REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet. Emmaboda kommun. 31 januari Jard Larsson, certifierad kommunal revisor

(1)

Granskning av LSS

organisation och budgetföljsamhet

Emmaboda kommun

31 januari 2013

Jard Larsson, certifierad kommunal revisor

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund, revisionsfråga och kontrollfrågor 1

1.2 Metod 1

2 Iakttagelser och bedömningar 2

2.1 Ur LSS-lagen 2

2.2 Tidigare kommunala LSS-utredningar och beslut 3

2.3 Hur fungerar den nuvarande LSS-organisationen avseende myndighetsfunktion/

handläggning? 4

2.3.1 Delegationsordning 5

2.3.2 Bedömning 6

2.4 Hur fungerar den nuvarande LSS-organisationen avseende utförarna? 6

2.4.1 Bedömning 7

2.5 Hur är följsamheten i budget när brukare flyttar till verksamhet inom annan

nämnd? 7

2.5.1 Bedömning 7

3 Sammanfattande bedömning 8

(3)

1 Inledning

1.1 Bakgrund, revisionsfråga och kontrollfrågor

I Emmaboda kommun bedrivs LSS-verksamhet både inom socialnämnden och inom bildningsnämnden. Bildningsnämnden ansvarar för barn och unga medan socialnämnden ansvarar för vuxna.

Från flera håll har framförts ett behov av en granskning av kommunens nuvarande LSS-organisation.

Revisionsfråga

Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:

 Säkerställer kommunstyrelsen och de båda berörda nämnderna att den nuvarande LSS-organisationen fungerar på ett rättsäkert, ända- målsenligt och effektivt sätt?

Kontrollmål/granskningsmål

 Hur fungerar den nuvarande LSS-organisationen avseende myndighetsfunktionen som arbetar åt två nämnder?

 Hur fungerar den nuvarande LSS-organisationen avseende utförare som arbetar åt två nämnder?

 Hur hanteras budgeten när brukare flyttar mellan olika verksamheter och de båda berörda nämnderna?

1.2 Metod

Följande dokument har granskats:

 Förändrad organisation för kommunens LSS-handläggning (Socialnämnden 1999 09 22)

 Förändrad organisation för kommunens LSS-handläggning (Kommunfullmäktige 1999 11 30)

 Rapport Bildningsnämnden - information om ny organisation för LSS-handläggning (2000 01 26)

 Delegationsordning inom socialnämnden

 Delegations- och beslutsordning för bildningsnämnden (2012 08 30) Intervjuer har genomförts med följande från socialnämnden:

 Förvaltningschef

 Biståndshandläggare

 Två enhetschefer

 Ekonom

(4)

Intervjuer har genomförts med följande från bildningsnämnden:

 Förvaltningschef

 Samordningschef

 Ekonom

Intervjuer har genomförts med följande från kommunstyrelsen:

 Kommunstyrelsens ordförande

 Kommunstyrelsens vice ordförande

 Kommunchef

Rapporten har kvalitetsgranskats inom PwC och faktagranskats av de båda berörda förvaltningscheferna.

2 Iakttagelser och bedömningar

2.1 Ur LSS-lagen

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som

uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett

omfattande behov av stöd eller service.

9 § Insatserna för särskilt stöd och service är

1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,

2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken,

3. ledsagarservice,

4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet,

6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,

7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,

8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,

9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,

10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar

(5)

Följande arbetsgång tillämpas vid handläggningen:

1. Först görs en personkretsbedömning enligt 1 §.

2. Härefter görs en bedömning om vilken/ vilka insatser som, i aktuella fall, kan vara aktuella enligt 9 §. (Insats nummer 1 är landstingets ansvar medan övriga insatser är kommunens ansvar.)

2.2 Tidigare kommunala LSS-utredningar och beslut

1999 behandlade socialnämnden och kommunfullmäktige behovet av en för- ändring av kommunens LSS-verksamhet. Av dokumentationen framgår bl a följande:

Kommunfullmäktige beslutade 1995 12 14 § 141, fastställa ansvar och or- ganisation för kommunens LSS-handläggning. Enligt beslutet fördelas kommunens ansvar enligt LSS mellan socialnämnden och barn- och skol- nämnden, nuvarande bildningsnämnden. Beslutet avsåg i första hand tiden 1996 01 01 till 1997 12 31, men har sedan permanentats.

Enligt beslutet skulle kommunens samtliga LSS-ärenden handläggas av en handläggare anställd av socialnämnden. Bakgrunden till detta är inte när- mare beskriven i beslut eller förslag, men torde ha haft sin orsak i det för- hållandet att socialnämnden vid den tidpunkten förfogade över en mer ut- talad kompetens på LSS-området.

I samband med att nuvarande handläggare har erhållit annan anställning utanför kommunen har behovet av en gemensam organisation för LSS- handläggningen tagits upp till diskussion och ifrågasatts. Detta bland annat av den anledning att socialtjänsten anser sig kunna lösa den egna LSS-handläggningen på ett alternativt sätt inom ramen för den befintliga organisationen. Dessutom har bildningsnämndens verksamhet utökats under den förflutna tiden. Egen särskoleverksamhet har och planeras bli utbyggd på hemmaplan. Sammantaget har detta inneburit att den egna kompetensen på området har utvecklats. De båda nämnderna bör därför fortsättningsvis kunna svara för den del av LSS-handläggningen som hör till det egna ansvars- och kompetensområdet.

Kommunfullmäktige beslutar (1999) att uppdra åt socialnämnden och bildningsnämnden att svara för den del av LSS-handläggningen som motsvarar det egna ansvars- och kompetensområdet och att kommunens samtliga LSS-ärenden därmed inte längre handläggs av en handläggare anställd av socialnämnden.

(6)

2.3 Hur fungerar den nuvarande LSS-organi- sationen avseende myndighetsfunktion/

handläggning?

Till handläggning av LSS-ärenden i kommunen finns en tjänst om 1,0 som servar barn, ungdomar och vuxna. I tjänsten ingår bl a att genomföra LSS- utredningar, fatta beslut och genomföra LSS-uppföljningar.

Myndighetsfunktionen avseende LSS arbetar åt både bildningsnämnden (50

% med unga) och åt socialnämnden (50 % vuxna). Övrig biståndsbedömning, enligt Socialtjänstlagen (SOL) handläggs av två SOL-handläggare. Totalt finns således tre handläggare i kommunen, varav 2,5 årsarbetare arbetar åt socialnämnden.

Kommunens biståndshandläggare sitter tillsammans och svarar för kommunens samtliga utredningar, bedömningar och beslut enligt Socialtjänst- lagen (SOL) och enligt Lagen om särskild service och service åt vissa funktionshindrade (LSS).

I LSS-handläggarens arbete med barn och unga (åt utbildningsnämnden) kan när LSS inte är tillämpbar andra insatser inte beviljas av denna nämnd utan i dessa fall får socialnämnden bedöma och besluta enligt SOL och då är det även socialnämndens insatser som kan komma ifråga.

Mycket av LSS-handläggarens tid åtgår, idag, till interna överläggningar, sammanträden och möten inom både socialförvaltningen och bildnings- förvaltningen. Detta bidrar till tjänsten inte används helt effektivt. Enligt bildningschefen får LSS-handläggaren genom dessa möten insikt och kunskap om de verksamheter som bedrivs.

Samtliga intervjuade, med ett undantag, anser att det skulle vara fördelaktig- are med att hela myndighetsfunktionen samlas under socialnämnden och att den delade tjänsten organisatoriskt överflyttas till socialförvaltningen. Detta skulle vara mer ändamålsenligt och hanteringen skulle bli mer effektivt.

Idag samverkar de båda SOL-biståndshandläggarna och vikarier för varand- ra. Detta skulle även kunna gälla LSS-handläggaren framöver. Dessutom kan handläggarna inom socialförvaltningen fatta biståndsbeslut enligt social- tjänstlagen såsom t ex boendestöd om LSS inte är tillämpbar.

(7)

2.3.1 Delegationsordning

Delegationsordningen inom socialförvaltningen och bildningsnämnden är enligt följande:

Ärende Delegat

socialnämnden

Delegat bildnings- nämnden

Personkretstillhörighet Handläggare *Handläggare Personlig assistans max 20

tim/v

Handläggare *Handläggare

Personlig assistans över 20 tim/v

Utskott *Handläggare

Ledsagarservice Handläggare *Handläggare

Biträde av kontaktperson Handläggare *Handläggare Avlösarservice i hemmet Handläggare *Handläggare Korttidsvistelse utanför det egna

hemmet inom kommunens egna resurser

Handläggare *Handläggare

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet vid behov av ytterligare resurser

Utskott *Handläggare

Beslut om boende för vuxna i bostad med särskild service i kommunens boenden

Handläggare -

Beslut om boende för vuxna i bostad med särskild service i boende som bedrivs av annan

Utskott -

Beslut om daglig verksamhet i kommunens verksamhet

Handläggare -

Beslut om daglig verksamhet utförd av annan

Utskott -

(8)

* Enligt delegations- och beslutsordningen inom bildningsförvaltningen (2012 08 30) gäller följande: Beslut om insatser enligt LSS § 9 för de åldrar och insatser som bildningsnämnden ansvarar för (Kf § 43 1998) är LSS- handläggaren delegat.

Inom socialförvaltningen finns även möjlighet att pröva om insatser inom SOL kan bli aktuella såsom t ex boendestöd när LSS-lagen inte är tillämpbar.

Delegation enligt SOL som t ex boendestöd beslutas av handläggaren.

Om SOL-insatser kan bli aktuella för barn och ungdomar utreds den unge av SOL- och/eller IFO: s handläggare.

2.3.2 Bedömning

Bedömningen är att en samlad myndighetsfunktion, under socialnämnden, har fördelar gentemot den nuvarande uppdelningen. Verksamheten skulle bli mer rationell och möjligheterna till samarbete och samnyttjande skulle öka. Det bör övervägas en ny arbetsfördelning mellan de tre handläggarna där samtliga arbetar med de båda lagstiftningarna. Detta ökar handläggarnas kompetens och kunskaper samt minskar sårbarheten i myndighetsut- övandet.

Att mycket av LSS-handläggarens tid åtgår till interna överläggningar, sam- manträden och möten inom både social- och bildningsförvaltningen är inte tillfredsställande. Handläggarna ska inte vara för involverade i utförarnas ansvar och arbete. Rollerna bör tydliggöras. Detta är en arbetsledande upp- gift att åtgärda.

Idag är delegationen något otydlig inom bildningsnämnden samt fullt ut delegerad till handläggaren. Delegationen är mer detaljerad och inte fullt så vittgående inom socialnämnden. Framöver bör delegationsordningen ses över. Vilka ärenden skall beslutas av högre instans?

2.4 Hur fungerar den nuvarande LSS-organi- sationen avseende utförarna?

Följande LSS-verksamheter bedrivs inom socialnämnden:

Gruppbostäder finns i Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda. Daglig verksamhet är decentraliserad med olika anpassade inriktningar.

Inom socialnämnden finns även personlig assistans, ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösarservice.

Följande LSS-verksamhet bedrivs inom bildningsnämnden:

Korttidshemmet Kotten som är ett korttidsboende och fritidshem som tar emot barn och ungdomar enligt LSS för korttidsvistelse och korttidstillsyn (fritidshem). Verksamheten omfattar barn och ungdomar till och med

(9)

LSS-verksamheten omfattar utöver ovanstående stödfamilj, ledsagning, avlösarservice och kontaktpersoner.

Kommunens socialpsykiatri och boendestödsverksamhet:

Det är socialnämnden som ansvarar för kommunens socialpsykiatri och boendestöd.

2.4.1 Bedömning

På sikt bör övervägas att samla all LSS-verksamhet under socialnämnden för att få en så ändamålsenlig och effektiv verksamhet som möjligt.

Korttidshemmet ”Kotten” kan tills vidare finnas kvar inom bildningsnämnd- en då samverkan, samarbete och visst gemensamt personalnyttjande med särskolan, idag, är av betydelse. Kotten har även samarbete med övrig skol- verksamhet och elevhälsan.

2.5 Hur är följsamheten i budget när brukare flyttar till verksamhet inom annan nämnd?

Idag har socialförvaltningen, inom LSS, budget och uppföljning för respek- tive brukare.

Budgeten inom bildningsnämnden har tidigare inte varit möjlig att följa på individnivå. Under senare tid har ekonomen lagt upp budgeten så att det numera är möjligt att följa denna även per brukare.

Idag följer inte ekonomiska medel med när brukare flyttar från verksamhet inom bildningsförvaltningen till verksamhet inom socialförvaltningen.

Samtliga intervjuade, med ett undantag, anser att detta inte är ändamåls- enligt och ekonomiskt försvarbart vilket bör leda till en snar förändring.

2.5.1 Bedömning

Det är ändamålsenligt att det numera finns framtaget kostnader per brukare även inom bildningsförvaltningen.

Budgeten bör följa brukaren oavsett vilken nämnd som utför insatsen.

Det bör tas fram en rutinbeskrivning för hur budgetmedel skall hanteras när brukare flyttar mellan olika förvaltningar. Det kan inte vara rimligt att medel

”stannar kvar” inom en nämnd när kostnaderna överflyttas till annan nämnd.

(10)

3 Sammanfattande bedömning

Revisionssvar: Kommunstyrelsen och de båda berörda nämnderna säker- ställer inte fullt ut att den nuvarande LSS-organisationen och budgethant- eringen fungerar på ett rättsäkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

Bedömningen är att en samlad myndighetsfunktion, under socialnämnden, har fördelar gentemot den nuvarande uppdelningen. Verksamheten skulle bli mer rationell och möjligheterna till samarbete och samnyttjande skulle öka. Det bör övervägas en ny arbetsfördelning mellan de tre handläggarna där samtliga arbetar med de båda lagstiftningarna. Detta ökar handläggarnas kompetens och kunskaper samt minskar sårbarheten i myndighetsut- övandet.

På sikt bör övervägas att samla all LSS-verksamhet under socialnämnden för att få en så ändamålsenlig och effektiv verksamhet som möjligt. Korttids- hemmet ”Kotten” kan tills vidare finnas kvar inom bildningsnämnden då samverkan, samarbete och visst gemensamt personalnyttjande med sär- skolan, idag, är av betydelse.

Budgeten bör följa brukaren oavsett vilken nämnd som utför insatsen. Det bör tas fram en rutinbeskrivning för hur budgetmedel skall hanteras när brukare flyttar mellan olika förvaltningar. Det kan inte vara rimligt att medel

”stannar kvar” inom en nämnd när kostnaderna överflyttas till annan nämnd.

31 januari 2013

Jard Larsson Uppdragsledare

Certifierad kommunal revisor