Kvalitetsberättelse
Verksamhet och datum:
Nyckelpigans förskola 2016-2017
Vår grundverksamhet:
Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen. Dels får de en chans att prata med varandra och dels upplever vi att om man som pedagog kommer ut i hallen så flyttas fokus från barnet till pedagogen och vi tycker att det ska ske ett samspel mellan förälder och barn ”att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde”.
Hur barn: Barnen kommer med sina föräldrar till förskolan. Barnet följs av föräldern in till avdelningen för överlämning där en pedagog tar emot och hälsar på barnet och föräldern.
Hur pedagoger: Pedagogen behöver inte lämna de barn som redan kommit och hunnit börja leka.
Det blir ett lugn för de barn som redan är i verksamheten när pedagogen inte behöver lämna rummet. Om man behöver ta ett samtal med föräldern så gör vi det enskilt med föräldern efter att de sagt hejdå till sitt barn.
Hur föräldrar: Om föräldern vill prata med oss så säger de bara till. I hallen får barnet och föräldern själva sköta avklädning och uppackning.
Kontinuerlig uppföljning: Under året har vissa barn (föräldrar) behövt stödet av en pedagog i hallen. Vi har då mött upp i hallen under en period för att sedan återgå till lämning inne på avdelningen när det fungerat bättre. I övrigt anser vi att vi fortsätter på samma sätt eftersom de flesta barn just nu kommer under frukost och att det skulle bli för rörigt att gå till hallen flera gånger. En lugn frukostsituation är prioriterat.
Vad/syfte: Frukost. Turtagning, respekt, språk och matematik utvecklas i samspelet och samtalet mellan pedagoger och barn, ”utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang” Vi förbereder barnen på vad som ska hända under dagen. Detta är speciellt viktigt för de barn som har svårt med övergångar. ”utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga” Genom att barnen själva får hämta sin mat på buffébordet utvecklas barnens
motoriska förmåga såväl som att barnen ges tillfälle att fundera över hur mycket mat de ska ta, hur mycket mat de orkar. ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning samt förståelse av vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”.
Hur barn: Barnen hämtar själva sin frukost på buffébordet där en pedagog finns tillgänglig som stöd. Sen sätter sig barnen vid frukostbordet där en pedagog äter frukost tillsammans med barnen. Under frukosten samtalar vi alla runt bordet. När barnen har ätit färdigt går de bort med sin tallrik, sina bestick och sitt glas till matvagnen.
Hur pedagog: En pedagog sitter tillsammans med barnen vid frukostbordet och samtalar tillsammans med dem. De övriga pedagogerna hjälper barnen med tvättning och vid buffébordet för att få en lugn frukostsituation utan onödigt spring.
Kontinuerlig uppföljning: Vi har en ganska lång frukostperiod eftersom många barn lämnas vid frukost. En pedagog sitter med barnen och den andra tar emot de barn som lämnas och hjälper dem med tvättning och frukost.
Vad/syfte: Påklädning. Syftet med påklädningen är att barnen ska utveckla sin egen förmåga.
”utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga” Även om utevistelsen inte hinner bli så lång för vissa barn så anser vi att lärandesituationen som påklädningen innebär är i fokus. I
påklädningen utvecklas även fin- och grovmotorik ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning /…/”. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och föra samtal med varandra
”förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra”. Genom att hjälpa varandra och uttrycka sina egna önskningar och behov utvecklas barnen i att bli självständiga individer samt att visa respekt för andra.
Hur barn: I hallen sätter vi upp bilder på vilka kläder barnen kommer att behöva. En pedagog finns i hallen tillsammans med barnen. Barnen sköter sin påklädning själva efter egen förmåga och med stöd av pedagogen. Vi låter barnen själva hämta de kläder som de behöver och klä på sig det de ska. Under påklädningen förs samtal mellan barn och pedagog. Dessutom uppmuntrar vi till samtal mellan barnen och vi uppmuntrar dem att hjälpa varandra. När barnen är färdiga går de ut på gården där de möts av en pedagog.
Hur pedagog: Vi som pedagoger finns som stöd. Om barnen frågar vilka kläder de ska ha så bollar vi frågan tillbaka för att ge barnen möjlighet att själva tänka vad de kan behöva. I samtalen pratar vi om väder, varmt/kallt och blött/torrt. Ska vi gå någonstans där speciella kläder kan behövas? På så sätt får barnen fundera över vilka kläder som ska användas.
Kontinuerlig uppföljning: Vi upplever att bilderna inte är det stöd som vi trodde för barnen i hallen. De små barnen går mest runt och bär på dem. Vi är närvarande och samtalar med barnen runt vilka kläder som behövs. Bilderna sitter kvar i hallen än. Under våren lägger vi lite extra fokus på de äldsta barnen så att de får tänka vad de behöver för kläder. Just nu upplever vi att det är väldigt dåligt med kläder till barnen, det mesta saknas och därför måste vi hjälpa till för att barnen inte ska frysa. Vi värdesätter utevistelsen och lånar därför ut kläder till de barn som saknar.
Vad/syfte: Utelek. I den fria leken utvecklas barnens självständighet och förmåga att visa respekt. Genom att ge barnen verktygen för att själva kunna hantera konflikter utvecklar de förmågan att uttrycka sina känslor, viljor och behov samt att respektera andra och ökar sin empati ”förmåga att ta hänsyn till och leva sig in andra människors situation samt vilja att hjälpa andra”. I regellekar ges tillfälle för barnen att förstå vikten av att följa regler och
instruktioner. Dessutom innebär det ett tillfälle för barnen att hantera vinst/förlust.
Självständighet och förmåga att uttrycka sin vilja samt ta hänsyn till andras viljor och önskemål
”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp att hantera konflikter och förstå
rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler”. I leken utvecklas fin- och grovmotorik samt koordination och kroppsuppfattning. ”utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” samt ”utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”.
Hur barn: Vi har tillgång till inhägnad gård utanför dörren till förskolan. Där finns träd, en sandlåda, en stockbil, ett litet hus, ett lekförråd som bl. a innefattar en köksdel. En del med asfalt där barnen kan cykla och rita med kritor t ex. Gräsytor där barnen kan leka. I anslutning till gården finns en lekpark. Under vintern finns en skridskobanan i närhet till förskolan. Barnen har möjlighet till fri lek på gården där vi som pedagoger finns som stöd och en hjälp i till exempel konflikter. Ibland delar vi på barngruppen både i leken och för att göra utflykter t ex besök på bibliotek, skogen, andra förskolor och lekparker.
Hur pedagog: Vi arbetar med aktiv konflikthantering där vi som pedagoger inte går in och löser en konflikt utan hjälper barnen att själva hitta en lösning. Vi finns hela tiden tillgängliga för barnen och deltar aktivt i lekar. Vi leker regellekar tillsammans med barnen, t ex under hökens vingar, ett två tre ost och kycklingen och räven.
Kontinuerlig uppföljning: Vi har äntligen fått ett nytt staket vilket underlättar utevistelsen.
Vad/syfte: Ingång/avklädning. Syftet med avklädningen är att barnen ska utveckla sin egen
förmåga. ”utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga” I avklädningen utvecklas även fin- och grovmotorik ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning /…/”.
Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och föra samtal med varandra ”förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra”. Genom att hjälpa varandra och uttrycka sina egna önskningar och behov hjälper vi barnen i att bli självständiga individer samt att visa respekt för andra.
Hur barn: En pedagog tar emot några barn åt gången i hallen. Barnen klär av sig och hänger upp sina kläder efter förmåga. De uppmuntras att prata med varandra och att hjälpa varandra. När barnen klätt av sig går de in till avdelningen där en pedagog väntar.
Hur pedagog: Pedagogen finns hela tiden som ett stöd. Även här uppmuntrar vi till att barnen ska prata med varandra och hjälpa varandra. En pedagog stannar ute tills alla barn är inne. En pedagog tar emot inne på avdelningen.
Kontinuerlig uppföljning: Ingen förändring.
Vad/syfte: Samling. Språklig medvetenhet utvecklas genom att vi sjunger och ramsar samt att pedagogen samtalar och berättar ”som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”.
Barnen ges även möjlighet att utveckla sitt eget tal genom att svara på frågor och berätta önskningar samt ställa egna frågor ”utvecklar nyanserat talspråk ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor argumentera och
kommunicera med andra”. När barnen får fråga vilken mat som serveras utvecklar de sin förmåga att följa en instruktion samt minnas och föra information vidare. Dessutom utvecklar de sin förmåga att prata inför en grupp. Turtagning.
Hur barn: När barnen kommer från hallen efter att de klätt av sig sätter de sig i
samlingsringen. På golvet finns foton på barnen och de sätter sig på sin plats. Hur många är här, vilka är borta? Sedan sjunger vi, ramsar, berättar en saga eller så samtalar vi. Barnen får vara med och välja sånger. Varje dag får ett barn gå till köket för att fråga vad det blir för mat samt berätta för de andra barnen. Som avslutning sjunger vi vår matsång.
Hur pedagog: En pedagog leder samlingen och de andra pedagogerna sitter med. Vi anser att det är viktigt att nämna de barn som inte är närvarande för att synliggöra alla barn. Vi använder oss av tecken där vi kan.
Kontinuerlig uppföljning: Vi har inte pratat om de barn som är frånvarande som var tanken.
Samlingens fokus har varit att samla gruppen och har bitvis varit rätt rörig på grund av många nya barn. Vi jobbar med det som vi anser viktigt för stunden i samlingen t ex färger, rim och konflikthantering. Den har till stor del ett språkligt syfte. Vi har många barn som inte har språket och därför inte är så intresserade av samlingen om det blir mycket prat. Sånger fångar alla barnen och därför har vi lagt fokus på det. Vi har valt att ta bort de fasta platserna i samlingsringen.
Vad/syfte: Lunch. Turtagning, respekt, språk och matematik utvecklas i samtalet mellan pedagog och barn. ”utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang” Barnen får hämta sin mat själva för att lära sig hur man tar för sig maten, bedöma hur mycket mat man orkar. Dessutom utvecklar de både sin fin- och grovmotorik i alla momenten det innefattar med att hämta sin mat och bära den till sin plats. ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning samt förståelse av vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. Vi uppmuntrar barnen att de ska be varandra om hjälp. Barnen ges då en chans att uttrycka sina önskningar och behov ” utvecklar nyanserat talspråk ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor argumentera och kommunicera med andra”. Samt sätta ord på saker. Lägesord används tillsammans med antal och färger. Barnens förmåga att vänta på sin tur och att respektera när andra pratar utvecklas.
Hur barn: Barnen hämtar mat från buffébordet själva och en pedagog finns tillgänglig som stöd.
Under samtalet vid borden är det oftast barnen som är initiativtagande och pedagogerna följer med, frågar upp och leder samtalet vidare. När barnen ätit klart går de bort med sin tallrik, sina bestick och sitt glas till matvagnen.
Hur pedagog: Under lunchen samtalar pedagogerna med barnen runt bordet, följer upp och frågar för att hjälpa till att leda samtalet vidare. Vi uppmuntrar barnen att vara delaktiga i varandras samtal.
Kontinuerlig uppföljning: Under våren försöker vi lägga fokus på de äldsta barnen och att de ska få vara lite mer tillsammans och även sitta själva ibland. Vi tänker att det är bra att bygga upp en vikänsla i den gruppen samt att de uppmuntras att ta ansvar och att hjälpa varandra. Vi har flyttat runt barnen ganska mycket vid borden för att få till en bra lunchsituation samt att barnen får utbyte av varandra vid borden. Under våren har vi tagit bort de fasta platserna som vi har haft till barnen vid lunchen. Nu har barnen fasta bord fast får flytta runt vid bordet som de vill.
Vad/syfte: Innelek. Eftersom barnen själva styr över sina val ”utvecklar sin förmåga att
uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation” ”utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” ”utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga” ”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” ”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik och dans och drama” samt ”utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”.
Hur barn: Barnen styr själva vilken aktivitet de vill göra. Spel och pussel finns tillgängligt för barnen. Både enskilt skapande samt skapande i grupp. Allt material finns inte framme på förskolan, men det finns bilder på allt material så barnen kan se vad som finns och fråga efter det.
Hur pedagog: Vi pedagoger för samtal med barnen om vad de vill göra, behöver du någon hjälp, behövs något speciellt material? Vi pedagoger finns som stöd och som hjälp vid t ex konflikter eller som hjälp vid spel. Dessutom hjälper vi barnen med att plocka fram material om de önskar.
Kontinuerlig uppföljning: Vi har skapat ett rum för de allra yngsta bredvid matrummet. I det rummet är allt anpassat för dem och det finns grindar att stänga. Här finns inget de kan klättra på eller sätta i halsen. Utvecklas kontinuerligt efter vilka behov som finns. Egna böcker är vi på gång med eftersom vi har upptäckt att de yngsta barnen äter upp de böcker vi har. Vi ska laminera bilder och på så sätt skapa tåligare böcker att ha framme. Här erbjuds likvärdigt material som de äldre barnen har i de andra rummen. Läggkollage i ateljen som vi har använt flitigt under hösten. Ett bygg/skapanderum där det finns många olika material för de äldre barnen. I röda rummet finns material som inbjuder till lek med koppling till vardagen så som bilar, mat och byggmaterial. Materialet i de olika rummen förändras utifrån barnens behov och önskemål. Bilderna på dörren till förrådet har fungerat precis som vi önskade och barnen går dit för att se vad de vill göra. Ritmaterial finns framme lättillgängligt för pedagogerna att plocka fram.
Vad/syfte: Mellanmål. Turtagning, respekt, språk och matematik utvecklas i samtalet mellan pedagog och barn. ”utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang” När vi samtalar med barnen blir det en form av utvärdering och sammanfattning av dagen ”utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga” Barnen får hämta sitt mellanmål själva för att lära sig hur man tar för sig av det som bjuds, lära sig att bedöma hur mycket man orkar.
Dessutom utvecklar de både sin fin- och grovmotorik i alla momenten det innefattar med att hämta sin mat och bära den till sin plats. ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga,
kroppsuppfattning samt förståelse av vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”.
Hur barn: Barnen hämtar själva sitt mellanmål på buffébordet där en pedagog finns tillgänglig som stöd. Sen sätter sig barnen vid bordet där en pedagog sitter tillsammans med barnen.
Under mellanmålet samtalar vi alla runt bordet. Vi pratar ofta om vad som hänt under dagen och vad vi har gjort. När barnen har ätit färdigt går de bort med sitt glas till matvagnen.
Hur pedagog: Pedagogerna finns tillgängliga som stöd både vid buffébordet och vid matbordet.
Vi hjälper till att leda barnen samtal vidare med hjälp av frågor.
Kontinuerlig uppföljning: Ingen förändring
Vad/syfte: Hämtning. Vid samtalet med föräldern berättar vi något som hänt eller något deras barn gjort under dagen för att visa att alla barn blir sedda av oss under dagen. ”fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande /…/”
Hur barn: Barnet möter sin förälder ute eller inne och säger sedan hej då till sina kompisar.
Hur pedagog: Vi möter upp föräldern och berättar hur dagen har varit för barnet/barnen.
Hur förälder: Föräldrarna kommer till förskolan. Antingen är vi ute och möter då upp föräldern på gården och berättar hur dagen har varit för barnet/barnen. Om vi är inne när barnet/barnen hämtas kommer föräldern in till lekrummet/matrummet och en pedagog möter upp och berättar hur dagen varit för barnet/barnen.
Kontinuerlig uppföljning: Vi har upplevt att föräldrarna inte kommer in och hämtar sina barn så som vi hade förväntat oss när de hämtar inne. Vi får tydliggöra detta i vårt brev, se i LAP, under hösten.
Övriga rutinssituationer som sker upprepade gånger under dagen
Vad/syfte: Hygien. Vi vill att barnen ska förstå vikten av god hygien i samband med måltider och vid toalettbesök.
Hur barn: Tvätta händer inför varje måltid samt efter varje måltid. Tvätta händerna efter varje toalettbesök.
Hur pedagog: Blöjbyten på de barn som använder blöja vid utgång på morgonen, innan lunch, vid mellanmål och på eftermiddagen vid utgång, samt vid behov resten av dagen. Vi finns som stöd till barnen vid handtvätt.
Vad/syfte: Lässtund. Eftersom barnen får samtala om boken och fråga frågor så utvecklar de sitt ordförråd och sin ordförståelse. De lär sig även att förstå sammanhang och att följa den röda tråden i en berättelse ”utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa”. Dessutom lär de sig vikten av att lyssna och vänta på sin tur ”utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv”.
Hur barn: Barnen eller pedagogen väljer en bok som vi läser tillsammans.
Hur pedagog:Vi för samtal med barnen om boken och ger dem chans att fråga och prata om den.
Kontinuerlig uppföljning: Vi har ingen fast tid för när vi läser utan läser vid tillfälle. Vi funderar på om vi ska återinföra en fast lässtund utifrån det behov av språk som finns i gruppen.
För oss är det viktigt att varje barn blir sedd och mött på den nivå där det befinner sig. Att vi kan stimulera och vägleda barnet till att utvecklas. Vår målsättning är att varje barn ska få verktygen för att kunna bli sitt bästa jag. Barnen ska känna tillit till sin egen förmåga och veta att så länge jag gör mitt bästa och försöker har jag lyckats. I läroplanen står ”Alla barn ska få
erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen”.
Utvecklingsområden: Språklig medvetenhet, hur ska vi få in det på bästa sätt i verksamheten?
Vi ska arbeta mer med stödtecken.
