DÄRFÖR FINNS VI TILL…
VAD VI STÅR FÖR…
DIT VI SIKTAR
VAD VI SKA FOKUSERA PÅ
VAD VI SKA UPPNÅ…
HUR VI SKA UPPNÅ…
FRÅN SAGT TILL GJORT…
3. PLANERA DIN VERKSAMHET
Ur Målstegen, SISU Idrottsböcker
En förenklad modell över hur du som
förening hittar rätt. Den tydliggör varför
ni som förening finns till, vart ni ska samt
vad ni ska göra för att komma dit.
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 1
DÄRFÖR FINNS VI TILL
Genom att sätta ord på vad föreningen ska bedriva för verksamhet – för vilka och på vilket sätt – tar ni ett första steg på vägen att bygga föreningens iden- titet. I föreningens stadgar i §1 Ändamål står det vad ni har för ändamål/syfte med föreningen. Utgå från det när ni sätter er och skriver på er verksamhetsidé.
En tydlig identitet hjälper er att rekrytera och behålla medlemmar. Beskriv kort och kärnfullt vad ni som förening gör och vad ni vill uppnå. Vad gör er unika?
3. …SÅ ATT…:
VERKSAMHETS- IDÉ
FA K TA
1. VÅR VERKSAMHET SKA:
2. VI ÄR TILL FÖR/ÅT/TILL:
Svenska Ridsportförbundets verksamhetsidé:
Svenska Ridsportförbundet verkar för att främja ridning, körning och voltige som motion, folksport och tävlingsidrott samt att sprida kunskap om god hästhållning och säker hantering av hästar.
En golfklubb:
”Vi ska vara en klubb med familjekaraktär som erbjuder spel på en bra bana. Klubbens primära kunder är medlemmarna, men företag och enskilda greenfeegäster utgör en viktig målgrupp som bidrar ekonimskt till verksamhetsens drift och utveckling”
Hur använder unga idrott och förenings- liv för att bygga sin identitet/tillhörighet?
Vilken roll kan vår förening spela?
Målstegen
Ett konkret häfte som hjälper er som förening att hitta rätt och bli klara över vart ni vill.
Pris: 40 kr
www.sisuidrottsbocker.se
Idrottens föreningslära – boxen
En föreningsbox med mycket matnyttigt material i och kring ert föreningsarbete. Bra inspirationsmaterial.
• Allt kommunicerar
• Förening i rörelse - guide för utveckling
• Offensivt styrelsearbete
• Idrottens ekonomihandbok
• Vår förening – om demokrati och föreningskunskap Pris: 250 kr
www.sisuidrottsbocker.se
Diskutera igenom punkterna 1-3 och sammanfatta diskussio- nen i en verksamhetsidé. Hänger den ihop med Ändamålspara- grafen? Eller behöver stadgarna uppdateras?
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 2, sid 1(2)
VAD VI STÅR FÖR
Det är i föreningarna som verksamheten får sin verkliga form och det är där som ridsportens bud- skap och riktlinjer blir levande. Vilka grundläggande principer och beteenden ska gälla i er förening?
Diskutera igenom frågeställningarna och ta fram de ledord som ni vill att er verksamhet ska genomsyras av. Utifrån ledor- den kan ni formulera er värdegrund.
VÄRDEGRUND FA K TA
HUR VILL VI UPPFATTAS AV VÅRA MEDLEMMAR OCH AV OMVÄRLDEN?
HUR FÖRHÅLLER VI OSS TILL VARANDRA, HÄSTEN OCH VÅR SPORT?
Svenska Ridsportförbundets värdegrund:
Genom en stark och tydlig demokrati ska alla ges möjlighet att delta i en öppen föreningsverksamhet där man trivs och alla känner sig välkomna. Här ska finnas möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och därmed bidra till en utveckling av svensk ridsport där hästen och människan står i centrum.
Ridsporten vill
Pris: O kr, PDF Ladda ner från www.ridsport.se
Värdefullt
Sisu idrottsböcker har en hel satsning kring begreppet Värdefullt.
www.sisuidrottsbocker.se
Dialogkarta, värdefull vägvisare
Ridsportens ledstjärnor är inget projekt utan ett långsiktigt arbete som ska genomsyra varje del i din ridsportvardag och vara ett naturligt steg att i fortsättningen skapa en idrott med hög etik och moral.
Ett sätt att aktivt arbeta med ledstjärnorna är en så kallad dialogkarta, som tagits fram av Svenska Ridsportförbundet och som varje för- ening kostnadsfritt kan rekvirera från kansliet.
Jag visar respekt f
ör alla . människor
7Vad innebär det för dig att visa oc
h inte visa respekt? 7Berätta om en situation där du upplevde att någon har behandlats med respekt?
7Vilka negativa konsekvenser ser du om du inte ger respekt? Vilk
a positiva konsekvenser ser du om du ger respekt?
Jag bekr
äftar och ömmer andra. ber
7V
ad innebär det för dig att bekräfta och ge beröm? 7Hur vill du få bekräftelse oc
h beröm från andra?
7I vilk
a sammanhang är vi redan idag bra på att bekräfta oc
h berömma ilka positiva ilka negativa konsekvenser andra människor? ser du om du inte bekräftar och berömmer? Vkonsekvenser ser du om bekräftar och berömmer? 7V
Jag ber
ättar öppet och tydligt om jag har olik
a oller. uppdrag och r
7Berätt
a om en situation där du upplevde att någon inte berättade öppet och tydligt om sina olik
a uppdrag och roller. Vad hände?
7Hur k
an du berätta om dina olik
a uppdrag och roller. 7Inför andra och för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte berättar öppet och tydligt? Vilka positiva konsekvenser ser du om du berättar öppet och tydligt?
Jag är en god för
ebild för ridsporten.
7V
ad innebär det för dig att vara en ilka är dina förebildergod förebild? 7V
, vad är det som gör dem till förebilder?
7Inför andra oc
h för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte är en god förebild? Vilk
a positiva konsekvenser ser du om du är en god förebild?
Jag tar ansvar och ager
ar . ad innebär det för dig att ta ansvar a reglerför och agera om någon bryter mot våra ledstjärnor? 7Vom någon bryter mot vår
7Berätt
a om en situation där du upplevde att du agerat och t
agit an vi agera om någon bryter ansvar för våra regler? mot våra regler? 7Hur k
7Inför andra oc
h för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte tar ansvar oc
h agerar? Vilk
a positiva konsekvenser ser du om du tar ansvar och agerar?
Me
llan Mig
och and
ra MÄnni
- SKor
Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden.
7Vad innebär det för dig att hantera hästen på ett sätt som du kan stå för och gör dig stolt inför omvärlden?
7Berätta om en situation där du upplevde att hästen hanterades på ett sätt som gjorde dig stolt.
7Inför andra och för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte gör så? Vilka positiva konsekvenser ser du om du gör så?
Jag behandlar alla hästar med respekt.
7Vad innebär det för dig att behandla alla hästar med respekt?
7I vilka sammanhang är vi redan idag bra på att behandla våra hästar med respekt?
7Inför andra och för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte behandlar alla hästar med respekt? Vilka positiva konsekvenser ser du om du behandlar alla hästar med respekt?
Jag ser till att hästen finns i en trygg- och säker miljö och jag reagerar om den far illa.
7Vad innebär för dig en trygg- och säker miljö för hästen?
7Har du sett någon häst fara illa? Vad hände? Hur reagerade du?
7Hur kan du reagera när en häst far illa?
7Inför andra och för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte reagerar? Vilka positiva konsekvenser ser du om du reagerar?
Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte mer än vad vi har förutsättningar att klara av.
7Berätta om hur du tränar och tävlar i samspel med hästen?
7Hur ser du till att inte kräva mer av dig och hästen än vad ni har förutsättningar att klara av?
7Inför andra och för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte gör så? Vilka positiva konsekvenser ser du om du gör så?
Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens om hästen.
7Vad innebär det för dig att ha kunskap och kompetens om hästen?
7Vad för kunskap och kompetens söker du om hästen?
7Hur kan ni ge fler möjlighet till mer kunskap och kompetens om hästen?
7Inför andra och för dig, vilka negativa konsekvenser ser du om du inte ökar din kunskap och kompetens? Vilka positiva konsekvenser ser du om ökar din kunskap och kompetens?
Mellan Mig och hÄSTen
!ridSporTenS ledSTJÄrnor
Under Ridsportforum 2010 samlades ridsportens företrädare – förbundsstyrelsen, distrikt och centrala sektioner – kring temat etik och moral. Resultatet blev bland annat nedanstående tio ledstjärnor som vi tycker att ridsportens aktiva ska sträva mot varje dag i förhållande till hästar och medmänniskor. Det här är ett av flera steg att sprida och ge dessa ledstjärnor lyskraft.
hÄSTen Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden Jag behandlar alla hästar med respekt Jag ser till att hästen finns i en trygg- och säker miljö och jag reagerar om den far illa Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte mer än vad vi har förutsättningar att klara av Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens om hästen MÄnniSKan
Jag visar respekt för alla människor Jag bekräftar och berömmer andra Jag berättar öppet och tydligt om jag har olika uppdrag och roller Jag är en god förebild för ridsporten Jag tar ansvar och agerar om någon bryter mot våra regler Så här uppmärksammar vi våra medlemmar som är goda förebilder utifrån våra ledstjärnor.
Så här skall vi levandehålla och ge våra medlemmar kunskap om våra ledstjärnor.
Dialogduk A1.indd 2 2013-04-15 10:50
VILKA TRE LEDORD SKA VÅR VERKSAMHET GENOMSYRAS AV?
1.
2.
3.
Vad ställer det för krav på oss som formella ledare i föreningen?
Sammanfatta punkt 1-3 i en värdegrund.
FAKTA
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 2, sid 2(2)
RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR
För att alla ska kunna trivas och känna sig trygga inom ridsporten, både hästar och människor, har ridsporten samlats kring några ledstjärnor. Led- stjärnor i alla våra verksamheter som får lyskraft genom just dig.
Ledstjärnorna är inget projekt utan ett långsiktigt arbete som ska genomsyra varje del i föreningens ridsportvardag och vara ett naturligt steg att i fortsättningen skapa en idrott med hög etik och moral. Ridsporten har tagit fram två olika slags ledstjärnor; de som har med hästen att göra och de som gäller samspelet mellan dig och dina medmänniskor.
Idrottens värdegrund
Varje förening och varje förbund beslutar själv över sin verk- samhet. Idrottsrörelsens har kommit överens om en gemen- sam värdegrund som all verksamhet ska utgå ifrån:
Glädje och gemenskap
Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
Demokrati och delaktighet
Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund.
Hästen
Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden
Jag behandlar alla hästar med respekt
Jag ser till att hästen finns i en trygg- och säker miljö och jag reagerar om den far illa
Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte mer än vad vi har förutsättningar att klara av
Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens om hästen
Människan
Jag visar respekt för alla människor Jag bekräftar och berömmer andra
Jag berättar öppet och tydligt om jag har olika uppdrag och roller
Jag är en god förebild för ridsporten
Jag tar ansvar och agerar om någon bryter mot våra regler
Allas rätt att vara med
Innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förut- sättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrotts- verksamhet.
Rent spel
Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överens- kommelser och en god etik och moral. Att verka för mot fusk, doping och en osund ekonomi, mott mobbning, trakasserier och våd såväl på som utanför idrottsarenan.
TRYGG I STALLET
Ända sedan projektet Vara tog tempen på stämningen i stallet, har Svenska Ridsportförbundet med Centrala Ungdomssektionen (CUS) i spetsen, tagit fasta på att klimatet i våra stall är helt OK – men kan bli bättre.
I den omfattande enkät som genomfördes där och då (år 2005), fick man värdefull kunskap som bland annat inspirerat till flera projekt inom Idrottslyftet. Föreningar har lyft frågorna och öppnat upp för verksamhet som bäddar för en bra gemenskap. Genom projektet Trygg i stallet tar man även fasta på trygghetsfrågorna från centralt håll.
Med trygghetsfrågor avser vi frågor som rör trygghet, trivsel och likabehandling, det vill säga hur man arbetar förebyggande mot kränkningar och utanförskap och hur man främjar en trygg och jämlik miljö.
DEN SVENSKA IDROTTSRÖRELSENS GEMENSAMMA VÄRDEGRUND
http://www3.ridsport.se/Svensk-Ridsport/
Tryggistallet/
Hej styrelsen!
Jag är en medlem här i föreningen som t ycker att vi borde sätta fokus på trygghetsfrågorna i stallet. Just nu pågår en satsning på Svenska Ridsportförbundet som bland annat möjliggör för v
år förening att göra en kartläggning över hur vi medlemmar uppfa
ttar stämningen i stallet.
Kartläggningen är framtagen a v Friends ihop med Sv
enska Ridsportförbundet.
Kartläggningen finns som ett färdigt paket a tt söka inom ramen för Idrottslyftet under den andra ansöknings- perioden som sträcker sig från den 1 feb till 30 april 2012.
Gå in på http://w
ww3.ridsport.se/Svensk-Ridsport/
Tryggistallet/ och läs mer!
PS. Att söka för kartläggningen på verkar inte våra andra ansökningar inom Idrottslyftet. DS.
TryggheTs- arbeTe i föreningen
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 3
DIT VI SIKTAR
En vision är en abstrakt beskrivning av ett framtida önskvärt tillstånd, eller med andra ord, vad vill ni som förening uppnå i framtiden. Vad kommer att locka nya medlemmar till er ridklubb och hur ska ni marknadsföra er för att locka in dem?
Visionen ska inte vara en utopi utan levande och uttryckas som om ni redan var där.
VÅR VISION FA K TA
Svenska Ridsportförbundets vision:
Sverige ska vara den ledande ridnationen i världen.
En skridskoklubb
”25 under minuten på 500 meter år 2009”
Korpen
”Vi ska vara en ledande och landsomfattande folkrörelse med motion, rekreation och friskvård i gemenskap”
Den svenska idrottsrörelsens gemensamma vision
”Svensk idrott – världens bästa.”
SISU Idrottsutbildarna
”Vi är där när idrotten lär!”
Stockholms Statsmission
”Stockholm ska bli en mänskligare stad för alla!”
Ett sätt att jobba fram en vision är att utgå från begreppen göra, känna, veta. Det finns exempel på hur ni kan göra det i handboken ”Tillsammans stärker vi ridsporten”, på sid 8.
Tillsammans stärker vi ridsporten
En arbetsbok och kompletterande diskussionsunderlag kring medlemsarbetet i er ridförening. Med hjälp av det här materialet kan du arbeta djupare med de här frågorna i din förening.
Finns att ladda ner PDF på ridsport.se
ÄR VISIONEN:
– BEGRIPLIG?
– ÖNSKVÄRD?
– VERKLIGHETSFÖRANKRAD?
– TYDLIG?
– LÄTT ATT FÖRMEDLA?
Har ni tagit fram några visionsförslag så kan ni testa dem mot dessa kontrollfrågor:
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 4
VAD VI SKA FOKUSERA PÅ
Ett första steg mot större fokus är att definiera de områden ni jobbar med i er förening. Bedriver ni ridskola, driver ni en ridanläggning och anordnar tävlingar/träningar eller bedriver ni annan verk- samhet (utbildning, träning, social gemenskap)?
Ni kan verka inom flera områden mer eller mindre. Beskriv kortfattat era olika verksamhetsområden och fundera igenom vad ni vill uppnå med dem, dvs vilka mål ni har. Vi kommer under kommande sidor gå igenom hur vi sätter mål för de olika verksamhetsområdena.
VILKA VERKSAMHETSOMRÅDEN HAR VI IDAG?
VÅRA
VERKSAMHETS- OMRÅDEN
FA K TA
OMRÅDE 1: OMRÅDE 3:
OMRÅDE 2: OMRÅDE 4:
Speglar verksamhetsområdena vår verksamhetsidé?
Exempel på områden i en ridklubb:
– Ridskola – Tävling – Café – Marknad – Anläggning
FLER
MÖJLIGHETER ÄN MÅSTEN
Ideellt engagemang ska vara frivilligt - det har Nyby Torshälla ridklubb (NTRK) tagit fasta på.
Självklart behövs ideellt arbete och att många engagerar sig, men på NTRK vill man att enga- gemanget ska handla om personlig utveckling, glädjen att samarbeta och att göra skillnad.
För att göra det enkelt för den som vill hjälpa till finns manualer och tydligt avgränsade uppdrag. Tanken med det är att med- lemmarna ska kunna hjälpa till utifrån sina förutsättningar och sina intressen. Ambitionen är att skapa möjligheter för dig och för klubben, utan allt för många måsten. Insatsen är värdefull och den gör skillnad, men var och får själv avgöra hur stor insats man vill och kan göra.
En väg in till engagemanget är NTRK:s olika kommittéer, vilka helt vilar i händerna på klubbens engagerade medlemmar. Så här beskriver NTRK själva sina kommittéer:
Cafékommittén
Cafékommittén jobbar för att vi ska trivas och för att stärka vår gemenskap, i första hand genom att hålla vår cafeteria öppen.
Den ger även ett litet överskott att investera i anläggning och hästar som kommer våra medlemmar tillgodo!
G O D A EXE M P E L
Anläggningskommittén
Vår anläggning är kvalitetssäkrad och det ska den förbli.
För anläggningsgruppen finns det ofantligt många uppdrag, stora som små och all hjälp är välkommen. Tycker du det är kul att snickra, måla, pyssla, rensa ogräs – hör av dig! Din insats är guld värd!
Marknadskommittén
Marknadskommittén arbetar för att NTRKs varumärke som framgångrik förebild inom ridsporten ska spridas. Den skapar och vårdar samarbeten med företag, organisationer, kommun och andra intressenter samt jobbar med andra aktiviteter som stärker bilden av vår förening. Låter det kul? Kom med och sprid NTRKs budskap!
Tävlingskommittén
Tävlingskommittén är otroligt aktiv och engagerar många medlemmar. Den skapar goda förutsättningar för våra tävlingsryttare och den arrangerar externa tävlingar. Under tävlingsdagarna finns många arbetsuppgifter inom olika om- råden. Många uppgifter kräver inte hästkunskap – därför kan alla vara med och hjälpa till. Kom och var med! Det är kul att vara en del i gemenskapen under NTRKs proffsiga tävlingsar- rangemang!
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 5, sid 1(2)
MEDLEMMAR
som på årsmöte utser styrelse
RIDKLUBBENS KOMMITTÉER
Ansvar: resp. kommittérepresentant
RIDSKOLANS OMRÅDEN
Ansvar: Ridskolechef
STYRELSE
ANLÄGGNING PERSONAL
CAFÉ SPILTAN HÄSTAR
TÄVLING RIDSKOLEVERKSAMHET
MARKNAD EKONOMI
ARBETSUTSKOTT VALBEREDNING
UNGDOMSSEKTIONEN
med egen styrelse
HUR SER VÅR ORGANISATION UT:
GODA EXEMPEL
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 5, sid 2(2)
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 6, sid 1(2)
FA K TA
Målstegen
Ett konkret häfte som hjälper er som förening att hitta rätt och bli klara över vart ni vill.
Pris: 40 kr
www.sisuidrottsbocker.se
Idrottens föreningslära – boxen
En föreningsbox med mycket matnyttigt material i och kring ert föreningsarbete. Bra inspirationsmaterial.
• Allt kommunicerar
• Förening i rörelse - guide för utveckling
• Offensivt styrelsearbete
• Idrottens ekonomihandbok
• Vår förening – om demokrati och föreningskunskap Pris: 250 kr
www.sisuidrottsbocker.se
VAD VI SKA VI UPPNÅ
Det gäller att beskriva vad som ska uppnås, dvs vilka mål som finns i respektive verksamhetsom- råde. Det kan t ex vara ”Vi ska vara den klubben i distriktet som anordnar flest dressyrtävlingar nästa år”eller ”Vi ska anordna fler organiserade ridturer i skog och mark”. Försök tillgodose era olika mål- gruppers behov när ni sätter målen för verksam- heten.
Mål används både för styrning och uppföljning av arbetet i föreningen och är ett verktyg för att kunna leda med tydlighet.
För medlemmarna ska målen även vara engagerande och de bör öka förståelse för helheten.
I handlingsplanen ska målen vara uppsatta för det kommande året. Styrelsen bör även sätta mål på längre sikt, då blir det enklare att stämma av vad årsmålen leder till och bygger på varandra för att skapa långsiktiga resultat med sikte på fören- ingens vision.
För att målen ska bli meningsfulla och tydliga kan ni fråga er:
– Vad gör vi i dag som är bra?
– Hur kan det bli ännu bättre?
– Vad gör vi inte i dag som vi borde göra?
HUR SKA VI UPPNÅ DET
Mål talar om vad som ska åstadkommas medan strategin talar om hur ni ska göra för att nå målen.
Vilket tillvägagångssätt i form av olika åtgärder, handlingar eller aktiviteter som ska göras. En stra- tegi är den väg ni väljer för att nå era mål på resan till det som har formulerats i visionen.
Om du ska förflytta dig från en plats till en annan finns olika alternativ. Du kan åka bil, cykla eller ta bussen. Du klargör om du har tillgång till bil eller pengar för att åka buss. Det som lig- ger till grund för beslut och ställningstagande är ett ”triangeld- rama” mellan mål, metoder och resurser. När du vägt in dessa faktorer har du bestämt strategi för att ta sig till målet.
Klargör för olika vägval för att nå respektive mål genom en bearbetning i två steg:
1. Lista olika tillvägagångssätt eller aktiviteter som leder till att målet förverkligas…alltså tydliggör handlingar och åtgärder.
2. Värdera olika alternativ utifrån hur realistiska de är (kost- nad, tidåtgång och personal) och hur ”bra” de kan vara.
VÅRA MÅL OCH STRATEGIER FÖR VERKSAMHETEN
Med Ridsporten mot framtiden
Ett material för utveckling av föreningen.
Pris: 169 kr
www.sisuidrottsbocker.se
EXEMPEL Område 1: Dressyr
Mål: Vi ska anordna flest tävlingar i distriktet
Strategi: Vi lånar in medlemmar från våra grannklubbar.
Fundera på om målen SMARTA?
Specifika, Mätbara, Accepterat, Realistiska och Tidssatta.
Läs mer i ”Förening i rörelse”
OMRÅDE 1:
MÅL:
STRATEGI:
OMRÅDE 3:
MÅL:
STRATEGI:
OMRÅDE 4:
MÅL:
STRATEGI:
OMRÅDE 2:
MÅL:
STRATEGI:
VILKA MÅL OCH STRATEGIER SKA VI HA?
Beskriv vad ni ska uppnå inom varje verksamhetsområde, dvs verksamhetsmålen. Beskriv även hur ni ska genomföra det, dvs med hjälp av vilken strategi.
Stäm av era framtagna mål:
1. Leder målen dit vi siktar – visionen?
2. Ligger målen i linje med det vi står för – värdegrunden?
3. Överensstämmer målen med vårt uppdrag, dvs med vår verksamhetsidé?
FAKTA
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 6, sid 2(2)
Förening i rörelse
Innehållet i detta häfte kretsar kring det som inledningsvis utgör fröet och så småningom kärnan i alla föreningar, förbund, klubbar, sällskap eller organisationer. Alla organisationer har en sak gemensam; ska de fortleva eller överleva måste de jobba med sitt ”frö” och sin ”kärna”, alltså ständigt ställa de utmanande frågorna:
– Varför och för vem finns vi till?
– Vad är det som berättigar vår existens?
– Vad vill vi vara?
Pris: 75 kr
www.sisuidrottsbocker.se
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 7
FRÅN SAGT TILL GJORT
Handlingsplanen ska tydliggöra vad som ska göras det kommande året, vem eller vilka ska göra det samt när ska det göras. Det är en konkretisering av det som framkommit när man bestämt strategin.
Man kan också säga att planen anger riktningen för föreningen och visar på vad som är prioriterade fokusområden det kom- mande året. Den ska lite förenklat ta upp prioriterade aktivite- ter och vilka resurser som finns.
Planeringen ska vara ett levande verktyg och inte en fast mall för hur arbetet borde se ut. Därför måste ni också vara bered- da att ändra den allteftersom förutsättningarna förändras eller då det blir tydligt att den är baserad på för högt eller för lågt ställda mål. Se planeringen som en process över året där ni i styrelsen kan justera planen utifrån omständigheterna.
VÅR HANDLINGS- PLAN
FA K TA
Hur ska vi följa upp och hålla handlingsplanen levande?
Hur ofta ska det göras?
Område 1: Dressyr
Mål: Vi ska anordna flest tävlingar i distriktet
Strategi: Vi lånar in medlemmar från våra grannklubbar.
Handlingsplan:
Tobbe pratar med föreningarna i närheten senast v:5 Jossan sätter ihop en föreningsfolder som vi kan ge ut till alla som kommer och tävlar hos oss senast v:4.
Exempel på handlingsplan
Vad ska vi göra Hur ska Vem/vilka När ska det Hur mäter Status
och varför vi göra det ska göra det? vara klart vi effekten?
STYRELSEN Samlar in fakta om Person A, B, C Innan sommaren Vi kan enkelt
Sätta ihop en folder om föreningen klubben och 2014 informera potentiella
medlemmarna medlemmar som vill
veta mer om oss TÄVLINGSKOMMITTÉN Skriva proposition Person D, E Innan hösten Fler som vill tävla
Ansöka om tävlingar Förbereda internt 2014 hos oss
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 8
INTÄKTER OCH KOSTNADER
Budgeten ska vara en realistisk ekonomisk bedöm- ning och verka stödjande för de mål som satts upp för det kommande året. För att handlingsplanen ska vara möjlig att genomföra behöver ni veta att det finns pengar för varje enskild aktivitet.
I budgeten tas det upp vad ni beräknar intäkterna respektive kostnaderna till under året. Intäkterna minus kostnaderna ska ge ett positivt eller balanserat resultat.
Börja med de kostnader ni på förhand vet finns i föreningen, men ta höjd även för oförutsedda kostnader. Om möjligt, an- vänd tidigare års budget och resultatrapport som hjälp. Lägg sedan in de intäkter och kostnader som ni räknar med att ha för de planerade aktiviteterna.
För att kunna mäta budgeten mot de faktiska beloppen löpan- de under året samt vid årets slut, bör ni ha samma rubriker i budgeten som i bokföringen och resultatrapporten. På så sätt skapar ni ett effektivt mätinstrument som gör det lättare att se vad som eventuellt ska förändras till nästkommande år.
Resultatuppföljning
Att följa upp ekonomin löpande är viktigt. Allt för många föreningar reagerar försent när budgeten överskridits eller pengarna tagit slut i kassan. Uppföljning av likviditeten är en av styrelsens viktigaste uppgifter. Åtgärder ska sättas in under året – inte efter bokslut. Då är det försent.
Stäm av era kostnader mot intäkterna för att se om ni ligger i fas med er satta budget. Har vissa poster ökat eller minskat mer än ni bedömt? Vad kan ni göra för att inte hamna snett vid årets slut?
GÖR EN BUDGET KOPPLAT TILL ER HANDLINGSPLAN
FA K TA
Exempel på budget kopplad till handlingplan
Aktivitet Åtgärd Tidpunkt för Intäkter Kostnader Kommentarer
aktivitet
STYRELSEN Samlar in fakta om Maj 2014 0 kr 1000 kr Tryckkostnader
Sätta ihop en folder om föreningen klubben och
medlemmarna
TÄVLINGSKOMMITTÉN Ordna priser Augusti 2014 2000 kr
Hopptävling i septemer Sponsring 2500 kr
Startavgifter 30 000 kr 120 starter á 250 kr
1200 kr 120 starter á 10 kr till distriktet eller till förbundet
2500 kr (anläggning)
Driva ridskola
Nya Driva ridskola innehåller inspiration och vägledning för dig som arbetar med att driva och utveckla en ridskola och för dig som ligger i startgroparna för att starta upp en ny.
Pris: 149 kr
www.sisuidrottsbocker.se
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 9
Beroende på vilken verksamhet er klubb bedriver finns det olika externa medel att söka för att driva olika projekt i föreningen.
Bedriver ni barn- och ungdomsverksamhet så kan ni ansöka om statligt och lokalt aktivitetsstöd (LOK).
Anordnar ni utbildningar för era medlemmar så kan ni ansöka om att få hjälp av SISU Idrottsutbildarna som ställer upp med konsultenter och färdiga utbildningspaket.
Bedriver ni verksamhet för personer med funktionsnedsättning så kan ni söka stöd från Victoriafonden och Radiohjälpen för att genomföra olika aktiviteter.
Bedriver ni barn- och ungdomsverksamhet, kan ni söka medel från Idrottslyftet. Syftet med Idrottslyftet är att stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksam- heten bedrivs utifrån Idrotten vill.
Ett annat sätt att söka medel för att driva sin verksamhet är att söka sig till lokala och regionala företag och söka sponsring.
SPONSRING
Ett bra sponsorsamarbete är guld värt för klubben. Men tänk på att det är ett ömsesidigt samarbete och det är viktigt att vara medveten om.
Sjustegsmetoden bäddar för bra samarbete:
1. Analysera situationen – behöver ni enbart pengar eller skulle ni även behöva tjänster, produkter etc?
2. Projekt – vilka projekt drivs redan i verksamheten som skulle kunna vara attraktiva för en sponsor?
3. Motprestationer – vad kan ni erbjuda tillbaka? Tänk om och tänk nytt så att ert erbjudande blir oemotståndligt!
4. Sponsringsplan – bestäm olika nivåer för olika insatser, vilka rättigheter ska sponsorn ha på de olika nivåerna?
5. Tänkbara företag – gör en lista över företag som kan vara intressanta och gör en analys. Vilka målgrupper har före- tagen och vilka kundgrupper vill de nå? Vad har företagen för vision?
6. Kommunikationsplan – visa på ett överskådligt sätt vilka exponeringsmöjligheter som sponsorn får. Vad passar varje tänkbar sponsor? Ska företaget få branschexklusivitet?
7. Kontakta företaget – använd ert nätverk för att komma i kontakt med företaget. Föreslå ett möte och presentera era idéer. Var tydlig och skriv avtal.
Tänk på att:
• Det är lättare att behålla era gamla kontakter än skaffa nya – jobba för att hålla era sponsorer är nöjda!
• Utveckla de samarbeten som redan finns.
• Alltid utse en kontaktperson som sponsorn kan vända sig till.
• Hålla kontinuerlig kontakt under hela avtalsperioden.
• Ha en tydlig plan och ansvarsfördelning när ni driver sponsorprojekt.
ANSÖK OM
EXTERNA MEDEL
FA K TA
Ridsporten vill
Pris: O kr, PDF Ladda ner från www.ridsport.se
Mer information finns på Riksidrottsförbun- dets hemsida: www.svenskidrott.se/Ekono- misktstod/Idrottslyftet/
Där finns också en film som i korta drag beskriver Idrottslyftet.
Idrottslyftet
Broschyren ”Idrottslyftet” beskriver hur ni som förening kan använda er av Idrottslyftet i er verksamhet.
Beställs via Svenska Ridsportförbundets kansli.
IDROTTS- LYFTET
UTVECKLAR SVENSK RIDSPORT
Foto: Mikael Sjöberg
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 10
Uppdraget i föreningen summeras i modellen.
Den visar på de olika komponenter som uppdraget består av samt att allt hänger ihop och är viktigt.
Den summerar även det vi gått igenom i det här kapitlet på ett bra sätt.
SNURRAN SOM SUMMERAR
FA K TA
UPPDRAG IDÈ ÄNDAMÅL
SYFTE
AKTIVITETER MEDEL
OCH RESURSER
Uppfyller Möjliggör
Kräver
Bestämmer Bidrar till
Genererar Omsätter
MEDLEMMEN
VÄRDEGRUND
VISION
Ur Föreningsguiden, SISU Idrottsböcker En förenklad modell över hur uppdraget i fören-
ingen fungerar. När kedjan fungerar konstruk- tivt, dynamiskt och i takt med tiden utvecklas föreningen och blir nyskapande.
UPPDRAGSSNURRAN
Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_Flik 3, blad 11
Till det här avsnittet finns flera material som vi gärna tipsar om och som kan vara bra för er att titta igenom.
MATERIAL ATT BESTÄLLA:
Beställ genom att skicka ett mail med antal ex och leveransadress till kansli@ridsport.se
Ridsporten vill
Idéprogrammet för Svenska Ridsportförbundet.
Plansch Ledstjärnor
Ridsportens ledstjärnor är inget projekt utan ett långsiktigt arbete som ska genomsyra varje del i din ridsportvardag och vara ett naturligt steg att i fortsättningen skapa en idrott med hög etik och moral.
Dialogduken
Ett sätt att aktivt arbeta med ledstjärnorna är en så kallad dialogkarta.
Framtidens Ridskola
LÄS MER:
Trygg i stallet
Med trygghetsfrågor avser vi frågor som rör trygghet, trivsel och likabehandling, det vill säga hur man arbetar förebyggan- de mot kränkningar och utanförskap och hur man främjar en trygg och jämlik miljö.
www3.ridsport.se/Svensk-Ridsport/Tryggistallet/
Idrottslyftet – utvecklar svensk ridsport
Broschyren ”Idrottslyftet” beskriver hur ni som förening kan använda er av Idrottslyftet i er verksamhet. Beställs genom att skicka mail till: kansli@ridsport.se
Ridsportens plan för Talangutveckling
www3.ridsport.se/Tavling/Talangutvecklingsplan/
MATERIAL ATT LADDA NER:
Information om aktivitetsstöd (LOK)
Läs mer om stödet här:
www3.ridsport.se/RidklubbRidskola/LOK-stod1/
Information om Idrottslyftet
Det finns mycket information om Idrottslyftet på vår hemsida.
Här följer några länkar ni kan läsa mer på:
www3.ridsport.se/RidklubbRidskola/Foreningsstodet/
www3.ridsport.se/RidklubbRidskola/Foreningsstodet/
Inspiration1/Nyheter/Idrottslyftetutvecklarsvenskridsport/
Hur du ansöker om medel till Victoriafonden
Läsa mer om hur och när du ansöker samt hur du ska rappor- tera avslutat projekt på:
www3.ridsport.se/Svensk-Ridsport/Stipendierochfonder/
Victoriafonden/
UTBILDNING:
SISU Idrottsutbildarna
SISU utbildarna har flera olika utbildningar inom föreningsut- veckling eller specialutbildningar i t ex IdrottOnline. Kontakta din lokala SISU ombudsman.
LÄS MER
F Ö RD JUP NIN G
Saknar du något i materialet? Har vi varit otydliga? Dina åsikter är viktiga! T
veka inte att höra av dig till: Maria.T
hun@ridsport.se
