och att denna renhållningsordnings övriga bestämmelser följs. Förlängt hämtningsintervall kan beviljas för högst fem år i taget av
samhällsbyggnadsutskottets miljöavdelning.
b. Minimiabonnemang för hämtning av hushållsavfall (hämtning 4 gånger per år) undantag latrin, kan efter ansökan medges under förutsättning att
fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren kan ta hand om avfallet på den egna fastigheten på ett sätt som inte orsakar olägenhet för människor hälsa eller miljön eller strider mot författning. Miniabonnemang kan beviljas för högst fem år i taget av samhällsbyggnadsutskottets miljöavdelning.
19 c. Förlängt hämtningsintervall för tömning av slamavskiljare till en gång vartannat år
kan beviljas av samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning.
a. Befrielse från hämtning av restavfall och matavfall kan efter ansökan medges. Detta under förutsättning att fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren kan ta hand om avfallet på den egna fastigheten på ett sätt som inte orsakar olägenhet för
människors hälsa, miljön eller strider mot författningen. Befrielse kan också beviljas om fastigheten som ansökan avser inte nyttjas för övernattning, vistelse eller på annat sätt så att hushållsavfall kan antas uppkomma på fastigheten. Befrielse kan beviljas för minst ett år och maximalt tre år i taget. Därefter öppnas abonnemanget
automatiskt om inte fastighetsinnehavaren söker ny befrielse. Ansökan ska lämnas skriftligen till samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning
b. Befrielse från hämtning av latrin kan efter ansökan medges om fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren kan omhänderta latrinen på den egna fastigheten. Detta på ett sätt som inte orsakar förorening av mark eller vatten eller på annat sätt medför olägenhet för människors hälsa eller miljön eller strider mot författningen. Ansökan om omhändertagande av latrin i egen förmultningsanläggning ska innehålla en beskrivning av anläggningen. Befrielse kan medges för viss tid eller tillsvidare.
Ansökan ska lämnas skriftligen till samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning.
c. Befrielse från tömning av slamavskiljare eller sluten tank kan efter ansökan medges för jordbruksfastighet som förfogar över tillräckligt med mark för spridning. Detta under förutsättning att slammet kan omhändertas på ett sätt som inte orsakar olägenhet för människors hälsa eller miljön eller strider mot författningen. Befrielse kan medges för viss tid eller tillsvidare. Förändringar som berör markanvändning och spridningsareal ska omedelbart anmälas till samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning. Om förhållanden ändras kan beslut om befrielse komma att omprövas. Ansökan ska lämnas skriftligen till samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning
Undantag angående avfallsutrymmenas utformning samt transportväg enligt denna renhållningsordning prövas av samhällbyggnadsutskottet.
Undantag från att inte hämta avfall vid fastigheten i bilfria områden prövas av samhällsbyggnadsutskottet(bilaga 2).
Flerfamiljsfastigheter och villor, där man inte får sorteringen av matavfall att fungera kan ansöka om att slippa felsorteringsavgift per kärl. I stället läggs matavfallskärlen över på dispenstaxa för osorterat hushållsavfall. Fastighetsinnehavaren får då en högre kostnad, enligt gällande taxa, till dess att matavfallssorteringen fungerar igen. Dispens ges av samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning
20 Vid synnerliga skäl kan andra undantag prövas av samhällsbyggnadsutskottets
miljöavdelning. Synnerliga skäl kan t.ex. vara åtgärd som främjar återanvändning, återvinning och inte innebär olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Alla tidigare beviljade undantag som har meddelats av tidigare renhållningsordningar upphör att gälla i och med antagandet av denna renhållningsordning. Omprövning av tidigare beviljade undantag ska ske senast 2013-12-30.
21
I detta kapitel regleras när renhållningsordningen träder i kraft samt hur den skall följas upp.
Dessa föreskrifter träder i kraft 2013-01-01 då renhållningsordning för Båstads kommun 2003-12-17 upphör att gälla.
Beviljade undantag enligt 5 kap. 2-9 §§ denna renhållningsordning kan omprövas av samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning om olägenhet för människors hälsa eller miljön konstateras eller om andra villkor för beviljat undantag inte följs. Omprövning på kunds begäran när dispens utgått kräver ny ansökan.
Avfallsplanen ska följas upp årligen före utgången av maj, av Samhällsbyggnadsutskottet, och NSR. NSR är sammankallande. Skriftlig rapport skall lämnas till
Samhällsbyggnadsutskottet och NSR:s styrelse.
År 2016 ska arbetet med att ta fram en ny avfallsplan starta.
22 Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut eller administrativa ändringar kan ändras i denna bilaga utan särskilt beslut i kommunfullmäktige.
Hushållsavfall innefattar allt det avfall som uppstår i ett hushåll, eller avfall som är jämförligt med avfall från hushåll och som uppkommer där människor
vistas, t.ex. i personalmatsalar, restauranger osv. Hushållsavfallet ska sorteras och materialen ska hållas skilda från varandra enligt nedan.
Avfallslag Exempel Hantering Kommentar
Matavfall Matberedningsavfall som t.ex.
potatisskal, lökskal, fruktrester, kaffesump, hushållspapper och vissna snittblommor. Överbliven mat och mat som blivit för gammal.
Matavfall ska sorteras ut från restavfallet.
Efter anmälan till Båstads kommun kan matavfall komposteras på den egna fastigheten.
Förpackningar och tidningar
Förpackningar av metall, ofärgat och färgat glas, papper, mjuk- och hårdplast samt tidningar.
Hämtas sorterat enligt
abonnemang eller lämnas på
återvinningsstatio n eller NSR:s återvinningscentr aler.
Restavfall Allt avfall som blir kvar efter källsortering. T.ex. keramik, porslin, plast- och trädetaljer, ej förpackningar.
Återvinningsbart grovavfall
Skrot, kyl/ frys, möbler, sanitetsporslin och elektronikskrot.
Hämtas vid fastigheten efter beställning eller lämnas på NSR:s återvinningscentr aler.
Icke
återvinningsbart grovavfall
Avfall som är för stort för att få plats i restavfallsbehållare och som inte går att återvinna t.ex.
mattor och madrasser
Hämtas vid fastigheten efter beställning eller lämnas på NSR:s återvinningscentr aler.
23 Trädgårdsavfall Ris, grenar, löv, mossa etc. Ej sten
och grus
Hämtas sorterat enligt
abonnemang eller lämnas på NSR:s återvinningscentr aler.
Trädgårdsavfal l kan
komposteras hemma utan anmälan till kommunen.
Batterier Alla sorters batterier, under 3 kg.
Batterier över 3 kg som t.ex.
bilbatterier ska hanteras som farligt avfall.
Batterier innehåller skadliga ämnen och ska tas omhand på ett miljöriktigt sätt.
Farligt avfall Färg, lösningsmedel, lysrör (t.ex.
solarierör, vanliga lysrör), lågenergilampor glödlampor, bekämpningsmedel, lim, oljor, fotokemikalier, bilbatterier, termometrar och annat som innehåller kvicksilver.
Farligt avfall lämnas i röda boxen som ska finnas i alla hushåll om som töms efter beställning.
Farligt avfall kan även lämnas på NSR:s
återvinningscentr aler.
Farligt avfall är direkt skadligt för både människor, djur och växter, varför det är viktigt att allt farligt avfall tas omhand på ett hälso- och miljöriktigt sätt.
Elektriska och elektroniska produkter
Allt med sladd eller batteri samt glödlampor, lågenergilampor samt lysrör.
Småelektronik lämnas i röda boxen som tilldelats alla hushåll eller på NSR:s
återvinnings- centraler. Stort elektronikavfall hämtas som grovavfall.
Detta
avfallsslag kan även klassas som farligt avfall i de fall det innehåller farliga
komponenter.
Läkemedelsavfal l och kasserade kanyler
Stickande/skärande/smittförande som alstras i hemmet
Lämnas på apoteken i specialbehållare som delas ut gratis av apoteken.
Läkemedelsrester lämnas också på apoteket.
24
Avfall från industri och annan verksamhet som ger upphov till annat avfall än
hushållsavfall ska p.g.a. återanvändnings- och återvinningsskäl samt hälso- och miljöskäl sorteras och hållas skilt enligt nedan. Avfall får inte komprimeras före sortering.
Restavfall
Avfall som blir över efter källsortering.
Hämtas efter abonnemang, av godkänd transportör.
Restavfall får inte komprimeras före sortering. Blandat avfall kan inte i efterhand sorteras om det
komprimerats.
Bygg- och rivningsavf all
Tegel, takpannor, betong, dörrar, fönster, beslag, trä med mera.
Vid asbestavfall ta kontakt med avfallsanläggningen.
Får endast hämtas, av godkänd transportör.
Osorterat bygg- och rivnings-avfall får inte komprimeras
Rivningslov och/eller rivningsanmäl an krävs i normala fall från
kommunen.
Farligt avfall
Färg, lösningsmedel, bekämpningsmedel, lim, oljor, fotokemikalier,
termometrar och annat som innehåller kvicksilver, impregnerat trä, batterier, värmepumpar och
kylanläggningar med mera.
Hämtas av transportör med tillstånd att
transportera farligt avfall.
Farligt avfall är direkt skadligt för både
människor, djur och växter, varför det är viktigt att allt farligt avfall tas omhand på ett hälso- och miljöriktigt sätt.
Alla sorters batterier, under 3 kg. Batterier över 3 kg som
Alla batterier
innehåller
25
t.ex. bilbatterier ska hanteras
som farligt avfall, se ovan.
Hämtas av godkänd entreprenör.
skadliga
ämnen och ska tas omhand på ett miljöriktigt sätt.
Elektriska och
elektroniska produkter
Datorer, kopiatorer,
uppladdningsbara apparater, TV, radio och ljuskällor t.ex.
lysrör, lågenergilampor och glödlampor. Observera att detta avfallsslag även klassas som farligt avfall i de fall det innehåller farliga
komponenter.
Hämtas av godkänd entreprenör.
Elektriska och elektroniska produkter demonteras och
komponenter med farligt innehåll tas bort.
Förpack- ningar och returpapper
Wellpapp, kontorspapper, tidningar, förpackningar av papper, metall, ofärgat och färgat glas, mjuk- och hårdplast.
Lämnas enligt producenternas anvisningar i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller.
Många
entreprenörer hämtar
förpackningar och tidningar för
återvinning.
Övrigt återvinning s-bart material
Trä (rent), metallskrot, betong, asfalt,
trädgårdsavfall.
Hämtas av entreprenör i separata containrar eller lämnas på avfalls- eller
återvinningsanläggni ng.
Många
entreprenörer hämtar
källsorterat material för återvinning.
Riskavfall
Smittförande och
stickande/skärande/smittföra nde som alstras hos
veterinärer, akupunktörer, tatuerare, sjukvården och dyl.
Hämtas av godkänd entreprenör som har tillstånd att
transportera farligt avfall och farligt gods.
Hämtning ska ske minst 1 gång per år
Amalgam- avfall
Sorteras i knåd- och silamalgam.
Extraherade tänder, kasserade
sugslangar, amalgamdukar, amalgamslam, tomma
amalgamkapslar,
rent kvicksilver,
alloypulver och fulla
26
amalgamkapslar
lämnas i
originalförpackninga r.
Hämtas av
entreprenör som har tillstånd att
transportera farligt avfall och farligt gods.
Matavfall från produktion eller grossistverksamhet
Matavfall ska sorteras ut från restavfallet.
Det utvinns biogas till fordonsbränsle samt
biogödsel.
För ny- och ombyggnation av område där normal sopbil inte kan eller får köra eller medeldragavståndet överstiger 24 m gäller följande:
• Restavfall, matavfall, grovavfall och källsorterat material förvaras i gemensamt avfallsutrymme.
Avfall från fastigheter där särskilda skäl som t.ex. rörelsehinder föreligger hämtas avfall vid fastigheten.
Båstads Kommun 2013-2016
Avfallsplan
3
Sammanfattning
Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan.
Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen i Båstads kommun har tagits fram i ett samarbete mellan Båstads kommun och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) under 2012.
Båstads kommun har ca 14 230 invånare. Kommunen präglas av ett stort antal besökande turister och sommar- boende vilket ger utslag på avfallsmängderna per invånare och som även tros påverka kvalitén på utsorterat material. Det ger en utmaning för hur man jobbar med avfallsinformation och avfallskommunikation i kommunen.
NSR och Båstads kommun har antagit sex övergripande mål för hela Skåne Nordväst-regionen som omfattas av Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans Landskronas, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljungas kommun. Målen är högt satta och för att nå målen måste alla kommuner i Skåne Nordväst-regionen bidra utifrån sina förutsättningar.
De sex övergripande målen för Skåne Nordväst som ska uppnås till år 2020 är följande:
• Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år.
• Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år.
• Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år.
• God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras.
• God service, halvera antalet kundklagomål.
• Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras.
Utifrån de regionala målen för Skåne Nordväst har mål och åtgärder föreslagits för Båstads kommun utifrån de för- utsättningar kommunen har idag. Sex målområden har valts ut för att jobba med lokalt utifrån de regionala målen och även de lokala målen.
1. Förebyggande av avfall – minska avfallsmängderna per person
2. Öka materialåtervinningen – minska mängden förpackningar och matavfall som slängs i restavfallet.
3. Avgifta kretsloppen – minska mängden farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet 4. God arbetsmiljö – få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete
5. God service – öka antalet nöjda kunder
6. Miljövänligare transporter – minska energiförbrukningen för transport och öka andelen fossilfritt drivmedel.
4
5
Innehåll
sammanfattning ...3 2. Beskrivning av kommunen ...7 2.1 Folkmängd och fakta ... 7 2.2 Näringslivsstruktur ... 7 2.3 Avfallsorganisation ... 7 3. Lagstiftning och bakgrund ...8 4. mål ...8 4.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst ... 9 4.2 Avfallsplanens mål 2016 ... 9 4.3 Aviserade förändringar och framtiden ... 14 4.4 Nationella mål ... 15 4.4.1 Det svenska miljömålssystemet ... 15 4.4.2 Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 ... 16 4.5 Regionala mål ... 17 4.5.1 Begränsad miljöpåverkan ... 17 4.5.2 God bebyggd miljö ... 17 4.6 Lokala mål ... 17 4.6.1 ÖP08 – översiktsplan Båstads kommun ... 17 4.6.2 Miljöprogram 2012-2020 ... 17 5. nulägesbeskrivning hushållsavfall ...18 5.1 Insamlingssystem ... 18 5.1.1 Villor ... 18 5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter ... 19 5.2 Behandling ... 19 5.2.1 Restavfall ... 19 5.2.2 Matavfall ... 19 5.2.3 Trädgårdsavfall ... 19 5.2.4 Fettavfall ... 19 5.2.5 Fettslam från fettavskiljare ... 20 5.2.6 Farligt avfall ... 20 5.2.7 Riskavfall ... 20 5.3 Avfallsmängder: hushållsavfall ... 20 5.4 Plockanalyser ... 21 6. nulägesbeskrivning övrigt avfall ...22 6.1 Insamlingssystem ... 22 6.2 Avfallsmängder: verksamhetsavfall ... 22 7. Behandlingsanläggningar ...23 7.1 NSR Återvinningscentral Båstad... 23 7.2 Bilskroten Förslöv AB ... 23 8. avfall som omfattas av producentansvar ...24 8.1 Förpackningar och returpapper ... 24 8.1.1 Tidningspapper/returpapper och pappersförpackningar ... 24 8.1.2 Plastförpackningar ... 24 8.1.3 Metallförpackningar ... 24 8.1.4 Glasförpackningar ... 24
6
8.1.5 Batterier ... 25 8.1.6 Bilar och däck ... 25 8.1.7 Elavfall ... 25 8.1.8 Läkemedel ... 25 9. uppföljning ...26 10. Referenser ...26 Bilaga 1: nedlagda avfallsupplag ...28 Bilaga 2: miljökonsekvensbeskrivning (mKB) ...30 Bilaga 3: uppgifter till länsstyrelsen ...33
Innehåll
7
2. Beskrivning av kommunen
2.1 Folkmängd och fakta
Båstads kommun ligger i det nordvästra hörnet av Skåne på det som geografiskt kallas för Bjärehalvön. Större delen av kommunen gränsar mot havet och östra och norra delen mot Ängelholms kommun respektive Laholms
kommun. Båstads kommun utgör en del av Skåne Nordväst-regionen tillsammans med 9 andra kommuner i Nordvästra Skåne.
Den 31 december 2011 bodde 14 230 personer inom kommunen vilket var 48 färre än 2010. (Källa: SCB).
Kommunen har som mål att till 2020 ha en befolkning på 16 000. (Källa: Båstads kommun)
I kommunen finns ca 8 700 småhusenheter för 1-2 familjer. Av dessa är ca 3 300 fritidsboenden och ca 5 500 permanentboenden. Andelen hushåll som bor i lägenheter är låg och totalt finns det ca 1 500 lägenhetshushåll i kommunen varav merparten ägs av det kommunägda bostadsföretaget Båstadhem. (Källa: SCB)
2.2 näringslivsstruktur
I Båstads kommun finns ca 1000 företag varav majoriteten är små eller medelstora företag med färre än 100 anställda. Cirka 90 % av företagen har 1-9 anställda. Båstads kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och därefter står tillverkningsindustrin och byggnadsrelaterade företag för den största sysselsättningen. De största privata företagen är Lindab med tillverkning av stålprodukter och med totalt ca 700 anställda i Grevie och Förslöv, Nolato med tillverkning av gummi- och platsprodukter och ca 150 anställda och byggföretaget PEAB med kontor i Förslöv och ca 100 anställda. (Källa: ÖP-08)
2.3 avfallsorganisation
Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB), som ägs av Båstads kommun tillsammans med 5 andra kommuner i nordvästra Skåne, och avdelningen Kommun & Hushåll är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar för (inte gaturenhållningen). NSR AB sköter upphandlingen av insamlingstjänster för hushållsavfall och slam. SITA är entreprenör för både avfallshämtning och slamtömning. NSR AB ansvarar även för framtagande av förslag på renhållningsordning med tillhörande avfallsplan samt framtagande av förslag på avfallstaxa.
För behandling av hushållsavfall finns ett konsortialavtal mellan NSR:s ägarkommuner där man kommit överens om att allt hushållsavfall som NSR kan ta emot för behandling ska skickas till någon av NSR:s anläggningar.
8
3. Lagstiftning och bakgrund
Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. I avfallsförordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårds- verkets föreskrift NFS 2006:6.
4. Mål
Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Båstads kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom sopsamarbete Skåne Nordväst gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i EU:s avfallstrappa.
Minimering
Återanvändning
Materialåtervinning
Energiåtervinning
Deponering
Figur 1: EU:s avfallstrappa. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska all avfallshantering sträva mot att nå toppen på trappan. Målet med avfallshanteringen är att avfall aldrig uppstår.
9
4.1 mål sopsamarbete skåne nordväst
Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Inom Skåne Nordväst samarbetet har kommunerna enats om att jobba tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet sopsamarbete Skåne Nordväst. Som ett led i detta har man i alla kommuner beslutat jobba med 6 övergripande gemensamma mål som ska uppnås till år 2020. De sex övergripande målen för sopsamarbetet är följande:
• Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år
• Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år
• Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år
• God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras
• God service, halvera antalet kundklagomål
• Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras
De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de över- gripande målområdena som beslutats för Skåne Nordväst.
4.2 avfallsplanens mål 2016
Sex övergripande mål finns för Båstads kommuns avfallsplanering. De tre första målen har mål både för hushållens avfall och för verksamheternas avfall. De tre sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljö- vänligare transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret.
Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera ansvariga där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs.
1. Förebyggande av avfall
Förebyggande av avfall är det första steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår.
Mål hushållsavfall
Båstads kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 70 kg från år 2011 till 2015. Den totala avfallsmängden 2011 var 801 kg per invånare.
Mätning
Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte.
åtgärd ansvarig Genomförande
Båstads kommun deltar aktivt i sopsamarbetet Skåne Nordväst. Ett sammarbetsprojekt mellan kommu- nerna i Skåne nordväst för att stödja kommunerna i arbetet med att bland annat minska avfallsmängderna för regionen. (Se avsnitt 4.1)
NSRBåstads kommun 2013-2016
Båstads kommun deltar i den nationella kampanjen
”Europa Minskar Avfallet” i samarbete med övriga kommuner i NSR-regionen.
NSR De år som kampanjen
genomförs.
Båstads kommun arbetar med avfallsminimerings-
projekt i sin egen organisation. Båstads kommuns lednings-
grupp 2013-2014
10
åtgärd ansvarig Genomförande
När grovavfall slängs ska alltid frågan ställas till kund
om det får återanvändas istället. NSR 2013-2016
En ny återvinningscentral på befintlig plats i Svenstad eller ny lokalisering skapas. Den nya anläggningen ska inbjuda till avfallsminimering och ha utrymme för återbruk.
NSR 2016
Mål verksamhetsavfall
Båstads kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från verksamheter.
Mätning
I nuläget finns ingen tillgänglig helomfattande statistik på verksamheternas avfall.
åtgärd ansvarig Genomförande
NSR samordnar företag så att den enas avfall blir den
andres resurs NSR 2012-2016
Båstads kommun arbetar för att ett återbrukscentrum
för bygg- och rivningsavfall etableras. Båstads kommun
NSR 2016
2. Öka materialåtervinning
Materialåtervinning innebär att så lite avfall som möjligt hamnar i restavfallet och går till förbränning.
Istället ska så mycket som möjligt sorteras ut och bli till nya produkter eller återanvändas. I Båstads kom- mun är det obligatoriskt att sortera ut matavfall.
Mål hushållsavfall
a. Under 2011 omklassades stora delar av Båstads kommuns matavfall till restavfall. På grund av detta uppgick restavfallsmängden till 307 kg per invånare och år 2011. Målet till 2016 är att minska rest- avfallet till 200 kg per invånare (turister medräknade). Målet är högt satt i förhållande till resultatet 2011 men med en bättre kvalitet på matavfallet bör målet vara rimligt. År 2009 när inget matavfall omklass- ades var den insamlade mängden restavfall 231 kg per invånare och år.
b. Minska felsorteringarna med 25 procentenheter från år 2012 till 2016 genom att mängden fel- sorterat producentansvarsmaterial och matavfall minskar. Vid 2012 års plockanalyser utgjorde dessa fraktioner 68 procent av allt restavfall.
Mätning
Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushåll.
åtgärd ansvarig Genomförande
NSR verkar för att fler använder 4-fackskärl NSR 2014
Plockanalys genomförs på villahushåll med 2-facks-
kärl. NSR 2013
Informationsinsatser angående källsortering och
avfallsminimering görs mot skolor. NSR 2013
11
åtgärd ansvarig Genomförande
Undervisningsmaterial om avfall och källsortering tas fram för Båstads kommun i samarbete med övriga kommuner i NSR-regionen.
NSR 2013
En inventering av insamlingen av fettavfall via fettunna och fettavskiljare på resturanger och storkök görs.
Samhällsbyggnadsutskottets miljöavdelning.
NSRNSVA
2013
NSR verkar för att matavfallskvarn till tank installeras
där detta är ett lämpligt alternativ. NSR 2012-2016, löpande
Systemet för insamling av fettavfall och möjligheten
att föra in detta i NSR:s biogasproduktion utreds. NSR 2013
Källsortering inom kommunala förvaltningar utreds. Båstads kommuns lednings-
grupp 2013
Införande av fullständig källsortering i de kommunala
förvaltningar som saknar detta. Båstads kommuns lednings-
grupp 2014
Mål verksamhetsavfall
Båstads kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden är matavfall och bygg- och rivningsavfall.
Mätning
I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet.
åtgärd ansvarig Genomförande
Informationskampanj görs riktad mot livsmedelsföre- tag och livsmedelbutiker med inriktning mot matav- fall.
NSRKommunstyrelsens miljö- avdelning
2014
Skrift om miljöanpassad rivning tas fram och skickas ut till byggföretag samt delas ut i samband med till- syn.
Samhällsbyggnadsutskottets miljö- och bygglovsavdelning.
NSR
2015
En framtida ÅVC byggs för att främja småföretagares
utsortering. NSR 2016
NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av
material till materialåtervinning. NSR 2013
3. avgifta kretsloppen
En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det är också ett av huvudsyftena med framtagandet av en avfallplan att minska avfallets farlighet. Båstads kommun sam- lar in stora mängder elavfall och har ett snitt långt över Sverigemedel som ligger på 16 kg när det gäller in-samling per invånare. Fortfarande finns dock en del farligt avfall kvar i restavfallet som ska sorteras ut och insamlingsmålen kommer att skärpas på nationell nivå. Servicenivån i Båstads kommun och förutsätt- ningarna för att kunna samla in bedöms som goda för kommuninvånarna. Däremot kanske kunskapen om farligt avfall behöver höjas för att öka utsorteringen.
12
Mål hushållsavfall
Vid årliga plockanalyser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 procent elavfall och inget övrigt farligt avfall. I matavfall får det inte förekomma något elektronikavfall eller farligt avfall. Vid 2011 års plockanalys fanns det 1 % elavfall och 0 % övrigt farligt avfall i restavfallet. Både elektronikavfall och övrigt farligt avfall återfanns i matavfallet.
Mätning
Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushållen i Båstads kommun.
åtgärd ansvarig Genomförande
En plockanalys genomförs på flerfamiljsfastigheter för att undersöka bland annat hur stor mängd farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet.
NSR 2014
En informationskampanj gällande farligt avfall görs
riktad mot hushållen. NSR 2015
Utredning av eventuella åtgärdsbehov för Grevie 2:41
och Mässinge/Slättaröd påbörjas. Samhällbyggnadsutskottets
miljöavdelning 2015
Mål verksamheter
Båstads kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt.
åtgärd ansvarig Genomförande
En tillsynskampanj för verksamheter gällande farligt
avfall görs. Samhällsbyggnadsutskottets
miljöavdelning 2014
4. God arbetsmiljö
Båstads kommun är en kommun med kuperad geografi, många fina småvägar och trånga mysiga gränder inne i tätorterna. Detta lockar många tillfälliga gäster och gör Båstads kommun till en attraktiv semester- kommun under sommarhalvåret. Samtidigt för det med sig en del svårigheter när det gäller framkomlig- het för renhållningsfordon som dagligen är ute och tömmer och hämtar avfall. Detta utgör en utmaning där man måste hitta en balans då renhållningsarbetarna tillhör en av de arbetsgrupper med störst antal olyckor och allvarliga tillbud i Sverige.
Mål hushållsavfall
Entreprenören saknar idag statistik över antalet olyckor och tillbud och därav går det ej att sätta ett mät- bart mål i enlighet med kretsloppsplanen för Skåne Nordväst. Målet blir att till 2014 ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och därefter ska antalet olyckor och tillbud minska fram till 2016. Målet kan komma att revideras efter 2014 för att få ett mätbart mål.
Mätning
Entreprenören ska föra statistik över antalet olyckor och allvarliga tillbud under 2013 och därefter varje år.
åtgärd ansvarig Genomförande
Entreprenören rapporterar in olyckor och allvarliga
tillbud. Insamlingsentreprenör 2013-2016, löpande
Samarbetet mellan NSR och Teknik och Service
stärks. NSR och Teknik och Service 2013-2016
13
åtgärd ansvarig Genomförande
Avfallsfrågorna förs in i detaljplanearbetet och bygglovsprövning. Samarbetet mellan NSR och detalj- plan- och bygglovsavdelningen stärks.
NSRPlanavdelningen Bygglovsavdelningen
2013-2016, löpande
En lista upprättas med de 30 sämsta hämtningsställe- na. Fastighetsägare, entreprenör, kommunen och NSR samarbetar för att komma till rätta med problemen.
Insamlingsentreprenör NSRTeknik & Service
2013
En inventering genomförs av transportvägarna i Bå-
stads kommun. NSR
Båstads kommun Insamlingsentreprenör
2013-2014
Inventering av tunga lock till enskilda brunnar i Bå-
stads kommun genomförs. NSR
Samhällsbyggnadsutskottets miljöavdelning
2014-2015
En framtida ÅVC skapas med hänsyn till en god ar- betsmiljö för det som arbetar där och för de besökare som vistas på anläggningen.
NSR 2016
5. God service
Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till Båstads invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Målet för Skåne Nordväst är att antalet kundklagomål ska halveras, idag saknar vi dock statistik för Båstads kommun om antalet kundklagomål och har därför valt att fokusera på andelen nöjda kunder.
Mål
Andelen villaägare som är nöjda med dagens avfallshantering ska öka från 82 % 2010 till 90 % år 2016.
Mätning
En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet.
åtgärd ansvarig Genomförande
E-tjänster införs NSR 2013
NSR Kommun & Hushåll finns på plats en gång om
året på ÅVC för att träffa kunder och svara på frågor. NSR 2013-2016 Ny rutin kring insamlingen av grovavfall och mjuk-
plast ses över för att förenkla för kunder och NSR:s kundservice.
NSR 2013
Nöjdkundenkät genomförs vartannat år NSR 2013 och 2015
NSR deltar i kommunaktiviteter riktade mot med- borgare för att informera om renhållningen, exem- pelvis boendeträffar.
NSRBåstads kommuns kommunika- tionsavdelning
2013-2016
Ett avfallråd bildas med representanter från fastig- hetsägarna, villaföreningen och hyresgästföreningen med syfte att förbättre servicen i Båstads kommun.
NSR 2014
SMS-tjänster införs NSR 2014
