Revisionsrapport
LSS-verksamheten
Trelleborgs kommun
Jean Odgaard
Certifierad kommunal revisor
Juni 2011
LSS-verksamheten
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
1 Inledning 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Uppdrag och revisionsfråga 3
1.3 Avgränsning, metod och genomförande 3
2 Utgångspunkter 4
3 Iakttagelser 6
3.1 Organisation och ansvarsfördelning 6
3.2 Riktlinjer och rutiner 6
3.3 Resultat av aktgranskning 8
3.4 Styrning och uppföljning av verksamheten 8
3.5 Gynnande ej verkställda beslut inom LSS 10
3.5.1 Lagrum 10
3.5.2 Revisionsrapport 2008 10
3.5.3 Nuläget 11
4 Revisionell bedömning 12
Sammanfattning
PwC har på uppdrag av revisionen i Trelleborgs kommun genomfört en granskning av om socialnämnden säkerställer att LSS-verksamheten är ändamålsenlig och effektiv. Granskningen har genomförts genom intervjuer med tjänstemän samt aktgranskning.
Den sammantagna bedömningen är att socialnämnden i många delar
säkerställer att LSS-verksamheten är ändamålsenlig och effektiv. Det är dock inte tillfredsställande att det finns gynnande ej verkställda beslut som har orsakats av brist på boendeplatser. Det finns också utrymme för förbättringar i nämndens rutiner för att säkerställa LSS-verksamhetens effektivitet och rättssäkerhet. Det är genom styrning, intern kontroll och uppföljning som effektivitet samt rättssäkerhet säkerställs.
Finns mål och uppdrag för LSS-verksamheten?
Vi bedömer att det finns mål och uppdrag för LSS-verksamheten med koppling till Kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål. Styrning sker av verksamhetens innehåll genom effektmål om goda levnadsvillkor. Det är dock angeläget att LSS- besluten kan följas upp i tillräcklig utsträckning.
Då LSS är en rättighetslag ställer vi oss tveksamma till varför nämnden nöjer sig med att endast 80 % av brukarna ska uppge att de har goda levnadsvillkor.
Eftersom lagen anger att den enskilde genom insatserna skall tillförsäkras goda levnadsvillkor borde också nämndens målsättning vara att samtliga brukare uppger att de har goda levnadsvillkor.
Finns riktlinjer och rutiner för biståndsbedömning, handläggning och uppföljning?
Mot bakgrund av att nytt verksamhetssystem ska implementeras pågår ett arbete med att ta fram arbetsprocessbeskrivningar inom vård och omsorg Det finns en arbetsprocessbeskrivning för handläggning och beslut av ärenden. Arbetsprocess- beskrivningen säger dock inget om handläggningstid. Myndighetsenheten har ett eget effektmål på fyra månader. Av granskningen framgår att någon systematisk uppföljning av handläggningstiderna inte förekommer. Det sker heller ingen kontroll av hur lång tid det tar från beslut om insats fattas till att första insats verkställs.
Det finns inga särskilda riktlinjer för biståndsbedömning. Lagen uppges vara tillräckligt tydlig därvidlag. Av intervjuerna framkommer att avsaknad av riktlinjer för beslut innebär att besluten kan se olika ut. Handläggarnas veckomöten är ett sätt att säkerställa att individuell bedömning sker och att samtidigt försäkra sig om att likartade omständigheter ger likartade beslut.
Återrapportering av beslut till nämnd sker kontinuerligt.
Hur ser efterlevnad av rutiner och riktlinjer ut? Finns ändamålsenliga rutiner för uppföljning av verksamheten?
Av aktgranskning framgår att adekvat dokumentation finns. Myndighetsenhetens handläggare träffas regelbundet för veckovisa ärendekonferenser där det finns möjlighet att diskutera enskilda beslut och ärenden av principiell natur. Den interna kontrollen skulle dock kunna utvecklas genom kollegiegranskning eller egen
tillsynsverksamhet genom stickprovskontroller av beslut/dokumentation.
Det sker en tillfredsställande ekonomisk uppföljning av verksamheten. Gränssnittet mellan beslut och verkställighet behöver utvecklas. När det gäller uppföljning av verkställighet skulle myndighetsenheten kunna ha en tydligare roll när det gäller att följa upp om brukaren får den insats som har beslutats.
Finns gynnande ej verkställda beslut inom LSS?
Det förekommer fortfarande gynnande ej verkställda beslut inom LSS. Per mars 2011 fanns tio beslut som ännu inte verkställts. Av verksamhetsplanen framgår att det kan komma att ta ytterligare några år innan nämnden är i balans.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med målet att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för funktionshindrade. Lagen innehåller ett antal insatser i form av stöd och service.
Kostnaden har ökat och många kommuner saknar tillräcklig kontroll över utvecklingen.
Kommunrevisionen genomförde år 2008 en granskning av gynnande ej verkställda beslut inom LSS. Av granskningen framgick att nämnden inte klarat att uppfylla lagens krav om att erbjuda beslutad insats inom tre månader efter beslut till alla som fått insats beslutad.
Av årsredovisningen för 2010 framgår att LSS-verksamheten gick med 7,1 mnkr i underskott. Då utbyggnaden av LSS-boenden ännu inte är i fas med behoven var vård- och omsorgsnämnden tvungen att köpa ett antal boendeplatser utanför kommunen (-3,4 mnkr). Orsaken till att kommunen köper platser beror många gånger på att brukarens behov är av så speciell natur att det inte finns
brukarunderlag för ett sådant specialboende i kommunen. Risk för vite beräknas uppgå till 1,7 mnkr då kommunen inte kunnat erbjuda LSS-boendeplats inom skälig tid. Verksamheten personlig assistans hade en negativ budgetavvikelse med 2,2 mnkr.
1.2 Uppdrag och revisionsfråga
Revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att LSS-verksamheten är ändamålsenlig och effektiv?
För att svara på revisionsfrågan ska följande delfrågor besvaras:
- Finns mål och uppdrag för LSS-verksamheten?
- Finns riktlinjer och rutiner för biståndsbedömning, handläggning och uppföljning?
- Hur ser efterlevnad av rutiner och riktlinjer ut?
- Finns ändamålsenliga rutiner för uppföljning av verksamheten?
- Finns gynnande ej verkställda beslut inom LSS?
Granskningen ska också belysa nämndens plan för att komma i balans med ej verkställda beslut.
1.3 Avgränsning, metod och genomförande
Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med verksamhetschef LSS, enhetschef myndighetsenheten samt LSS handläggare. Styrdokument i form av mål och verksamhetsplan 2011-2013 har
granskats. Dessutom har verksamhetsberättelser och rapport från
jämförelseprojektet Luppen1 granskats. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet har inte granskats.
Vidare har en granskning av sju akter genomförts med syfte att verifiera efterlevnad av rutiner och riktlinjer. Urvalet av akter har skett utifrån de nio senaste besluten från maj månad 2011. Aktgranskningen har genomförts utifrån ett speciellt framtaget granskningsprogram.
Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän.
2 Utgångspunkter
Lagrum
Av kommunens hemsida framgår att personer som har psykiska eller fysiska funktionshinder kan av kommunen få olika former av stöd och service. Rätten till stöd och hjälp för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I Trelleborgs
kommun är det myndighetsenheten inom socialförvaltningen som handlägger dessa ärenden.
Den som omfattas av LSS tillhör lagens personkrets och kan söka de rättigheter som lagen ger, om man har behov av stöd och inte får stödet på något annat sätt.
LSS personkrets delas in i tre grupper:
1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktions- hinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd
Bedömning av personkrets enligt punkt 1 och 2 görs utifrån ett diagnostiskt perspektiv. Diagnosen är det avgörande om man ska tillhöra personkretsen eller inte.
Rätten till stöd och service för personer som har funktionshinder men som inte omfattas av LSS, kan ansöka om detta enligt Socialtjänstlagen (SoL). Dessa personer skall ansöka om stöd och service hos myndighetsenheten. Personer som på grund av sina psykiska problem har svårigheter att klara av sin vardag kan vända
1 Luppen är ett nätverk, som ingår i det nationella jämförelseprojektet. Det är finansierat av Finansdepartementet och leds av Sveriges kommuner och landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Bromölla, Klippan, Olofström, Sjöbo Sölvesborg, och Trelleborg.
sig till den socialpsykiatriska verksamheten. Denna riktar sig till personer med allvarlig psykisk ohälsa och en långvarig psykisk funktionsstörning (eller i riskzonen för att utveckla en funktionsstörning).
Inom LSS finns insatser för olika behov.
- Personlig assistans - Ledsagning
- Kontaktperson - Avlösarservice - Korttidsvistelse
- Korttidstillsyn - före och efter skoltid för ungdom - Boende för barn, ungdom och vuxna
- Daglig verksamhet
Inom denna ram kan personer få insatser i form av hjälp med de grundläggande behoven såsom personlig hygien, hjälp att äta, kommunicera m.m. Personer kan även få hjälp med miljöombyte, delta i olika aktiviteter och öka sina sociala kontakter. Anhöriga kan få hjälp med avlastning.
För insatsen personlig assistans gäller socialförsäkringsbalken (51 kap Assistanser- sättning). Den enskilde har rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning om denne har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Försäkringskassan beslutar om
assistansersättningen. Detta gör att kommunerna alltid svarar för de första 20 timmarna per vecka, samt kostnader som uppkommer om besluten inte är samstämmiga mellan Försäkringskassan och kommunen.
LSS kan även erbjuda olika boendeformer utifrån den enskildes funktionshinder såsom gruppbostäder, servicebostäder, familjehem eller annan specifik bostad.
Daglig verksamhet vänder sig till personer som saknar daglig sysselsättning och har funktionshinder som omfattas av LSS-lagen. Utgångspunkten i LSS är att insatserna ska vara avgiftsfria. Avgifter får dock tas ut för bostäder, fritidsverksamhet och för måltider inom korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende och daglig verksamhet.
År 2004 infördes en nationell kostnadsutjämning mellan kommuner. Tanken är att de kommuner som har en kostnadsstruktur för LSS som ligger över genomsnittet i landet skulle få ett bidrag från de kommuner som ligger under genomsnittet. Det är samma tanke som finns när det gäller den allmänna kostnadsutjämningen mellan Sveriges kommuner. Underlaget för beräkningarna per kommun kommer från två källor. SCB räknar ut en standardkostnad baserad på
verksamhetsstatistik från socialstyrelsen och från räkenskapssammandraget från
Statistiska Central Byrån(SCB). Trelleborgs standardkostnader är lägre än riksgenomsnittet vilket betyder att man är betalare till utjämningssystemet.
3 Iakttagelser
3.1 Organisation och ansvarsfördelning
Socialförvaltningen har organiserat LSS-verksamheten på beslutsfattare
(myndighetsenhet) och utförare (LSS/Funktionshinder). Myndighetsenheten leds av en enhetschef och tre handläggare. Det finns även psykolog anställd som medverkar vid utredning av personkretsbedömning. Utförarorganisationen består av en enhet för personlig assistans, fyra enheter för boende, en enhet för daglig verksamhet och en enhet för korttidsvistelse och korttidstillsyn.
Antalet brukare har ökat under senare år. Antal personer som hade fått verkställt beslut om LSS uppgick till 288 personer2. År 2009 var antalet invånare med LSS- beslut 279. Verkställda beslut fördelades på följande insatser:
Personlig assistent 133 Ledsagarservice 80
Kontaktperson 105
Avlösarservice 26 Korttidsvistelse 44 Korttidstillsyn 31 Boende barn/ungdom 6
Boende vuxna 101
Daglig verksamhet 152
Av verksamhetsplanen framgår att för år 2011 har kommunfullmäktige beslutat att tillföra medel för utbyggnad av boende enligt LSS med totalt 20 platser.
3.2 Riktlinjer och rutiner
Det finns ett ledningssystem för kvalitet i verksamhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006.11).
Socialförvaltningen genomför en upphandling av nytt verksamhetssystem. Mot bakgrund av detta pågår ett arbete med att ta fram arbetsprocessbeskrivningar inom vård och omsorg. Det finns en beskrivning av arbetsprocessen för
handläggning och beslut av ärenden. Denna är inte antagen i nämnd. Personalen har varit delaktig i framtagande av arbetsprocessbeskrivningen och denna kommer att revideras under hösten 2011. Dokumentation av arbetsprocessen för
överklagande är under utarbetande. Socialstyrelsen genomförde en granskning år 2007 där kritik riktades mot otydligheter i arbetsprocessen. Denna granskning
2 Enligt uppgift till SCB, 1 oktober 2010.
3 Samt 72 personer med assistansersättning.
avsåg dock SoL-handläggarnas arbetsprocesser, vilket är en annan del av myndighetsenheten med andra handläggare. Arbetsprocesserna för LSS- handläggning granskades aldrig.
Av intervjuerna framgår att några särskilda riktlinjer för handläggning och biståndsbedömning finns inte. Lagen uppges vara tydlig i dessa avseenden.
Det finns en delegationsordning som styr att beslut av särskild art fattas av myndighetschef. Delegationsordningen ses över årligen. Ett enhetligt arbetssätt säkerställs genom veckovisa ärendekonferenser. Här finns möjlighet att diskutera ärenden av principiell art. Vidare tar myndighetschefen del av en del av ärendena.
Kollegiegranskning eller egen stickprovskontroll/aktgranskning förekommer men sker inte systematiskt.
Rutinbeskrivning för handläggning och beslut av ärenden säger inget om handläggningstid. Enligt LSS ska handläggningen ske skyndsamt.
Myndighetsenhetens effektmål för år 2011 är 4 månader. Handläggningen ska ske så snabbt och effektivt som möjligt.
Av intervjuerna framgår att dokumentationen har utvecklats över tid. Som stöd i handläggnings- och utredningsprocessen används LSS-lagen och Socialstyrelsens riktlinjer för ”dokumentation och handläggning”. Handläggning av ett ärende (från ansökan till beslut) kan ta från ett dygn upp till sex månader. Stor vikt läggs vid fastställande av personkrets. Långa handläggningstider beror oftast på att ansökningarna inte är kompletta, men kan också bero på att den enskilde
handläggaren har stor arbetsbörda. Ärenden fördelas per födelsedag i månaden per brukare. Handläggare 1 tar födelsedag 1-3 osv. Varje handläggare har i
storleksordningen 5 – 10 ärenden vad gäller nya ansökningar. Utöver detta sker omprövning av tidsbegränsade beslut.
Överlämnande till verkställighet sker via ett digitalt dokumentationssystem. Av intervjuerna framgår att de ärenden som kan ”hänga i luften” gäller boenden. Idag är det en enhetschef som svarar för alla serviceboenden. Gränssnittet mellan myndighetsutövning och verkställighet är heller inte tydligt. LSS handläggare gör arbetsuppgifter som naturligen borde utföras av verkställigheten.
Av intervjuerna framgår att även om LSS-lagen är tydlig finns det visst utrymme för tolkning. Begreppet ”goda levnadsvillkor” är inte entydigt. Exempelvis diskuteras insatser såsom korttidsvistelse i lägerform (internat) och hur ofta det är rimligt för brukaren att delta. Frågor kring goda levnadsvillkor kan väckas när det gäller hur ofta det är rimligt att gå på bio eller restaurang eller resa utomlands när
personalstöd krävs. Ett annat exempel som lyftes var städning. Hur ska den utföras och vad är rimligt att begära att brukaren bidrar med? Genom kollegiala
diskussioner når tjänstemännen någon form av konsensus i dessa beslutsärenden.
LSS-handläggarna ingår också i ett nätverk med SÖSK-kommunerna4 där sådana frågor bland annat diskuteras.
Utförarorganisationen har tagit fram instruktioner till personalen. Instruktionerna är att betrakta som uttolkning av LSS lagen. Personalen deltar i yrkesträffar 4 ggr per år för att diskutera rutiner. På samtliga arbetsplatser utom för personlig assistans har man APT(arbetsplatsträffar) varannan till var sjätte vecka. Inom assistansen har man APT 8 ggr/år samt 4 yrkesträffar/år.
3.3 Resultat av aktgranskning
Resultatet av aktgranskningen visar att merparterna av akterna har adekvat dokumentation. En del akter saknar utlåtande från läkare, psykolog eller
psykiatriker. Detta beror på att ett sådant utlåtande finns i tidigare del i pappersakt.
Av akterna framgår inte att beslut är överlämnat till utförare. Däremot framgår ansvarig enhetschef. När beslutet registreras i verksamhetssystemet skickas meddelande till ansvarig för verkställighet. I det digitala verksamhetssystemet kan överlämnandet till utföraren således följas. Det sker däremot ingen kontroll av hur lång tid det tar mellan beslut och första insats (verkställighet).
3.4 Styrning och uppföljning av verksamheten
Av årsredovisningen för år 2010 framgår att kommunen inte har uppnått målet att 100 % av LSS-besluten ska följas upp varje år respektive vartannat år eller vid behov. Orsaken till detta uppges bero på att antalet LSS-utredningar har ökat vilket inte har kunnat förutses. Vidare har antalet assistansansökningar ökat. Däremot uppnåddes målet att 90 % av brukarna inom Funktionshinder/LSS erbjöds ökad delaktighet genom fokusgrupp5 minst två gånger per år.
Kommunfullmäktige har för år 2011 fastslagit följande strategiska inriktningsmål:
- Livskvalitet - Arbete
- Långsiktig hållbar tillväxt - Upplevelser
4 Österlenkommunerna samarbetar sedan många år genom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK). I SÖSK ingår de fyra kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad
5 Fokusgrupp är en intervjuform där en liten grupp samtalar om ett förutbestämt ämne.
Nämnden har i sin tur fastställt följande effektmål för år 2011 som har bäring på LSS-verksamheten:
Effektmål Mått och mätetal
Minst 80 % med insats enligt LSS uppger att de har goda levnadsvillkor.
Alla beslut följs upp vid behov, dock minst vart annat år. För att säkerställa att den enskildes behov tydliggörs och för att underlätta samordning och inflytande över insatserna ska alla brukare med insatser enligt LSS erbjudas en individuell plan. Alla avvikelser följs upp.
Den som beviljats plats på boende med särskild service och/eller daglig
verksamhet enligt LSS behöver aldrig vänta längre än 6 respektive 3 månader.
Trelleborg har inga viteskostnader pga ej verkställda beslut. Det finns ett verksamhetssystem som möjliggör uppföljning.
Barn och ungdomar med Aspergers syndrom och/eller autism som har rätt till korttidsvistelse enligt LSS, i form av lägervistelse, erbjuds en verksamhet med god kvalitet.
2 veckors läger anordnas antingen i egen regi eller i samverkan med kranskommunerna . Verksamheten drivs med personal med lämplig kompetens. Verksamheten drivs till en lägre kostnad med högre kvalitet än 2009.
Vidare finns ett medarbetarmål som innebär att ”minst 80 % av de anställda inom vård och omsorg känner delaktighet och engagemang i sitt arbete och är stolta över sin arbetssituation”.
För att klara effektmål avseende uppföljning har myndighetsenheten fått resurser till utökning med en handläggartjänst att dela med SoL handläggarna.
Myndighetsenheten upprättar en årlig verksamhetsberättelse. I den sker en avstämning av mål. Biståndsbeslut är tidsbegränsade och ses alltid över.
Myndighetsenheten har ingen roll vid uppföljning av verkställigheten för brukarna.
Utförarorganisationen upprättar också årligen en verksamhetsberättelse. Av verksamhetsberättelsen för år 2010 framgår att brukarna är nöjda med
verksamheten. Under hösten 2010 deltog Trelleborgs kommun i nyckeltalsprojektet Luppen. I samband med detta genomfördes en brukarundersökning som visade på ett högt NBI (Nöjd Brukar Index) inom boende, korttidsverksamhet och daglig verksamhet. Utförarorganisationen har brutit ner nämndsmålen på
verksamhetsnivå.
Det uppges finnas goda förutsättningar att löpande följa upp verksamheten över året. Ekonomisk uppföljning sker månatligen och eventuella underskott kan lokaliseras till berörd enhet. Respektive enhetschef får redogöra för orsak till underskott samt åtgärdsplan för balanserat resultat.
LSS-verksamheten visade ett underskott för år 2010. Enligt preliminära
bedömningar kommer underskottet att finnas kvar även år 2011. Av intervjuerna framgår att orsaken till detta är att den ram som tilldelas verksamheten görs utifrån befolkningens åldersstruktur. Denna uppges inte spegla det verkliga behovet.
Antalet invånare som tillhör personkretsen är något fler än genomsnittet i Skåne.
När det gäller personlig assistans är kostnaderna svåra att påverka. Beslut om assistansersättning handläggs av Försäkringskassan. Kommunen måste svara för betydande delar av dessa kostnader.
Nämnden får löpande rapportering om alla delegationsbeslut. En gång per år ges återkoppling till effektmål.
3.5 Gynnande ej verkställda beslut inom LSS 3.5.1 Lagrum
Enligt Lag6 om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller följande: ”En kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 9§ som någon är berättigad till enligt ett beslut av en sådan nämnd som avses i 22 §, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits.
En kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 9 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, skall åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande avbrutits.”
Nämnden skall till länsstyrelsen och till revisorerna i kommunen rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 9 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Nämnden ska också till kommunfullmäktige lämna en
statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I Trelleborgs kommun avses socialnämnden.
3.5.2 Revisionsrapport 2008
Revisorerna genomförde en granskning år 2008 avseende gynnande ej verkställda beslut inom LSS. Denna granskning visade att dåvarande vård- och omsorgsnämnd inte klarat att uppfylla lagens krav om att erbjuda beslutad insats inom tre månader efter beslut till alla som fått insats beslutad. Vid rapporteringstillfället per den siste september hade beslut inte verkställts inom:
- Bostad med särskild service, 12 beslut - Daglig verksamhet, 4 beslut
6 SFS 1993:387
- Ledsagarservice, 3 beslut
- Biträde av kontaktperson, 3 beslut
Nämnden hade vid granskningstillfället rapporterat till länsstyrelsen, men inte rapporterat till revisorerna och kommunfullmäktige om gynnande ej verkställda beslut.
3.5.3 Nuläget
Av verksamhetsplanen framgår att kommunen betalar stora belopp till det så kallade utjämningssystemet trots att antalet invånare som tillhör personkretsen är något fler än genomsnittet i Skåne. Det beror dels på att gynnande beslut inte har kunnat verkställas på grund av brist på boendeplatser och dels på att personer som tillhör personkretsen har fått insatser enligt socialtjänstlagen och därför inte finns medräknade i kommunens sk standardkostnad per invånare som jämförs med riket.
När det gäller redovisning av gynnande, ej verkställda beslut skickas rapport till socialstyrelsen. Rapport med individbilagor förtecknas och redovisas som
anmälningsärende i socialnämnd. Uppgifterna som redovisades på sammanträdet i maj 2011 visar att per den siste mars hade beslut inte verkställts inom:
- Bostad med särskild service, 1 beslut - Bostad för vuxna, 8 beslut
- Ledsagarservice, 1 beslut
När protokollet är justerat skickas till revisionen protokollsutdrag, förteckning, bilagorna samt följebrev. Till kommunfullmäktige redovisas protokollsutdrag, avidentifierad förteckning och följebrev.
Vite har hittills utdömts i fem ärenden Tre av dessa avser år 2007 och två år 2008.
Problemen finns framförallt inom boendesidan. Av verksamhetsplanen för
nämnden framgår att för år 2011 har kommunfullmäktige beslutat att tillföra medel för utbyggnad av boende enligt LSS med totalt 20 platser. Beroende på att bygglov har överklagats och att kommunfullmäktige har återremitterat ärendet finns boende fortfarande inte tillgängligt. Den senaste bedömningen är att nästa boende ska vara klart år 2012.
Av intervjuerna framgår att det inte räcker med socialnämndens agerande. För att klara boendeproblematiken krävs ett ökat engagemang från servicenämnd (tidigare fastighetsnämnd) och kommunstyrelsen.
Antalet personer med rätt till insatser enligt LSS förväntas också fortsätta att öka.
När redan beslutade platser i boende med särskild service, gruppboende och trapphusboende står klara väntas behovet vara ett boende med sex platser vartannat år.
4 Revisionell bedömning
Finns mål och uppdrag för LSS-verksamheten?
Vi bedömer att det finns mål och uppdrag för LSS-verksamheten med koppling till Kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål. Styrning sker av verksamhetens innehåll genom effektmål om goda levnadsvillkor. Det är dock angeläget att LSS- besluten kan följas upp i tillräcklig utsträckning.
Då LSS är en rättighetslag ställer vi oss tveksamma till varför nämnden nöjer sig med att endast 80 % av brukarna ska uppge att de har goda levnadsvillkor.
Eftersom lagen anger att den enskilde genom insatserna skall tillförsäkras goda levnadsvillkor borde också nämndens målsättning vara att samtliga brukare uppger att de har goda levnadsvillkor.
Finns riktlinjer och rutiner för biståndsbedömning, handläggning och uppföljning?
Mot bakgrund av att nytt verksamhetssystem ska implementeras pågår ett arbete med att ta fram arbetsprocessbeskrivningar inom vård och omsorg. Det finns en arbetsprocessbeskrivning för handläggning och beslut av ärenden.
Arbetsprocessbeskrivning för handläggning och beslut av ärenden säger dock inget om handläggningstid. Myndighetsenheten har ett eget effektmål på fyra månader.
Av granskningen framgår att någon systematisk uppföljning av
handläggningstiderna inte förekommer. Det sker heller ingen kontroll av hur lång tid det tar från beslut om insats fattas till att första insats verkställs.
Det finns inga särskilda riktlinjer för biståndsbedömning. Lagen uppges vara tillräckligt tydlig därvidlag. Av intervjuerna framkommer att avsaknad av riktlinjer för beslut innebär att besluten kan se olika ut. Handläggarnas veckomöten är ett sätt att säkerställa att individuella bedömningar sker och att samtidigt försäkra sig om att likartade omständigheter ger likartade beslut. Detta är dock inte tillräckligt för att motverka att besluten ser olika ut.
Återrapportering av beslut till nämnd sker kontinuerligt.
Hur ser efterlevnad av rutiner och riktlinjer ut? Finns ändamålsenliga rutiner för uppföljning av verksamheten?
Av aktgranskning framgår att adekvat dokumentation finns. Myndighetsenhetens handläggare träffas regelbundet för veckovisa ärendekonferenser där det finns möjlighet att diskutera enskilda beslut och ärenden av principiell natur. Den interna kontrollen skulle dock kunna utvecklas genom kollegiegranskning eller egen
tillsynsverksamhet genom stickprovskontroller av beslut/dokumentation.
Det sker en tillfredsställande ekonomisk uppföljning av verksamheten. Gränssnittet mellan beslut och verkställighet behöver utvecklas. När det gäller uppföljning av verkställighet skulle myndighetsenheten kunna ha en tydligare roll när det gäller att följa upp om brukaren får den insats som har beslutats.
Finns gynnande ej verkställda beslut inom LSS?
Det förekommer fortfarande gynnande ej verkställda beslut inom LSS. Per mars 2011 fanns tio beslut som ännu inte verkställts. Av verksamhetsplanen framgår att det kan komma att ta ytterligare några år innan nämnden är i balans.
Revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att LSS-verksamheten är ändamålsenlig och effektiv?
Den sammantagna bedömningen är att socialnämnden i många delar säkerställer att LSS-verksamheten är ändamålsenlig och effektiv. Det är dock inte
tillfredsställande att det finns gynnande ej verkställda beslut som har orsakats av brist på boendeplatser. Det finns också utrymme för förbättringar i nämndens rutiner för att säkerställa LSS-verksamhetens effektivitet och rättssäkerhet. Det är genom styrning, intern kontroll och uppföljning som effektivitet samt rättssäkerhet säkerställs.
2011-06-21
Jean Odgaard Alf Wahlgren
Projektledare Uppdragsledare
