Beslutande Per Gunnarsson (M) Roland Edvardsson (M) Anders Ekdén (M)
Lindalie Bergenzaun (M) § 33-40 Ingemar Rogbrant (C), ordf.
Louise Wiberg (C) Maritha Jacobson (FP) Carl-Uno Olsson (S) Gun-Britt Nilsson (S)
Ros-Marie Persson (S)
Christina Hagberg (V) § 33-43 Olof Jörgensen (S) § 41-44
Övriga deltagande Olof Jörgensen, ej tjänstg. ers. § 33-40 Pia Bäckdal, ekonom § 33
Maria Westh, jurist/utredare § 34-36, Kerstin Jonsson, kultur- o fritidskons.
Liselotte Everhag Winbladh, skolsköt.
Maria Mjörnestrand, utvecklingsledare Nina Schmidt, bildningschef
Inger Gustafsson, sekreterare
44
§ 40, 41
§ 44
§ 44
Justerare Per Gunnarsson
Justeringens plats och tid Bildningsförvaltningen 2010-06-01 kl. 8.00
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 33-46
Inger Gustafsson
Ordförande
Ingemar Rogbrant
Justerare
Per Gunnarsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Vara kommun, Bildningsnämnden
Sammanträdesdatum 2010-05-25
Datum för anslagets upp-
sättande 2010-06-01
Datum för anslagets
nedtagande 2010-06-23
Förvaringsplats för proto-
kollet Bildningsnämnden
Tertialrapport 1 2010 ... 2
Politisk information i skolan ... 3
Godkännande enskilt fritidshem Jungs friskola Ekonomisk förening... 7
Goodwillprissättning vid överlåtelsen av Jungs skola ... 8
Yttrande över ansökan om fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun Portalens Gymnasium... 10
Yttrande över ansökan om fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun Ljud & Bildskolan LBS AB... 11
Yttrande över ansökan om fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun Läckö Educational Production AB... 12
Kulturstipendium 2010 ... 13
Fritidsstipendium 2010 ... 14
Redovisning av delegeringsbeslut... 15
Anmälningsärenden... 16
Mall för Likabehandlingsplan ... 17
Information ... 19
Övrigt ... 20
AU § 56 Dnr 33/2010 042
Tertialrapport 1 2010
Beslut
Tertialrapport 1 överlämnas till kommunstyrelsen. Bilaga _________
Bakgrund
Ekonom Pia Bäckdal redovisar tertialrapport 1 2010. Prognosen visar ett pro- gnostiserat överskott för nämndens verksamheter på 155 tkr.
Information om placering och kösituationen inom barnomsorgen.
_________
AU § 58 Dnr 2010.26 609
Politisk information i skolan
Beslut
Bildningsnämnden fastställer följande nya policy gällande politiska partiers närvaro i skolorna:
Skolorna i Vara kommun bör uppmuntra att politiska partier och organisatio- ner kommer till skolan och ta tillvara de möjligheter som denna samverkan kan medföra. Alla partier som inbjuds till skolan, eller uttrycker önskemål om att få komma till skolan, ska behandlas lika och beredas samma möjligheter att nå ut med sitt budskap. Eventuella restriktioner avseende tid, rum och form som rektor gör med hänsyn till allmänna ordningsskäl skall gälla i lika mån för samt- liga partier.
_________
Sammanfattning
Skolverkets utredning kommer till slutsatsen att skolorna bör uppmuntra att politiska partier kommer till skolan, och att skolan bör ta tillvara de möjligheter som denna samverkan med politiska partier kan medföra. Det ankommer dock på rektor för respektive enhet att fatta beslut om huruvida man vill tillåta poli- tiska partier i den skolan eller inte, liksom att lägga upp strategin för partiernas deltagande i skolan. Möjligheten finns att neka politiska partier tillträde. Detta måste dock ske på objektiv grund genom att samtliga partier då nekas tillträde.
En sådan lösning strider inte mot några lagar men är, enligt Skolverkets be- dömning, svårt att förena med skolans demokratiska uppdrag och således inte en lösning man rekommenderar.
Bakgrund
Politiska partiers vara eller icke vara i skolorna har debatterats intensivt i media, i hemmen och i skolorna på senare tid. Det har skett en politisk utveckling i såväl Sverige som vår omvärld där extrema partier, allt som oftast då extrem- högern, har fått allt mer uppmärksamhet och inflytande. I Sverige har det många gånger uppstått problem i form av störningar och bråk, i extrema fall även misshandel och hot, då bl.a. ett högerextremt parti som ND har fått lov att sprida sitt budskap på skolorna. Många elever har också upplevt sig kränkta i dessa fall. Det har i samband med detta uppmärksammats att det finns en stor osäkerhet bland huvudmän och på skolor kring huruvida man måste släppa in politiska partier i skolorna. Regeringsrätten, Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) har fått pröva frågor om opinionsbildande verksamhet i skolorna vid ett flertal tillfällen. Mot bakgrund av detta har Skolverket nu gjort
Beredning har skett av förvaltningens jurist med utgångspunkt i Skolverkets utredning ”Politisk information i skolan”. I huvudsak har beredningen bestått i att sammanfatta och förtydliga Skolverkets synpunkter och utifrån detta kom- ma med en rekommendation i fråga om hur man kan säkerställa att gällande lagar och Skolverkets riktlinjer efterföljs.
Skolverkets utredning i korthet
Skollagen och skolans styrdokument utgår från det mest grundläggande i vårt samhälle; grundlagens bestämmelser om demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter. Som en del av den offentliga förvaltningen är det också de kom- munala skolornas skyldighet, enligt 1 kap 9 § Regeringsformen (RF), att i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt att iaktta saklighet och opar- tiskhet. Detta är den grundlagstadgade s.k. objektivitetsprincipen. Också grundlagsstadgat är den yttrandefrihet som 2 kap 1 § RF tillförsäkrar varje medborgare gentemot det allmänna – alltså även gentemot skolorna. Den tred- je grundlagsstadgade frihet som får betydelse i sammanhanget är tryckfriheten som stadgas i 1 kap 1 § tryckfrihetsförordningen. Viktigt att komma ihåg är dock att skolan inte är någon allmän plats, och att bestämmelserna om tryck- frihet och yttrandefrihet inte innefattar någon rätt för medborgare – eller en grupp av medborgare – att få tillträde till en plats som inte är allmän för att där sprida sitt budskap eller sina tryckta skrifter. Inte heller råder mötesfrihet i egentlig mening.
Det är skolan/rektor som beslutar vem som får lov att vistas i skolan, och så- ledes krävs tillstånd från rektor för att utomstående ska få sprida information, dela ut flygblad eller sätta upp ett bokbord eller affischer. Det är också skolan som beslutar tid, rum och form för partiernas medverkan. En rektor kan också besluta att politiska partier inte ska få vistas på skolan. Viktigt är dock att om skolan beslutar att partier ska få tillträde tillskolan för att sprida ett politiskt budskap så måste det gälla alla partier, och samtliga partier måste behandlas lika. Man får inte från skolan besluta att vissa partier får medverka under de- battformer och att andra endast får delta genom att sätta upp bokbord. Alla partier som vill medverka måste ges möjlighet till detta, och under samma for- mer. Ett partis politiska åsikter får aldrig medföra att det behandlas sämre än andra partier, inte ens om dess åsikter strider mot skolans värdegrund. Inbju- dan får dock av praktiska skäl begränsas till partier som representeras i riksda- gen eller kommunens fullmäktige eller de större och mer kända partierna. Det- ta har bedömts som objektivt i praxis. Dock är det viktigt att även övriga parti- er, som inte blivit inbjudna, bereds möjlighet att komma till skolan under lik- nande förhållanden vid ett annat tillfälle, om de uttrycker sådana önskemål.
Skyldighet att behandla alla lika medför dock även att inget parti kan begära någon form av särbehandling. Om ett parti t.ex. inte vill delta i en debatt p.g.a.
att det inte vill medverka i samma sammanhang som ett annat parti så har det, enligt Skolverkets bedömning, ingen rätt att kräva att skolan ska ordna ett sär- skilt tillfälle för just det partiet.
begränsas. För detta krävs dock att de negativa konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Det är viktigt att i sådana fall dokumentera de skäl som rektorn grundar sitt beslut på och att skälen inte får ha något samband med partiets åsikter. Ordningsskäl får aldrig användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som partiet väntas föra fram. Det är inte heller tillåtet att särbehandla ett parti p.g.a. att eleverna i en skola vill att det ska vara på det viset. Det är inte heller acceptabelt att ute- stänga ett parti från att sprida sitt budskap enbart för att skolledningen befarar att de egna eleverna kan orsaka störningar. I sådana fall måste rektorn framhål- la för eleverna att allvarligt störande aktiviteter av det slag som eleverna avise- rat inte är förenliga med skolans demokratiska värdegrund och inte tolereras av skolledningen. Det är just när elever inte delar, eller t.o.m. tar starkt avstånd från den uppfattning som ett politiskt parti förväntas föra fram som grundla- gens bestämmelser om yttrandefrihet och tryckfrihet gör sig gällande med sär- skild styrka.
När partierna tillåts utöva opinionsbildande verksamhet i skolan är det viktigt att skolan tänker på sin uppgift att tydligt visa vilka värderingar som gäller och inte låta budskap som strider mot värdegrunden stå oemotsagda. I undervis- ningen har läraren ett ansvar för att frågor blir allsidigt belysta och att argu- ment möts med motargument. Läraren får här en kompensatorisk uppgift att redovisa argument och uppfattningar som kanske inte kommer fram vid exem- pelvis en debatt. Samtidigt ska skolan verka för demokratins idéer och upp- muntra att skilda uppfattningar förs fram.
Det är även viktigt att skolan är förberedd inför politiska partiers besök, och är beredda att ingripa för att bibehålla ordningen på skolan. Det kan vara bra att ta fram en strategi för de politiska partiernas deltagande i skolan, och denna kan lämpligen ingå i skolans ordningsregler.
Förvaltningens/avdelningens/tjänstemannens ståndpunkt Vara kommuns inställning till politiska partiers närvaro i skolorna bör ligga i linje med de slutsatser som Skolverkets utredning kommit fram till. Det är en omfattande utredning som väl täcker in alla relevanta överväganden, och det finns inga skäl att ifrågasätta dess riktighet. En kommun kan inte genom rikt- linjer eller på något annat sätt besluta om avsteg från grundlagarnas reglering, och för att undvika förvirring och misstag på skolorna är det viktigt att aktuella policys och riktlinjer är lagenliga. Genom att följa Skolverkets slutsatser säker- ställer man att så är fallet.
För att ytterligare säkerställa att Skolverkets riktlinjer följs är det dock viktigt att personalen på skolorna, då främst rektorerna, får kunskap om lagstiftningen på området. Som uppmärksammas i Skolverkets utredning så är det mycket viktigt att rektor är väl insatt i lagstiftningen för att sedan i varje given situation kunna fatta beslut och göra bedömningar utifrån gällande lagar och rådande läge. Om det finns risk för att oroligheter ska uppstå på skolorna i samband
åsiktsyttringar övergår i brottsliga handlingar så som förtal och hets mot folk- grupp.
_________
AU § 59 Dnr 2010.18 716
Godkännande enskilt fritidshem Jungs frisko- la Ekonomisk förening
Beslut
Bildningsnämnden delegerar till arbetsutskottet att ta beslut i ärendet.
_________
Bakgrund
Jungs Friskola Ekonomisk förening har inkommit med en ansökan om ett godkännande att starta fritidshem.
Beredning
Jurist/utredare Maria Westh redovisar att vid genomgång av ansökan har kon- staterats att den inte är komplett. Föreningen bereds möjlighet att inkomma med kompletteringar.
_________
Bildningsnämndens behandling
Jurist Maria Westh redovisar att inkommen ansökan inte var komplett.
_________
AU § 60 Dnr 2009.24 610
Goodwillprissättning vid överlåtelsen av Jungs skola
Beslut
Bildningsnämnden beslutar att det i överlåtelsen av Jungs skola även skall ingå en köpeskilling för de immateriella värden som finns upparbetade i verksamhe- ten, ett s.k. goodwillvärde. Prisnivån på denna köpeskilling sätts till 10 000 kr.
_________
Sammanfattning
Förbudet mot understöd åt enskild och enskilda företag liksom skyldigheten till god ekonomisk hushållning medför att en kommun vid överlåtelser av sin egendom måste ta ut ett marknadsmässigt pris. I och med kammarrättsdomen avseende överlåtelsen av Tibble gymnasium i Täby kommun blev det fastslaget att det i ett sådant marknadsmässigt pris ska ingå en köpeskilling för de imma- teriella värden som finns i den kommunala egendomen. Om så inte sker blir överlåtelsen en olaglig underprisöverlåtelse som kan angripas i domstol och hävas. Eventuellt skulle en sådan affär även kunna komma att prövas av EU- kommissionen så som ett brott mot förbudet mot otillbörligt statsstöd.
Bakgrund
I samband med den pågående försäljningen av Jungs skola uppstod frågan bland de handläggande tjänstemännen på bildningsförvaltningen om vad man behövde ta hänsyn till vid värdering och prissättning. Det konstaterades att det fanns ett behov av att utreda om det är så att man från kommunens håll måste ta betalt för eventuella mervärden som kan tänkas ingå i verksamheten, s.k.
goodwillvärde.
Beredning
Ärendet har beretts genom en juridisk utredning av gällande lagar, praxis och doktrin på området. På uppdrag av bildningsnämndens arbetsutskott har för- valtningen också anlitat en värderingsman för att göra en bedömning av good- willvärdet i Jungs skola. Hans-Lennart Stenqvist på PricewaterhouseCoopers har åtagit sig att göra värderingen och sammanställt en rådgivningsrapport.
Förvaltningens/avdelningens/tjänstemannens ståndpunkt Vara kommun måste prissätt5a även för goodwillvärdet i överlåtelsen av Jung skola. Den objektiva värdering som gjorts av värderingsmannen skall ligga till grund för den slutliga köpeskillingen. Eftersom detta är nya förutsättningar för friskolan som dessutom dyker upp i ett sent skede i förhandlingarna bör pris-
kr är en rimlig nivå.
_________
Arbetsutskottets förslag till beslut
Bildningsnämnden beslutar att det i överlåtelsen av Jungs skola även skall ingå en köpeskilling för de immateriella värden som finns upparbetade i verksamhe- ten, ett s.k. goodwillvärde. Prisnivån på denna köpeskilling sätts till 50 000 kr, utifrån den värdering som gjorts av en oberoende värderingsman.
_________
Bildningsnämndens behandling
Jurist Maria Westh redovisar bakgrunden till varför ett goodwillvärde skall tas ut och värderingsmannens utredning.
Yrkande
Anders Ekdén (M) yrkar, med instämmande av Maritha Jacobson (FP), Louise Wiberg (C), Roland Edvardsson (M) och Carl-Uno Olsson (S) att ett goodwill- värde om 10 000 kr tas ut.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag till beslut och An- ders Ekdéns m.fl. yrkande och finner att bildningsnämnden bifallit Anders Ekdéns yrkande.
Anteckning
Bildningschefen informerar om att beslut om ett lägre goodwillvärde än det som värderingsmannen föreslagit strider mot kraven i kommunallagen om god kommunal förvaltning av medel och att ej ge riktat stöd till enskild näringsidka- re.
_________
AU § 61 Dnr 2010.21 612
Yttrande över ansökan om fristående gymna- sieskola i Lidköpings kommun Portalens
Gymnasium
Beslut
Vara kommun har inget att erinra mot ansökan då den är en anpassning till nya gymnasieskolan och ingen utökning av antalet platser sker.
_________
Bakgrund
Skolinspektionen har till Vara kommun för yttrande, såsom närliggande kom- mun, remitterat ansökan från Portalens Gymnasium i Lidköping AB om rätt tillbidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola i Lidköpings kom- mun fr.o.m. läsåret 2011/12 för utbildningen Digital Produktion.
Ansökan är gjord mot bakgrund av att specialutformade program skall försvin- na i och med införande av GY-11. De vill försäkra sig om att det specialutfor- made programmen på skolan i Lidköping under den förenklade ansöknings- processen dels kan omvandlas till ett elprogram, men även till ett teknikpro- gram. Om en omvandling av befintliga program blir möjlig i och med den för- enklade ansökningsprocessen kommer denna ansökan att tas tillbaka. Det är inte en utökning av skolans utbildningar utan en försäkran att hamna rätt vad gäller de nationella programmen i GY-11. Portalens Gymnasium har inte som utgångspunkt att ta in fler elever i och med övergången till GY-11.
_________
AU § 62 Dnr 2010.21 612
Yttrande över ansökan om fristående gymna- sieskola i Lidköpings kommun Ljud & Bildsko- lan LBS AB
Beslut
Vara kommun anser att en etablering skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i Vara kommun och bör avslås.
_________
Bakgrund
Skolinspektionen har till Vara kommun för yttrande, såsom närliggande kom- mun, remitterat ansökan från Ljud & Bildskolan LBS AB om rätt till bidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun fr.o.m.
läsåret 2011/12.
Ljud & Bildskolan LBS AB planerar att starta specialutformade program med inriktning mot estetiska programmet, teknikprogrammet och samhällsveten- skapsprogrammet. Utbildningen ska följa de nationella styrdokumenten. Ingen speciell alternativ pedagogik eller metodik presenteras.
Beredning
Skaraborg är rikt på gymnasiala utbildningar, dels många kommunala gymna- sieskolor, dels ett antal fristående gymnasieskolor belägna framför allt i Lidkö- ping och Skövde.
Antal elever i gymnasieåldern minskar drastiskt under de kommande åren. För Vara kommuns del minskar antalet elever i gymnasieåldern med ca 50% under åren 2010-2020. Liknande siffror är aktuella i alla skaraborgska kommuner och det finns redan en stor överetablering av gymnasieutbildningar.
Sammanfattning
Det finns redan nu ett mycket omfattande utbud av gymnasiala utbildningar att tillgå i Lidköping med omnejd.
Antalet elever i gymnasieålder sjunker kraftigt kommande år och kommunerna står inför svåra omstruktureringar av utbildningssidan.
De interkommunala ersättningarna är en stor utgiftspost för kommunerna.
_________
AU § 63 Dnr 2010.21 612
Yttrande över ansökan om fristående gymna- sieskola i Lidköpings kommun Läckö Educa- tional Production AB
Beslut
Vara kommun anser att en etablering skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i Vara kommun och bör avslås.
_________
Bakgrund
Skolinspektionen har till Vara kommun för yttrande, såsom närliggande kom- mun, remitterat ansökan från Läckö Educational Production AB om rätt till bidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun fr.o.m. läsåret 2011/12.
Läckö Educational Production AB planerar att starta specialutformade pro- gram med inriktning mot fordons- och transportprogrammet, el- och energi- programmet, VVS- och fastighetsprogrammet, teknikprogrammet, hantverks- programmet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Utbildningen ska följa de nationella styrdokumenten.
Ingen speciell alternativ pedagogik eller metodik presenteras.
Beredning
Skaraborg är rikt på gymnasiala utbildningar, dels många kommunala gymna- sieskolor, dels ett antal fristående gymnasieskolor belägna framför allt i Lidkö- ping och Skövde.
Antal elever i gymnasieåldern minskar drastiskt under de kommande åren. För Vara kommuns del minskar antalet elever i gymnasieåldern med ca 50% under åren 2010-2020. Liknande siffror är aktuella i alla skaraborgska kommuner och det finns redan en stor överetablering av gymnasieutbildningar.
Sammanfattning
Det finns redan nu ett mycket omfattande utbud av gymnasiala utbildningar att tillgå i Lidköping med omnejd.
Antalet elever i gymnasieålder sjunker kraftigt kommande år och kommunerna står inför svåra omstruktureringar av utbildningssidan.
De interkommunala ersättningarna är en stor utgiftspost för kommunerna.
_________
AU § 65 Dnr 2010.14 805
Kulturstipendium 2010
Beslut
Joaqim Lewerin, St Levene utses till kulturstipendiat 2010 med motiveringen:
Joaqim Lewerin har musicerat i Vara sedan barndomen. Via Vara kommuns kulturskola, Music and Production i Skara har han studerat 1,5 år på Liverpool Institute of Performing Arts i England. Joaqim komponerar även egna låtar och har deltagit i konserter bl.a. i Vara Konserthus. Målmedvetet siktar han nu på fortsatta studier i Liverpool och sedan Musikhögskolan i London för att nå sitt mål som framgångsrik musiker.
_________
Bakgrund
Totalt har sex ansökningar/förslag inkommit till 2010 års kulturstipendium.
Arbetsutskottet går igenom och diskuterar de olika ansökningarna.
Stipendiet är avsett att utdelas till personer, som i sin konstnärliga verksamhet visat betydande förmåga eller lovande förutsättningar och som med ekono- miskt stöd kan beredas arbetsro för nyskapande gärning eller annan möjlighet till vidareutveckling inom sitt arbetsområde.
Stipendiet kan även ges för att uppmuntra ungdomar till fortsatt verksamhet.
Stipendiet kan endast tilldelas person som är bosatt i Vara kommun eller har anknytning till kommunen.
Stipendiet på 10.000 kr utdelas på Sveriges Nationaldag den 6 juni _________
AU § 66 Dnr 2010.15 805
Fritidsstipendium 2010
Beslut
Elisabeth Kållberg, St Levene utses till fritidsstipendiat 2010 med motivering- en:
Elisabeth Kållberg, erhåller årets fritidsstipendie för sitt mångåriga, ideella le- darskap i Levenebygdens Ridklubb. Elisabeth har utvecklat både ridskoleverk- samheten och tävlingsverksamheten. Som ridinstruktör är Elisabeth samtidigt fritidsledare, socialarbetare, sjukvårdare och djurskötare – stöttar, tröstar, gläds när någon lyckas, sätter gränser och sätter både människor och hästar i första hand – egenskaper som stärker sammanhållningen och får medlemmarna i klubben att alltid känna sig välkomna.
_________
Bakgrund
Totalt har fem ansökningar/förslag inkommit till 2010 års fritidsstipendium.
Arbetsutskottet går igenom och diskuterar de olika ansökningarna.
Stipendiet kan tilldelas ledare i föreningslivet som gjort en mångårig uppoff- rande insats för att främja föreningslivets utveckling eller till en mycket fram- gångsrik, lovande idrottsungdom. Stipendiet utbetalas som bidrag för utbild- ning, vidareutveckling eller som belöning.
Stipendiet kan endast tilldelas person som är bosatt i Vara kommun eller har anknytning till kommunen.
Stipendiet på 10.000 kr utdelas på Sveriges Nationaldag den 6 juni _________
Redovisning av delegeringsbeslut
Beslut
Bildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut.
_________
Bakgrund
Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:
Beslut Delegat
AU § 64, 69 Arbetsutskottet
DB 109-113 Bildningschefen
DB 114-118 Specialpedagog
_________
Anmälningsärenden
Meddelas och läggs till handlingarna:
AU § 55 Ansökan om bidrag till byggnation av konstgräsplan IFK Em- tunga
AU § 67 Anmälan AU § 68 Information
_________
AU § 57
Mall för Likabehandlingsplan
Beslut
1. Bildningsnämnden fastställer mall för Likabehandlingsplan. Bilaga 2. Redovisning av skolornas likabehandlingsplaner görs regelbundet till
nämnden när kartläggning skett, tillsammans med redovisning av antalet incidenter.
_________
Bakgrund
Verksamheterna har sedan tidigare i uppdrag att arbeta för en miljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 har bestämmelserna ändrats något. Likabehandlingsarbetet regleras av två lagar istället för en och det finns två nya diskrimineringsgrunder. Men verk- samheternas fokus är detsamma – att arbeta för barns och elevers lika rättighe- ter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande be- handling.
Enligt lag är det skolans huvudman, det vill säga kommunen, som ansvarar för att verksamheter som regleras i skollagen genomför arbetet med att ta fram planer, så kallade likabehandlingsplaner, vilka beskriver arbetet med att efterle- va lagkrav. Varje rektor har i sin tur ansvar för att arbetet genomförs på respek- tive enhet och i samarbete mellan barn/elever och deras vårdnadshavare, samt personal.
Beredning
Utvecklingsledare Maria Mjörnestrand och jurist/utredare Maria Westh redovi- sar förslaget till mall för Likabehandlingsplan. Mallen har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av tre rektorer samt utvecklingsledaren och ju-
rist/utredare.
_________
Bildningsnämndens behandling
Jurist/utredare Maria Westh redovisar varför man skall ha en likabehandlings- plan. Ett främjande arbete, förebyggande och förhindrande, kartläggning, utre- da, vidta åtgärder. Mallen är en miniminivå av vad som skall finnas med i enhe- ternas planer.
rapportering av frånvaro. Den frånvaroplan som finns idag kommer att revide- ras.
_________
Information
Bildningschefen lämnar följande information:
Brukarundersökning grundskolan Öppna jämförelser
Arentorp- arbetsmiljö
Ordföranden lämnar följande information:
Störa langning och minska ungdomsfylla. Arbete inför skolavslutningar.
Diskussion med Vara SK och IFK Emtunga om konstgräsplan Teknikcollegegranskning
_________
Övrigt
Sponsring i skolan
Ett företag i Vara har anmält att de vill sponsra arbetet mot mobbing på Park- skolan. Organisationen Friends tas in. Ingen motprestation krävs mer än att det talas om att det är Våra älskade barn som står bakom. Våra älskade barn finns idag inte registrerat som en organisation.
Diskussioner med företaget fortsätter om att ta emot gåvan.
Beslut
Bildningsnämnden delegerar till arbetsutskottet att fatta beslut.
_________
Frågor
Anders Ekdén ställer frågor angående nedläggning av handelsprogrammet och konstinstallationer vid järnvägsstationen.
Frågorna besvaras av bildningschefen.
_________
Kolumn nr: (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) BUDGET REDOVISNING BUDGETUTFALL PROGNOS HELÅR
RESULTATENHETER Total Bokfört Justering av Totalt Återstår Utfall i Utfall i Utfall i ö-/u- ö-/u-
budget t o m bokf./ej bokf. bokfört tkr % tkr % skott skott
2010 april t o m april jan-april maj-dec jan-april jan-dec jan-dec i tkr
Bildningsnämnden Intäkter 0 0 0 0 0
Kostnader 890 257 257 633 890
Netto 890 257 0 257 633 29% 890 100% u 0
Bildningsförvaltningen Intäkter -16 209 -7 504 645 -6 859 -9 351 -19 790
Kostnader 36 372 10 618 734 11 352 25 020 38 243
Netto 20 163 3 115 1 379 4 494 15 669 22% 18 453 92% ö 1 710
Skolskjutsar Intäkter -250 0 -83 -83 -167 -250
Kostnader 12 508 4 727 -193 4 534 7 974 12 508
Netto 12 258 4 727 -276 4 451 7 807 36% 12 258 100% u 0
Elevhälsan Intäkter -1 835 -296 -296 -1 539 -1 872
Kostnader 15 125 4 505 4 505 10 620 15 617
Netto 13 290 4 209 0 4 209 9 081 32% 13 745 103% u -455
Skolmåltider Intäkter 0 0 0 0 0
Kostnader 14 245 4 810 0 4 810 9 435 14 430
Netto 8 072 2 472 0 2 472 5 600 31% 8 022 99% ö 50
Arentorp Intäkter 0 -52 -52 52 0
Kostnader 13 838 4 630 4 630 9 208 13 838
Netto 13 838 4 578 0 4 578 9 260 33% 13 838 100% u 0
Vedum Intäkter -309 -106 -106 -203 -312
Kostnader 15 942 5 421 0 5 421 10 521 15 945
Netto 15 633 5 314 0 5 314 10 319 34% 15 633 100% u 0
Larv-Tråvad Intäkter -35 -21 -21 -14 -35
Kostnader 10 672 3 535 3 535 7 137 10 672
Netto 10 637 3 514 0 3 514 7 123 33% 10 637 100% u 0
Levene Intäkter -12 -15 -15 3 -13
Kostnader 14 689 4 877 4 877 9 812 14 690
Netto 14 677 4 862 0 4 862 9 815 33% 14 677 100% u 0
Jung Intäkter -75 0 0 -75 -75
Kostnader 4 692 1 954 1 954 2 738 4 778
Netto 4 617 1 954 0 1 954 2 663 42% 4 703 102% u -86
Kvänum Intäkter -830 -153 -153 -677 -746
Kostnader 29 074 9 839 9 839 19 236 29 116
Netto 28 244 9 686 0 9 686 18 558 34% 28 370 100% u -126
Västra skolan Intäkter -685 -91 0 -91 -594 -682
Kostnader 19 371 6 096 0 6 096 13 275 19 510
Kostnader 14 215 4 994 4 994 9 221 13 542
Netto 13 377 4 788 0 4 788 8 589 36% 12 916 97% ö 461
Gymnasieskolan Intäkter -23 266 -12 230 4 168 -8 062 -15 204 -22 756
Kostnader 85 255 27 043 -1 219 25 824 59 431 85 538
Netto 61 989 14 813 2 949 17 762 44 227 29% 62 782 101% u -793
Lärcentrum Intäkter -2 868 -1 578 -1 578 -1 290 -2 868
Kostnader 8 785 2 374 2 374 6 411 8 750
Netto 5 917 796 0 796 5 122 13% 5 882 99% ö 35
Kultur och fritid bidrag Intäkter -393 -182 -182 -211 -451
Kostnader 5 360 1 481 1 481 3 879 5 445
Netto 4 967 1 299 0 1 299 3 668 26% 4 994 101% u -27
Allé- o Nästegårdsbadet Intäkter -2 303 -642 -642 -1 661 -2 268
Kostnader 5 522 1 911 1 911 3 611 5 522
Netto 3 219 1 269 0 1 269 1 950 39% 3 254 101% u -35
Fritidsgårdarna Intäkter -904 -571 -571 -333 -904
Kostnader 3 212 1 161 1 161 2 051 3 212
Netto 2 308 591 0 591 1 718 26% 2 308 100% u 0
Biblioteken Intäkter -599 -182 -182 -417 -636
Kostnader 9 302 3 342 3 342 5 960 9 591
Netto 8 703 3 161 0 3 161 5 542 36% 8 955 103% u -252
Kod Text 2010 prognos prognos ombudget
.35000 Barn- och utbildningsenheten 1 954 2 000 -46
.35002.35005.35008 Alléskolan 60 0 60
.35004 Parkskolan 4 0 4
.35005 Västra skolan/Frejgården 2 0 2
.35008 Arentorp sk/bo 120 0 120
.35009 Levene sk/bo -53 0 -53
.35011 Kvänum sk/bo 1 0 1
.35012 Jung sk/bo 35 0 35
.35014 Tråvad/Larv sk/bo 76 0 76
.35016.35041 Vedum sk/bo 8 0 8
.35021 Gymnasiet 43 0 43
.35031 Kulturskolan 13 0 13
.35500 Skolmåltider 22 0 22
.35600 Gymnastiksalar 0 0 0
.35700 Extra investering datorer 0 0 0
.35400 Slöjd 0 0 0
.35040 Elevhälsan 18 0 18
.35078 Torsgårdens förskola 1 0 1
34006 Fritidsgårdar 36 0 36
34008 Baden -38 0 -38
34030 Biblioteken -49 0 -49
34002 Museum 95 0 95
Summa bruttokostnad 2 348 2 000 348
Summa intäkter 0 0
Nettokostnad 2 348 2 000 348
D R I F T B U D G E T
Kommentarer – Verksamheten
En konsekvens av ett minskat elevunderlag medförde att nämnden i mars be- slutade om en nödvändig anpassning av verksamheten på Lagmansgymnasiet.
Detta innebär att inte Lagmansgymnasiet längre erbjuder Handels- och Admi- nistrationsprogrammet, Hotell- och Restaurangprogrammet samt åtta inrikt- ningar på olika program. Lagmansgymnasiet har inför höstterminen fortfaran- de nyintag på tolv program och satsar på att utveckla arbetssätt genom att bland annats använda en lärplattform och förse de nya eleverna med en bärbar dator som arbetsredskap.
Under slutet av april blev Skaraborg som region och Lagmansgymnasiet som skola, granskade inför certifieringen av teknikcollege. Granskningsrapporten kommer under maj månad och därefter fortsätter arbetet. Teknikcollege på Lagmansgymnasiet kommer att innebära att utbildningarna knyts närmre till det lokala näringslivet, vilket kommer att kvalitetshöja utbildningen och samti- digt förse företagen med kompetent arbetskraft även i framtiden.
På grund av minskat elevunderlag har inför höstterminen 2010, tio lärartjänster och två assistenttjänster sagts upp. Ett varsel inför nu gällande budgetram 2011 på 35 medarbetare kommer att läggas i maj inom bildningsförvaltningen.
Resultatenheterna befarar med neddragningar som sker stora risker att inte kunna tillgodose barn i behov av stöd.
Näp uppföljning: Varje vår, då resultaten på de nationella proven skickats in till förvaltningen, gör utvecklingsledaren en sammanställning och analys av resulta- ten. Efter kontakt med rättande och bedömande lärare vårterminen 2009, framkom att lärare rättar, bedömer och tolkar de nationella proven på olika sätt, vilket gör att likvärdigheten i kommunen inte kan garanteras. Det innebär också att det är svårt att göra en kommunövergripande analys. Inför de natio- nella proven vårterminen 2010 inbjöds lärare till träffar för att diskutera rätt- ning och bedömning, för att ge ett mer tydligt underlag för rektorerna att be- sluta riktlinjer för rättning och bedömning. Detta för att skapa en större likvär- dighet. Vid träffarna diskuterades också hur enheterna analyserar och följer upp sina resultat för att kunna anpassa undervisning efter de behov som pro- ven visar. Uppföljning av nationella prov är också en väsentlig del i de Skol- verksprojekt som pågår i matematik och läsa, skriva, räkna.
Bildningsnämnden har tilldelats 306 000 kr av Skolverket för utvecklingsinsat- ser inom matematik 2010-2011. Målet för utvecklingsinsatsen för projekt ma- tematik är att höja måluppfyllelsen samt att eleverna lämnar grundskolan med goda och bestående kunskaper och förmågor i matematik. Lärare från år 4-6
tilldelats 620 000 kr för 2010. Målet för projektet är att öka måluppfyllelsen och syftet är att pedagogerna skall få djupare kunskaper och insikter om lär- processer och undervisning. I projektet används observation med analyssamtal som metod. Som underlag används resultaten på de nationella proven och den aktuella forskning som finns kring lärande och undervisning. I projekten ”läsa, skriva, räkna” deltar en 1-3 pedagog/enhet.
Båda projekten strävar efter att ge en ”röd tråd” och god progression i under- visningen för eleverna under grundskoletiden. Det är viktigt att verksamheter- na ”hakar i” varandra med goda övergångar och överlämningar mellan verk- samheter.
Bildningsförvaltningen har sökt medel från SIDA för ett partnerskapsutbyte med Srikakulam District i Andra Pradesh, Indien och beviljats 1 000 000 kr för ett tvåårigt projekt med start 2010. Sju matematiklärare från åk 4-gy och ut- vecklingsledaren i Vara deltar för att observera och studera indisk matematik- undervisning, då de har mycket goda resultat i internationella tester. Målet är att omsätta metoder och förhållningssätt till ämnet för att på så sätt öka mål- uppfyllelsen. Åtta indiska matematiklärare deltar för att i Vara studera och dis- kutera samspelet lärare – elev, då de genom bättre relationer med eleverna vill få fler elever att fortsätta i vidareutbildning (50 % avbryter sin utbildning före fjorton års ålder). Projektet innebär två besök i vardera riktningen, lärsamtal kring nya kunskaper och insikter och föreläsningar med Ingrid Dash, som skri- vit en doktorsavhandling om matematikundervisning i Sverige och Indien.
Båda projekten strävar efter att ge en ”röd tråd” och god progression i under- visningen för eleverna under grundskoletiden. Elevernas inflytande över sin egen lärprocess är prioriterade mål i båda projekten. Det är viktigt att verksam- heterna ”hakar i” varandra med goda övergångar och överlämningar mellan verksamheter.
Ombyggnation av Arentorp förskola pågår och skall vara klar hösten 2010.
Levene skolas projektering har påbörjats och skolan beräknas vara klar höst- terminen 2012.
Vid revision av verksamheternas likabehandlingsplaner konstaterades att alla enheter hade en likabehandlingsplan men att kvaliteten varierade samt att det saknades kvalitetssäkring och uppföljningsrutiner för nämnden. En arbets- grupp bestående av jurist, rektorer och utvecklingsledare har under våren tagit fram ett gemensamt ramverk för skol- och förskoleverksamheterna som kom- mer att implementeras tillsammans med den ny framtagna Våld och hot planen under höstterminen 2010.
Bildningsförvaltningen har sökt och tilldelats projektmedel från Smedjan (fi- nansieras bl a av SKL och KK-stiftelsen) för ett kreativitetsprojekt där syftet är att utveckla lärares kreativa tänkande för att kunna skapa lärandemiljöer som är tillåtande, vilket är en av förutsättningarna för att kunna utveckla en egen inre drivkraft
bakgrund inför höstterminen 2010. Arbetet med att tillse den lagstadgade rät- ten till modersmålsundervisning (mer än fem elever med samma modersmål inom kommunen) pågår och tillses så fort behörig lärare i språk rekryterats.
Kostnaderna för verksamheten under höstterminen täcks av de extra medel som tillfördes nämnden för 2010.
Efter avslutad upphandling beslutades att det mest ekonomiska alternativet vad gäller skolskjutsar är att lägga ut samtliga turer på entreprenad och inte ha nå- gon av denna verksamhet i kommunal regi.
Kommentarer – Verksamhetens intäkter och kostnader
Bildningsnämnden visar totalt på ett överskott på 155 tkr. Första avstämningen av barn/elevantal visar att nämnden ska erhålla ca 1 700 tkr från den centrala resursfördelningen, detta är medräknat i prognosen. Nämnden har påförts en extra hyresdebitering pga den kalla vintern med 450 tkr. I prognosen förutsätts att internhyrorna inte kommer att justeras ytterligare.
Elevhälsan visar ett underskott på –455 tkr. Det är stöd till elever med extraordinära svårigheter som ökar. Behovet av utökade resurser till barn med diagnosen autism har ökat och en verksamhet för detta håller på att byggas upp. Elevhälsan tar av sitt överskott för att täcka underskottet.
Skolmåltider visar på ett underskott på –185 tkr då de medel som fanns budgeterade inte räckte när skolmåltider meddelade sin kostnadsram.
Gymnasiet visar på ett underskott på –793 tkr. Det är främst de interkommunala kostnaderna som är svåra att förutsäga i dagsläget. Just nu pågår en omvalsperiod och inte förrän i augusti blir det klart hur många elever som tillkommer eller beger sig till andra utbildningar i andra kommuner.
Uppsagd personal har 6-12 månaders uppsägning vilket medför att effekten av uppsägningar drö- jer.
Baden visar en minskning av sina intäkter på ca 35 tkr. Detta beror på färre badande och mindre reklamskyltsintäkter.
Biblioteket visar ett underskott på –252 tkr. Underskottet beror främst på ökade datakostnader som man inte kunnat göra något åt.
Kommentarer – Investeringar
Förvaltningen håller på att införa en ny modell för fördelning av medel till in- ventarier och detta är i skrivande stund inte riktigt klart. Mycket av årets inven- tariemedel går till möbler för att inreda ny förskoleavdelning i Levene och ny förskola i Arentorp. Reinvesteringar i våra idrottshallar måste göras för ca 150 tkr. Det är inventarier som fått anmärkning i den årliga besiktningskontrollen som måste bytas ut. I syslöjden kommer symaskiner att bytas ut.
Likabehandlingsplan för
– Ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mot barn/elever i alla verksamheter.
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Alla barn/elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Alla barn/elever har rätt att vistas i verksamheten utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Planen antagen och upprättad den Planen senast reviderad den
1.1. Bakgrund ...2
1.2 Relevanta styrdokument ...2
1.3 Definitioner och begrepp ...3
1.3.1. Direkt diskriminering...3
1.3.2 Indirekt diskriminering...3
1.3.3 Trakasserier och kränkande behandling ...3
1.3.4 Diskrimineringsgrunderna ...3
1.4 Värdegrund...4
2. KARTLÄGGNING AV SITUATIONEN PÅ verksamhetens NAMN ...5
2.1 Kartläggning; beskriv metod, hur eleverna gjorts delaktiga ...5
2.2 Nulägesanalys av resultatet av kartläggningen...5
2.3 Utsatta platser/miljöer/aktiviteter...5
2.4 Sammanställning (statistik) över antal inträffade incidenter av kränkningar, trakasserier och diskriminering under föregående läsår...5
2.5 Särskild riskbild...6
2.5 Kompetensutvecklingsbehov ...6
3. MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET ...7
3.1 Mål...7
3.2 Åtgärder ...7
4. FRÄMJANDE ARBETE...8
5. FÖREBYGGANDE ARBETE...9
6. ÅTGÄRDANDE ARBETE VID UPPKOMST AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING...10
7. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH DOKUMENTATION ...11
7.1 Rutiner för uppföljning och utvärdering av främjande och förebyggande arbete under året ...11
7.2 Rutiner för uppföljning och utvärdering av uppkomna, utredda ärenden ...11
7.3 Rutiner för dokumentation av arbetet...11
8. DELAKTIGHET, ANSVAR OCH KVALITETSSÄKRING
..128.1 Rutiner för information om likabehandlingsplanen och arbetet enligt den ...12
8.1.1 Till elever/barn...12
8.1.5 Till Bildningsnämnden och förvaltning ...12
8.2 Beskrivning av ansvarsfördelningen ...12
8.3 Kvalitetssäkring ...12
9. REDOVISNING OCH RESULTAT AV FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE ARBETE ...14
9.1 Främjande:...14
9.2 Förebyggande:...14
9.3 Åtgärdande: ...14
10. KONTAKTUPPGIFTER ...14
1.1. Bakgrund
Verksamheterna har sedan tidigare i uppdrag att arbeta för en miljö som är fri från diskriminering, tra- kasserier och kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009
har bestämmelserna ändrats något. Likabehandlingsarbetet regleras av två lagar
istället för en och det finns två nya diskrimineringsgrunder. Men verksamheternas fokus är detsamma – att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Enligt lag är det skolans huvudman, det vill säga kommunen, som ansvarar för att verksamheter som regleras i skollagen genomför arbetet med att ta fram planer, så kallade likabehandlingsplaner, vilka beskriver arbetet med att efterleva lagkrav.
Varje rektor har i sin tur ansvar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan barn/elever och deras vårdnadshavare, samt personal.
Underlag till det arbete som gjorts, liksom underlag och stöd till enhetens fortsatta arbete, kommer från skolverket och skolinspektionen och återfinns på:
http://www.skolverket.se/sb/d/150
Gör en fritextsökning på likabehandling och använd följande tre publikationer.
1. Förebygga diskriminering - främja likabehandling i skolan 2. Förebygga diskriminering - främja likabehandling i förskolan
3. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
För det fortsatta arbetet hänvisas särskilt till checklistan på s. 38-39 i handledningen för skola och s. 34-35 i handledningen för förskola.
1.2 Relevanta styrdokument
SKOLLAGEN 14a kap. och DISKRIMINERINGSLAGEN:
Bestämmelserna i dessa båda lagar tjänar ett gemensamt syfte:
Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta genom att lagarna uttrycker ett direkt förbud mot diskriminering och kränkande behandling och att de uppställer krav på att verksamheterna ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättig- heter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Utöver kravet på förebyggande arbete så stadgas också en skyldighet för huvudmannen att utreda och åtgärda om trakas-
1.3 Definitioner och begrepp
1.3.1. Direkt diskriminering
När ett barn/elev blir sämre behandlad än vad ett annat barn/elev blir i en liknande situation, och det har samband med kön, etnicitet eller religion, med sexuella läggning eller ett funktionshinder.
1.3.2 Indirekt diskriminering
Kan t.ex. vara när det finns regler som verkar vara rättvisa men som egentligen drabbar några elever hårdare än andra. Exemplevis när alla elever serveras samma mat så diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Indirekt diskriminering kan också innefatta då en elev blir illa behandlad p.g.a. en närståendes sexuella läggning eller tillhörighet till någon annan av diskrimineringsgrunderna.
1.3.3 Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar, och inte får avfär- das.
• Trakasserier och kränkande behandling kan vara
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities).
Skillnaden mellan trakasserier och kränkningar är att trakasserier har samband med någon av diskrimi- neringsgrunderna.
• Funktionshinder (När ett barn/elev blir orättvist behandlat på grund av en varaktig fysisk, psy- kisk eller begåvningsmässig begränsning. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks så lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.)
• Sexuell läggning (När ett barn/elev blir illa behandlat på grund av sin sexuella läggning: hetero-, bi- eller homosexualitet.)
• Könsöverskridande identitet eller uttryck ( När barn/elev blir illa behandlad pga. hur de bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck t.ex. om en kille sminkar sig.)
• Ålder ( När barn/elev särbehandlas pga. ålder t.ex. barn/elev retas för att han/hon är äldre eller yngre än gruppen.)
1.4 Värdegrund
Här beskrivs verksamhetens definition av värdegrund. Respektive verksamhet väljer sin modell för pre- sentationen.
Värdegrunden skall tas fram i samarbete med barn/elever.
NEN PÅ verksamhetens NAMN
Kan exempelvis ske med planerade samtal och enkäter (SKOP m fl) enligt Skolinspektionens handled- ning sid. 27.
2.1 Kartläggning; beskriv metod, hur eleverna gjorts delaktiga
2.2 Nulägesanalys av resultatet av kartlägg- ningen
2.3 Utsatta platser/miljöer/aktiviteter
Elever/barn/personal ska medverka vid framtagandet av en kartläggningslista.
Hur ser det ut hos oss?
Utsatta platser Utsatta aktiviteter Utsatta tider
2.4 Sammanställning (statistik) över antal in- träffade incidenter av kränkningar, trakasserier och diskriminering under föregående läsår.
Ge en kort beskrivning av varje incident, väldigt allmänt hållet. Kom ihåg att det är barnets/elevens
Här redovisar verksamheten om det finns en viss typ av kränkning är mer trolig och frekvent än andra på enheten. Kanske finns grupper av elever som är särskilt utsatta.
2.5 Kompetensutvecklingsbehov
Här redovisar verksamheten om det finns ett behov av utökad kompetens på något område relaterat till arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
BEHANDLINGSARBETET
Med nulägesanalysen som utgångspunkt kan man formulera ett antal tydliga mål för att motverka dis- kriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Målen och åtgärderna skall vara konkreta, realistiska, utvärderingsbara, mätbara och tidsbestämda. Befintlig handlingsplansmall kan an- vändas i arbetet.
3.1 Mål
Vi vill att:
3.2 Åtgärder
Beskriv åtgärder för att uppfylla målen. Ange dessutom vem som är ansvarig för respektive åtgärd.
Detta läsår skall vi:
Det målinriktade arbetet bör
• utgå ifrån det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättig- heter, likabehandling och trygghet.
• bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet.
• baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö.
• ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer, samt
• omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
(Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2009)
Beskriv det löpande arbetet med främjande åtgärder och ange vem som ansvarar för respektive åtgärd.
• regelbundet genomföra kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbets- sätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekoms- ten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet, samt
• planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp.
(Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2009)
Arbetet har sin utgångspunkt i riskbilden som upptäckts i kartläggningen
Beskriv det löpande arbetet med förebyggande åtgärder och ange vem som ansvarar för respektive åt- gärd. Samtliga diskrimineringsgrunder ska beröras.
KASSERIER ELLER KRÄNKANDE BE- HANDLING
I arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda förekomster av diskriminering, trakasserier och kränkan- de behandling bör man:
• Organisera verksamheten så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande be- handling. Viktigt är också att ledning och personal är särskilt uppmärksamma på om barn och elever upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.
• Se till att barn och elever samt deras vårdnadshavare får information om hur de bör rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
• Tänka på att personalen bör ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och elever befinner sig.
• Tänka på att det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
• Se till att ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn är tydlig.
• Vara noga med att en utredning allsidigt belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till detta samt att den omfattar både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som bli- vit utsatt för den. (Vid utredning av akuta fall använd utredningsblanketten som finns under ”blanketter”
på bildningsförvaltningen på intranätet!)
• Tänka på att utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling.
• I varje enskilt fall göra en bedömning av om anmälan ska göras till andra myndigheter.
(Sammanfattat ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2009)
6.1 Beskrivning av rutiner och arbetsgång
Både akuta och långsiktiga åtgärder skall finnas beskrivna. Kommunicera med eleverna hur ni tänker runt detta.
Vad gör jag som elev?
Vad gör jag som vuxen?
OCH DOKUMENTATION
7.1 Rutiner för uppföljning och utvärdering av främjande och förebyggande arbete under året
Uppföljning och utvärdering skall göras minst en gång per termin. Rutiner, mätinstrument osv. fastställs av varje enhet och skall redogöras nedan:
7.2 Rutiner för uppföljning och utvärdering av uppkomna, utredda ärenden
Ta in uppföljningstidpunkter m.m. från Hot- och våldsplanen
7.3 Rutiner för dokumentation av arbetet
Blanketten ”Utredning i ärende gällande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling”
ska användas i samtliga fall av uppkomna situationer (finns på intranätet under bildningsförvaltningen,
”blanketter”). Den ifyllda blanketten ska sparas på enheten, tillsammans med övrig dokumentation som man bestämt ska göras i samband med varje fall. All dokumentation som gjorts i samband med utred- ning av ärendet (även minnesanteckningar, protokoll från elevvårdskonferens, m.m.) skall sparas till- sammans med blanketten. Åtgärder skall vidtas för att förhindra spridning av denna dokumentation.
Dokumentationen skall arkiveras på respektive enhet och sparas tills fem år efter att eleven avslutat sin skolgång (lämnat gymnasiet). (Jfr åtgärdsprogram – bevara 5, 15, 25?)
Dokumentation av löpande arbete med främjande och förebyggande arbete redovisas under kapitel 9 i likabehandlingsplanen. I den mån främjande och/eller förebyggande arbete sker till följd av uppkomna akuta situationer skall dokumentation av detta arbete sparas tillsammans med blanketten enligt ovan.
8.1 Rutiner för information om likabehand- lingsplanen och arbetet enligt den
8.1.1 Till elever/barn
8.1.2 Till vårdnadshavare
8.1.3 Till personal
8.1.4 Till nya elever/föräldrar och nyanställd personal
8.1.5 Till VFU-studenter/praktikanter/vikarier
8.1.5 Till Bildningsnämnden och förvaltning
8.2 Beskrivning av ansvarsfördelningen
Rektor är ytterst ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs. Ansvaret för genomförandet av planens olika delar delas upp på personalen. Om personal misstänks för kränk- ning av en elev ska närmsta chef ansvara för utredningen.
8.3 Kvalitetssäkring
Resultat och analys av likabehandlingsarbetet ska tas upp i den årliga kvalitetsredovisningen.
ÅTGÄRDANDE ARBETE
9.1 Främjande:
Mål Åtgärd Måluppfyllelse
9.2 Förebyggande:
Mål Åtgärd Måluppfyllelse
9.3 Åtgärdande:
Mål Åtgärd Måluppfyllelse
10. KONTAKTUPPGIFTER
Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs. Kontakta ho-
kasserier.
Övriga relevanta kontaktuppgifter till personal på enheten:
Förvaltningschef Nina Schmidt Tel. 0512-318 13
nina.schmidt@vara.se
Tillsynsombud för arbetet med likabehandlingsplaner är:
Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se) Tel. 08-120 20 820
Barn och Elevombudet (www.skolinspektionen.se/beo) Tel. 08-586 080 00
