Estetiska lärprocesser
Bildskapande och drama i förskolans verksamhet
Självständigt arbete i förskole- pedagogiskt område
Författare: Elin Solander &
Elisavet Papadopoulou
Handledare: Gunilla Rosendahl Examinator: Mats Lindahl Termin: HT15
Ämne: Utbildningsvetenskap/
didaktik allmänt Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2FL01E/4FL01E
Aesthetic learning processes
Image creation and drama in the preschool environment
Abstrakt
Syftet med denna undersökning är att granska vilket värde estetiska lärprocesser, bild och drama, har i förskolans verksamhet. Syftet är även att belysa det som krävs för att bild och drama ska bli möjligt. För att få svar på våra frågeställningar har
undersökningen utgått i från kvalitativ metod. Vi valde att intervjua sju försskollärare.
Vi valde att intervjua förskollärare som såg ett värde i bild och drama. Undersökningen baseras på John Dewey och pragmatismen då ”learning by doing” kan kopplas till vårt syfte. Resultat visade att förskollärare uppfattar att bild och drama är betydelsefullt för barns lärande, då förskollärare ansåg att lärande med hela kroppen kan göra att barnen förstår vad de lär sig. Resultatet visade utifrån förskollärarnas perspektiv vilket värde bildskapande och drama har i förskolans verksamhet. Resultatet redogör även utifrån förskollärarnas perspektiv vad som krävs för att de estetiska lärprocesserna
bildskapande och drama ska bli möjliga. Betydelsen av förskollärarnas kompetens och engagemang visar sig i resultatet vara betydelsefullt. Då detta är en betydelsefull del för att verksamheten ska använda sig av bildskapande och drama.
Nyckelord
Drama, bildskapande, estetiska lärprocesser, ”learning by doing”.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 4 1.1 Syfte och frågeställningar _________________________________________ 5 1.1.1 Syfte ________________________________________________________ 5 1.1.2 Frågeställningar ______________________________________________ 5 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 6 2.1 Estetiska uttrycksformer __________________________________________ 6 2.2 Drama _________________________________________________________ 6 2.3 Bildskapande ____________________________________________________ 7 2.4 Kunskap och lärande _____________________________________________ 7 2.5 Teoretiskt perspektiv _____________________________________________ 8 2.5.1 Kunskap och undervisning ______________________________________ 8 2.5.2 Deweys tankar om miljön _______________________________________ 9 3 Forskningsgenomgång _______________________________________________ 11 3.1 Olika vägar att nå fram till barnen _________________________________ 11 3.2 Fantasi och kommunikation ______________________________________ 12 3.3 Pedagogens kunskap ____________________________________________ 12 3.4 Materialets betydelse ____________________________________________ 12 3.5 Betydelsen av lustfyllda lärandesituationer __________________________ 13 3.6 Bildskapande i förskolan _________________________________________ 14 4 Metod _____________________________________________________________ 15 4.1 Val av metod ___________________________________________________ 15 4.2 Genomförande _________________________________________________ 16 4.3 Urval och bortval _______________________________________________ 16 4.3.1 Urval ______________________________________________________ 16 4.3.2 Bortval _____________________________________________________ 16 4.3.3 Bearbetning av intervjusvaren __________________________________ 16 4.4 Forskningsetiska överväganden ___________________________________ 17 4.5 Kritisk granskning ______________________________________________ 18 5 Resultat och analys __________________________________________________ 20 5.1 Värde av bildskapande och drama _________________________________ 20 5.1.1 Värdet av att lära med hela kroppen ______________________________ 20 5.1.2 Värdet av att lära med hjälp av bildskapande och drama _____________ 21 5.1.3 Värdet av lustfyllt lärande ______________________________________ 22 5.1.4 Värdet av gemenskap __________________________________________ 22 5.2 Värdet av kommunikation ________________________________________ 23 5.2.1 Analys _____________________________________________________ 23 5.3 Möjligheter till estetiska lärprocesser_______________________________ 25 5.3.1 Material och miljö ____________________________________________ 25 5.3.2 Personalens kompetens och engagemang __________________________ 26 5.3.3 Analys _____________________________________________________ 27
6 Diskussion __________________________________________________________ 29 6.1 Värden av bildskapande och drama ________________________________ 29 6.2 Betydelsefulla faktorer ___________________________________________ 30 6.3 Professionsrelevanta konsekvenser _________________________________ 31 6.4 Avslutningsvis __________________________________________________ 31 Referenser ___________________________________________________________ 32 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Intervjufrågor ________________________________________________ I
1
Inledning
Vi är två studenter som studerar till förskollärare vid Linnéuniversitetet. Genom tidigare arbetserfarenheter har vi uppmärksammat en problematik; att de estetiska
lärprocesserna, bildskapande och drama, inte har samma värde för alla förskollärare.
Denna undersökning granskar vilka värden förskollärarna ser i bildskapande och drama.
I vår förskollärarutbildning har vi tagit del av flera kurser som inriktar sig på estiska lärprocesser. Under dessa kurser väcktes vårt intresse för estetik och estetiska lärprocesser, speciellt bildskapande och drama. I vår utbildning väcktes frågor kring vilket värde bildskapande och drama har för försskollärarna, samt vad som behövs för att förskollärare ska kunna använda sig av dem. I läroplanen skrivs det att verksamheten ska ansvara för att barn ska:
”utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bildskapade, rörelse, sång och musik, dans och drama”. (Skolverket, 2010 s.10)
1.1 Syfte och frågeställningar 1.1.1 Syfte
Syftet med denna undersökning är att granska vilka positiva värden förskollärare ser i de estetiska lärprocesserna, bildskapande och drama. Undersökningen granskar även vad som behövs i verksamheten för att bildsakapande och drama ska bli möjliga.
Genom denna undersökning kan läsaren få en fördjupad förståelse för värdet försskollärare ser i bildskapande och drama i förskolan.
1.1.2 Frågeställningar
Våra övergripande frågeställningar är följande:
Vilka värden lägger förskollärare vid de estetiska lärprocesserna bildskapande och drama?
Vad anser förskollärare krävs för att bildskapande och drama ska bli möjliga?
2
Bakgrund
I detta avsnitt följer en beskrivning av betydelsefulla begrepp som denna undersökning berör. Begreppen förklaras med stöd av tidigare forskning. Följande begrepp behandlas:
estetiska uttrycksformer, drama, bildskapande samt kunskap och lärande. I detta avsnitt förklaras även pragmatismen då denna undersökning utgår från denna teori. Avsnittet kommer även att behandla begreppet ”learning by doing”.
2.1 Estetiska uttrycksformer
Riddersporre och Persson (2010) menar att människan alltid har använt sig av olika estetiska uttrycksformer för att kunna kommunicera med omvärlden. Exempel på estetiska uttrycksformer är dans, musik, bildskapande och symboler. De olika
uttrycksformerna var betydelsefulla under tiden då människan inte hade ett fungerande tal- och skriftspråk. Genom dessa uttrycksformer förmedlade människan kunskap om omvärlden och främst om sin egen kultur. De estetiska uttrycksformerna var alltså betydelsefulla för människan (a.a.).
Riddersporre och Persson (2010) betonar att sinnena är grundläggande för människan då vi genom dem skapar kunskap om varandra. Genom att vi människor rör på oss, lyssnar och ser erövrar vi intryck och kunskap om omvärlden. Människan använder sig av de olika estetiska uttrycksformerna genom att exempelvis gestalta det vi vill uttrycka i form av exempelvis bildskapande och drama. Estetiska uttrycksformer är alltså ett medel för att människan ska kunna kommunicera. Enligt Riddersporre och Persson (2010) är estetiska uttrycksformer även betydelsefulla för att skapa kunskap om oss själva och vilka vi egentligen är. Estetiska lärprocesser i förskolan menar författarna gynnar barns lärande, då barn lär sig med hjälp av sina sinnen (a.a.).
2.2 Drama
I denna undersöking behandlas begreppet drama, som i detta fall syftar på teater. Med teater menar Rasmusson och Erberth (2011) att gestalta en handling, det är handlingen som står i centrum. Josephson (2011) menar att drama är betydelsefullt då människan med hjälp av drama frå chansen att utveckla sin kreativet, sina känslor och
samarbetsförmåga.
Josephson (2011) nämner att kommunikation är betydelsefull inom drama då deltagarna ska känna att de kan kommunicera öppet. Drama är ett medel för att utveckla
kommunikation i en grupp av människor. Att vara bekväm i grupp är alltså angeläget i användandet av drama. Även här ska dramapedagogen skapa ett sådant klimat som gynnar kommunikationen. Att kunna läsa av kroppsspråk menar Josephson (2011) är angeläget för oss människor. Redan i tidig ålder läser barn av kroppsspråket hos både barn och vuxna. Ofta blir barn förvirrade om kroppsspråket är annat än det verbala språket hos någon. Josephson (2011) menar även att drama kan utveckla barnas kapacitet av att läsa kroppsspråk (a.a.).
2.3 Bildskapande
Bildskapande i detta arbete innebär att barnen uttrycker känslor och tankar genom att teckna bilder. Det finns enligt Granberg (2008) tvådimensionella och tredimensionella konstverk. Tvådimensionella konstverk är det barnen ritar med exempelvis kritor.
Tredimensionella konstverk är det som skapats med exempelvis lera.
Acer (2014) menar att bildskapande har varit en del av människan sedan första början av den mänskliga vistelsen på jorden.Författaren menar att människan har använt sig av bildskapande för att kommunicera med andra människor, för att uttrycka känslor samt tankar. Av den anledningen menar Acer (2014) bör bildskapandet vara en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Acer (2014) menar att de som ofta utvecklas i förskolan hos barnen är kommunikationen, den kulturella medvetenheten, självkännedomen, de sociala färdigheterna men också estetiken. Bildskapande kan utveckla den estetiska förmågan hos barnen, genom bildskapande kan socialiserings möjligheter skapas och barnet kan utveckla sin kreativitet och konstruktiva kapacitet. Bildskapandet kan hjälpa barnen att även lära sig att uttrycka sina känslor och tankar, berätta historier och
samarbeta. Bildskapandet kan exempelvis användas för den skapande verksamheten i förskolan (a.a.)
2.4 Kunskap och lärande
Begreppet kunskap är något som Säljö (2012) menar att människan erövrar med tiden grundat på olika erfarenheter som vi får. Det är alltså dessa erfarenheter, i samband med vilken kontext vi befinner oss i, som påverkar vilken kunskap vi skapar. Begreppet lärande har även det uppmärksammats av Säljö (2012). Författaren beskriver att lärande är något som sker i människors vardag under hela livet. Några exempel på sådant kan
exempelvis vara att lära sig att läsa, skriva, cykla eller räkna. Enligt Säljö (2012) finns det flera olika teorier om vad lärande kan vara samt hur olika individer kan erövra lärande (a.a.).
2.5 Teoretiskt perspektiv
Denna undersökning utgår ifrån pragmatismen samt begreppet”learning by doing”.
Detta begrepp är grundat av John Dewey. John Dewey var en forskare och författaren som hade ett stort inflytande inom pragmatismen. Dewey i Liedman (2014), menade att de teoretiska ämnena skulle blandas upp med praktiska inslag för att barnen lättare skulle kunna ta till sig kunskap. Enligt Säljö (2012) är pragmatismen en tradition som grundar sig i filosofin.
2.5.1 Kunskap och undervisning
Dewey (2004) ansåg att människan utvecklas i samspel med sin omvärld. Denna utveckling är ett arbete för människan, i denna utveckling är experiment betydelsefullt då människan tar till sig kunskap genom det. Förskollärare bör ha barnens intresse i centrum och barnens behov och intressen ska vara utgångspunkten i verksamheten.
Dewey (2004) menade att handling och tanke är en aspekt som håller ihop likaså kroppen och själen. Dessa aktörer går inte var för sig. Detta bör försskollärare vara medvetna om i sin utlärning. Samtidigt ska förskollärare tänka på hur de lär barnen ny kunskap. Dewey (2004) nämner ett exempel där ett barn ta del av hur ett träd ser ut genom att titta på en bild. Sedan får barnet rita av den och jämföra skillnaderna. I detta exempel får barnet använda sig utav sin estetiska förmåga för att lära sig hur någonting i omvärlden ser ut (a.a.).
Dewey i Leidman (2014) menar att pragmatiker anser att teori och praktik inte kan ses som två skilda delar. Praktik och teori ska istället hänga ihop och bilda en helhet för människan. Pragmatiker menar även att människan inte kan utföra någonting praktiskt som att t.ex. tillverka någonting, utan att tänka och reflekterat runt det. Dewey menar, enligt Leidman (2014) praktiska finns i allt som människor gör och därför är de
praktiska ämnena som t.ex. slöjd och annan praktisk undervisning otroligt betydelsefull för att stimulera olika sinnen.”You teach a child, not a subjekt”, är ett begrepp som är väl förknippat med Dewey. Detta begrepp förstärker betydelsen då Dewey nämner att innehållet i undervisningen ska vara anpassat efter det individuella barnet. De ska bygga
på barnets erfarenheter samt hjälpa barn att få de kunskaper som är relevanta för det samhälle barnet lever i (a.a.).
Betydelsen av kommunikation
Enligt Leidman (2014) är kommunikation någonting som Dewey ansåg vara av stor betydelse då han menar att det är via kommunikation som människan kan ta till sig kunskap som inte är självupplevd. Dewey menade dock att det fanns en risk för att barn blir matade med allt för mycket information via kommunikation. Han menar att det måste vara en bra balans mellan kunskap förmedlad via kommunikation och
självupplevda erfarenheter för att barn ska få en så djup syn på kunskapen som möjligt (a.a.).
Dewey (1999) menar även att kommunikation kan vara oerhört betydelsefull för att en människa ska kunna leva sig in i någon annans värld. Människan kan ta del av vad någon annan sagt, gjort eller känt via kommunikation. För att kunna förstå sig på någon annans situation kan det enligt Dewey (1999) vara betydelsefullt att försöka se
situationen på flera olika sätt, både som åskådare och deltagare.
2.5.2 Deweys tankar om miljön
Dewey (1999) nämner miljön som en betydelsefull faktor för att barn ska kunna ta till sig kunskap. Enligt Dewey (2004) finns det faktorer som behöver beaktas i miljön för att lärande ska kunna vara möjligt. Dessa faktorer är att lokalerna behöver vara tillräckliga för barnens behov. Materialen är också betydelsefulla då de bör finnas tillräckligt mycket material (a.a.). Den miljön som förskollärare byggt upp är det som barnen måste anpassa sig till menade Dewey (1999).
”Miljön består av de villkor som gynnar eller hindrar, stimulerar eller hämmar en levande varelses karaktäristiska verksamheter.”(Dewey, 1999, s.46)
Dewey (1999) menar även att materialets kvalitet är betydelsefullt.
”Om ögat alltid möter harmoniska föremål, eleganta till färg och form, uppstår helt naturligt en norm för god smak. En prålig, oordnad och
överlastad miljö leder till förfall av smaken, precis som torftiga och karga miljöer svälter ut skönhetslängtan.” (Dewey, 1999, s.53)
3 Forskningsgenomgång
Texten nedan kommer att belysa de värden som förskollärare ser i estetiska lärprocesser bildskapande och drama, samt vad som krävs för att det ska bli möjligt att använda bildskpande och drama i förskolan.
3.1 Olika vägar att nå fram till barnen
Enligt Ivanaj, Poldner och Shrivastava (2014) kan människan med hjälp av estetiska lärprocesser skapa kunskap då speciellt barnen genom dessa kan få det enklare att kommunicera med omgivningen. Till skillnad från att få kunskap genom enbart inmatning av information, kan estetiska lärprocesser skapa kunskap hos människan genom att nå deras känslor och sinnen. Detta kan resultera till att människan skapar ett emotionellt band mellan kunskapen och lärandet. Även Yoo (2014) menar att de estetiska lärprocesserna för elever och barn är en framgångsrik inlärningsmetod.
Författaren menar att förskollärare brukar ha svårt att genom den klassiska inlärningen nå fram till eleverna. Yoo (2014) anser därför att förskollärare genom de estetiska lärprocesserna kan hitta utvecklande inlärningsaktiviteter som lättare kan fånga upp elevernas intresse för ämnet.
Webster och Wolfe (2013) menar i likhet med Yoo (2014) att barn kan erövra kunskap genom estetiska lärprocesser. Detta då estetiska lärprocesser kan vara ett lustfyllt sätt för barn att erövra kunskap. Deweys teori handlar enligt författarna om att estetik ger kvalitet i lärandet då barn både får tänka och handla. Människan kan, genom estetiska lärprocesser, ta till sig kunskap på ett lustfyllt sätt. Med detta menar Webster och Wolfe (2013) att lärandet genom estetiska lärprocesser kan bli mer levande och tydligt för barn. Detta kan även stödjas av Veraksa (2011) som menar att bildskapandet utvecklar barns kapacitet genom att de lär sig att identifiera naturliga fenomen genom
observationer. Barnen använder sig utav teckning, dans och berättelse för att förstå de olika fenomenen samt för att uttrycka sina känslor. Även Lambert (2005) menar att barnen använder bildskapandet för att förstå omvärlden. Barnen brukar enligt författarna teckna en tidigare erfarenhet för att kunna förstå den. Att teckna innebär för barnen att tolka den verkliga världen. Barn använder sig i tidig ålder av mönster i sina teckningar, detta menar författare kan bero på att barnen ser mönster och former i miljön och tecknar ner dessa (a.a.).
3.2 Fantasi och kommunikation
Webster och Wolfe (2013) anser att barns intellektuella och emotionella kapacitet utvecklas när vuxna tillsammans med barnen använder sig av estetiska upplevelser.
Detta då barnen genom estetiska lärprocesser får möjligheten att använda sig av tankar och känslor. Webster och Wolfe (2013) anser att estetiska lärprocesser kan vara ett bra sätt för barn att lära sig lösa problem, reflektera samt tänka. Fantasi är en betydelsefull del i barns vardag. Fantasi är någonting förskollärare har i uppdrag att uppmuntra.
Genom estetiska lärprocesser kan pedagoger stödja barns utveckling av fantasi och därmed också ge barn chansen att förstå omvärlden (a.a.). Barton och Baguley (2014) menar att drama är ett sätt för barnen att skapa känslor och fantasi. Genom drama utvecklas den sociala kompetensen och kunskap erövras. Barnen kan med hjälp av drama tillsammans skapa sociala möten där de tillsammans genom dialog söker och skapar efter mening. Under momentet drama får deltagarna även chansen att bli någon annan och uttrycka något de i vanliga fall inte skulle gjort. Drama är ett moment där barnen får chansen att utvecklas, deras förmåga att i interaktion med andra skapa
sammanhang, men även sin kommunikativa förmåga. Genom drama får barnen utveckla sin sociala självsäkerhet samtidigt som dramat kan stödja många andra delar i förskolan (a.a.).
3.3 Pedagogens kunskap
Utifrån studier som Webster och Wolfe (2013) har gjort har de upplevt att pedagoger ofta inte kan definiera vad som menas med estetiska uttrycksformer. Detta kan enligt författarna vara ett problem då de anser att det är av stor vikt att förskollärare har klart för sig vad begreppen innebär. Detta då förskollärarna ska kunna skapa en miljö med hjälp av estiska uttrycksformer som kan gynna barns lärande. Dessa tankar kan liknas vid Yoo (2014) tankar om att det är betydelsefullt att förskollärarna brinner för ämnet, samt har stor kompetens för att på så sätt kunna nå fram till barnen och skapa en bra dynamik och ett intressant lärande.
3.4 Materialets betydelse
I en avhandling som Lind (2010) har gjort framhävs betydelsen av bildskapandet i förskolans verksamhet. Av denna anledning bör förskollärare enligt Lind (2010) och Lim (2005) erbjuda barn material som ökar barns intresse för bildskapande. Materialet menar författarna bör även vara tillgängligt för barnen oavsett tidpunkt på dagen. Med
detta menar Lind (2010) och Lim (2005) att materialet ska vara på barnens nivå så att barnen själva kan plocka fram och använda det. Detta är någonting som även Trimis och Savva (2009) menar då de i sin artikel tar upp att det är betydelsefullt för barns
utveckling att förskolan erbjuder material för estetiska lärprocesser. Förskollärarnas roll är avgörande då de ska stödja barnen vid skapandet samt se till att de material som barnen behöver finns tillgängligt (a.a.). Lind (2010) och Lim (2005) nämner även att de estetiska lärprocesserna kan ge barn chansen att samspela med varandra samt lära sig i grupp. Miljön bör därför vara utformad på så sätt att de estetiska uttrycken framhävs.
Lind (2010) och Lim (2005) betonar att estetik är betydelsefullt för barn och deras inlärning redan i tidig ålder. Lim (2005) menar även att flera läroplans mål kan kopplas till verksamheter genom estetiska lärprocesser.
Forsberg Ahlcrona (2009) nämner dockan som ett redskap för att utöva drama i förskolan. Dockan kan användas både av barn och förskollärare för att förmedla kunskap, tankar, erfarenheter och känslor. Barn kan med hjälp av dockan gestalta tankar, känslor och åsikter. Dockan kan även vara ett hjälpmedel för barnens språk-, fantasi- och kommunikativa utveckling. Detta då dockan kan vara ett medel för både barn och vuxna att prata inför en större grupp. Forsberg Ahlcrona (2009) nämner även att förskollärare har sagt sig uppleva att de får en annorlunda respons av barnen då de använder sig av dockan som kommunikatör. Dockan får i leken trots att hon är livlös, ett liv som representerar barns fantasi, tankar och känslor (a.a.).
3.5 Betydelsen av lustfyllda lärandesituationer
Yoo (2014) anser att tråkiga och livlösa lärandesituationer kan bero på brist på
konstnärlig vision i lärande. Detta kan leda till trötthet och brist på lust att lära sig hos människan. Av den anledningen bör förskollärare försöka se barnens behov och syn på omvärlden ur barnens perspektiv. I och med detta kan förskollärare även anpassa utlärningen och de metoder som används för den samt försöka inkludera barns intressen och erfarenheter. Bildskapande och drama menar Yoo (2014) är betydelsefulla även för den sociala utvecklingen då den kan vara ett hjälpmedel för att utveckla relationer (a.a.).
3.6 Bildskapande i förskolan
Dulama, Iovu och Rus (2012) menar att barn lär sig att skapa bilder som är mer detaljerade och noggrannare tecknade ju oftare barn får möjligheten att skapa bilder.
Det är även enligt författarna av stor betydelse att miljön är rikligt utformad och att den innehåller de saker som kan komma att behövas i bildskapande. Detta för att barn ska få möjligheter att upptäcka bildskapande och bildspråket få flera olika sätt. Det är även betydelsefullt att barn regelbundet får öva sig i bildskapande då barn som använder sig av bilder och tecknar egna bilder kan utveckla sina kognitiva förmågor, så som minne, tänkande och medvetenhet. Författarna nämner även flera olika tekniker inom bild och bildskapande som kan hjälpa barn på vägen till en djupare förståelse av bilder och på hur många olika sätt de kan skapas. Förslag på tekniker som Dulama, Iovu och Rus (2012) tar upp är pappersvikning, fingerfärg, punktmålning, cirkelmålning, våt målning med salt, målning med en tråd som dras genom färgen, fingeravtrycksmålning,
blåsmålning, vått i vått målning, är tekniker som författarna nämner.
4
Metod
4.1 Val av metod
Den metod som har använts under undersökningen är besöksintervjuer där vi
intervjuade förskollärare en och en. Enligt Denscombe (2009) kan besöksintervjuer vara till fördel då intervjuaren har möjlighet att utveckla och ändra frågor under intervjuns gång, till exempel om missförstånd uppstår. Valet av denna metod gjordes för att få kvalitativa svar på vilket värde samt vad som krävs för att de estetiska lärprocesserna bildskapande och drama ska kunna användas i förskolans verksamhet. Intervjuer kan enligt Trost (2005) anses vara kvalitativa då metoden kan resultera i både djupare och utförligare svar. Detta kan även stödjas av Dimenäs (2012) som menar att ledande frågor inte ska ställas i en kvalitativ intervju. Lantz (2014) anser att breda frågor ska ställas för att utförligare svar ska kunna framkomma. Under intervjuerna har detta funnits i åtanke.
Descombe (2009) nämner att det negativa med besöksintervjuer kan vara att
respondenten kan påverkas av intervjuarens tonfall eller ansiktsuttryck. Denna metod kan även vara tidskrävande och kostsam. Det är betydelsefullt enligt Lantz (2014) att intervjuaren tänker på förhållningsätt, kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonfall m.m. för att inte påverka respondenters åsikter och svar. Under de intervjuer som vi gjort har vi försökt att ha ett neutralt ansiktsuttryck och tonfall för att respondenterna inte skulle bli påverkade av oss.
Enligt Dimenäs (2012) är det betydelsefullt att intervjuaren försöker se på intervju situationen med nya ögon, samt lägga undan sina förutfattade meningar om
respondenten och ämnet som behandlas under intervjun (a.a.). Under intervjun försökte vi ta hänsyn till detta genom att fokusera på den stunden och syftet med intervjun.
Dimenäs (2012) menar även att forskarna ska ha avsatt god tid för intervjun så att den inte behöver avbrytas eller skyndas på. Under intervjuerna avsattes gott om tid. Detta för att respondenternas tankar och åsikter skulle framkomma då det var betydelsefullt för undersökningen.
4.2 Genomförande
Intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Genom intervjuerna har information framkommit om värdet av estetiska lärprocesser samt vad som krävs för att de ska bli möjliga. Under intervjuerna har ett inspelningsinstrument används för att spela in samtalen.
I likhet med Lantz (2014, s48) teori om att inte ställa frågor som är ledande har öppna intervjufrågor formulerats. Undersökningspersonerna har där möjlighet att även svara utförligare utan att något svar bedöms som ”rätt” eller ”fel”. Frågorna var utformade utan värderingar som exempelvis ”bra” eller ”dåligt” då våra åsikter inte skulle framkomma (a.a.).
4.3 Urval och bortval 4.3.1 Urval
För att göra ett urval av vilka förskolor som skulle delta i undersökning har
verksamhetsplaner undersökts. Fokus har här legat på om estetiska lärprocesser är en betydelsefull del av förskolans verksamhet. De förskolor vi valt att använda oss av har i sina verksamhetsplaner fört fram att de lägger värde vid estetiska lärprocesser.
Undersökningen valdes att genomföras med sju slumpmässigt utvalda försskollärare.
Dessa förskollärare arbetar i de utvalda förskolorna.
4.3.2 Bortval
Bortval har gjorts när det gäller vilka förskolor som ska delta i undersökningen. Detta bortval grundar sig i om de verksamhetsplaner som förskolorna har inte uppfyller vårt syfte av undersökningen, att de lägger värde vid estetiska lärprocesser.
4.3.3 Bearbetning av intervjusvaren
Efter varje intervju har vi återigen lyssnat på intervjun via bandspelare. För att sammanställningen skulle bli enkel och korrekt har små sekvenser transkriberats åt gången. Det gjordes även en deskriptiv sammanställning. Dimenäs (2012) menar att deskriptiv sammanställning hjälper forskarna att hitta mönster i det inspelade materialet.
Detta gjordes för att sortera ut det som förskollärarna säger.
För att kunna få fram ett resultat gjordes en kategorisering av de värden som estetiska lärprocesser har enligt förskollärarna. Kategorisering har även skett av det som krävs för att bildskapande och drama ska bli möjligt. Efter varje resultats del gjordes en analys med hänsyn till pragmatismen och Deweys teorier.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Enligt Denscombe (2009) bör forskarna under intervjuerna skapa en miljö som gör att medlemmarna känner sig trygga och säkra. Författaren menar att det är en plikt att som forskare se till att deltagarna känner sig trygga och säkra med sitt deltagande. Det är betydelsefullt att berätta för undersökningsgruppen vad datan kommer att användas till.
Det är även av stor vikt att försäkra deltagarna att känslig information inte kommer delges till andra som inte tillhör undersökningsgruppen. I samtycke med respondenterna spelades samtalen in. Detta för att kunna sammanställa korrekt data genom att lyssna på inspelningen flera gånger.
Dimenäs (2012) nämner fyra forskningsetiska principer som forskare/ de som gör en undersökning ska följa. Dessa är: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att vi forskare måste informera respondenterna om forskningens syfte (a.a.).
Samtyckeskravet innebär att respondenterna får bestämma om sin medverkan, de kan alltså dra sig ur när och om de vill (a.a.).
Konfidentialitetskravet innebär att känslig data om respondenter eller deras svar inte ska läcka ut. Detta innebär även att fiktiva namn på personer och platser bör användas (a.a.).
Nyttjandekravet innebär att de material som forskaren fått in enbart får användas i det syfte som respondenten godkänt (a.a.).
Undersökningen har följt de forskningsetiska principer som Dimenäs (2012) tar upp.
Innan intervjuerna började förklarades undersökningens syfte samt vad den skulle användas till för respondenterna. Respondenterna gav här sitt medgivande om att på frivillig grund delta i undersökningen. Respondenterna informerades även om konfidentialitetskravet och att undersökningen skulle utgå från de forskningsetiska
principerna. Detta genom att t.ex. använda fiktiva namn på platser och personer.
Respondenterna fick även kännedom om att betydelsefull information inte kan nyttjas av andra än de som utför undersökningen. Den information som framkommer vid undersökningen används endast för det utlovade syftet.
Förskollärarna som intervjuades kontaktades via telefon. Vid samtalet presenterade vi oss själva samt vad undersökningen skulle komma att handla om. Tiden som bokades bestämdes av förskollärarna då verksamheten inte skulle påverkas av besöket. Alla intervjuer började med kallprat med respondenterna för att skapa en avslappnad
stämning. Detta kan stödjas av Dimenäs (2012) som lyfter betydelsen av kallprat vid en intervjusituation. Därefter tillfrågades respondenten om inspelning är tillåten, det förklarades även att anteckningar kommer tas för stöd.
Vid intervju tillfället fick respondenterna ta god tid på sig att besvara frågorna som ställdes. Dimenäs (2012) lyfter vikten av att ge respondenterna tid och plats för att besvara frågorna. Det är betydelsefullt menar författaren att de som utför
undersökningen visar intresse för de svar respondenten ger. Under intervjun försökte vi visa hänsyn till detta genom att lyssna på respondentens svar och inte stressa upp den.
Samtidigt försökte vi leda fokus till vårt syfte med undersökningen. Intervjun avslutades med tack till respondenterna och kallprat. Efter intervjutillfället kodades materialet för att enbart vi som gör undersökningen ska kunna förstå och ta del av informationen.
Detta kan stödjas av Dimenäs (2012) som lyfter vikten av att de som arbetar med undersökningen använder sig av koder för att inte känslig information ska nyttjas av obehöriga.
4.5 Kritisk granskning
Vår undersökning fokuserar på förskolor som lägger värde vid bildskapande och drama. Denna undersökning lyfter alltså inte fram hur andra förskolor ser på bildskapande och drama. Detta är en begränsning i vår undersökning då detta inte kan ses som en övergripande undersökning som jämför olika förskolor.
Undersökningen baseras på sju intervjuer med förskollärare. Alla sju har ett stort
intresse för bildskapande och drama. Även detta begränsar vår studie då undersökningen inte får med så många olika perspektiv. En annan begränsning var att enbart
bildskapande och drama valdes som undersökningsområde. Detta gjordes på grund av tidsbrist.
Intervju användes som metod då vi ansåg att detta sätt skulle ge oss mest kvalitativa svar. Intervju är en bra metod att använda sig av då vi som undersöker har chansen att läsa av kroppsspråk, men även ställa följd frågor. Dock kan intervju ses som en
begränsad metod då undersöknings området inte blir lika stort på grund av tidsbrist.
Hade undersökningen baserats på flera olika metoder hade det skett en metodkombination hade resultatet kunnat få fler olika perspektiv på ämnet.
5 Resultat och analys
I följande kapitel redovisas den empiriska undersökningen som baseras på sju intervjuer med förskollärare. Den första delen av resultatsavsnittet redovisar kategorisering av värden utifrån intervjusvaren. Dessa värden är uppdelade under olika rubriker. Den andra delen redovisar vad som krävs för att bildskapande och drama ska bli möjligt i förskolan. Även under denna del sker en kategorisering av det som krävs. Efter varje resultats del sker en analys av empiriundersökningen.
5.1 Värde av bildskapande och drama
Det visar sig i intervjusvaren utifrån förskollärarnas uppfattning vilka värden bildskapande och drama har i verksamheten.
5.1.1 Värdet av att lära med hela kroppen
Under intervjutillfällena nämner en del förskollärare hur betydelsefullt det är att barnen lär sig med hela sin kropp. Förskollärarna menar att alla delar utav kroppen ska vara med i lärandet då barn har lättare att lära om de får använda sin kropp. När barnen får chansen att använda sin kropp tar de in världen, allt som finns runt omkring.
”Ser man till exempel på en 1 åring, lär barnet sig med hela sin kropp.
Barnen luktar, smakar och känner på det. Barnen upplever allt med hela sin kropp, de tar in världen på det sättet. Pedagoger borde också göra så.”
(Förskollärare 2)
Flera av förskollärarna betonar värdet av att barnen får använda sig utav kroppen till exempelvis händerna i sitt lärande då detta kan få barnen att förstå det dem lär sig.
Förskollärarna menar även att det blir mer naturligt för barnen att göra med kroppen då dem lär sig, då de gör det med kroppen kan det fastna i muskelminnet. En förskollärare nämner begreppet ”learning by doing” och uttrycker följande:
”Det sätter sig i kroppen, genom att göra kan barnen också lära sig, learning by doing. Det är en sak att titta på någon annan än om du gör själv för då sätter det sig i kroppen. Om man dramatiserar att man är något annat som till exempel en fluga så får man en helt annan sympatisk förmåga för flugor.” (Förskollärare 3)
En förskollärare menar att barnen exempelvis kan ta till sig erfarenheter av hur
någonting i världen fungerar genom att använda sin kropp. Till exempelvis kan barnen få röra sig som en larv för att förstå hur en larv rör sig. Detta uttrycker även en annan förskollärare på följande sätt:
”Genom att göra, att få göra med sin kropp och sina händer kan barnen få beskriva sina upplevelser av världen på olika sätt.” (Förskollärare 5)
5.1.2 Värdet av att lära med hjälp av bildskapande och drama
Några förskollärare menar på att barn via estetiska lärprocesser kan få hjälp att förstå det som de lär sig, istället för att bara få information, utan att förstå den faktiska betydelsen.
”Det är betydelsefullt att alla förskolor och skolor förstår att estetiska lärprocesser är viktiga för barns lärande. Matte, svenska och engelska är viktigt, men det är en bråkdel av de barnen behöver ta till sig.”
(Förskollärare 4)
Moment som exempelvis naturvetenskap och matematik kan beröras beroende på hur förskollärare använder sig utav bildskapande och drama i olika sammanhang.
Bildskapande och drama ska inte vara olika ämnen utan snarare verktyg för att barn ska kunna ta till sig kunskap.
”Man kan inte jobba med bild utan att samtidigt hålla på med allt annat, då bilden är ett verktyg.” (Förskollärare 5)
Detta citat kan stödjas av det förskollärare ett säger i följande citat:
”Du kan få in allt genom att dramatisera, vi har med oss nallen till skogen och får då in naturkunskap och matematik.” (Förskollärare 1)
Förskollärare uttrycker att bild och drama kan utveckla barnens förståelse och lärande kring exempelvis småkryp. Detta nämner en förskollärare genom att berätta att barnen först kan titta på hur en geting se ut, för att sedan få möjlighet att rita av den. Detta för
att barnen ska förstå hur de olika delarna hos getingen kan bilda helheten, själva getingen.
5.1.3 Värdet av lustfyllt lärande
En förskollärare nämner att drama kan vara ett hjälpmedel för att på ett enkelt sätt fånga barnens intresse. Framförallt små barn blir inspirerade på ett annat sätt. Förskolläraren nämner att de använder sig av bland annat dockor som ett stöd material då de fångar barnens intresse samtidigt som det skapas ett lustfyllt lärande hos barnen.
”Man märker ett annat engagemang och intresse ifrån barnen när vi
pedagoger tillsammans med barnen använder oss utav bild och drama. Detta gör att man bara vill fortsätta jobba med estetiska lärprocesser”.
(Förskollärare 2)
Att arbeta med de estetiska uttrycksformerna är även någonting som förskolläraren uttrycker är roligt då en förskollärare uttrycker följande:
”Det är jätte roligt att arbeta med detta, varje dag blir unik och ingenting fastnar i en fast mall.” (Förskollärare 3)
5.1.4 Värdet av gemenskap
Några förskollärare som blivit intervjuade menar även att det är ett avkopplande arbetssätt för både barn och vuxna att arbeta med estetiska lärprocesser. Samtidigt får både barn och vuxna möjlighet att samtala med varandra och på så sätt skapa en gemenskap.
”Det är roligt just för att man skapar bra relationer tillsammans med barnen och får bra möten med barnen…” (Förskollärare 5)
En förskollärare uttrycker att barn från olika avdelningar kan samlas och tillsammans dramatisera en erfarenhet. Genom att få uppleva olika känslor kan gemenskap skapas i gruppen. Förskollärare nämner även att barn kan få inspiration av varandra, tillsammans kan de då skapa något som kan bli ett gemensamt projekt.
5.2 Värdet av kommunikation
Alla av de intervjuade förskollärare anser att de estetiska lärprocesserna gynnar barns lärande och kommunikation. De flesta av förskollärarna menar att barnen lär sig att uttrycka sig genom estetiska lärprocesser och använda sig av de hundra språken.
”Det är roligt att jobba med detta då man ser hur barnen blir aktiva genom görandet om dem inte är aktiva i talandet.” (Förskollärare 4)
De flesta förskollärare uttrycker att estetiska lärprocesser kan vara ett bra komplement till det verbala språket. Detta då inte alla barn kan uttrycka sig verbalt och istället behöver hitta andra vägar för att uttrycka sig.
”Jag kan även se att det till otroligt stor del hjälper barnen att utöver det verbala språket, uttrycka sina tankar och sin kunskap. Det är av stor betydelse att finna andra väger än bara det verbala språket för att uttrycka sig då barn är olika. Barnen uttryckte: kan vi inte rita hur vi tänker.”
(Förskollärare 5)
Flera pedagoger uttrycker även att dockor kan vara ett bra hjälpmedel för att kommunicera med barnen.
”Just nu har vi en uggla som brukar presentera det vi ska göra under dagen.”
(Förskollärare 1)
En förskollärare nämner att barnen kan få möjlighet att kommunicera genom att teckna det dem tänker. Detta menar förskollärare kan bli ett sätt för förskollärare att ta del av barns tankar och funderingar.
5.2.1 Analys
Förskollärarna uttrycker att teoretiska ämnen som exempelvis historia inte kan vara en del för sig, utan att praktik är en betydelsefull aktör för att ett lärande ska kunna ske hos människan, hos barnet. Detta kan stödjas av Dewey teori om ”learning by doing” då han menar att den praktiska delen hänger samman med den teoretiska. Leidman (2014) menar att Dewey lyfter vikten av att inte bara mata in information i barnen via
kommunikation. Det handlar om mer än bara inmatning av fakta. Barn behöver förstå
vad de lär sig genom dialog och praktiska exempel (a.a.). För att lärandet ska vara möjligt visas det via intervjusvaren och Deweys pragmatiska tankar att lärande via estetiska lärprocesser är mer än bara en inmatning. Det handlar om att teori och praktik förs ihop och ses som en helhet. Det visar sig att barnen använder sig av ”hela kroppen”
för att kunna förstå det som de ska lära sig.
Dewey (2004) menar att tecknande kan utveckla barnens kunskap och lärande av
omvärlden. I resultat nämns betydelsen av att barn får erfara med hjälp av hela sin kropp genom att exempelvis dramatisera hur en larv rör sig. Även här uppmärksammas
”learning by doing” då teorin menar att barn lär sig genom att tänka och göra.
Flera förskollärare uttrycker att de estetiska lärprocesserna bör ses som ett verktyg och inte ett specifikt ämne. Bildskapande och drama skapar ett intresse för lärande hos barnen. Detta är även någonting som kan stödjas av Leidman (2014) som belyser Deweys tankar om ”learning by doing”. Dewey menar att praktiska ämnen är
betydelsefulla för - och ska stödja teoretiska ämnen. Genom att barnen praktiskt får ta del av en erfarenhet skapas ett intresse för lärande. Barnen får då lättare att ta till sig kunskap (a.a.). Dewey (1999) menar även att det är av stor betydelse att barnens uttryck och impulser till fysiska aktiviteter får komma till uttryck. Lek, lärande och fysiska aktiviteter ska ses som en helhet för att barnen ska finna ett intresse med att komma till förskolan. Dewey (1999) menar att estetiska lärprocesser kan motivera barnet att använda sig av material och tekniker som kan gynna lärande och utbildning (a.a.).
I intervjusvaren framkommer det att gemenskap är en aspekt som utvecklas med hjälp av bildskapande och drama. Detta kan vi se i ”learning by doing” då Dewey (1999) menar att barn skapar samspel med varandra genom att använda sig av bildskapande och drama. Dewey (1999) belyser även kommunikationens betydelse i relation till barnen. Deweys tankar kan stödjas av vår empiriundersökning då kommunikation med hjälp av exempelvis dockor kan fånga barnens intresse och skapa ett lustfyllt lärande för barn. Leidman (2014) beskriver Deweys tankar om kommunikation då han ansåg att det var en viktig aktör i den mänskliga utvecklingen. Dewey (1999) menar att
kommunikation är ett sätt för barn att kunna tänka sig in i någon annans situation eller värld. Detta då tankar, känslor och erfarenheter kan förmedlas via kommunikation.
Genom intervjusvaren har det även framkommit att barn med hjälp av bildskapande och
drama kan kommunicera med varandra utan att nödvändigtvis använda sig av ett verbalt språk (a.a.).
5.3 Möjligheter till estetiska lärprocesser
Det visar sig i intervjusvaren att flera olika aspekter är betydelsefulla för att bildskapande och drama ska vara möjligt i förskolans verksamhet.
5.3.1 Material och miljö
Alla av förskollärarna menar att miljön är otroligt betydelsefull. Förskollärarna menar att materialet på förskolan ska vara på barnens höjd för att barnen ska kunna nå det.
Detta för att barnen själva ska kunna använda sig av materialet och ha tillgång till det under hela dagen. En förskollärare nämner att miljön ska vara strukturerad samtidigt som den är riklig, detta för att förskollärare ska ha möjlighet att visa barnen hur barnen kan använda de olika materialen. Detta för att barnen ska ha en grundtanke om hur materialet används. Flera förskollärare nämner även att det är av stor betydelse att miljön är anpassad för det den är tänkt att användas till. Detta då en oplanerad och ostrukturerad miljö kan hindra estetiska lärprocesser.
”Miljön är viktig då den måste vara utformad för att drama och bild ska bli möjligt. Det ska finnas en ateljé, lerhörna och dramarum.” (Förskollärare 1)
Material av kvalité bör enligt några förskollärare finnas i verksamheten. Även de yngre barnen ska få möjlighet att använda sig utav sådant material, det ska finnas en hög standard i de material som förskolan använder sig av.
”Att barnen får använda sig av riktig material så som lera som kan torkas eller brännas eller ordentliga penslar, kritor, pennor och papper.”
(Förskollärare 7)
”… likadant med bilder, barn ska ha tillgång att få se en Monet tavla eller en Rembrandt. Riktig konst, riktiga bilder. Det ska vara kvalité även om du är en bebis. (Förskollärare 4)
”Den pedagogiska miljön är av stor betydelse, vi har en bas med material redan från ett års avdelningen. Vi har mycket material, vi har en pedagogisk tanke med allt och ett tematiskt arbetssätt. Inget man gör står för sig själv utan är en del av en helhet.” (Förskollärare 3)
Flera förskollärare nämner att dockor kan vara ett bra material att använda sig utav i arbete med barn. Detta då förskollärare menar att dockor kan ses som en tredje person som kan göra det lätt för både barn och vuxna att kommunicera och uttrycka tankar och känslor. Förskollärarna menar även att dockor kan användas för att på ett konkret sätt gestalta någonting för barnen.
”Vi använder oss utav nallen. Med hjälp av den får barnen chansen att presentera sig och få en bekräftelse på vilka som är där just den dagen.
Nallen blir som en person som säger hej och hejdå till alla barnen”.
(Förskollärare 1)
5.3.2 Personalens kompetens och engagemang
Flera förskollärare menar att den utbildning som ges av universitet är betydelsefull, men behöver utvecklas så att nyexaminerade får med sig kunskap om estetiska lärprocesser och hur de kan används i förskolans verksamhet. De förskollärare som avklarade sin förskollärarutbildning för flera år sedan berättar att de fick med sig många praktiska exempel på hur de kan använda estetiska lärprocesser i barngrupp. Dock menar flera av de intervjuade förskollärarna att det finns en brist på kunskap hos många förskollärare i hur de använder sig av material som är förknippat med estetiska lärprocesser.
”Kunskap av pedagoger… Vet man inte som pedagog hur t.ex. leran fungerar så plockar man inte fram lera. Vet jag inte vad som händer när jag blandar färger eller kan vika penslar man kan använda till viken färg eller vilket papper man ska använda till vad så är ju det en begränsning hos pedagogen som också begränsar barnen.” (Förskollärare 5)
Det enskilda intresset hos förskollärare är betydelsefullt för att estetiska lärprocesser ska kunna drivas i förskolans verksamhet. Flera förskollärare beskriver att fortbildning och eget engagemang, för att gå olika utbildningar inom detta ämne, har legat till grund för
deras användande av bilskapande och drama som ett pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet.
”Jag tycker att det är roligt att jobba med detta då det ligger så nära mig själv. Jag har intresse i detta ämne och därför kan jag på ett roligt sätt hjälpa barnen att få fram sina kreativa förmågor, sedan finns det så otroligt mycket lärande i det. ” (Förskollärare 7)
Förskollärare menar att de är av stor betydelse att de använder sig av den kunskap som de fått med sig från utbildning eller fortbildning. Detta genom att pedagoger försöker använda sig av estetiska lärprocesser dagligen. Den dagliga kommunikationen mellan pedagoger är betydelsefull. Flera pedagoger menar att samarbete behövs så att
exempelvis ateljén kan vara tillgänglig även för dem yngre barnen.
”Organisation och struktur behövs.” (Förskollärare 2)
”Det behövs pedagoger som brinner för det.” (Förskollärare 6)
”Vuxna människor som tror på det, det måste synas att det är betydelsefullt… Det ska kännas i hela stället att det är en stor bit.”
(Förskollärare 4)
En förskollärare uttrycker att det handlar om vad vi har för ögon på estetiska lärprocesser, samt vad vi väljer att plocka fram och betona. Allt detta beror på hur förskollärare använder estetiska lärprocesser och vad dem lägger för fokus på det.
”Det krävs att alla förskollärare är med i samma eller likande tänk då det kan bli svårt att avsätta tid på just det om inte alla är med på det.”
(Förskollärare 7) 5.3.3 Analys
Alla intervjuade förskollärare uttryckte betydelsen av en bra pedagogisk miljö. De nämner t.ex. att materialet bör vara på barnens nivå för att barnen själva ska kunna använda sig av det. Då flera förskollärare att miljön är av stor vikt bör denna vara utformad på ett för barnen gynnsamt sätt. Enligt Dewey (1999) är miljön betydelsefull
för att barn ska kunna ta till sig kunskap. Han menar att lokalerna behöver vara ordentligt rustade med rikligt material. Miljön ska inte hindra barnens kreativitet utan istället förstärka den. Detta kan kopplas till ”learning by doing”. Barnen ska kunna lära sig genom att tänka och göra. För att barn ska få chansen att tänka och göra bör det finnas en miljö som gynnar detta.
Flera av de förskollärare som deltog i undersökningen nämner att det är av stor betydelse att förskollärare har kunskap om de material som finns i verksamheten.
Dessutom är förskollärares intresse för estetiska lärprocesser betydelsefullt för att dessa ska kunna äga rum i verksamheten. Enligt Dewey (1999) är det förskollärarens uppgift att skapa stimulerande och engagerande miljö för att skapa intresse hos barnet. Det är även förskolläraren som bestämmer vilket material som ska finnas tillgängligt. Detta kan även kopplas till det som flera av de intervjuade förskollärare säger om att det är betydelsefullt att förskollärare har ett intresse i att skapa lärandesituationer som för barnet är meningsfulla. ”Learning by doing” är ett begrepp som kan appliceras även här.
Detta då förskollärare bör ha kunskap om hur miljön kan utformas samt vilket material för att barn ska få möjlighet till att lära genom att göra.
6 Diskussion
I detta avsnitt sker en diskussion av forskningsgenomgång i relation till resultatet. Det kommer även diskuteras vilka professionsrelevanta konsekvenser som resultatet kan ge samt framtida forskningsområden. Denna del kommer att delas upp i två rubriker som utgår från undersökningens frågor.
6.1 Värden av bildskapande och drama
Granskning av forskningsgenomgången samt intervjuerna har visat att estetiska lärprocesser bildskapande och drama har speciella värden i förskolans verksamhet.
Information som framkommit av forsknings genomgången förskollärare som blivit intervjuade belyser att bildskapande och drama kan gynna barnens utveckling på olika sätt.
En förskollärare uttryckte ” att lära med hela kroppen” är betydelsefullt för barnen.
Detta kan stödjas av Veraksa (2011) som menar att barn kan ta till sig kunskap med hjälp av till exempelvis teckning, dans och berättelser. Detta för att förstå fenomen och uttrycka känslor. Även vi anser att ”lärande med hela kroppen” gynnar barns lärande då de genom detta kan tänka och göra. Det visar sig även i intervjusvaren att bildskapande och drama kan hjälpa barnet att inte bara få information utan att förstå den faktiska betydelsen av den. Webster och Wolfe (2013) menar att lärande genom bildskapande och drama kan gynna barn genom att det kan bli tydligare genom att koppla ihop praktik och teori. För att lärandet ska bli lustfyllt menar både förskollärare samt Webster och Wolfe (2013) och Yoo (2014) att lärande situationer bör vara livfulla då detta fångar barns intresse. Webster och Wolfe (2013) menar att barn kan njuta av att ta till sig kunskap genom estetiska lärprocesser.
Förskollärarna i intervjuerna menar att gemenskap kan skapas genom estetiska lärprocesser. Barton och Baguley (2014) menar att barn med hjälp av drama blir självsäkra i sociala sammanhang. Genom att barn blir mer säkra på sig själv kan de skapa gemenskap med andra genom att socialisera sig i olika grupper. Barton och Baguley (2014) anser att barn genom estetiska lärprocesser kan utveckla sina
kommunikativa förmågor. Även Ivanaj m.fl. (2014) anser att barn kan ta till sig kunskap då dem genom estetiska lärprocesser enklare kan kommunicera med omgivningen.
Detta skulle kunna höra ihop med gemenskap och social kompetens. Vi anser att
kommunikation och gemenskap skapas i samspel med andra. Bildskapande och drama kan här vara som stöd för barnen och för deras utveckling. Detta kan vi koppla till de intervjusvar som vi fått där det beskrivs att barn via drama kan kommunicera genom att uttrycka någonting med sin kropp. Samtidigt kan barn genom bildskapande dela med sig av känslor och tankar.
6.2 Betydelsefulla faktorer
Forskningsgenomgången och intervjusvaren visar att verksamheten bör följa vissa faktorer för att bildskapande och drama ska bli möjligt i verksamheten.
Lind (2010) och Lim (2005) belyser betydelsen av material och miljö. I likhet med författarna menar de intervjuade förskollärarna att materialet ska vara tillgängligt för barnen. Är materialet utvalt utifrån en pedagogisk tanke och tillgängligt för barnen anser förskollärarna att det kan väcka ett extra stort intresse för användandet av det. Det som även visas av forskningsgenomgången och resultatet är att dockor är ett verktyg som används som stöd i förskolors verksamhet. Detta är även någonting som Forsberg Ahlcrona (2009) nämner då hon menar att dockan kan vara en hjälp för förskollärare att förmedla kunskap eller för barnen att kommunicera och uttrycka fantasi och tankar.
Miljön menar de intervjuade förskollärarna ska vara strukturerad och riklig. Detta kan även kopplas till Lind (2010) och Lim (2005) som menar att miljön bör vara utformad på så sätt så att de estetiska uttrycken framhävs. Både författarna och de intervjuade förskollärarna menar att miljön bör vara strukturerad och innehålla tillräckligt mycket material. Dock bör materialet väljas ut av förskollärare med omsorg och pedagogisk tanke. Materialet bör även vara anpassat för detär tänkt att användas till.
I likhet med Webster och Wolfe (2013) anser de intervjuade förskollärarna att förskollärare ska ha kunskap om bildskapande och drama. Detta då förskollärare bör förstå innebörden av dessa estetiska uttrycksformer för att kunna använda sig av dem.
Något de intervjuade förskollärarna betonar är förskollärarnas egna engagemang. Detta kan även stödjas av Yoo (2014) som menar att det är betydelsefullt att förskollärare brinner för något om de vill kunna nå fram till och förmedla det till barnen. Finns det engagerad personal skapas en lustfylld stämning i verksamheten som även påverkar barnen.
6.3 Professionsrelevanta konsekvenser
Denna undersökning kan vara ett material för verksamheter att få upp ögonen för de estetiska lärprocesserna, bildskapande och drama, samt se att det kan gynna barns lärande. Detta då resultat visar att bildskapande och drama har ett värde för barnen.
Undersökningen belyser även värdet av att bildskapande och drama används i förskolans verksamhet. Även detta är någonting som förskollärare kan ta till sig av.
Dock måste läsare uppmärksammas på att det är en liten undersökning som utgår från sju intervjuer. Undersökningen kunde eventuellt ha blivit utförligare om fler intervjuer hade gjorts.
Vår undersökning belyser olika värden, men den tar inte upp några direkta exempel på aktiviteter. Detta kan skapa problem för läsaren då förskollärare kanske inte har någon kunskap om hur de ska jobba med estetiska lärprocesser. Med tanke på detta återigen belyser texten betydelsen av förskollärarnas intresse och engagemang. Förskollärarens egen vilja för kunskap och användandet av bildskapande och drama är avgörande för att estetiska lärprocesser ska bli möjliga.
6.4 Avslutningsvis
Denna undersökning skulle kunna ligga som underlag för vidare undersökningar. Vidare undersökning kan bygga på olika praktiska exempel på bildskapande och drama. Större undersökningar kan fördjupa sig i flera estetiska uttrycksformer och se sammanhanget mellan dessa.
Referenser
Acer.D.(2014). The arts in Turkish preschool education. 116(1), 43-50
Barton, G. Baguley, M. (2014).Learning through story: A collaborative, multimodal arts approach. 13(2), 93-112
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur
Dimenäs, J (2012). Lära till lära: att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Lund: Studentlitteratur.
Dulama,M-E. Iovu, M-B & Rus, A. (2012). The study of drawing and painting abilities in preschool children. 5(3), 23-30
Forsberg Ahlcrona, M. (2009). Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan. Göteborgs Universitet.
Granberg, Ann (2008). Småbarns bild- och formskapande – lek med former, färger och linjer. Liber.
Ivanaj. V. Poldener.K & Shrivastava. P. (2014). Hand/ heart/ head- Aesthetic practice pedagogy for deep sustainability learning. 54(6), 23-46
Lambert, E. Beverley. (2005). Children´s drawing and painting from a cognitive perspective: A longitudinal study. 25(3), 249-269
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur AB
Liedman, S-E.(2014). Bildning och utbildning. I: Lundgren, U. Säljö, R. & Liberg, C.(red). Lärande, skola bildning grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur Lim, B. (2005). Aesthetic experience in a dynamic cycle: Implications for early childhood teachers and teacher educators. Journal of Early Childhood Teacher
Lind, U. (2010). Blickens ordning bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform. Stockholms Universitet.
Josephson. E. (2011). Kreativitet och drama. I: Rasmusson, V. Erberth, B. (red).
Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur
Riddersporre, B. & Persson, S. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm:
Natur & Kultur Akademisk
Säljö, R. (2014). Den lärande människan teoretiska traditioner. I: Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare. Natur & Kultur, Stockholm
Trimis, E & Savva, A. (2009). Learning in Relation to Young Children’s Chorotopos:
An In-Depth Approach to Early Childhood Visual Culture Education. Early Childhood Education Journal, 36(6), p 527-539 Jun 2009. 13pp. ISSB: 1082 3301 Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Veraksa, N. (2011). Development of cognitive capacities in preschool age. International journal of early years education. 19(1), 79-87
Webster, R. S., & Wolfe, M. (2013). Incorporating the Aesthetic Dimension into Pedagogy. Australian Journal of Teacher Education, 38(10), 21-33
Yoo, J. (2014). The Value of Aesthetic Teacher Learning: Drawing a Parallel between the Teaching and Writing Process. Australian Journal of Teacher Education. 39(9). 76- 85
Bilagor
Bilaga A Intervjufrågor
Inledande frågor
Vilket moment fokuserar du mest på bild eller drama?
Hur har du lärt dig att använda dig av bildskapande / drama i förskolan?
Tycker du det är roligt att jobba med detta?
o Varför?
Verksamhetens extra värde av bildskapande /drama
Varför använder du som pedagog bildskapande / drama extra mycket?
Hur använder du detta i verksamheten?
Skulle du vilja använda dig mer av bildskapande/ drama?
- Varför? / Varför inte?
- Hur skulle du då vilja göra?
- Vad är det som hindrar dig från att inte göra det mer?
Vilket lärande ser du att bildskapande/drama gynnar?
Vilka olika möjligheter ger bildskapande/drama för lärandet?
Vad krävs för att det i verksamheten ska bli möjligt
Hur organiseras verksamheten för att användandet av estetiska lärprocesser bildskapande/ drama ska bli möjlig?
o Vad behövs? Vad krävs? Vad hindrar?
