Kan friskvård i form av motion, få kvinnor inom hemvården att må bättre på arbetet?

Examensarbete 15 hp

Kan friskvård i form av motion, få

kvinnor inom hemvården att må

bättre på arbetet?

En experimentell studie på omvårdnadsanställda

kvinnor inom Lidköpings kommun.

Författare: Elionor Stridsberg Handledare: Jonas Ahnesjö Examinator: Patrick Bergman Termin: VT-17

Nyckelord

VO2-max, Blodtryck, fysisk aktivitet, ökande sjukskrivningtal, upplevd hälsa, upplevd arbets-belastning

Keywords

VO2-max, blood pressure, physical activity, impaired health status, perceived health, percieved workstrain

Sammanfattning

Syfte: Arbetet är en experimentell studie i samarbete med Lidköpings kommun där syftet är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad VO2-max kan sänka blodtrycket och öka upplevd hälsa, och minska den upplevda arbetsbelastningen.

Metod: En grupp kvinnor anställda inom hemvården har under en period genomfört en intervention med ett aktivitetsprogram. Innan och efter interventionsperioden har de, och en kontrollgrupp, genomgått tester för att mäta blodtryck och VO2-max. De har också i samband med testerna, via ett frågeformulär, svarat på frågor om sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå samt sin upplevda hälsa och arbetsbelastning.

Resultat: Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna varken innan eller efter interventionsperioden. Det finns inte heller några signifikanta skillnader av interventionsgruppens resultat innan och efter interventionsperioden.

Slutsats: Studien kan inte svara på om konditionshöjande motion och en ökad syreupptagningsförmåga kan sänka blodtrycket och öka den upplevda hälsan och minska den upplevda arbetsbelastningen. Stickprovet har varit för litet. På grund av detta, och pga. av att ett frivilligt deltagande i studien omöjliggör ett slumpvis urval, kan undersökningen inte sägas vara representativt för gruppen av människor som det avser att studera.

Abstract

Aims: To examine if an increased oxygen uptake and moderate to vigorus physical exercise, could lower blood pressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain, in women working with elderly care. The work is an experimental study in cooperation with Lidköpings kommun.

Methods: An experimental group have participated in a period of exercise in a given program. Before, and after the period of exercise the participants and a controlgroup have undergone tests to measure their bloodpressure and VO2-max. In connection with the tests a survey with questions abouth their physical activitylevel and ther perceived health and workstrain were answered.

Results: No significant differences could be seen between the experimental group and the controlgroup in any parameter, neither before or after the experimental period. No significant differences could be seen in the results of the experimental group, before or after the experimental period.

Conclusion: The study could not answer the questions whether an increased oxygen uptake and moderate to vigorus exercise, could lower bloodpressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain. The sampel of individuals who participated is too small. In relation to that, and that voluntary participation makes a random selection of individuals an impossibility, makes this study not representative to those people it aims to study.

Tack

Ett stort tack ska tillägnas min handledare Jonas Ahnesjö för vägledning och stor hjälp med statistikanalys. Din hjälp och ditt tålamod har varit avgörande för att komma vidare med den del som varit svårast. Jag har lärt mig massor.

Ett varmt tack ska också tillägnas Lidköpings kommun. Speciellt till Eva Niklasson, Hälsoutvecklare. Vårt samarbete har gjort genomförandet av projektet möjligt. Anna Hendén och Britt Andersson på den administrativa avdelningen har varit till stor hjälp med information och svar på många olika frågor.

Tack till H2-squash, (Lidköpings squashcenter), och er förstående personal, för att jag fått husera i era lokaler då jag gjort alla tester.

Till sist mitt allra varmaste tack till er som deltagit i studien och bjudit mig av er tid genom att delta i tester, svarat på frågor och genomfört aktivitetsprogrammet.

Utan er hade jag inte kunna göra denna studie.

/ Elionor Stridsberg

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Teortisk bakgrund ____________________________________________________ 1 2.1 Ökade sjukskrivningstal ____________________________________________ 1

2.1.1 Sjukskrivningstalen i Lidköpings kommun __________________________ 2 2.1.1 Lidköpings kommuns interna friskvårdsarbete _______________________ 2 2.2 Arbetsbelastning __________________________________________________ 3 2.2.1 Hög arbetsbelastnig kan leda till stress ____________________________ 3 2.3 Upplevd hälsa ____________________________________________________ 4 2.4 Olika diagnoser ___________________________________________________ 4

2.4.1 Belastningsskador _____________________________________________ 4 2.4.2 Hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom _____________________________ 4 2.4.3 CMD _______________________________________________________ 4 2.4.4 Utmattningssyndrom ___________________________________________ 4 2.5 Den stressrelaterade hälsans fysiologiska effekter ________________________ 5 2.6 Fysisk aktivitet ___________________________________________________ 5 2.6.1 Rekommendationer av fysisk aktivitet ______________________________ 5 2.6.2 Hälsoeffekter av fysisk aktivitet ___________________________________ 6 2.7 VO2-max ________________________________________________________ 7 2.7.1 Testvärde, sambandet mellan VO2-max och arbetsprestation ____________ 7 2.7.2 Sambandet mellan VO2-max och upplevd arbetsbelastning _____________ 8

3 Syfte _______________________________________________________________ 8 4 Metod ______________________________________________________________ 8

4.1 Val av metod _____________________________________________________ 9 4.1.1 Urval _______________________________________________________ 9 4.1.2 Bortfall ______________________________________________________ 9 4.1.3 tillvägagångssätt ______________________________________________ 9 4.1.4 Etiska överväganden __________________________________________ 10 4.1.5 Utformning av frågeformulär ___________________________________ 10 4.1.6 Åstrands cykeltest, förberedelse och genomförande __________________ 10 4.1.7 Felkällor vid Åstrandstest och beräkning av VO2-max ________________ 11 4.1.8 Borg RPE ® skalan ___________________________________________ 11 4.1.9 Blodtrycksmätning ____________________________________________ 11 4.1.10 Interventionsgruppens aktivitetsprogram _________________________ 12 4.2 Statistisk analys _________________________________________________ 13 5 Resultat ____________________________________________________________ 13

5.1 Deltagardata ____________________________________________________ 13 5.2 Interventionsperioden och följsamheten av aktivitetsprogrammet ___________ 13

5.3 Data för mätning av blodtryck ______________________________________ 13 5.3.1 Interventionsgruppen __________________________________________ 13 5.3.2 Kontrollgruppen _____________________________________________ 14 5.4 Data för mätning av VO2-max ______________________________________ 14

5.4.1 Interventionsgruppen __________________________________________ 14 5.4.2 Kontrollgruppen _____________________________________________ 14 5.5 Resultat av enkätfrågor ____________________________________________ 15 6 Diskussion __________________________________________________________ 20

6.1 Följsamheten av aktivitetsprogrammet ________________________________ 20 6.2 Frågeformuläret _________________________________________________ 20 6.2.1 Upplevd hälsa _______________________________________________ 20 6.2.2 Upplevd arbetsbelastning ______________________________________ 20 6.2.3 Fysisk aktivitet och stillasittande _________________________________ 20 6.2.4 Alkoholkonsumtion ___________________________________________ 21 6.3 Ingen signigikant skillnad av blodtrycksvärdet _________________________ 21 6.4 Ingen signifikant skillnad av VO2-max _______________________________ 21 6.5 Studiens begränsningar ____________________________________________ 21

6.5.1 Urval ______________________________________________________ 21 6.5.2 Interventionsperioden _________________________________________ 22

7 Slutsats ____________________________________________________________ 22 Referenser ___________________________________________________________ 23 Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga A Frågeformulär ________________________________________________ I Bilaga B Testprotokoll Åstrandstest _____________________________________ IV

1 Inledning

Sedan slutet av 1990-talet har antalet sjukskrivningar ökat i Sverige (1). Allt fler personer mellan 16- 44 år uppger att de anser sig ha dålig hälsa och de stressrelaterade problemen ökar mest (1). Dessa sjukskrivningstal (som i försäkringskassans skrivelser uttrycks som ohälsotal), är högre hos kvinnor än hos män även om ökningen av sjukskrivningarna är generell (1).

Lidköpings kommun ligger i Västra Götaland vid Vänerns södra strand, och har ett invånarantal om drygt 39 000 invånare (2). Kommunen som arbetsgivare har drygt 4300 anställda, varav ca 1400 personer arbetar inom förvaltningen vård och omsorg (3). Av dessa ca 1400 medarbetare är drygt 1300 kvinnor och medelåldern bland dem är 45.1 år (3). Kommunens hälsoutvecklare anser att den stora utmaningen just nu är ohälsan som berör psykiatriska diagnoser hos kommunens medarbetare (4). Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet minskar risken för fysisk ohälsa och somatiska problem t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och smärtproblematik/belastningsskador (5-9). Studier visar också att fysisk aktivitet tycks förebygga och förbättra stressrelaterad ohälsa som depressions- och ångestsyndrom (8, 9). Projektet som utgör detta examensarbete är en experimentell studie på kvinnliga medarbetare inom förvaltningen vård och omsorg i Lidköpings kommun. Syftet är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad syreupptagningsförmåga kan sänka blodtrycket och öka deras upplevda hälsa och minska den upplevda arbetsbelastningen. VO2-max och blodtryck har uppmätts hos deltagarna och utvärderats som biomedicinska parametrar och jämförts med deras fysiska aktivitetsnivå och upplevda arbetsbelastning.

Ett verktyg som används mycket inom kommunens interna friskvårdsarbete är just fysisk aktivitet och hälsoutvecklaren kommunicerar ofta detta i form av testvärden (4).

Åstrandstestet, som använts i denna studie för att mäta syreupptagningsförmågan, är därför ett bra mätinstrument då syreupptagningsvärdena som erhålls vid testet också omvandlas till testvärden som kan jämföras mot syreomsättningskrav för olika arbeten (10).

2 Teoretisk bakgrund

2.1 Ökade sjukskrivningstal

En stillasittande livsstil är för svenska kvinnor den femte ledande riskfaktorn för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom (5). Fysisk inaktivitet är också relaterat till en rad andra ohälsoproblem så som högt blodtryck, cancersjukdom, diabetes och även led- och ryggbesvär (5). Syreupptagningsförmågan har visat sig vara en stark indikator på den framtida hälsan. Syreupptagningsförmågan, d.v.s. den kardiovaskulära prestations- förmågan, är starkt förknippad med graden av fysisk aktivitet (5).

Från slutet av 1990-talet och framför allt från år 2009 har antalet sjukfall i Sverige ökat kraftigt (1, 11). De två största diagnosgrupperna är sjukdomar i rörelseorganen och psykiatriska diagnoser. Fortfarande är skador och sjukdomar i rörelseorganen den vanligaste orsaken till sjukskrivning men de psykiska diagnoserna ökar mest, framför allt hos kvinnor (12). Dessa utgjorde 36 % av alla sjukskrivningar bland kvinnor och motsvarande siffra för män var 26 % (8). Mellan 2010 – 2015 ökade antalet sjukskrivningar beroende av psykiatriska diagnoser med 57 000 sjukfall, vilket motsvarade 59 % av den totala ökningen, som var i storleksordningen 98 000 sjukfall för denna 5-årsperiod (1). Ökningen var generell men även här fanns en skillnad mellan män och kvinnor. För män var ökningen 63 % och för kvinnor var den 71 % (1).

Översatt i siffror motsvarar dessa 71 % 41 000 sjukfall (1). Olika typer av depressioner och ångestsyndrom är de vanligaste diagnoserna bland dem som rör psykisk ohälsa år

2015 (1). De flesta sjukfallen med psykiatriska diagnoser återfinns i åldersintervallet 30-49 år (1). Sjukersättningen för de som har problem i rörelseapparaten och svårt att klara ett arbete pga. av den fysiska belastningen dras oftare in med anledning av att dessa individer ev. kan klara ett arbete men lägre fysiska krav (12).

Det finns förutom skillnader mellan könen också regionala skillnader och skillnader mellan olika yrkesområden rörande sjukskrivningstalen (1). Till viss del kan de regionala skillnaderna förklaras av demografiska och socioekonomiska faktorer (13).

Enl. Försäkringskassan finns det behov att utreda de regionala skillnaderna ytterligare, men enl. deras statistik och analyser har Västra Götaland gått från att ha haft bland de lägsta sjukskrivningstalen till att ha bland de högsta på en period om 5 år (13). Samtliga av regionens kommuner har under denna period haft en stor ökning av sjukpenningtalet (13). Det finns forskningsstudier som påvisar ett arbetsrelaterat samband med långtidssjukskrivningar för psykisk ohälsa (1, 13). En pressad arbetssituation med liten belöning i förhållande till kraven utgör risk för ohälsa. Lika så om den anställde upplever bristande stöd och/eller otrygghet i anställningen (8, 13). Även skiftarbete är en bidragande faktor till både fysisk och psykisk ohälsa. De tre yrkeskategorierna service-, omsorg- och säkerhetsarbete är de kategorier som uppvisar flest nya sjukfall i förhållande till antalet anställda (13).

2.1.1 Sjukskrivningstalen i Lidköpings kommun

Statistiken för sjukfrånvaron för Lidköpings kommun för år 2015 och 2016 är hämtade från SKLs sammanställning över sjukfrånvaron i landets alla kommuner och från kommunens egen personaladministration. Siffrorna stämmer överens så när som på att siffrorna i kommunens statistik är avrundade eller uppdelade. De siffror som SKL redovisar i en kolumn (åldersintervall 30-49 år) är indelade i två kolumner i Lidköpings kommuns statistik (30-39 och 40-49). Siffrorna för sjuktalen för kvinnor är hämtade från SKL, då Lidköpings kommun inte redovisat den siffran i statistiken. Siffrorna rörande förvaltningen vård och omsorg är tagna från kommunens egen statistik.

Antalet anställda inom Lidköpings kommun är 4183 personer varav 3292 är kvinnor.

Bland dem är medelåldern 45 år (3). Antalet anställda inom vård och omsorg är 1404 personer varav 1315 av dem är kvinnor. Medelåldern för dem är 45, 1 år (3).

År 2015 var det totala antalet sjukskrivningar i Lidköpings kommun 5,7 % och år 2016 5,8 % (3, 14). Samma siffra avseende endast den kvinnliga andelen av de anställda, är för 2015: 6,5 % och för 2016: 6,5 % (14). För förvaltningen vård och omsorg är de totala sjukskrivningstalen för 2015: 7.60 % och för 2016: 8.65 % (3).

Sjukskrivningstalet inom vård och omsorg för åldersintervallet 30-39 år är 2015: 9.24 % och 2016: 9.17 % (3). För åldersintervallet 40-49 år är sjuktalen 2015: 8.37 % och 2016:

9.20 % (3).

2.1.2 Lidköpings kommuns interna friskvårdsarbete

Lidköpings kommun har sedan hösten 2012 en heltidsanställd hälsoutvecklare.

Uppdraget är att stödja chefer och hälsoinspiratörer i deras hälsofrämjande arbete (4).

Rollen som hälsoutvecklare ska vara rådgivande och samordnande och arbetet sker i nära samarbete med företagshälsovård och kommunens personalspecialister (4). Arbetet berör både hälsopromotiva arbetssätt såväl som preventiva (4). Skillnaden mellan arbetssätten kan uttryckas som att det preventiva arbetet kan sägas vara sjukdomsförebyggande, medan det promotiva syftar till att befrämja hälsan (15, 16).

Det kan också beskrivas som att det preventiva arbetet har en ”patogen” inriktning där bl.a. bedömningar av riskfaktorer, medicinska bedömningar och sjukvårdens stöd tas i beaktning. Det promotiva arbetet har en ”salutogen” inriktning med ett holistiskt synsätt där arbete med stödjande miljöer och politiska strategier har en stor betydelse (15).

Kommunen har ett styrdokument för friskvårdsarbetet där ansvarsfördelningen avseende chefer, hälsoinspiratörer och den enskilde medarbetaren finns angivet. Även målen för friskvårdsarbetet finns tydligt definierade (4). Två av de fyra angivna målen är:

”medarbetarna i Lidköpings kommun upplever att de har god hälsa” och ”kunskapen om en hälsofrämjande livsstil ökar” (4). På kommunens intranät finns ”Portalen för hälsa och fritid” tillgänglig för alla anställda. Här finns information om friskvårdsarbetet tillgängligt. Allt från styrdokumentet till en lång rad av aktiviteter och projekt som chefer kan beställa till respektive arbetsplats. Eller som den enskilde medarbetaren kan delta i (4). Mycket av de aktiviteter som erbjuds berör motion/träning, men även yoga/anslappning, viktminskning- och rök-stopp-aktiviteter samt ledarskapsutbildningar har förekommit (4). Information och beskrivning av konditionens påverkan på allmänhälsan, och i relation till arbetet, finns angivet i portalen. Hälsoutvecklaren uttrycker detta i termer av testvärden, som är en gradering av det syreomsättningskrav som ställs för ett specifikt arbete (4, 10). Enl. hälsoutvecklaren är den stora utmaningen och fokusområdet nu, och den närmaste framtiden, att strategiskt hjälpa chefer och medarbetare att nå hälsomålen rörande den psykiska hälsan (4).

2.2 Arbetsbelastning

En stor arbetsbörda under lång tid eller för höga krav i förhållande till resurserna kan bidra till att en individ upplever fysisk eller psykisk utmattning (17). Förväntningarna och kraven kan komma från olika håll, arbetsgivaren, brukarna/patienterna och från hemmiljön/familjen. Ibland upplevs höga krav från olika håll samtidigt vilket skapar en för hög belastning jämfört med de resurser som individen har att tillgå. Resurser kan vara allt från tid, till fysisk kapacitet (om arbetet är fysiskt), mental kapacitet eller en mix av flera. Enl. en studie av Karlqvist et.al från 2003, beskrivs att 22 % av de svenska kvinnorna överskrider sin kapacitet under en arbetsdag (18). Kvinnorna i nämnda studie hade varierande typer av belastning på sitt arbete. T.ex. kunde det röra sig om lyft, cirkulatorisk påfrestning, oergonomiska arbetsställningar, hög ljudnivå mm. Ofta inkluderades också obekväma arbetstider. Att ständigt ha en sådan arbetsbelastning att kapaciteten överskrids ökar markant risken för både problem/sjukdomar i rörelseapparaten och för kardiovaskulär sjukdom (18). Speciellt är en hög psykosocial arbetsbelastning förknippad med muskuloskeletala problem (18). Den individuella fysiska kapaciteten är av betydelse för om arbetsbelastningen kommer att upplevas som bra, hög eller för hög. Men också graden av statiskt muskelarbete, mängden repetitivt arbete samt tid för återhämtning är viktiga parametrar. Dessa riskmarkörer tillsammans med en ökad tidspress har ökat och är ev. ett resultat av ”slimmade organisationer” och resursoptimering. Följden blir en ökad arbetsbelastning då tiden för pauser och återhämtning minskar (18).

2.2.1 Hög arbetsbelastning kan leda till stress

Påfrestande omständigheter utlöser ofta psykisk ohälsa. Stress ses som en viktig markör för insjuknande i depression (11). Som tidigare nämnts så finns en påvisad koppling mellan stressrelaterad ohälsa, muskuloskeletala problem och den psykosociala arbetssituationen (8, 18). Speciellt drabbade är de kvinnor som arbetar inom vård och omsorg (8, 13, 19). Individer med olika beteendemönster löper olika risk att drabbas av psykisk ohälsa, eller drabbas av olika typer av psykisk ohälsa. Begreppet ”Typ A- beteende” introducerades av kardiologer då de identifierat ett beteende som de trodde kunde kopplas till ischemisk hjärtsjukdom (19). Beteendet är förknippat med tre huvuddrag. Dessa är tävlingsanda och ambition. En känsla av ilska och fientlighet samt en kronisk känsla av otålighet och tidsbrist (19).

Det som kallas för Typ D-beteende innebär däremot en ökad risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar (som i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlproblematik) (19). Detta beteende karaktäriseras av irritation, pessimism, ständig oro och en upplevelse att ha otillräckligt stöd från omgivningen. Dessa individer upplever en låg grad av välbefinnande och tillståndet orsakar ökad utsöndring av stresshormonet kortisol och har också likheter med tillstånd av mild depression (19).

2.3 Upplevd hälsa

En viktig indikator för hälsa är den subjektiva bedömningen av det egna hälsotillståndet (5, 20). Både upplevelser av fysisk smärta eller utmattning samt nedstämdhet, oro (eller andra fysiska och psykiska faktorer) har påverkan på helhetskänslan för hur en individ mår (5). Hälsa är enl. WHOs definition ett tillstånd som inte bara handlar om frånvaro av sjukdom, utan också som ett tillstånd av psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande.

Den fysiska hälsan rör symtom och nedsättningar i rörelseorganen men inkluderar också sjukdomar och andra fysiska tillstånd som orsakar besvär, t.ex. allergi, mag-tarm problematik m.m. (21). Det finns ingen klart avgränsad definition på vad psykisk ohälsa är (22). En vanlig tolkning är att påfrestningar som har en tydlig påverkan på välbefinnandet ses som psykisk ohälsa medan påfrestningar av mer kortvarig och mildare variant ses som livets variationer (22).

2.4 Olika diagnoser

2.4.1 Belastningsskador

I arbeten med t.ex. oergonomiska arbetspositioner och lyft ökar skaderisk och smärta om den fysiska kapaciteten är låg. Det finns som tidigare nämnts också ett samband mellan hög psykosocial arbetsbelastning och muskuloskeletala problem (18).

2.4.2 Hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom.

Högt blodtryck är en markant riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt (23). Ett gränsvärde är satt till 140/90 mm/Hg, för vad som anses vara ett för högt blodtryck (23, 24). Vid kontroll av blodtryck bör mätning göras upprepade gånger. Ett tryck som vid upprepade tillfällen ligger över gränsvärdet, klassas som hypertoni (24). Ischemisk hjärtsjukdom innebär ett tillstånd av minskat blodflöde till hjärtmuskeln. Tillståndet kan t.ex. bero på förträngningar i blodkärlen. Flera av de faktorer som påverkar kan kopplas till högt blodtryck (23).

2.4.3 CMD:

De vanliga diagnoserna depression och generaliserat ångestsyndrom ingår under begreppet CMD, som står för ”Common Mental Disorders”(22). Depression (eller

”egentlig depression”), klassificeras som nedstämdhet under minst två veckor. Därtill ska det finnas inslag av ångest, nedsatt viljekraft och en nedsättning av andra vitala funktioner (19). Depression är ett vanligt tillstånd och kvinnor är överrepresenterade jämfört män. Nästan hälften av kvinnorna förväntas bli drabbade någon gång under livet (19).

2.4.4 Utmattningssyndrom

Begreppet ”utmattningssyndrom” är framtaget i en studie gjord av KI för att kunna specificera en diagnos för stressrelaterad utmattning kopplat till arbetet (11). Symtomen som ingår i diagnosen orsakar försämrad funktion i olika avseenden, t.ex. i sociala sammanhang eller i arbetet.

Några av symtomen som ingår (och som för att vara kriterier för utmattningssyndrom måste ha upplevts så gott som dagligen under minst två veckor), är t.ex. sömnstörning,

minnesstörning eller koncentrationssvårigheter och även kroppsliga symtom som bl.a.

värk, hjärtklappning, bröstsmärtor och ljudkänslighet (8).

2.5 Den stressrelaterade ohälsans fysiologiska effekter

Ett konstant känslomässigt tillstånd som ett typ A-, eller D-beteende innebär ökad risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom pga. den ökade utsöndringen av stresshormoner (19). Vid stressande situationer kommer det sympatiska nervsystemet att aktiveras och med det en rad åtgärder för att bemöta den fara/belastning som situationen kräver. Bl.a.

frisätts kortisol från binjurebarken (8, 23).

Kortisol påverkar en rad organ och funktioner i kroppen. T.ex. stimuleras nybildning och frisättning av glukos från levern och stimulerar också nedbrytning av muskulatur och fett från fettvävnad. Detta leder till frisättning av glukos och fettsyror till blodet (25). Kortisol förhöjer också den kärlsammandragande effekten av noradrenalin vilket ökar den perifera resistensen för att kunna upprätthålla blodtrycket vid en fysiologisk krissituation, men vid långvarig emotionell stress kan det istället leda till allvarliga konsekvenser (25).

Den ökade utsöndringen av stresshormoner påverkar det kardiovaskulära systemet på flera sätt (23). Detta bidrar till trånga och oelastiska kärl vilket ökar kärlmotståndet och bidrar till ett ökat blodtryck (23). Vid hypertoni bidrar också det höga trycket i sig, till stress och skador på kärlväggarna som då bidrar till aterosklerosutveckling (23, 26).

Denna risk för aterosklerosutveckling som hypertoni innebär är särskilt tydlig i hjärtats kranskärl, i hjärnans artärer och i karotiskärlet som leder blodet mot huvudet (27).

Hypertoni innebär en signifikant ökad risk för att drabbas av bl.a. stroke och hjärtinfarkt, och obehandlad leder den till hjärtsvikt (23, 26).

2.6 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet avser all aktivitet som höjer kroppens ämnesomsättning utöver den i vila (28, 29). I detta arbete används begreppet fysisk aktivitet i olika sammanhang och relateras till olika former av aktivitet. Vardagsaktivitet avser all typ av aktivitet, i hemmiljön t.ex. i form av hushållsarbete, eller olika moment under arbetsdagen. Motion eller träning avser fysisk aktivitet med en tydlig avsikt att bibehålla eller förbättra en fysisk kapacitet. Gemensamt för de definitioner av fysisk aktivitet som avses i detta arbete är att det alltid avser aktivitet med någon form av ansträngningsgrad. I respektive avsnitt finns en förklaring eller ett förtydligande vad som avses med fysisk aktivitet i just det sammanhanget. Ofta kopplas fysisk aktivitet ihop med träning eller motion, men förvärvsarbetet är också en viktig komponent av det dagliga aktivitetsmönstret (30). Att vara motionär innebär självfallet ett visst mått av fysisk aktivitet, men inte nödvändigtvis tillräckligt för att komma upp i rekommenderad mängd aktivitet per vecka. En individ med ett fysiskt krävande arbete kan komma upp i rekommenderad aktivitetsnivå eller mer, utan att aktivt motionera (5). Enl. studien LIV 2000 betraktas en individ som motionär om aktivitetsnivån uppgår till minst ett motionspass i veckan på en ansträngningsnivå som motsvarar en rask promenad (5).

2.6.1 Rekommendationer av fysisk aktivitet

Den rekommenderade mängden fysisk aktivitet för vuxna (18-64 år) är aerobisk aktivitet (promenad, cykling, löpning etc.) minst 150 min i veckan i minst måttlig ansträngande nivå. Aktiviteten bör spridas ut över dagen och varje tillfälle bör vara minst 10 minuter sammanhängande (31-33). Forskning har visat att hälsoeffekter uppnås redan vid 40 % av maximal kapacitet, vilket innebär att redan ganska lätta och måttligt ansträngande aktiviteter är av stort värde (34). Muskelstärkande motion, som

aktiverar de stora muskelgrupperna, bör också ingå minst ett par gånger i veckan (28). I LIV-projektets två studier LIV – 90 och LIV - 2000 har den fysiska kapaciteten och aktiviteten mätts. Här presenteras resultat som visar att aktivitetsmönstret hos den svenska befolkningen avseende aktivitetsgrad och VO2-max inte har ändrats nämnvärt under den 10-årsperioden (5). Att mäta och utvärdera fysisk aktivitet är svårt men studier visar att uppskattningsvis ca hälften (50 %) av befolkningen i Sverige uppnår en aktivitetsgrad enl. rekommendationerna (5, 31).

2.6.2 Hälsoeffekter av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet i form av motion har en effekt av att minska negativa livsstilsfaktorer, bl.a. inaktivitet, som annars är förknippat med stress och psykisk ohälsa (8, 23, 29, 35).

Enl. en review som Pedersen och Saltin sammanställt finns ev. ett omvänt samband mellan fysisk aktivitet (motion) och depression. De menar att det finns studier som visar att en regelbunden fysisk aktivitet, i form av motion, är associerat med en lägre uppkomst av depression och att vara i god fysisk form ev. förebygger depression (23).

Det finns också vissa studier som visar samband mellan fysisk aktivitet och minskade depressiva symtom. Men orsakssambanden är oklara och den positiva effekten av aktiviteten tros bero på flera olika faktorer (23). Distraktion och miljöombyte är en sådan faktor och även omgivningens acceptans och ev. samvaro fungerar som en social faktor. De biologiska mekanismerna tros kunna vara en ökad koncentration av beta- endorfiner och monoaminer, som kan ha en effekt på stämningsläget (23). Även om det är sparsamt med studier och evidens därför saknas rörande effekten av fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom, menar Glise i ISM-rapport 5 om stressmedicin, att det finns evidens för att fysisk aktivitet påverkar den psykiska hälsan i positiv riktning och att uppmärksamheten och de exekutiva funktionerna i hjärnan kan påverkas positivt. Dessa funktioner är ofta nedsatta vid utmattningssyndrom och därför är fysisk aktivitet en viktig del av behandlingen (8, 23).

Fysisk aktivitet, framför allt i form av motion, påverkar respiratorisk kapacitet såväl som muskler och leder som är involverade i rörelsemönstret (23). Motion eller träning är en typ av aktivitet som är planerad, regelbunden/repetitiv och har ett klart syfte att bibehålla eller förbättra en eller flera specifika kapaciteter (30). Beroende på vilken typ av aktivitet och graden av intensitet påverkas uthållighet (både respiratorisk och muskulär) och styrka på olika sätt (30). Definitionen ”fysisk fitness” avser flera parametrar. Det är respiratorisk- och muskulär uthållighet, muskelstyrka och explosivitet samt flexibilitet (som avser rörligheten i leder i avseende att kunna utföra rörelser inom ledens normala rörelseomfång) (30).

Fysiskaktivitet har en rad fysiologiska effekter på hjärt- och kärlsystem som drastiskt minskar risken för sjukdom och förtida död (23, 28).

Fysisk aktivitet, från måttliga intensitetet, både i form av muskelstärkande träning och konditionsförbättrande träning, har en god blodtryckssänkande effekt (23, 28). Då fysisk aktivitet har effekt på flera variabler som påverkar kärlsystemet, som t.ex. systemisk kärlresistens, mängden fettsyror i blodet och nivån av noradrenalin i blodet, är fysisk aktivitet en effektiv behandling med många funktionella effekter (23, 27). Andra långsiktiga effekter är t.ex. att hjärtats slagvolym ökar vilket innebär att hjärtat förmår pumpa ut mer blod vid varje slag, och att hjärtats kranskärl ökar i storlek vilket minskar risken för förträngningar och proppar (23). Även mängden blodkärl ökar för att kunna tillgodose syrekravet till muskulaturen, detta gäller även hjärtat (26, 28). Kortsiktiga effekter kan identifieras i väldigt nära anslutning till avslutad aktivitet (27, 36). De varar mellan 3-4 timmar upp till ett dygn (23, 36).

2.7 VO

-max

Den maximala syreupptagningsförmågan, VO2-max, beskriver konditionsnivån, och är förmågan att syresätta och pumpa blodet ut till kroppen (5). Hjärtats förmåga att pumpa blod beskrivs som Cardiac Output eller hjärtminutvolym, och förkortas som värde Q (37, 38). Q påverkas av två faktorer. Dessa är hjärtats slagvolym (SV), dvs. hur stor mängd blod hjärtat förmår pumpa per slag, och hjärtfrekvensen (37, 38). Hos otränade individer ökar hjärtats SV linjärt med intensiteten av en aktivitet upp till ca 40-60 % av maximal nivå. En vältränad individ kan fortsätta att öka sin SV högre upp i ansträngningsintervallet (37). Detta innebär att SV är den avgörande faktorn för uthålligheten och den är i sin tur påverkad av fyra faktorer enl. nedan (37):

 Mängden blod som återförs till hjärtat från cirkulationen.

 Förmågan att dilatera hjärtats ventriklar, dvs. förmåga att fylla på hjärtat med blod.

 Hjärtats kontraktionsförmåga (slagkraft).

 Trycket i lungartärer och aorta. D.v.s. det tryck hjärtat måste arbeta mot i själva kontraktionsmomentet.

När maximal SV är uppnådd är det hjärtfrekvensen som avgör hur mycket mer blod som kan pumpas runt för att klara syresättningskravet vid ökade intensiteter (37, 38).

Maxpulsen är genetisk och kan bestämmas genom olika fysiska tester eller mer generellt genom att använda formler för att beräkna maxpulsen (38). Det finns olika formler som skiljer sig lite från varandra men resultatet blir marginell skillnad. En vanligt använd formel är att räkna 220 – ålder (38). Det finns dock en avvikelse i max-puls mellan olika individer i samma ålder, vilket kan skapa metodfel i beräkningen av VO2-max i t.ex. ett Åstrandstest (38). Det beskrivs närmare under avsnittet metod och stycket Åstrands cykeltest.

Förmågan att syresätta blodet är kapaciteten i lilla kretsloppet mellan hjärta och lungor (38). Syremättnaden i blodet som pumpas ut från hjärtat till systemcirkulationen är normalt nästan maximalt (38). I vila behöver kroppen inte utnyttja särskilt stor andel av det tillgängliga syret, men vid ansträngning ökar syrekravet markant (38). Både andningsdjupet och andningsfrekvensen ökar vid ökad fysisk ansträngning men inte ens vid mycket hårt arbete utnyttjas maximal lungkapacitet. Därför är inte lungkapaciteten en begränsande faktor hos friska individer (38).

2.7.1 Testvärde: Sambandet mellan VO2-max och arbetsprestation

VO2-max är en färskvara och vid inaktivitet så sjunker syreupptagningsförmågan snabbt (10). Vid vila/sömn beräknas syrekravet vara omkring 0,25 liter syreper minut (10). I boken Nya konditionstest på cykel (sid 157), beskrivs att ”Otränade medelålders män och kvinnor har en maximal syreupptagningsförmåga på högst 2,0 liter per minut” och vidare ”… fysiskt inaktiva personer kan under en arbetsdag på 8 timmar rent fysiologiskt bara utnyttja högst 20-25 % av den maximala syreupptagningsförmågan för att undvika mjölksyrabildning” (10). Detta innebär då att dessa individer endast förmår att hålla en kapacitet under arbetsdagen som är marginellt högre än kravet att kliva upp från sängen (10).

Testvärdet tar hänsyn till syreupptagningsförmågan relaterat till individens kroppsvikt och definieras som max O2 ml/(kg * minut) (10). För att undvika risk för ohälsa pga.

dålig fysisk kapacitet bör män överstiga testvärde 35 (för kvinnor något lägre)(10).

Testvärde 35 är den kapacitet som krävs för ett stillasittande arbete och jämförelsevis beskrivs arbeten inom sjukvård och lättare industri ställa krav på motsvarande testvärde 39 (10). Det är denna typ av arbete som kvinnorna i denna studie utför varje dag. De

arbetar inom äldreomsorgen, vilket innebär mycket gående, stående arbete och ibland med lyft och förflyttning av brukarna.

2.7.2 Sambandet mellan VO2-max och upplevd arbetsbelastning

Upplevd arbetsbelastning innefattar en mängd parametrar. Den upplevda hälsan kan bero på flera faktorer som samvarierar, både fysiska och psykiska, och påverka helheten av den upplevda hälsan (5). En vanlig följd av psykisk ohälsa är inaktivitet (8, 23, 35).

Inaktivitet minskar snabbt den fysiska kapaciteten vilket får till följd att arbetsdagen kommer att bli mer utmattande (10, 18). En individ som har ett tillräckligt högt VO2- max, i förhållande till sitt arbete och vardagliga belastningar, är rimligen en fysisk aktiv individ. Genom att fysisk aktivitet har en god effekt på syreupptagningsförmågan och ökar möjligheten att utnyttja en större del av den totala kapaciteten i sitt arbete, och dessutom också förbättrar en rad av andra för hälsan betydelsefulla parametrar. Så blir effekten att en individ i god fysisk form har förbättrade förutsättningar att klara en arbetssituation med höga krav, på ett bättre sätt än någon med en dålig kondition och låg aktivitetsnivå (8, 10, 35).

3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad syreupptagningsförmåga, VO2-max, kan sänka blodtrycket och öka den upplevda hälsan samt minska den upplevda arbetsbelastningen hos kvinnor i omvårdnadssektorn.

Blodtrycksvärde och VO2-max mättes på samtliga, både interventionsgrupp och kontrollgrupp, vid första och uppföljande test. Samtliga deltagare fick också svara på frågor rörande livsstil och fysisk aktivitet samt hur de upplever sin hälsa och sin arbetsbelastning vid båda testtillfällena.

Hypotesen är att förbättrad fysisk kapacitet och en aktiv livsstil, kan sänka blodtrycket och förbättra den upplevda hälsan och minska den upplevda arbetsbelastningen.

Frågeställning

Dessa frågor är tänkta att besvaras med hjälp av frågorna och experimentet:

 Har konditionshöjande motion någon påverkan på den upplevda hälsan?

 Har syreupptagningsförmåga och blodtrycksvärden förändrats efter perioden med konditionsträning?

 Har den upplevda arbetsbelastningen förändrats efter interventionen med konditionsträning?

4 Metod

Studien är en interventionsstudie som har kompletterats med frågor med slutna svarsalternativ om deltagarnas upplevda arbetsbelastning. Även frågor om livsstil och fysisk aktivitet besvarades i syfte att få information om deltagarnas utgångsläge. Detta för att skapa bakgrundskunskap om det finns faktorer som samvarierar med de variabler som ska undersökas (39). För att få kunskap har information sökts från myndigheters hemsidor med tillgängliga fakta. Jag har haft personlig kontakt med hälsoutvecklare och personaladministration i Lidköpings kommun. Jag har också utnyttjat studentlitteratur samt sökt vetenskapliga artiklar genom Linnéuniversitetets biblioteks sökfunktioner och även använt Pub Med NCBI för att hitta dessa forskningsartiklar. Sökorden som använts är: Syreupptagningsförmåga/VO2-max, arbetsbelastning/workstrain, upplevd hälsa, fysisk aktivitet och blodtrycksmätning.

4.1 Val av metod

Projektet syftar till att undersöka om en ökad kardiovaskulär kapacitet och konditionshöjande motion kan påverka den upplevda hälsan och upplevda arbetsbelastningen hos en viss yrkesgrupp av människor. Därför utarbetades en experimentstudie. Det är ett undersökningsupplägg som ger möjlighet att undersöka utvalda variabler och samtidigt kontrollera förutsättningen och undersökningsupplägget (39). Frågeformulär och testprotokoll behöver ha en hög grad av standardisering och struktur och därför valdes Åstrandstestet som mätmetod för VO2-max, blodtrycksmätning och enkätfrågor med slutna svar. Detta för att värdena och svaren ska vara jämförbara mellan individerna och mellan första och uppföljande test, och ha en så hög validitet och reliabilitet som möjligt (40).

4.1.1 Urval

Urvalet har skett mot bakgrund av informationen från försäkringskassans och SKLs rapporter om ohälsa (1), samt information från kommunens egen statistik om sjuktal (3).

Detta resulterade i ett urval av kvinnor inom åldersspannet 30-45 år som är tillsvidareanställda undersköterskor inom två områden av hemvården i förvaltningen vård och omsorg. Personallistor på medarbetare som föll inom ramen för urvalskriterierna inom de två områdena togs fram av den personaladministrativa avdelningen på kommunen. Utskick om inbjudan att delta i studien skickades via kommunens interna mail till 195 medarbetare totalt. En slumpvis utvald målgrupp är att föredra för att säkerställa studiens externa validitet (41). Dessa två områden valdes ut av kommunen pga. tillgängligheten inom närområdet för studien. Ett helt slumpmässigt urval av deltagare är, i denna typ av studie, omöjligt att få med anledning av att individerna själva väljer att delta eller inte (41). De som sedan anmälde intresse att delta, gjorde det direkt till ansvarig för projektets genomförande. De lottades sedan in i resp. deltagargrupp. Lottning genomfördes för att få en slumpmässig fördelning på de individfaktorer som ev. kan påverka experimentet (40).

4.1.2 Bortfall

Exkluderingskriterier för studien har varit om testdeltagarna har medicinerat med preparat som påverkar hjärt- och kärlsystemet, eftersom det leder till att felaktiga testresultat uppmäts. Även andra anledningar som fått till följd att testrestresultaten varit inkompletta eller på annat sätt inte kunnat utvärderas. Vid båda testtillfällena har deltagarna fått svara på frågor om sin hälsa. Där har ingått frågor om medicinering för hjärt- kärlsystem och/eller annan påverkan den fysiska förmågan. Två individer har fallit bort från studien av skilda anledningar. Med respekt för deltagarnas integritet kan bortfallet inte närmare preciseras. Bortfallen har skett i kontrollgruppen vilket betyder att interventionsgruppen innefattar 6 individer och kontrollgruppen består av 4 individer då resultatet sammanställs och analyseras.

4.1.3 Tillvägagångssätt

Efter urval av grupper och undersökningsmetodik planerades för två enskilda träffar med varje deltagare. 13 individer anmälde intresse och 12 valde att efter personlig information boka in möte för att genomföra test nr 1 som startade studien. Vid dessa träffar genomfördes blodtrycksmätning och ett Åstrands cykeltest, samt ifyllande av frågeformulär. Vid tidpunkten för planeringen av träffarna skickades information ut till varje enskild deltagare om testets utformning och information om konfidentialitet och anonymitet.

4.1.4 Etiska överväganden

Vid första träffen har varje deltagare också skrivit på ett formulär att de är informerade om testets utformning samt att de frivilligt deltar i studien och godkänner redovisningsformerna. Detta för att säkerställa att samtliga deltagare har uppfattat studiens syfte och innebörd, samt för att säkerställa de etiska aspekter som bör beaktas (39). Alla uppgifter om deltagarna och deras svar och testvärden har behandlats konfidentiellt under tiden som studien pågått. Efter avslutad analys och redovisning återlämnas alla originalhandlingar och testprotokoll till respektive deltagare. De kommer då också att delges resultatet av studien och få en personlig utvärdering av de egna testresultaten. Analys och redovisning av studien skall ske på sådant sätt att identifiering av enskilda deltagare inte är möjlig (39). Alla utskick och all information, förutom originalutskicket till den totala urvalsgruppen, är utförda av ansvarig för studien, på mailadresser och via telefonnummer som deltagarna själva angivit för ändamålet. Ev. information som arbetsgivaren erhållit om enskilda deltagare är delgiven av deltagaren själv på eget initiativ.

4.1.5 Utformning av frågeformulär

Frågorna som samtliga 12 deltagare fick svara på (bilaga A) innefattade frågor med slutna svarsalternativ. Valet att använda slutna svarsalternativ beror på att svaren måste ha en hög grad av strukturering och standardisering för att säkerställa att de blir jämförbara och generaliserbara mellan de olika individerna och jämförbara mellan första testet och uppföljningen (39). Vissa av frågorna är direkt knutna till konditionstestet där det är av vikt att känna till vikt och längd samt ev. sjukdomar och medicinering inför genomförandet av Åstrands cykeltest och beräkning av den maximala syreupptagningsförmågan samt testvärde (10). En forskningsrapport av Sven J.G, Olsson et.al. visar också att vid frågor om fysisk aktivitet ger metoden med slutna svar bättre korrelation mot VO2-max eller fysisk aktivitetsgrad uppmätt via tester eller accelerometer (20). Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för psykisk ohälsa och därför fanns frågor om alkoholkonsumtion med i frågeformuläret (42). De frågorna är hämtade ur formuläret AUDIT, som är ett material framtaget för att hälso- och sjukvårdspersonal lättare ska kunna föra samtal om alkoholkonsumtion och identifiering av riskbruk (43).

4.1.6 Åstrands cykeltest, förberedelse och utförande

Åstrandstestet är ett submaximalt test för att mäta maximal syreupptagningsförmåga (44). Testet utförs på en cykelergometer (Monark Ergomedic 894 E) med ett antal standardiseringskrav (45). Inför testet har deltagarna tillfrågats om ev. sjukdomar och medicinering som påverkar hjärt- och kärlsystemet. Längd har noterats och vikten kontrollerats. En blodtrycksmätning gjordes också innan testet, både som hälsokontroll, men också som en av de biomedicinska parametrarna som ingår i studien.

Det finns flera felkällor som kan uppkomma vid utförande av Åstrands cykeltest och beräkning av resultatet (46). För att undvika dessa så långt det är möjligt behövs en strategi för att systematiskt gå igenom material och genomförande och anteckna de förutsättningar som gäller för varje test.

Innan varje test har deltagarna därför fått ett mail med information om testets utförande samt vad de måste tänka på inför testet. Detta innefattar att träning, matintag samt bruk av nikotin inte ska ske inom ett visst tidsintervall innan Åstrandstestet genomförs (45).

Detta för att uppföljande test ska ha så lika förutsättningar som möjligt och för att uppfylla standardiseringskraven så att testet får en hög validitet (40).

4.1.7 Felkällor vid Åstrands test och beräkning av Vo2-max

Fel som kan uppkomma som är beroende av material och den mänskliga faktorn är felräkning av pulsslag, felaktig inställning av belastningen, att cykeln inte är kalibrerad och/eller felaktig avläsning i tabellerna (46). Andra felkällor som är beroende av testpersonen och den aktuella dagsformen är: Testpersonen trampar för fort/sakta eller i ett ojämnt tempo. Om testpersonen brukat nikotin, ätit eller tränat hårt för nära inpå testsituationen kommer att påverka kroppen så att felaktiga resultat uppmäts. Också om testpersonen har en pågående eller begynnande infektion eller om lokalen eller kläderna är för varma (46).

För att minimera ovan nämnda felkällor har testerna i denna interventionsstudie utförts av samma testledare, på samma cykel och i samma testlokal. En ergometercykel av modell Monark Ergomedic 894 E har använts och cykeln har en display som visar det varvtal som testpersonen håller under testet. 50 rpm är den kadens som ska hållas så jämnt det är möjligt. Metronom har inte använts under testerna. En pulsklocka (Polar FT4) har använts för avläsning av hjärtfrekvensen och samma pulsklocka har använts vid alla tester för att minimera felkällor i form av differens som uppkommer vid användandet av olika material. Användandet av pulsklocka medför också att ev.

felräkning av pulsen pga. att pulsslagen känns otydligt eller att tidtagningen vid räkning av pulsslag fallerar har eliminerats. Samma våg har använt vid samtliga vägningar, men längden har testpersonerna själva fått ange. Vid varje test har dagsförutsättningar noterats så som personens upplevda dagsform (trött/pigg, varm/sval, haft förkylning osv.) samt notering om närmsta intagna måltid samt ev. bruk av nikotin och träning innan test. Samma standardiserade testprotokoll (bilaga B) har använts vid samtliga tester.

En systematisk felkälla som är relativt vanligt förekommande är avvikelse i max-puls.

Det finns en stor individuell avvikelse från den generella beräkningsmodellen 220-ålder hos både män och kvinnor i alla åldersgrupper. (46).

Det finns ytterligare ett systemfel som kan uppkomma och det är att verkningsgraden varierar hos olika personer (den mekaniska verkningsgraden är energikostnaden per minut för ett visst arbete) (46). Sammanlagt kan dessa metodfel ge en differens i uppmätt värde upp till ± 15 % vid 1 standardavvikelse. I boken Nya konditionstest på cykel, anges på sid 119 att ”Var tredje deltagare får otillfredsställande stort metodfel vid beräkning av maximal syreupptagning jämfört med verklig nivå. Anledningen är främst den individuella variationen i max-puls från formeln 220-ålder”. Detta innebär då att två av tre testade får resultat som är nära det verkliga värdet (46).

4.1.8 Borg RPE skalan®

När ansträngningsgraden av ett arbete/fysisk aktivitet ska värderas av den aktiva är Borg -skalan ett verktyg som är enkelt att använda. Skalan är graderad mellan 6 - 20 för fysiskt arbete där nivån 6 motsvarar ingen ansträngning och 20 är maximal ansträngning (45). Borg-skalan är en enkel och billig metod för att självuppskatta sin aktivitet inom ramen för submaximal ansträngning hos friska individer (47).

4.1.9 Blodtrycksmätning

Blodtrycksmätning genomfördes på samtliga deltagare i studien (både i interventionsgrupp såväl som kontrollgrupp). Detta har gjorts som en del av studien där blodtrycket, tillsammans med syreupptagningsförmågan, är de två biomedicinska parametrar som avses att utvärderas. Blodtrycksmätning har också genomförts som en hälsokontroll av testpersonerna innan genomförandet av Åstrandstestet. Tillsammans med frågor som rör den dagsaktuella upplevda hälsan och information om ev.

sjukdomar och mediciner ger det en bra bild av förutsättningarna innan testet.

Eftersom hypertoni är den ledande riskfaktorn för hjärt- och kärlsjukdom och en tydlig koppling finns mellan stress och hypertoni, samt blodtryckets påverkbarhet av fysisk aktivitet (23, 48), så är blodtrycksvärdet ett av de testvärden som undersöks i studien.

Vid första testsituationen var det flera av testpersonerna som aldrig genomfört ett Åstrandstest. Testpersoner och testledare hade aldrig träffats tidigare. Flera testpersoner uttryckte att det upplevde nervositet inför testsituationen.

Information om Åstrandstestets genomförande, att blodtryck och vikt skulle mätas samt ett frågeformulär skulle fyllas i, hade i förväg skickats ut till resp. deltagare och ett personligt telefonsamtal hade genomförts. Blodtrycket uppmättes med hjälp av manuell mätning med stetoskop och blodtrycksmanschett i sittande position efter ca 20 min konversation och presentation av studien.

Då individerna som testades i studien är undersköterskor (och flera uppgav sig uppleva nervositet), ombads de också att testa sitt blodtryck på jobbet efter minst 10 min vila i sittande position, de närmsta dagen/dagarna efter första testet. Detta för att få ett resultat att jämföra det första testets uppmätta värde med. På arbetsplatsen mättes blodtrycket med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare och med assistans från kollega (annan undersköterska). Vid uppföljande testtillfälle användes en automatisk blodtrycksmätare för att minimera risken för fel då första testet visade att ljud från omgivningen (utanför testlokalen) försvårade mätningen med stetoskop. Den automatiska blodtrycksmätare som då användes var en ”Omron M2 – intelligence automatic blood pressure monitor”.

4.1.10 Interventionsgruppens aktivitetsprogram

Aktivitetsprogrammet som interventionsgruppen fick i uppdrag att utföra under experimentperioden syftade till att följa de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet i så stor utsträckning som möjligt, med undantaget att målsättningen var att addera konditionssökande aktivitet vid två tillfällen i veckan. Vid dessa två tillfällen skulle aktiviteten upplevas ”flåsig” (d.v.s. att testpersonen blir andfådd, över 14 enl.

Borg skalan), samt vara minst 45 min sammanhängande.

Aktivitetsprogrammets utformning såg ut enl. nedan:

 Fysisk aktivitet samtliga dagar under en vecka. Fysisk aktivitet innebär all aktivitet som ökar kroppens ämnesomsättning utöver den i vila. D.v.s. alla rörliga moment som t.ex. rörligt hushålls- och/eller förvärvsarbete, transportmoment samt motions-/fritidsaktiviteter. De aktiviteter som deltagarna ombads att notera var de aktiviteter som innebar lätt till måttlig ansträngning eller mer. Detta innebar:

 Fem dagar med aktivitet om minst 45 minuter totalt. Gärna uppdelat över flera tillfällen men minst 10 min sammanhängande. Där all rörlig aktivitet som upplevs som minst lätt- måttligt ansträngande eller mer (dvs. från 10 – 11 enl.

Borg-skalan).

 Två tillfällen i veckan med konditionshöjande motion som upplevs öka flåset, (över 14 enl. Borg-skalan). Aktiviteten ska vara minst 45 min sammanhängande.

Deltagarna fick även en skrivbok och en kopia på Borg-skalan för att varje dag notera sitt aktivitetsmönster samt ange upplevd genomsnittlig ansträngning för aktiviteterna.

Information om Borg-skalan gavs innan första Åstrandstestet. Eftersom Åstrandstestet genomförs på en submaximal ansträngningsnivå och syftet är att uppnå intervallet

”måttligt ansträngande”, 12-14 enl. Borg-skalan (45), fungerade testet som en bra referens. Därför har samma skala använts också för att notera upplevd ansträngning av utförda aktiviteter i aktivitetsprogrammet.

4.2 Statistisk analys

För statistisk analys användes programmet IBM SPSS statistics 24, och olika test utfördes för att analysera mätdata. Alla kontinuerliga variabler och resultat för testerna är testade för normalfördelning genom Shapiro Wilks-test. De normalfördelade värdena har testats i ett parat T-test och redovisas med medelvärde och ett p-värde. Medan de icke normalfördelade värdena analyserats i ett Wilcoxons signed rank-test, och redovisas med medianvärde och range. Frågorna är från början graderade och är s.k.

ordinaldata. De analyseras med ett icke-parametriskt test, Wilcoxons signed rank-test.

Interventionsgruppen och kontrollgruppen är också testade mot varandra genom ett Mann-Whitney U-test som är en icke-parametrisk motsvarighet till T-test.

5 Resultat

5.1 Deltagardata

Samtliga kvinnor arbetar som undersköterskor inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Interventiongruppens genomsnittliga arbetstid är drygt 75 % av heltidstjänst och kontrollgruppens genomsnittliga arbetstid är dryg 85 %. Samtliga kvinnor har arbetat minst 5 år eller längre inom omvårdnad/äldreomsorg.

Till interventionsgruppen lottades sex kvinnor varav samtliga fullföljde hela experimentperioden. Medianålder 40,5 år (medelåldern var 40,3 år). I referensgruppen lottades sex kvinnor vara två avbröt helt eller delvis studien. Gruppen hade medianålder som var 39 år (medelåldern var 38 år).

5.2 Interventionsperioden och följsamheten av aktivitetsprogrammet.

Interventionsperioden startades med ett testtillfälle då syreupptagningsförmågan mättes samt frågeformuläret fylldes i, och avslutades med ett identiskt testtillfälle.

Medellängden för experimentperioden var 67,6 dagar, vilket motsvarar ca 9,5 veckor.

Totalt antal dagar som experimentgruppen genomförde aktivitetsprogrammet var 407 dagar. Under 354 dagar av 407 möjliga finns noterade aktiviteter. Bortfall av antal aktivitetsdagar är 53 st. vilket motsvarar 13 %.

Antal dagar som förväntades innehålla vardaglig aktivitet om totalt minst 45 min och minst 10 min sammanhängande aktivitet per tillfälle, var sammantaget för gruppen 293 dagar (i genomsnitt 48,8 dagar/per person). Antal dagar med noterad aktivitet som uppfyller kraven var 262 dagar. Bortfall var 31 dagar av förväntad vardaglig aktivitet vilket motsvarar 10,5 %. Antal dagar som förväntades innehålla konditionsökande fysisk aktivitet i en ansträngande nivå (flåsig, över 14 på Borg-skalan), var sammanlagt för gruppen 115 dagar (i genomsnitt 19 dagar per person). Antal dagar med noterad aktivitet som uppfyllde kriterierna var 92 dagar. Bortfall var 23 dagar av förväntad konditionsökande aktivitet vilket motsvarar 20 %.

5.3 Data för mätning av blodtryck

I figur 1 visas resultatet för blodtrycksmätningarna.

5.3.1 Interventionsgruppen

Interventionsgruppen bestod av sex individer, n=6.

Medelvärdet för systoliskt blodtryck innan interventionsperioden startade var 125,3 med standardavvikelse 13,7 och efter interventionsperioden 121,8, standardavvikelsen var 11,58. P = 0,23. Medelvärdet för diastoliska trycket var innan interventionsperioden 80,8 med standardavvikelse 13,2 och vid uppföljning 81,2 med standardavvikelse 10,8.

P = 0,93. Ingen signifikant skillnad kan utläsas

5.3.2 Kontrollgruppen

Kontrollgruppen bestod av fyra individer som genomförde både det första och det uppföljande testet. En individ har bara mätdata för test ett. Antal observationer som är jämförda är de observationer som har jämförbara värden vid båda testtillfällena. Antal jämförda observationer n=4, medelvärdet för det systoliska trycket 111 med standardavvikelse 10,2. P= 0.85. Medelvärdet för det diastoliska trycket var 67,4 med standardavvikelse 5,6. Vid uppföljningen var antal observationer n=4, medelvärdet för det systoliska värdet var 113,3 med standardavvikelse 14,3. Medelvärdet för det diastoliska värdet var 72,3 och standardavvikelse 9,5. P= 0,35. D.v.s. medelvärde vid start var ≈111/67 och vid uppföljning ≈113/72. Ingen signifikant skillnad kan utläsas.

Figur 1. Test 1 avser mätdata innan interventionsperioden. Test 2 avser mätdata efter interventionsperioden.

Interventionsgruppen systoliska medelvärde har sjunkit från 125,3 till 121,8 mm/Hg. Kontrollgruppensmedelvärde har ökat, både för systoliskt tryck (111 till 113,5 mm/Hg) och diastoliskt tryck (67-72 mm/Hg). Det lägsta P-värdet har interventionsgrupens diastoliska tryckförändring P=0,23. Inga signifikanta skillnader kan därmed utläsas.

5.4 Data för syreupptagningsförmåga, VO

-max

Mätdata för test av VO2-max visas i figur 2.

5.4.1 Interventionsgruppen

Det finns inga signifikanta skillnader i syreupptagningsförmågan innan interventionsperioden och efter. Medianvärdet av VO2-max vid start var 2.6 lit O2/min och har en statistic range 1,30. Vid uppföljningen var medianvärdet 2,8 lit O2/min. Det innebar en range på 1,20.

5.4.2 Kontrollgruppen

Eftersom antal mätdata skiljer sig från första till uppföljande test har bara data jämförts där värden finns rapporterade för båda testtillfällena. n= 4. Medianvärdet på VO2-max var 2,4 och hade en range på 1,20. Medianvärdet vid uppföljningen var 2,4 med range 1,20.

125

81

111

67 122

81

113,3

72

0 20 40 60 80 100 120 140

Interventionsgrupp Systole

Interventionsgrupp Diastole

Kontrollgrupp Systole Kontrollgrupp Diastole

BLODTRYCK

Blodtryck Test 1 Blodtryck Test 2

Figur 2. Test 1 motsvarar mätdata innan interventionsperioden. Test 2 motsvarar mätdata efter interventionsperioden. Interventionsgruppen har ökat sitt medelvärde från 2,6 till 2,8 lit O2/min. Spridningsmåttet, range, är 1,20 och skillnaden är inte signifikant.

5.5 Resultat av enkätfrågor

Då frågesvaren analyserades testades grupperna mot varandra för att se ev. skillnader innan och efter. Analysen visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna på någon fråga varken innan eller efter interventionsperioden

Fråga 1 avsåg att svara på hur deltagaren upplever sin allmänna hälsa. Resultatet redovisas i figur 3. Svarsalternativ var från 1-5 där 1 representerade mycket god och 5 representerade mycket dåligt. Medianvärdet för interventionsgruppen vid första testet var 2,5 (alltså medianen hamnar mellan ”bra” och ”OK”) och range är 2. Vid uppföljningen är medianen för samma fråga 2,0 (alltså ”bra”) och range är 1.

För kontrollgruppen var medianen för fråga 1 vid första testet, 3 (OK), och range var 1.

Vid uppföljningen var medianvärdet för interventionsgruppen 2 och range var 1. För kontrollgruppen var medianvärdet för fråga 1 vid uppföljningen 2. Range var 1.

Figur 3. Enl. resultaten upplever kontrollgruppen en större positiv förändring än interventionsgruppen. Skillnaderna mellan grupperna var dock inte signifikanta varken innan eller efter interventionsperioden.

2,6 2,8

2,4 2,4

0 1 2 3 4 5

Test 1 Test 2

VO2-MAX

Interventionsgrupp Kontrollgrupp

2,5

2 3

2

1 2 3 4 5

Test 1 Test 2

H U R S K U L L E D U G R A D E R A D I N H Ä L SA

1 M K T G O D 2 G O D 3 O K 4 D Å L I G 5 M K T D Å L I G

Interventionsgrupp kontrollgrupp

Fråga 7 avsåg den upplevda fysiska arbetsbelastningen som graderades från 1-5 där 1 motsvarade mycket hög och 5 motsvarade mycket låg. Resultatet redovisas i figur 4 och vid första testet hade interventionsgruppen; medianvärde 3 (dvs. lagom), och range 1.

För kontrollgruppen var medianvärdet 2 (dvs. hög), och range var 1.

Vid uppföljningstestet var resultatet för interventionsgruppen medianvärde 2,5 (vilket betyder mellan hög och lagom), och range var 2.

Kontrollgruppens resultat vid uppföljningen var 2,5 (dvs. mellan hög och lagom).

Range var 2. Då grupperna testades mot varandra, visade sig skillnaden som finns mellan grupperna vid första testet (innan interventionsperioden startade), inte vara signifikant. P-värdet var = 0,140.

Figur 4. Det fanns en skillnad mellan grupperna i upplevs fysisk arbetsbelastning innan interventionsperioden startade. P = 0,140. Skillnaden är inte signifikant och vid uppföljningen syns ingen skillnad.

Fråga 8, vars resultat visas i figur 5, avsåg den upplevda mentala arbetsbelastningen och graderades från 1-5 där 1 motsvarade mycket hög och 5 motsvarade mycket låg.

Resultatet vid första testet var för interventionsgruppen medianvärde 2 (dvs. hög).

Range var 2. För kontrollgruppen var värdena för första testen identiskt med interventionsgruppen.

Vid uppföljningen var interventionsgruppens medianvärde 2 (dvs. hög).

Standardavvikelsen var 0,75 och range var 2.

Kontrollgruppens medianvärde var 2 (hög). Spridningsmåttet, range, var 1.

3

2,5 2

2,5

1 2 3 4 5

Test 1 Test 2

H U R U P P L E V E R D U D I N F YS I S K A

A R B E TS B E L A ST N I N G ?

1 M K T H Ö G 2 H Ö G 3 L A G O M 4 L Å G 5 M K T L Å G

Interventionsgrupp Kontrollgrupp

Figur 5. Ingen skillnad i den mentala arbetsbelastningen kunde utläsas varken mellan grupperna eller mellan test 1 (innan interventionsperioden) och test 2 (efter interventionsperioden).

Frågorna 2 och 3 handlade om alkohol rangordnades från minsta värde 1, till högsta värde 5. Resultatet för interventionsgruppen för fråga 2 var vid första testet medianvärde 2, och range var 2. Vid uppföljningen var medianvärdet 2 och range 1.

För kontrollgruppen var resultatet på samma fråga vid test 1; medianvärde 2, och range 1. Vid uppföljningen var resultaten identiska med test1.

Resultatet på fråga 3 var för vid första testet identiska för både interventionsgruppen och kontrollgruppen: medianvärde 2, range 2. Vid uppföljningen var resultatet för interventionsgruppen medianvärde 2, och range 1.

För kontrollgruppen var resultatet medianvärde 2, och range 1.

Figur 6. Inga skillnader i alkoholkonsumtion gällande hur ofta man dricker, kunde utläsas mellan grupperna varken innan eller efter interventionsperioden.

2 2 2 2

1 2 3 4 5

Test 1 Test 2

H U R U P P L E V E R D U D I N M E N TA L A

A R B E TS B E L A ST N I N G

1 M K T H Ö G 2 H Ö G 3 L A G O M 4 L Å G 5 M K T L Å G Interventionsgrupp Kontrollgrupp

2 2 2 2

0 1 2 3 4 5

Test 1 Test 2

H U R O F TA D R I C K E R D U A L KO H O L

1 . A L D R I G 2 . 1 G G / M Å N E L L E R M I N D R E 3 . 2 - 4 G G R / M Å N 4 . 2 - 3 G G R / V 5 . 4 G G R / V E L L E R M E R

Interventionsgrupp Kontrollgrupp