Stämman hålls 24 april kl på Gryts Varv.

årsredovisning 2012

Stämman hålls 24 april kl 19.00 på Gryts Varv.

Innehållsförteckning

Grafisk produktion: Mediahavet AB | Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB

Omslagsbild framsida: Eva Asklöf, privatrådgivare på Valdemarsviks Sparbank och personalrepresentant i styrelsen.

Baksida: Lena Djerf, privatrådgivare på Valdemarsviks Sparbank.

Foto: © Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB.

VD-ord ...3

Förvaltningsberättelse ...4

Fem år i sammandrag ... 6

Förslag till disposition av årets resultat ... 7

Resultaträkning ... 8

Balansräkning ... 9

Rapport över förändringar i eget kapital ... 9

Kassaflödesanalys ... 10

Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper ... 11

Kapitaltäckning ... 32

Styrelsens underskrifter ... 34

Revisionsberättelse ... 35

Bankens huvudmän, styrelse m.fl. ... 36

Företagsstyrning ...37

Bankens personal ... 38

TRO på SINA IDéER Att

S parbanksidén blir allt mer viktig för varje år som går. Valdemarsviks Sparbank liksom många an- dra sparbanker finns på mindre orter med svik- tande befolkningsunderlag och ungdomar som flyttar. I det sammanhanget spelar sparbanksidén en be- tydande roll. Vår viktigaste uppgift är bygdens blomst- ring och vår största utmaning är att identifiera vad som leder till detta.

Vi på banken har under året identifierat några nyckelfrå- gor som kan vara avgörande för bygdens framtid. Det handlar om att vi alla ska tro på oss själva och med gott självförtroende möta vardagens kunder, sommarens be- sökare och alla som är nyfikna på att etablera sig – el- ler stanna kvar - i vår bygd. Men i än högre utsträckning handlar det om att tro på våra idéer för utveckling, inno- vation och kreativt skapande.

Därför har Valdemarsviks Sparbank startat en kampanj för att ta tillvara uppfinningsrikedomen i bygden. Varu- märket för detta är Tokiga idéer. Vi har sett att nästan all utveckling, alla goda affärsidéer och innovationer har någon gång startat med det som många tyckt var en

tokig idé. Därför uppmanar vi nu bygdens invånare att förutsättningslöst bolla sina idéer med all den expertis som finns på banken.

Och om man tänker efter, vad trodde en gång i tiden folk i Henry Duncans närhet om hans idé. Han hade en helt ny och oprövad idé; att vem som helst, när som helst skulle få sätta in hur små belopp som helst i en bank och ta ut pengarna när man behövde – och bankens vinst skulle dessutom återinvesteras i bygden! Henrys idé kom med tiden att kallas för Sparbanksidén. Och det kanske är så, att vi själva är det bästa exemplet på hur en tokig idé kan leda till en långsiktig och god affärsidé – som dessutom får bygden att blomstra.

Håkan Eriksson

vd Valdemarsviks Sparbank

Valdemarsviks Sparbank

      1  

Redovisning för verksamhetsåret 2012

Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 108:e verksamhetsår

Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamheten

Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlånings- verksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Väster- viks och Åtvidabergs kommuner. Verksamheten bedrivs från kontoren i Valdemarsvik och Gusum.

Sparbankens utveckling Balansomslutning

Bankens balansomslutning uppgår till 1 387 Mkr (1 245 Mkr), vilket är en ökning med 11,4 %. Medel- omslutningen, dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, ökade med 179 Mkr till 1 311 Mkr (1 132 Mkr).

Inlåning

Inlåningen från allmänheten ökade under året med 118 Mkr (142 Mkr) till 1 195 Mkr. Det är en mycket glädjande ökning. Kundernas behållning på Valde- marsvikskontot uppgår till 267 Mkr eller 22 % av den totala inlåningen.

Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swed- bank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 700 Mkr, en ökning med 19 Mkr. under året.

Utlåning

Bankens utlåning till allmänheten i egen balansräk- ning ökade med 114 Mkr (21 Mkr) till 1 061 Mkr.

Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgick vid årsskiftet till 932 Mkr, en ökning med 61 Mkr. under året.

Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 2 009 Mkr, vilket innebär att bankens utlåning ökat med 170 Mkr (151 Mkr) eller 9,3 % under året.

Aktier i Swedbank AB

Sparbanken har 169 000 stamaktier och 103 090 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 34,5 Mkr (24,3 Mkr.) Värdet av aktieinnehavet överstiger det nedskrivna anskaffningsvärdet med 22,4 Mkr. Akti- erna är bokförda till marknadsvärdet. Banken har tagit emot utdelning med 1 442 tkr (850 tkr) från Swedbank AB.

Affärsvolym

Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balans- dagen till 4 151 Mkr (3 823 Mkr), vilket är en ökning med 8,6 % jämfört med föregående år.

Kapitalbas

Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 143,6 Mkr (132,9 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 78,0 Mkr (70,3 Mkr), vilket innebär en kapitaltäck- ningskvot med 1,84 (1,89).

Sparbankens resultat

Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 19,1 Mkr, vilket är en ökning med 3,4 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 14,3 Mkr.

Det är en minskning med 0,3 Mkr sedan förra året.

Förändringen beror främst på att intäkterna har ut- vecklats väl under året. Räntenettot för år 2012 har ökat med 2,8 Mkr, på grund av bra volymtillväxt och förbättrad placeringsmarginal. Bankens provisions- nettot har ökat med 0,9 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från för- medling av krediter till Swedbank Hypotek AB. Pro- visioner från förmedling av fonder och försäkringar har minskat.

Allmänna administrationskostnader har stigit jämfört med 2011. Under året har resultatet påverkats av kostnader för renovering av ett par av bankens bo- stadslägenheter.

Personal

Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 23 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 21, varav 13 kvinnor och 8 män.

För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10.

Prognos 2013

År 2012 kännetecknades av mycket god volymtillväxt för in- och utlåningen. För 2013 förväntar vi oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkning och något försämrad räntemarginal. Räntenettot förvän- tas sjunka något under året. Provisionsintäkterna budgeteras lägre än 2012 beroende på osäkerhet om utveckling av provisioner från fondsparandet och utvecklingen av provisioner från Swedbank Hypotek Bankens omkostnader kommer att vara lägre än för år 2012. Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli något lägre 2013 än 2012.

Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att be- gränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten

har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

I Sparbanken finns en samlad funktion för risk- kontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att identifiera, mäta, kontrollera och internt rapportera bankens risker samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Under året har samarbete skett med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer.

Kredit- och motpartsrisker

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för spar- bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i sär- skild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt upp- ställda mål med avseende på etik, kvalitet och kon- troll. En genomgående princip är bl.a. att alla kredit- beslut i sparbanken normalt fattas av minst två per- soner. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparban- kens kreditgivning är låntagarens återbetalningsför- måga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säker- heter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning.

För att begränsa kredit- och motpartsrisker i spar- bankens värdepappersportfölj tillåts endast place- ringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kre- ditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprö- vas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.

Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Banken har en oberoende funktion för kontroll och uppföljning av kredithanteringen s.k. kreditkontroller.

Kreditkontrollerns uppgift är att kontrollera att kredit- hanteringen sker enligt bankens kreditpolicy och kreditinstruktioner. Halvårsvis lämnas rapport till styrelsen om utvecklingen av kreditriskerna och statusen på kredithanteringen.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden.

Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsy- stem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig.

Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3.

Marknadsrisker

I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste mark- nadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktie- kursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk, definieras som risken för att marknads- värdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränte- risk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlå- ningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.

gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför ba- lansräkningen.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skul- der i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swed- bank, varför någon valutarisk inte uppstår med un- dantag av bankens valutadepå.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekono- miska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finan- siella instrument inte kan avyttras utan större prisre- duktion och därmed leder till förlust för banken, inrä- knas också i begreppet likviditetsrisk.

Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värde- papper, d v s värdepapper som handlas på en funge- rande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exem- pelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oe- gentligheter, internt eller externt, ingår i den opera- tiva risken.

Valdemarsviks Sparbank

  3  

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 4 151 3 823 3 660 3 365 2 984

Förändring under året, % 8,6 4,5 8,8 12,8 -2,0

Kapital

Soliditet 12,9 12,7 13,7 13,8 13,3

Kapitaltäckningskvot 1,84 1,89 1,83 1,87 1,85

Primärkapitalrelation 15,6 19,6 19,6 19,5 18,4

Resultat

Placeringsmarginal 2,8 3,0 2,5 2,7 3,4

Rörelseintäkter/affärsvolym 1,3 1,3 1,1 1,3 1,4

Rörelseresultat/affärsvolym 0,4 0,4 0,2 0,3 -0,2

Räntabilitet på eget kapital 6,3 7,0 4,5 6,1 -3,6

K/I-tal före kreditförluster 0,63 0,67 0,76 0,73 0,63

K/I-tal efter kreditförluster 0,72 0,69 0,77 0,73 0,79

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 56 65 69 71 59

Andel osäkra fordringar 1,4 0,8 0,6 0,6 1,2

Kreditförlustnivå 0,5 0,1 - - 0,9

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 20 20 20 21 21

Antal kontor 2 2 2 2 2

Definitioner Affärsvolym ultimo

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas i förhållande till totalt minimikapitalkrav Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive operativ risk

Placeringsmarginal Räntenettoi % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier

4

Resultat- och balansräkning

Resultaträkning

Räntenetto ^{36 300 33 494 25 026 25 474 29 952}

Provisioner, netto ^{13 012 12 081 11 415 10 221 10 130}

Nettoresultat av finansiella transaktioner ^{664 362 448 -62 -833}

Övriga intäkter ^{1 849 1 212 985 4 587 1 818}

Summa intäkter ^{51 825 47 149 37 874 40 220 41 067}

Allmänna administrationskostnader ^{-28 150 -27 065 -24 776 -24 779 -22 179}

Övriga kostnader^{1) -4 602 -4 411 -3 962 -4 731 -3 628}

Kreditförluster ^{-4 737 -1 003 -433 -18 -6 681}

Summa kostnader ^{-37 489 -32 479 -29 171 -29 528 -32 488}

Värdeförändring på finansiella tillgångar ^{- - - - -15 031}

Rörelseresultat ^{14 336 14 670 8 703 10 692 -6 452}

Bokslutsdispositioner ^{-2 961 39 -126 -602 -9}

Skatter ^{-2 707 -3 672 -2 646 -1 997 -1 720}

Årets resultat ^{8 668 11 037 5 931 8 093 -8 181}

Balansräkning

Kassa ^{6 585 4 943 6 608 5 805 5 633}

Utlåning till kreditinstitut ^{173 241 207 411 115 041 86 912 79 493}

Utlåning till allmänheten ^{1 060 688 946 823 925 708 856 753 788 686}

Räntebärande värdepapper ^{101 185 49 951 2 657 2 361 1 967}

Aktier och andelar ^{35 129 24 916 25 806 19 739 12 620}

Materiella tillgångar ^{4 710 5 872 6 216 6 665 4 140}

Övriga tillgångar ^{5 449 5 006 7 819 7 662 9 288}

Summa tillgångar ^{1 386 987 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827}

Skulder till kreditinstitut ^{- - - 258 6 998}

Inlåning från allmänheten ^{1 194 534 1 076 721 934 282 842 729 763 787}

Övriga skulder ^{12 532 10 187 6 386 6 547 10 887}

Summa skulder ^{1 207 066 1 086 908 940 668 849 534 781 672}

Obeskattade reserver ^{3 808 847 886 760 158}

Eget kapital ^{176 113 157 167 148 301 135 603 119 997}

Summa skulder och eget kapital ^{1 386 987 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827}

1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition av årets resultat

Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2012 utgör 8 667 910,81 kr.

Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden.

Reservfonden den 31 december 2012

Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med Reservfonden uppgår härefter till

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,84 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,89 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 143 416 tkr (132 910 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 77 956 tkr (70 270 tkr).

Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

153 726 192,11 kr 145 058 281,30 kr 8 667 910,81 kr

4

Resultat- och balansräkning

Resultaträkning

Räntenetto ^{36 300 33 494 25 026 25 474 29 952}

Provisioner, netto ^{13 012 12 081 11 415 10 221 10 130}

Nettoresultat av finansiella transaktioner ^{664 362 448 -62 -833}

Övriga intäkter ^{1 849 1 212 985 4 587 1 818}

Summa intäkter ^{51 825 47 149 37 874 40 220 41 067}

Allmänna administrationskostnader ^{-28 150 -27 065 -24 776 -24 779 -22 179}

Övriga kostnader^{1) -4 602 -4 411 -3 962 -4 731 -3 628}

Kreditförluster ^{-4 737 -1 003 -433 -18 -6 681}

Summa kostnader ^{-37 489 -32 479 -29 171 -29 528 -32 488}

Värdeförändring på finansiella tillgångar ^{- - - - -15 031}

Rörelseresultat ^{14 336 14 670 8 703 10 692 -6 452}

Bokslutsdispositioner ^{-2 961 39 -126 -602 -9}

Skatter ^{-2 707 -3 672 -2 646 -1 997 -1 720}

Årets resultat ^{8 668 11 037 5 931 8 093 -8 181}

Balansräkning

Kassa ^{6 585 4 943 6 608 5 805 5 633}

Utlåning till kreditinstitut ^{173 241 207 411 115 041 86 912 79 493}

Utlåning till allmänheten ^{1 060 688 946 823 925 708 856 753 788 686}

Räntebärande värdepapper ^{101 185 49 951 2 657 2 361 1 967}

Aktier och andelar ^{35 129 24 916 25 806 19 739 12 620}

Materiella tillgångar ^{4 710 5 872 6 216 6 665 4 140}

Övriga tillgångar ^{5 449 5 006 7 819 7 662 9 288}

Summa tillgångar ^{1 386 987 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827}

Skulder till kreditinstitut ^{- - - 258 6 998}

Inlåning från allmänheten ^{1 194 534 1 076 721 934 282 842 729 763 787}

Övriga skulder ^{12 532 10 187 6 386 6 547 10 887}

Summa skulder ^{1 207 066 1 086 908 940 668 849 534 781 672}

Obeskattade reserver ^{3 808 847 886 760 158}

Eget kapital ^{176 113 157 167 148 301 135 603 119 997}

Summa skulder och eget kapital ^{1 386 987 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827}

1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition av årets resultat

Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2012 utgör 8 667 910,81 kr.

Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden.

Reservfonden den 31 december 2012

Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med Reservfonden uppgår härefter till

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,84 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,89 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 143 416 tkr (132 910 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 77 956 tkr (70 270 tkr).

Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

153 726 192,11 kr 145 058 281,30 kr 8 667 910,81 kr

Valdemarsviks Sparbank 17 1 januari - 31 december

tkr Not 2012 2011

53 101 47 287 -16 801 -13 793

4 36 300 33 494

5 1 472 850

6 15 478 14 613

7 -2 466 -2 532

8 664 362

9 377 362

51 825 47 149

10 -28 150 -27 065

19 -1 196 -1 177

11 -3 406 -3 234

-32 752 -31 476 19 073 15 673

12 -4 737 -1 003

14 336 14 670

13 -2 961 39

14 -2 707 -3 672

8 668 11 037

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december

tkr Not 2012 2011

Årets resultat 8 668 11 037

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 10 278 -2 171

Årets övrigt totalresultat 10 278 -2 171

Årets totalresultat 18 946 8 866

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader

Räntekostnader Räntenetto

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader

Bokslutsdispositioner Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Årets resultat

Resultaträkning

Not 2012 2011

6 585 4 943

15 173 241 207 411

16 1 060 688 946 823

17 101 185 49 951

18 35 129 24 916

19 4 710 5 872

2 210 3 195

2 500 2 677

Aktuell skattefordran 77 0

20 261 93

21 5 111 4 913

1 386 987 1 244 922

22 - -

23 1 194 534 1 076 721

Aktuell skatteskuld 0 304

24 6 639 5 284

25 5 893 4 599

1 207 066 1 086 908

26 3 808 847

145 058 134 021

27 22 387 12 109

8 668 11 037 176 113 157 167 1 386 987 1 244 922

28 28 104 30 494

29 85 777 81 739

Ställda panter inga inga

2011 Reserv- fond Fond för

verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital

TkrIB eget kapital 2011-01-01 128 090 14 280 5 931 148 301

Årets resultat 11 037 11 037

Årets övrigt totalresultat -2 171 -2 171

Årets totalresultat -2 171 11 037 8 866

Vinstdisposition 5 931 -5 931

UB eget kapital 2011-12-31 134 021 12 109 11 037 157 167

2012 Reserv- fond Fond för

verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital

TkrIB eget kapital 2012-01-01 134 021 12 109 11 037 157 167

Årets resultat 8 668 8 668

Årets övrigt totalresultat 10 278 10 278

Årets totalresultat 0 10 278 8 668 18 946

Vinstdisposition 11 037 -11 037

UB eget kapital 2012-12-31 145 058 22 387 8 668 176 113

Balansräkning

Per den 31 december Kassa

Tillgångar tkr

Materiella tillgångar - Inventarier

- Byggnader och mark

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten

Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Reservfond

Fond för verkligt värde Eget kapital

Rapport över förändringar i eget kapital

- Garantier Åtaganden

Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Årets resultat Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Valdemarsviks Sparbank 7

1 januari - 31 december tkr

14 336 14 670

-375 14

1 196 1 177

5 015 1 270

194 0

-2 707 -3 672

17 659 13 459

-118 877 -22 360

-50 862 -49 951

117 813 142 439

-443 2 813

2 345 3 762

-32 365 90 162

65 1 967

- -591

500 -

-728 -833

-163 543

-32 528 90 705

212 354 121 649

179 826 212 354

tkr

6 585 4 943

173 241 207 411

179 826 212 354

tkr 2012-12-31 2011-12-31

Erhållen utdelning 1 472 850

Erhållen ränta 53 419 47 039

Erlagd ränta 16 212 13 708

1) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 50 Mkr.

2011-12-31

Utlåning till kreditinstitut Summa

Följande delkomponenter ingår i likvida medel 2012-12-31

Kassa

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Likvida medel vid årets slut ¹⁾

Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+)

Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)

Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Kassaflödesanalys (indirekt metod)

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2012-12-31 2011-12-31

  Noter till de finansiella rapporterna

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Valdemarsviks Sparbank 525002-3982 som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till

huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik.

2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo- lag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings re- kommendation RFR 2 Redovisning för juridiska perso- ner. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegrän- sad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möj- ligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt-

ning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av sty- relsen den 14 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den

24 april 2013

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presenteras

i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens

finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansi- ella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas

redovisas aktier i Swedbank AB.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kro- nor.

Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella

rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och anta- gandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de

redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömning-

ar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period

och framtida perioder.

Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns

några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegrän- sad IFRS, som har en betydande inverkan på de fi- nansiella rapporterna.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funkt- ionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländska valutan räknas om till den funktionella valu- tan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redo- visade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mel- lan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som vär- deras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säk- ringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.

För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt

- Kostnad för insättningsgaranti

- Kostnad för stabilitetsavgift

Utdelning från aktier redovisas i posten "Erhållna ut-

delningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Valdemarsviks Sparbank

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkoms- ten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade

med transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva

räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av upp- läggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med

att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank.

Vid förmedling av lån till annan bank som också inbe- griper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten lö- pande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss

tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provision- er och avgifter som i allmänhet är relaterad till en ut- förd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräk- ning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner inne- håller de realiserade och orealiserade värdeföränd- ringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner.

Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som

kan säljas

- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsin-

strument.

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar perso- nalkostnader, inklusive löner och arvoden,

pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och re-

presentationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten

skatt.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hän-

förlig till tidigare år.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt

och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlig- het med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella in- strument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt in- strumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller spar- banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller

för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen end- ast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovi- sas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Låne- fordringar redovisas i balansräkningen i samband

med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumen- tets verkliga värde med tillägg för transaktionskostna- der förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redo- visningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet för- värvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovis- ningstillfället såsom beskrivs nedan.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verk- ligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels fi- nansiella tillgångar som utgör innehav för handelsän- damål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med vär- deförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella in- strument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transakt- ioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella till- gångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar.

Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffnings- värde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffnings- tidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för

osäkra fordringar.

Investeringar som innehas till förfall

Investeringar som innehas till förfall är finansiella till- gångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att in- neha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till

upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företa- get initialt valt att klassificera i denna kategori.

Innehav av aktier och andelar redovisas här.

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verk- ligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeföränd- ringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen.

Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kom- mer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaff- ningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumen- tet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare re-

dovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels fi- nansiella skulder som utgör innehav för handelsän- damål, dels finansiella skulder som vid första redovis- ningstillfället identifierats som tillhörig till denna kate- gori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkatego- rin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verk-

ligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leveran- törsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värde-

ras till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade pos- ten, att säkringsdokumentation upprättats och att ef- fektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkrings- redovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via

resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de eko- nomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

För andra ekonomiska säkringar där resultatkonse- kvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning be- döms som mer begränsad tillämpas inte säkringsre dovisning mot bakgrund av det administrativa merar- bete som säkringsredovisning innebär. Samtliga deri vat värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovis- ning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster

som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. utlåning med räntetak (portföljsäkring)

2. enskilt lån som löper med fast ränta

(transaktionsbaserad säkringsrelation)

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:

a) risken för förändring i verkligt värde på grund av

förändringar i swapräntan

b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan

överstiger kundens lånetak

Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovi-

Valdemarsviks Sparbank

sas också den till verkligt värde avseende den säk- rade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändring- en på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsam- mans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finan- siella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeför- ändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och ränteku- ponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.

Metoder för bestämning av verkligt värde

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument be- traktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns- myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransakt- ioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte.

Instrument som är noterade på en aktiv marknad åter- finns i balansposterna Aktier och andelar samt Obli- gationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade

på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en

aktiv marknad

Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaff- ningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt.

Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskon- teringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid.

Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verk- liga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt

uppgår till 594 tkr (659 tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella

instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av ned- skrivning till följd av att en eller flera händelser (för- lusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovi- sas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflö- dena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett ned- skrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när spar- banken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ian- språktagande av pant.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhål- landen som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klas-

sificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet an-

skaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på indivi-

duell basis för alla lån som är väsentliga.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov före-

ligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kredi- trisk.

Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellan- skillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av för- väntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovi- sade värde. Nedskrivningen redovisas som en kredit- förlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovi- sas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny be- dömning av de förväntade kassaflödena. Vid en för- ändrad bedömning av förväntade framtida kassaflö- den från ett osäkert lån mellan två bedömningstill- fällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga låne- villkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de om- förhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren

så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en fi- nansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett ned- skrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.

Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20

% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är

klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas

omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till re-

sultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntaga- ren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade låne- villkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditför- luster) redovisas som en minskning av kreditförluster

och specificeras särskilt i not.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klas- sificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul- tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klas- sificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjor-

des.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffnings-

värde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovi- sats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instru- mentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackords- förslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare re- dovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar

Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inven- tarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda

nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år.

I samband med övergången till förändrade redovis- ningsprinciper, har banken gjort en beräkning av ef- fekter av fullständig tillämpning av komponentavskriv- ning av bankens fastighet. Då resultatet endast på- verkas marginellt av förändrad avskrivning, har ban- ken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75–2,5 %. Det överens-

stämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller

avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av

tillgången.

Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en

avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparban- kens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.

Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjlig- göra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovi- sar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.

Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgifts- bestämda planer redovisas som en kostnad i resultat- räkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa

försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pens- ionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åta- gandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersättning

till anställda.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relate- rade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell för- pliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan

beräknas tillförlitligt.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åta- gande som inte redovisas som en skuld eller avsätt- ning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Valdemarsviks Sparbank

3 Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av fi-

nansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, lik- viditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har spar- bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instrukt- ioner för kreditgivningen och den övriga finansverk-

samheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret

för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar re-

gelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och

analysera de risker som sparbanken har i sin verk- samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsning- ar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limi- ter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssy- stem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande mark- nadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds.

Genom utbildning och tydliga processer skapar spar- banken förutsättningar för en god riskkontroll, där

varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig

riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av bankens risker. Beträffande regelefterlevnad (compliance) har banken tecknat ett avtal med Tjustbygdens Sparbank

i Västervik om samarbete.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av mot- partens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i för- medlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sist- nämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakom- liggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban- kens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer.

Trots att kreditrisken utgör sparbankens största risk- exponering är sparbankens kreditförluster i förhål- lande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geo- grafiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsom- råde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparban- kens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Spar- banken strävar efter en god riskspridning. För att be- gränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens vär- depappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga

egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande in- stans. För större företagsengagemang tillämpas risk- klassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Risk- klassificeringssystemet innebär att krediterna klassifi- ceras i olika riskklasser beroende på risken för obe-

stånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna be-

talningar och oreglerade fordringar syftar till att mini- mera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföl- jande snabb handläggning av förekommande kravä- renden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påmin-

ner om när kravåtgärd är nödvändig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto

samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.