U PPSALA U NIVERSITET
C
IVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGISYSTEM SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE, 15HPÅSKSKYDD
Författare M. STOLPE
Handledare J. FRANSSON
Företagskontakt M. NILSSON
Rapportkod: ES3-2018-03-08
24 mars 2019
Innehåll
Målbeskrivning 2
Bakgrund 2
Inledning 2
Metod 2
Resultat och diskussion 2
Skyddskomponenter . . . 3
När-överspänningsskydd . . . 3
Åskskydd för takmonterade system . . . 4
Överspänningsskydd för takmonterade system . . . 5
Åskledningssytem utan externt åskskyddssystem . . . 5
Byggnad med externt åskskyddssystem och lämpligt separationsavstånd. . . 6
Byggnad med externt åskskyddssystem men inte tillräckligt med separationsavstånd. 7 Gemensamma komponenter för alla taksystem . . . 8
Åskskydd för solcellsparker . . . 9
Krav på överspänningsskydd . . . 10
Val av överspänningsskydd . . . 11
Slutsats 12 Diskussion 12 Referenser 14 Bilagor 15 Bilaga 1 - Skydd mot transienta åsk- och kopplingsöverspänningar . . . 15
Målbeskrivning
• Konstruktion av åskledarsystem
Få en förståelse över hur åskledarsystem ska konstrueras beroende på anläggningens utse- ende och syfte.
• Lämpliga komponenter
Få en inblick i vilka komponenter som finns att använda i syfte av åskledning samt vilka komponenter som rekommenderas beroende på anläggning.
Bakgrund
Överspänningar orsakas av ett kopplingsförlopp och leder till en hög spänning som sker under kort tid. Eftersom varaktigheten är såpass kort blir strömmen väldigt låg. Den här störningstypen kallas även transient. Det finns även överspänningar som uppkommer vid blixtnedslag och har en mycket hög spänning samt en hög ström, där blir varaktigheten däremot mycket längre. Des- sa typer av överspänningar, som båda är ledningsbundna, avleds genom att medvetet kortsluta systemet mot jord. Komponenter som är lämpliga för detta är bl.a. luftgap, gasurladdningsrör, varistorer och suppressordioder.
För att ett system ska vara fullt skyddad behöver ett överspänningsskydd installeras vid inkom- mande strömmating. Skyddet ska sedan kunna avleda höga strömmar medan en låg reststpän- ning lämnas. Överspänningsskyddet ska själv inte kunna utgöra en fara för anläggningen samt vara enkelt att installera.
Inledning
Åskskyddssystem hindrar PV anläggningar att skadas vid åska och andra överspänningar. Sta- tistik från försäkringsbolag visar att överspänningar är den största orsaken till skador på PV sy- stem. Blir invertern skadad kan kostnaderna bli mycket höga, därför är det viktigt att skydda systemet både utifrån nätet samt från eventuellt blixtnedslag i solcellsmodulerna (DEHN, 2017, 3-5).
Metod
Från Skypemöten med projektgruppens företagskontakt Magnus Nilsson har artiklar bifogats och lästs igenom. Standarder har behandlats för att få en bild av regler kring elinstallationer samt vilka säkerhetsaspekter som behöver tas till hänsyn. Då projektgruppen hade projektuppstart på Glava Energy Center fick gruppen en pedagogisk förståelse för hur åskledarsystem fungerar för solceller. Vi har även haft kontakt med leverantören Mericon och fått konkreta svar på eventuella frågetecken samt råd om vilket åskskyddssystem som lämpar sig bäst för anläggningen i fråga.
Resultat och diskussion
Skyddskomponenter
Luftgap, gasurladdningsrör, varistorer och suppressordioder är exempel på komponenter som finns i överspänningsskydd. Dessa kan antingen vara sammansatta eller finnas var för sig, bero- ende på hur överspänningsskyddet ska användas.
Gasurladdningsrör
Gasurladdningsrör fungerar så att det vid en uppnådd tändspänning börjar att leda ström. Då röret har tänts uppstår en bågspänning på 10 V eller 30 V mellan elektroderna som sitter i båda ändarna av röret. Då det sker kan nätföljeströmmen flöda. Om strömmen är större än 100 mA och spänningen överskrider 20 V måsteen säkring vara ansluten till gasurladdningsröret för att kunna bryta strömmen.
Luftgap
Gnistgap fungerar ungefär som ett gasurladdningsrör men med luft istället för ädelgas i röret.
Det finns två varianter, ett öppet luftgap som behöver installeras med säkerhetsavstånd, samt ett inkapslat, som inte behöver säkerhetsavstånd.
Varistorer
Varistorer kan ses som en resistor, eftersom motståndet minskar vid ökad spänning vilket i sin tur leder till att avledningsförmågan blir hög och restspänningen låg. Efter ett flertal överspännings- pulser kan varistorn bli utsliten och en viss läckström kan då passera varistorn. När läckströmmen blir för stor upphettas varistorn och man rekommenderar därför att koppla en termosäkring i serie med varistorn för att frånkoppling ska kunna ske.
Suppressordioder
Suppressordioder har mycket korta funktionstider och låga restspänningar. Suppressordioderna klarar dock inte att avleda höga strömmar och därför kan det vara en idé att använda dessa till- sammans med en annan skyddskomponent.
Överspänningsskydd
Vid höga blixtströmmar som uppkommer av åsknedslag i luftledningar eller kablar måste ett över- spänningsskydd med hög avledningsförmåga installeras, exempelvis ett grovskydd. Om grov- skyddet skickar igenom en restspänning över 1500 V eller om man räknar med att nya överspän- ningar kan uppkomma genom långa ledningar till undercentraler eller andra byggnader, måste ett mellanskydd installeras. Om ytterligare överspänningar kan uppkomma på återstående kabel- längd kan det vara lämpligt att installera ett finskydd. Ledningslängder är:
• 10 m mellan grovskydd och mellanskydd, motsvarande en induktans på 10 µH
• 5 m mellan mellanskydd och apparatskydd, motsvarande en induktans på 5 µH
Blixtdata mot överspänningsskyddens tålighet
Överspänningsskydd markeras med max stötströmstålighet vilket visar vid vilken nivå skyddet klarar en stötström. Ur kurvan i figur1kan utläsas att de flesta överspänningsskydd klarar många upprepade störningar (Elrond komponent AB, 2017).
Figur 1: Antal störningar mot stötströmmar som motsvarar tåligheten hos överspänningsskyddet.
Tabell 1: Enligt svensk standard ska följande överspänningsskydd användas.
Svensk benämnnig Standard (IEC) SS-EN 61643 Testad stötströmskurva
Grovskydd Typ 1 10/350 µs
Mellanskydd Typ 2 8/20 µs
Apparatskydd/ finskydd Typ 3 8/20 µs
Åskskydd för takmonterade system
Vid planering av PV system behöver man redan från början planera in åskskydd och överspän- ningskydd. Solcellsinstallatörer vill maximera takytan medan åskskyddsinstallatörer gärna vill att panelerna ska vara separerade för att få plats med åskskydd. Därför är kommunikation mellan både byggare, installatörer och montörer viktigt från början för att systemet ska bli ultimat från alla håll. Åskskydd är ett krav från många håll, både från statliga byggkoder och försäkringar.
Statliga byggkoder står för åskskydd i offentliga byggnader som t.ex. sjukhus och skolor medan försäkringar även står för privat bruk (DEHN Protects Photovoltaic systems, 2017).
Figur 2 visar hur ett fullständigt åskskyddssystem kan se ut. Åskledarna är så både isolerade och skuggningsoptimerade för att inte täcka solpanelerna (DEHN Protects Photovoltaic systems, 2017).
Följande beskrivning av åsksystem följer leverantören DEHN:s instruktioner för att få en allmän översikt över vilka komponenter som krävs för olika fall av åsksystem.
Figur 2: Här visas en bild av hur ett fullständigt åskledningssystem ser ut.
Överspänningsskydd för takmonterade system
Takmonterade system är det mest använda systemet. Panelernas utsatta läge resulterar även i att de är särskilt benägna för både direkt och indirekt blixtnedslag. Eftersom solcellssystemen är direkt anslutna till den elektriska installationen på byggnaden kan blixtndslag leda till allvaraliga konsekvenser för både själva byggnaden samt elektriska apparater och människor i närheten av området (DEHN Protects Photovltaic systems, 2017). En riskanalys bör göras innan installation av solceller sker vilket kan läsas mer om i delrapport ES3-2018-03-13.
Åskledningssytem utan externt åskskyddssystem
Figur 3: Här visas en bild av hur åskledningssystem ser ut då man inte har installerat ett ex- ternt åskskyddssystem i form av åskledare. Överspänningsskydd måste alltså ändå vara installe- rat (DEHN Protects Photovoltaic systems).
Mellan steg 1 och 2 i figur3, alltså på DC sidan av invertern, ska ett överspänningsskydd instal- leras, liknande bild . Vid AC-sidan av invertern, alltså vid 3 i figur3ska ett överspänningsskydd installeras, liknande figur .
Figur 4: Källa: DEHN Protects Photovoltaic systems.
Figur 5: Type 2 arrester DEHNgu- ard M. Källa: DEHN Protects Pho- tovoltaic systems.
Fortsättning följer under Gemensamma komponenter för alla taksystem".
Byggnad med externt åskskyddssystem och lämpligt separationsavstånd
Figur 6: solcellsmodulerna måste monteras så de är skyddade av åskledarna och avståndet mellan åskledare samt modul måste vara godkänd (DEHN Protects Photovoltaic systems).
Figur7visar hur överspänningsskyddet mellan 1 och 2 i figur3, alltså kopplat på DC sidan, kan se ut (DEHN Protects Photovoltaic systems).
Figur 7: DEHNcube YPV SCI
För steg 3 i figur3används samma överspänningsskydd på AC sidan av invertern som vid åsk- ledningssytem utan ett externt installerat åskskyddssystem, alltså något som liknar figur . Det är även rekommenderat att installera ett överspänningsskydd för elkraften på AC-sidan.
Fortsättning följer under Gemensamma komponenter för alla taksystem.
Byggnad med externt åskskyddssystem men inte tillräckligt med separationsavstånd.
Om avståndet mellan åskledare och panel inte är tillräckligt är potentialutjämning viktigt att an- vända. Illustration över systemet kan ses i figur8(DEHN Protects Photovoltaic systems).
Figur 8: Separationsavstånd som inte uppfylls behöver dimensioneras på följande sätt.
I detta fall ska ett överspänningsskydd på DC sidan, alltså mellan steg 1 och 2 i figur3, använ- das som kan ha utseende enligt figur 9. På AC sidan av invertern ska ett överspänningsskydd användas som kan se ut som figur 10. För steg 4 i figur3rekommenderas enligt DEHN ett över- spänningsskydd för kraftelektroniken på AC-sidan, vilket kan ses i figur 11 (DEHN Protects Pho- tovoltaic systems).
Figur 9:
Överspänningsskydd för DC-sidan av inver- tern.
Figur 10:
Överspänningsskydd för AC-sidan av inver- tern.
Figur 11:
Överspänningsskydd för kraftelektroniken på AC-sidan.
Fortsättning följer under Gemensamma komponenter för alla taksystem.
Gemensamma komponenter för alla taksystem
Steg 5, 6 och 7 i figur3är desamma för åskledningssytem utan externt åskskyddssystem som för bygg- nad med externt åskskyddssystem men inte tillräckligt med separationsavstånd. Vid steg 5 i figur3mon- teras enligt DEHN ett datagränssnitt och steg 6 på figur3består av en potentialutjämnare. Sista steget på figur3vilket är nummer 7 är ett externt åskskyddssystem bestående av åskledare samt isolerade nedledare.
Åskskydd för solcellsparker
Eftersom solcellsparker har stor yta och därmed stora investeringsvolymer kan blixtnedslag le- da till stora skador. Hur stora konsekvenser blir av blixtnedslag kan beräknas genom IEC/EN 62305-2 (IEC 62305-2 Protection against lightning - Part 2: Risk management). Detta resultatet behöver tas till hänsyn vid planering av solcellsparksbyggen. I de tyska riktlinjerna "VDS 2010 - Risk- oriented lightning and surge protection"(German VdS Brochure 2010 - Risk-Oriented Lightning and Sur- ge Protection; Publisher: Gesamtverband det Deutschen Versicherungswirtschart e.V. (German insurance association)) krävs att potentialutjämning är implementerad och mått på överspänningsskydd tag- na. Målet är att skydda både kraftelektroniken samt modulerna, växelriktare och mätinstrument (DEHN Protects Photovoltaic systems).
Figur 12: Bild över åsksystem till solcellspark.
Åskledarsystem, jordningssystem
Åskledarsystem skyddar både solcellsmodulerna och själva byggnationen vid direkt blixtnedslag.
Metallmonteringen där modulerna är installerade kan användas för att mekaniskt hålla upp luft- ledarna. All montering på anläggningen måste vara ansluten till jordningssystemet. The rolling sphere method behöver användas för att bestämma kvantiteten och höjden på åskledarstavarna.
Solcellsparker består av antingen central- eller stringinverter. Glava Energy Center har string in- verters och därför är åskledarsystem som följer i figur13relevant.
Figur 13: Bild över åsksystem till solcellspark med string inverter.
Ett korrekt åskskyddsystem består av dessa element:
• Åskledarsystem
• Nedledarsystem
• Jordningssytem
• Åskpotentialutjämning
• Överspänningsskydd
Åskledare skyddar det elektriska systemet från direkt blixtnedslag. Eftersom både DC-, AC- och datakablar i en solcellspark är långa är ett väl skyddande överspänningssystem viktigt.
Krav på överspänningsskydd
I Standarder
Enligt många standarder nämns det att det är krav på överspänningsskydd. Framförallt måste reglerna kring elinstallation följas. Enligt SS 436 40 00, utgåva 3:
Skydd mot transienta överspänningar ska finnas där konsekvenserna av överspänningar påverkar:
a) Människoliv (t ex säkerhetssystem och medicinteknisk utrustning på sjukhus).
b) Service till allmänheten och kulturarv (t ex förlust av publika tjänster, datacenter och museum).
c) Kommersiell och industriell verksamhet (t ex hotell, banker, industrier, kommersiella marknader och lant- bruk).
I övriga fall ska en riskbedömning utföras i enlighet med 443.5, för att avgöra om skydd mot transienta över- spänningar behövs. Om en bedömning inte utförs ska installationen skyddas med ett skydd mot transienta överspänningar."
Produktstandard: Svensk standard enligt SS-EN 61643 ska följas för krav på skydden.
Installationsstandard: Krav kan även hittas i åskskyddsstandarden SS-EN 62305.
Generella krav
• Man måste skilja på skyddade och oskyddade kablar, samt undvika parallell kabeldragning.
• Skydden måste bestå av plastmaterial som är brandbeständiga, alltså inte brännbara dvs.
självsläckande. Minimikrav UL94-V0.
• Varistorbaserade skydd måste vara försedda med termosäkring.
• Alla skydd måste uppfylla svenska standard SS-EN 61643-11.
• El- och teleskydd ska monteras nära varandra för att jordas tillsammans. Dock måste av- stånd på 10 cm hållas enligt standard.
• Lågspänning (230V)
Grovskydd (typ1)
• Stötströmstålighet min 12,5kA 1 fas (10/350µs).
• Ha indikering för utlöst skydd, gäller ej gnistgap.
• Max 1100V restspänning vid min 12,5kA 10/350 µs. Om detta ej kan uppfyllas behövs kom- pletterande skydd.
• Om grovskydd installeras bör jordtag i form av jordspett eller ringlina installeras.
• Monteras i plåtkapsling.
Mellanskydd (typ2)
• Stötströmstålighet 40kA 1 fas (8/20µs).
• Ha indikering för utlöst skydd.
• Detta monteras vid kommande byggnader eftersom grovskydd monteras vid inkommande kraft.
• Detta bör följas av finskydd/apparatskydd vid känslig utrustning om grov-/finskydden ED150 inte är monterade.
Finskydd/apparatskydd(typ3)
• Stötströmstålighet min 20kA (8/20µs).
• Ha indikering för utlöst skydd.
• Ska vara fast installerat, ej i vägguttag.
Val av överspänningsskydd
Då man väljer lämpligt överspänningsskydd spelar flera faktorer in.
• Inkommande spänning och ström.
• Förväntad överspänning och ström.
• Erforderlig avledningsförmåga samt restspänning.
Även om varje anläggning är unik krävs vissa generella grundregler. Vid inkommande kraft kan följande punkter eftersträvas:
• Vid åskledare ska grovskydd installeras.
• Vid landsbygd ska grovskydd installeras.
• Om åskskydd är monterat på byggnaden ska grovskydd installeras.
Om nätet är markbunden, som i många tätorter, räcker ofta mellanskydd. Det beror på att ett blixt- nedslag då fördelar sig på många flera anläggningar, vatten- och avlopssystem m.m. och störning- arna blir därmed inte lika stora.
För solcellsanläggningar specifikt är det mycket viktigt att skydda både inkommande el och kraft- kablarna från taket, eftersom de har ett utsatt läge för blixtnedslag (Elrond, 2017).
Slutsats
För ett komplett åskskyddssystem krävs alltså åskledare på taket, genom att se åsknedslag som en rullane sfär är det ofta nödvändigt att sätta en åskledare i varje hörn av taket för att skydda modu- lerna. Åskledarna behöver gå ner i jord för att hindra potentialskillnader. Även solcellsmodulerna behöver jordas då de är gjorda av metall och alltså kan leda ström. Skulle strömmen trots åskle- daren och jordningen fortsätta ut i DC-kabeln är det viktigt att skydda växelriktaren, då i form av ett överspänningsskydd. Vid val av överspänningsskydd beror det på hur höga stötströmmar och överspänningar det kan bli. Det finns T1, T2 och T3 skydd, i vardagligt tal kallat grovskydd, mel- lanskydd och fin-/apparatskydd. Ibland kan system behöva fler än ett skydd, eller alla tre i kombi- nation beroende på längden på kablar och områdets utsatthet av blixtnedslag. Även växelriktaren jordas ibland för att avleda ström. Skulle blixten slå ner i nätet istället för solcellsmodulerna är det viktigt att skydda växelriktaren från AC-sidan i form av ett överspänningsskydd. Beroende på hur anläggningen ser ut kan åskskydden variera och det kanske inte alltid är relevant att ha ett fullständigt åskskyddssystem, det är minst sagt en kostnadsfråga. Sammanfattningsvis är det åskledare, överspänningsskydd på DC- och AC-sidan samt jordning som krävs för ett fullständigt åskskydd.
Diskussion
På Glava Energy Center är solpanelerna inte de högsta och mest exponerade punkterna och där- för har en det diskuterats fram och tillbaka huruvida åskledare är nödvändigt. Samtidigt är ett
syfte med anläggningen att vara en utbildningsanläggning där då åskledare kan vara en fördel i utbildningssyfte för installatörer.
Det bestämdes tillslut att åskledare i varje del av det fullständiga taket ska installeras, men inte för varje solcellsleverantörs delsystem. Efter en riskanalys på anläggningen visade det sig att över- spänningsskydd är ett krav att installera. Dessa skydd utgörs av T1 och T2 skydd och kommer in- stalleras vid nätanslutningen samt efter varje enskild växelriktare på AC-sidan. Det kommer även att sitta överspänningsskydd på DC-sidan av respektive växelriktare. Genom det skyddssystemet kommer anläggningen vara skyddad mot åska och blixtnedslag.
Referenser
[1] DEHN. 2017. DEHN protects Photovoltaic systems, DS109/E/0517.
[2] Elrond komponent AB. 2017. http://www.elrond.se/file/overspanningsskydd-fakta-2017.pdf
Bilagor
Bilaga 1 - Skydd mot transienta åsk- och kopplingsöverspänningar SS 436 30 00, utgåva 3, kapitel 443
443.1 Allmänt
Avsnittet anger vad som krävs för skydd av elinstallationer mot åsköverspänningar som överförs via ett distributionsnät, inklusive direkta nedslag i distributionsnätet samt mot kopplingsöver- spänningar. Avsnittet täcker inte krav för skydd mot åsköverspänningar genom direkta eller när- liggande blixtnedslag på byggnadsverk (Riskhantering för skydd mot transienta överspänningar p.g.a. direkta eller närliggande blixtnedslag på byggnadsverk, se SS-EN 62305-2). Kopplingsöver- spänningar har ofta lägre amplitud än transienta åsköverpsänningar, därför täcker normalt kraven angående skydd mot transienta åsköverspänningar även skydd mot kopplingsöverspänningar.
Om inget skydd mot transienta åsköverspänningar finns kan det behövas skydd mot kopplingsö- verspänningar.
De transienta åsköverspänningarnas egenskaper kan bero på·
• Egenskaper hos matningssystemet (jordkablar eller luftledningar)
• Användningen av minst ett överspänningsskydd före anslutningspunkten.
• Matningssystemets spänningsnivå.
Skydd mot transienta överspänningar sker genom installation av överspänningsskydd. Om det finns behov av överspänningsskydd på matningssidan rekommenderas ytterligare överspännings- skydd på ledningar för telekommunikation och liknande. Krav för skydd mot transienta över- spänningar som överförs genom dataöverförningssystem täcks inte av avsnitt 443, se IEC 61643- 22.
Avsnitt 433 täcker inte installationer där:
• Konsekvenser orsakade av överspänningar påverkar byggnadsverk där explosionsfara finns.
• Konsekvenser orsakade av överspänningar påverkar byggnadsverk där skadan kan påverka miljön (t. ex. kemiska eller radioaktiva utsläpp).
443.3 Skydd mot överspänningar
Skydd mot transienta överspänningar ska finnas där konsekvenser av överspänningar påverkar:
• Människoliv
• Service till allmänheten och kulturarv
• Kommersiell och industriell verksamhet
För övriga fall ska riskbedömningar göras enligt 443.5. Om en bedömning inte utförs ska installa- tion skyddas med ett skydd mot transienta överspänningar.
För enskilda bostäder är inte överspänningsskydd nödvändigt att installera, då elinstallationens värde är mindre än 5 gånger kostnaden för överspänningsskyddet som ska skydda installationen.
För kopplingsöverspänningar ska det övervägas om utrustning som sannolikt kan producera kopplingsöverpsännignar eller störningar överskrider värdena som anges av installationens över- spänningskategori. Exempelvis där en lågspänningsgenerator matar installationen eller där in- duktiva/ kapacitiva alster (t ex motorer, transformatorer eller kondensatorbatterier), batteripaket eller laster med höga strömmar installerats. För lågspänningsinstallationer som matas av ett dis- tributionsnät för högspänning genom en separat tranformator (t ex vid industriell användning), bör fler skydd mot åsköverspänningar installeras på tranformatorns högspänningssida.
443.5 Metod för riskbedömning hittas i delrapport ES3-2018-03-13.
443.6 Klassificering av impulsspänningstålighet (överspänningskategorier)
443.6.1 Syftet med klassificering av impulsspänningstålighet (överspänningskategorier)
Avsnittet informerar om överspänningskategorier hos utrustning. I elinstallationer definieras över- spänningskategorier för att stödja isolationskoordinationen. Utrustning är även klassad med av- seende på tålighet mot stötspänning. Se tabell 534.1 i SS 436 30 00, utgåva 3.
Impulsspänningståliget används för att klassificera material som direkt spänningssätts med nät- spänning i respektive överspänningkategori. Impulsspänningstålighet för material väljs genom den nominella spänningen. Detta görs för att fastställa olika grader av tillgänglighet hos material med avseende på kontinuitet i drift och den acceptabla risken för fel. Den inbyggda impulsspän- ningståligheten hos utrustningen är inte alltid tillräcklig, enligt SS-EN 60664-1, eftersom:
• Transienta överspänningar som överförs i matningssystemet minskar inte i betydande grad längre ut i effektriktningen i många elinstallationer. Genom skydd mot transienta överspän- ningar kan isolationskoordinering uppnås för hela elinstallationen. Skyddet mot transienta överspänningar motsvarar materialens impulsspänningstålighet och det minskar skaderis- ken till en accepterad nivå.
• I installationer som matas av markförlagda kablar distribueras strömpulser och delar av åskströmmar i de markförlagda kablarna (inga luftledningar finns).
• Material är ofta ansluten till två olika installationer, t ex kraftmatning och informationstek- niskt system. Många skador sker just på denna typ av material.
Impulsspänningståligheten UW är nödvändig att ta hänsyn till, se SS-EN 60664-1, hos känsligt material som ska skyddas i systemet. Det kan även vara nödvändigt att ta materielens immuni- tetsnivå till hänsyn, se SS-EN 61000-4-5, i falen då det är relevant att undvika ett tillfälligt avbrott hos materialens funktion.
443.6.2 Impulsspänningstålighet för material och överspänningskategorierDet bör noteras att:
• Materiel med en impulsspänningstålighet som motsvarar överspänningskategori IV är lämp- lig för användning i elinstallationens anslutningspunkt eller nära matningssidan av huvud- centralen. Materiel av överspänningskategori IV har mycket hög impulsspänningstålighet
och ska därför inte ha en impulsspänningstålighet på mindre än värdet som anges i tabell2.
Exempel på material av denna klass är elcentraler, effektbrytare, ledningssystem (Se IEC 60050-826, 826-15-01) inklusive kablar, skenor, kopplingsdosor, installationsströmställare och uttag i den fasta installationen.
Installationens nominella spänninga[V]
Fasspänning, växelspänning
eller likspänning upp
till och med [V]
Erforderlig tålighet mot impulsspänningb[kV]
Överspännings kategori IV (materiel med
mycket hög impulsspännings
tålighet
Överspännings kategori III (materiel med
mycket hög impulsspännings
tålighet
Överspännings kategori II (materiel med
mycket hög impulsspännings
tålighet
Överspännings kategori I (materiel med
mycket hög impulsspännings
tålighet T ex
energimätare, fjärrstyrnings-
system
T ex elcentraler, strömställare,
vägguttag
T ex hushålls- apparater och handhållna
verktyg
T ex känslig elektronisk
materiel
120/208 150 4 2,5 1,5 0,8
120/208
277/480 300 6 4 2,5 1,5
400/690 600 8 6 4 2,5
1000 1000 12 8 6 4
1500 dc 1500 dc 8 6
Tabell 2: a. Enligt SS-EN 60038:2009, b. Impulstålighetsspänning är tillämpad mellan spännings- satta ledare och PE, c. För IT-system vid 220-240 V, ska 230/400 väljas pga spänningssättning till jord vid jordfel till en fas. (SEK Handbok 444, Elinstallationsreglerna - SS 436 40 00, utgåva 3).
