Abstrakt
Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader.
Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska
rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.
Nyckelord: Aktivitetsvanor, Enkät, Frekvens, Intensitet, Könsskillnader, Åldersskillnader
Fysisk aktivitet efter skoltid
En studie på Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare
Eriksson Andrea
Mittuniversitetet, Östersund Institutionen för hälsovetenskap
Idrottsvetenskap GR (C) Maj 2013
Innehållsförteckning
1. Introduktion………...……….………2
1.1 Fördelar med fysisk aktivitet………..……….3
1.2 Skillnad mellan pojkar och flickor………..………...…3
1.3 Skillnad mellan åldrar……...………...4
2. Syfte och frågeställningar..……….…4
3. Metod……….………..4
3.1 Instrument….………...………....……4
3.2 Genomförande……..………..………..4
3.3 Försökspersoner...……….5
3.4 Databearbetning..………..………..5
3. Etiskt övervägande…...………..……….…….………..…….……..5
4. Resultat………...………5
5. Diskussion………...…..………..9
5.1 Resultatdiskussion……….……..………9
5.2 Metoddiskussion….………..………..………..11
6. Slutsats………...…….………..12
7. Referenser……….13 Bilagor
1. Introduktion
Att vara fysiskt aktiv är en del i ett barns utvecklingsprocess både motoriskt, socialt och personligt. Den spontana aktiviteten har blivit begränsad och minskat då samhället påtagligt förändrats och på de områden som tidigare varit lämpliga för fysisk aktivitet har bostadsbyggen och exempelvis parkeringshus tagit över (Socialstyrelsen & Allmänna förlaget, 1990).
Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur som ökar energiförbrukningen (Caspersen, Powell &
Christenson, 1985) och det finns många studier gjord på barn och fysisk aktivitet kring detta. Olika åldrar, olika varianter av fysisk aktivitet och varierande metoder har använts i studierna. Den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet för barn är minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag med både moderat och hög intensitet (NNR, 2004). Galan et al. (2013) visade att ju oftare moderat-intensiv fysisk aktivitet utövades desto större var sambandet till hälsofördelar så som
egenuppskattad hälsa. Aktiviteterna som utförs kan sannolikt delas upp i kortare intervaller under dagen och bör omfatta olika typer av aktiviteter (WHO 2010).
I början på 2000-talet gjordes en europeisk jämförelse av utrymmet för
idrottsämnet i skolan och då låg Sverige näst sist i statistiken. Detta trots att det finns mycket forskning om att fysisk aktivitet har en positiv effekt på inlärning (Riksidrottsförbundet, 2004). Det är även visat att om tid tas från övriga ämnen och läggs på fysisk aktivitet så försämras ej elevernas resultat. Vänder man på det och tar bort tid från fysisk aktivitet och lägger på andra ämnen ökar ej betygen i de ämnen som fått mer tid (Trudeau & Shepard, 2008). En stor del av ungdomars tillvaro består dock av fritid och därför kan man förvänta att de aktiviteter som utförs på fritiden påverkar hälsan (Statens folkhälsoinstitut, 2009).
Statens folkhälsoinstitut (2010) såg även att mängden träning på fritiden i stort sett varit oförändrad de senaste tio åren. År 2005 redovisade Riksidrottsförbundet att 73 % av 13-20 åringar motionerade på egen hand ex. på gym. Det var en liten ökning mot 1998 då siffran var 70 %. De såg även att promenader ökat betydligt som motionsform. Riksidrottsförbundet visade 2005 att de vanligaste orsakerna
till att man slutade i en idrottsförening var tappat intresse, fått andra intressen och brist på tid. Detta sågs både hos pojkar och flickor.
1.1 Fördelar med fysisk aktivitet
Aktiviteter som innehåller fysisk aktivitet leder till en rad positiva effekter hos barn så som ökad bentäthet, ökad självkänsla och minskad risk för fetma (FYSS, 2008). Detta kan i sin tur leda till mindre skador och sjukdomar i vuxenlivet. Att ha en bred, varierad erfarenhet av fysisk aktivitet i tonåren kan ha en positiv påverkan på utövandet av fysisk aktivitet som äldre (Engström, 2008) då man sett att barn som är fysiskt aktiva oftare även är aktiva som vuxna (Taylor, Blair, Cummings, Wun & Malina, 1999). Sättet man blir introducerad till fysisk aktivitet på kan även ha betydelse för den fysiska aktiviteten som äldre (Taylor et al., 1999). Något man har sett är att ångest, oro och nedstämdhet ökat i Sverige i en hög takt sedan mitten på 1990-talet (Bremberg & Eriksson, 2010). Detta vet man idag kan behandlas, lindras och förebyggas med fysisk aktivitet (Shields, Spink, Chad & Odnokon, 2010; Wiles, Haase, Lawlor, Ness, & Lewis, 2011).
1.2 Skillnad mellan pojkar och flickor
Raustorp, Mattson, Svensson och Ståhle (2006) såg att ökad självkänsla hos flickor var den starkaste indikatorn för att vara fortsatt fysiskt aktiv. Studien visade även att i ålder 15-18 år sågs ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet (antal steg/dag) mellan pojkar och flickor. Detta skiljer sig från andra studier som visar att pojkar är mer aktiva än flickor i alla åldrar (Rowland, 1991; Trost et al., 2002; Statens folkhälsoinstitut, 2011.) En studie på svenska 16-19 åringar visade att pojkar rapporterade en bättre hälsa än flickor (Alricsson, Landstad, Romild &
Werner, 2006) och samma resultat visades även på norska 16–19-åringar
(Alricsson, Landstad, Romild & Gundersen, 2008). Riksidrottsförbundet (2005) redovisade att fotboll var den populäraste idrotten för både pojkar och flickor följt av innebandy för pojkar och ridsport för flickor. Statens folkhälsoinstitut (2011) har gjort undersökningar som visar att den fysiska aktivitetsnivån generellt är något högre hos pojkar än flickor.
1.3 Skillnad mellan åldrar
Riksidrottsförbundet (2005) visade att yngre tonåringar var mer aktiva i
idrottsföreningar än äldre och även Cuenca-García et al. (under tryckning) visade på att yngre tonåringar generellt var mer aktiva än äldre. Kolle, Steene-
Johannessen, Andersen och Anderssen (2010) kunde se att 9-åringar var avsevärt mer fysiskt aktiva än 15-åringar. En studie från USA visade att flickors totala fysiska aktivitetsnivå sjönk med 24 % från grundskolan till gymnasiet
(Wolf, Gortmaker, Cheung, Gray, Herzog & Colditz, 1993). Något som går emot dessa fakta är en studie på pojkar och flickor (ålder 7-12år) av Huppertz et al.
(2012) som visade att antal timmar fysisk aktivitet per vecka ökar med åldern.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att dokumentera flickor och pojkars fysiska aktivitetsvanor efter skoltid i 7:e och 9:e klass i Östersunds kommun.
Frågeställningen var tvådelad: 1, Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickor i fysiska aktivitetsvanor efter skoltid? 2, Kan någon skillnad ses mellan 7:e klassare och 9:e klassare i fysiska aktivitetsvanor efter skoltid?
3. Metod
3.1 Instrument
Enkät med 10st slutna frågor (bilaga 1).
3.2 Genomförande
Enkäten var egendesignad för att passa syfte och frågeställningar. Inspiration till frågornas uppbyggnad togs från Statens folkhälsoinstituts sammanställning om skolbarnshälsovanor (2010). De relevanta frågorna i det frågeformuläret
studerades och modifierades för att passa syfte och frågeställningar. För att få så hög svarfrekvens som möjligt begränsades antalet frågor till 10st då en studie av Ejvegård (2003) har visat att ju fler frågor som ställs desto lägre blir
svarsfrekvensen. En pilotstudie utfördes på en skola i Ånge kommun med 59 deltagare (32st årskurs (åk) 7, 27st åk 9, 23st flickor, 36st pojkar). Mindre korrigeringar så som ordval utfördes för att förtydliga det slutgiltiga frågeformuläret.
3.3 Försökspersoner
Totalt utlämnades 382 enkäter till 7:e och 9:e klassare på sex skolor i Östersunds kommun (bilaga1). Av dessa var 206 korrekt ifyllda. Enkäter som valdes bort var de som hade svar som till exempel visade att eleven var aktiv 0 dagar per vecka i 30 minuter. Fördelningen mellan kön och årskurser presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Totalt antal godkända enkäter och dess fördelning mellan kön och årskurs.
Pojkar Flickor Totalt
Åk 7 43 66 109
Åk 9 48 49 97
Totalt 91 115 206
3.4 Databearbetning
Endast enkäter som var korrekt ifyllda användes i studien. Microsoft Office Excel 2007 användes för sammanställning av data. Statistiken redovisas i procent och/eller antal.
3.5 Etiskt övervägande
Studien var frivillig att medverka i. Eleverna blev informerade att de kunde lämna in enkäten blank om de ej var intresserad att medverka. Enkäterna blev
slumpmässigt numrerade för att anonymiteten skulle säkerställas och ingen personlig information registrerades.
4. Resultat
Majoriteten av hela studiepopulationen (92 %, n=190) ansåg det vara viktigt att vara fysiskt aktiv. Fördelningen mellan årskurserna och könen kan ses i tabell 2.
Tabell 2. Fördelning mellan svarsalternativ i procent på frågan: Anser du att det är viktigt att vara fysiskt aktiv?
Ja Nej Vet ej
Pojkar 88 3 9
Flickor 96 2 2
Åk 7 92 2 6
Åk 9 93 3 4
De flesta eleverna var aktiva 3 eller flera dagar per vecka (77 %, n=158). En skillnad kunde ses mellan årskurserna då 9:e klassare tenderade att vara aktiv fler dagar per vecka än 7:e klassare. Den procentuella skillnaden mellan kön och årskurser presenteras i tabell 3.
Tabell 3. Fördelning mellan svarsalternativ i procent på frågan A: Hur ofta är du fysiskt aktiv efter skoltid? och B: Hur många timmar per vecka är du fysiskt aktiv efter skoltid?
Bland pojkarna ansågs sig störst andel vara fysiskt aktiva på en intensiv nivå (n=37) medan störst andel av flickorna ansåg sig vara fysisk aktiv med blandad intensitet (n=46) (tabell 4).
Tabell 4. Fördelning mellan svarsalternativ i procent på frågan: På vilken intensitet ligger huvudsakligen den fysiska aktivitet du utför?
Lätt Måttlig Intensiv Mycket intensiv Blandat
Pojkar 6 8 45 18 23
Flickor 4 10 36 10 40
Åk 7 3 12 49 9 27
Åk 9 6 6 30 19 39
Endast tre elever redovisade att de aldrig var fysiskt aktiva (en pojke i åk 7, en pojke i åk 9 och en flicka i åk 7). Som anledningen till detta uppgavs att det var
A 0 dagar 1-2 dagar 3-4 dagar 5 eller fler dagar
Pojkar 2 26 32 40
Flickor 1 18 33 48
Åk 7 2 24 38 36
Åk 9 1 20 27 52
B 0 timmar 0,5 timmar 1 timmar 2-3 timmar 4-5 timmar 6 timmar eller fler
Pojkar 2 2 7 26 28 35
Flickor 1 1 8 21 28 41
Åk 7 2 1 9 26 33 29
Åk 9 1 2 5 20 22 50
för långt till lämplig anläggning (n=1) eller att de ej var intresserade av att vara fysiskt aktiva (n=2).
Av de elever som var aktiva 3-4dagar per vecka eller mindre kunde en skillnad ses mellan pojkar och flickor då majoriteten av flickorna (n=60) uppgav brist på tid som främsta orsak till att de inte var mer fysiskt aktiva, tabell 5. Hos pojkarna var tidbrist (n=31) och bristande intresse (n=31) de främsta orsakerna. Hälften av 7:e klassarna uppgav tidsbrist som det främsta hindret till att vara mer fysiskt aktiv (n=55). Detta alternativ var det även störst andel av 9:e klassarna som uppgav (n=34) dock uppgav nästan lika många att bristande intresse var den främsta orsaken (n=29).
Bland samtliga elever var det vanligast att vara fysiskt aktiv både via förening och själv (63%, n=130) vilket visas i tabell 6.
Tabell 5. Fördelning mellan svarsalternativ i procent på frågan: Vilken är den främsta orsaken till varför du inte är mer fysiskt aktiv?
Tabell 6. Fördelning mellan svarsalternativ i procent på frågan: Är du fysiskt aktiv genom en förening eller själv?
Endast förening Båda Bara själv
Pojkar 11 53 36
Flickor 9 71 20
Åk 7 14 60 26
Åk 9 5 59 36
För långt För dyrt Ej intresserad Ej tid Sjuk/skadad
Finns ej i kommunen
Pojkar 8 8 34 34 13 4
Flickor 6 10 20 52 10 2
Åk 7 6 10 24 50 7 3
Åk 9 9 7 30 35 17 2
Promenader var den vanligaste formen av fysisk aktivitet för flickor följt av löpning och dans. För pojkar var det fotboll som hade flest utövare med gymträning/styrketräning på andra plats (figur 1).
I åk 7 hade promenader flest antal utövare följt av fotboll och utförsåkning medens i åk 9 var gymträning/styrketräning vanligast med promenader på andra plats och löpning på tredje (figur 2).
Figur 1. Fördelning mellan pojkar och flickor i olika former av fysisk aktivitet.
Figur 2. Fördelning mellan åk 7 och åk 9 i olika former av fysisk aktivitet.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70
Innebandy Fotboll Hockey Utförsåkning Friidrott Promenader Skridskor Dans Simning Cykling Gymnastik Gym/styrke Gym/pass Spelkonsol Hemma Rullskidor Bandy Längdskidor Ridning Basket Stavgång Yoga Kamsport Löpning Skoter Annat
Antal utövare
Pojkar Flickor
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Innebandy Fotboll Hockey Utförsåkning Friidrott Promenader Skridskor Dans Simning Cykling Gymnastik Gym/styrke Gym/pass Spelkonsol Hemma Rullskidor Bandy Längdskidor Ridning Basket Stavgång Yoga Kamsport Löpning Skoter Annat
Antal utövare
Åk 7 Åk 9
De allra flesta eleverna ansåg sig ha stöd av sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiva (95 %, n=196) och de ansåg inte att det skulle göra någon skillnad om de fick mer stöd från dessa (79 %, n=163) (tabell 7).
Tabell 7. Fördelning mellan svarsalternativ i procent på frågan A: Får du stöd från vänner och föräldrar till att vara fysiskt aktiv? och B: Skulle du vara mer fysisk aktiv om du fick mer stöd?
A Ja Nej
Pojkar 95 5
Flickor 95 5
Åk 7 95 5
Åk 9 95 5
B Ja, om mer
föräldrastöd
Ja, om mer stöd från
vänner
Nej, ingen skillnad
Pojkar 14 10 76
Flickor 11 7 82
Åk 7 11 9 80
Åk 9 16 7 77
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att dokumentera Östersunds kommuns årskurs 7 och 9 elevers fysiska aktivitets vanor efter skoltid. De främsta skillnaderna som visades mellan könen var att flickor tenderar att vara mer fysiskt aktiva än pojkar vad gäller dagar per vecka samt timmar per vecka. Däremot håller pojkarna gärna en högre intensitet på sina aktiviteter medan flickorna ofta håller en blandad intensitet. På frågan om fysisk aktivitet anses vara viktigt svarade åtta procent fler flickor än pojkar att de ansåg det vara viktigt att vara fysiskt aktiv. Skillnaderna mellan årskurserna visar att åk 9 tenderar att vara mer fysiskt aktiv både vad gäller dagar per vecka och timmar per vecka. Även vad gäller intensitetsnivå kunde en liten skillnad ses, majoriteten av 9:e klassarna utförde sina aktiviteter på en mycket hög eller blandad intensitetsnivå medan åk 7 utförde aktiviteterna på en intensiv eller blandad intensitetsnivå.
Resultatet att flickor var mer aktiva än pojkar var oväntat. Tidigare studier har visat att pojkar oftast är mer aktiva än flickor (Trost et al, 2002; Statens
folkhälsoinstitut, 2010). Statens folkhälsoinstitut (2010) visar att andelen pojkar i åk 7 och 9 som är fysiskt aktiva efter skoltid är högre än andelen flickor, detta motsäger resultatet från denna studie som påvisade att flickor var mer fysiskt aktiva än pojkar efter skoltid. Detta skulle kunna förklaras med att flickorna i denna studie redovisade fler aktiviteter med en lägre intensitet vilket gjorde att de redovisade fysisk aktivitet i ett större antal dagar. Då det visade sig i resultatet att pojkar redovisade en högre intensitet på sina aktivitetsvanor kan detta tolkas som att de ej redovisar aktiviteter med lägre intensitet, exempelvis promenader även om de blev informerad att räkna med denna typ av aktivitet.
Både pojkar och flickor verkar förstå att fysisk aktivitet är viktigt. Trots denna kunskap visar resultaten att inte ens hälften av alla elever upp i den
rekommendation som finns för fysisk aktivitet, det vill säga, 60 minuter per dag, måttlig till intensiv aktivitet (NNR, 2004). Eleverna i denna studie uppgav
tidsbrist och bristande intresse som de största orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv. Upplevd tidsbrist kan även ses som skäl hos vuxna att ej vara fysiskt aktiv (Cerin, Leslie, Sugiyama & Owen, 2010). Något som resultatet i denna studie visade var att stöd från föräldrar och vänner var stort och därmed inte en faktor till att ej vara fysiskt aktiv. Sallis, Prochaska och Taylor (2000) har visat att stöd från föräldrar och vänner är variabler som ofta kopplas till barns fysiska
aktivitetsvanor.
Även resultatet att 9:e klassare var mer fysiskt aktiva än 7:e klassare var oväntat.
Majoriteten utav tidigare funna studier (Cuenca-García et al. under tryckning;
Kolle, Steene-Johannessen, Andersen & Anderssen, 2010; Wolf, Gortmaker, Chung, Grey, Herzog & Colditz, 1993) visade att aktivitetsnivån sjunker med stigande ålder medan resultatet från denna studie visade det motsatta. Detta går i linje med Huppertz et al. (2012). Detta kan delvis förklaras av resultatet att i åk 9 har styrketräning på gym ökat med fler än dubbelt så många utövare gentemot åk 7. Att gymträning ökat rent generellt visade även Riksidrottsförbundet (2005).
Många gym har åldersgränser och därav ökar antalet utövare när man blir äldre, även kroppsmedveten ökar desto äldre man blir. Man kan bli mer påverkad av
media och intressen förändras. Intresse för det andra könet kan bli större och på så sätt vill man få fram en yta som är tilltalande vilket kan öka antalet utövare.
Enligt denna studie behåller fotboll sin popularitet som den vanligaste formen av fysisk aktivitet bland pojkarna, vilket stämmer bra överens med vad
Riksidrottsförbundet visade 2005, men hos flickor ses ej samma aktiviteter som i den rapporten. Sju aktiviteter hade fler utövare än vad fotboll hade hos flickor.
Detta kan bero på att Riksidrottsförbundet delade upp aktiviteterna i sin studie mellan aktiviteter utförda via idrottsföreningar eller motion på egen hand. Det skulle vara intressant att se antal medlemmar hos fotbollsklubbarna i kommunen i dessa åldrar och jämföra med de andra årskullarna. Det kan vara så att det är generellt mindre antal flickor i Östersunds kommun som utövar fotboll eller att de slutar vid denna ålder.
Mindre än hälften av eleverna i denna studie når de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet och det indikerar att åtgärder bör tas. Med promenader och löpning som två populära aktiviteter i denna kommun bör man se till omgivningarna.
Märkta löpslingor, fin natur och upplysta slingor på vintern kan skapa motivation och göra att man känner trygghet. Vidare undersökningar för att se om det finns fler förbättringar som är önskvärda skulle med fördel genomföras. Då brist på tid uppgavs som ett klart hinder till att utföra fysisk aktivitet bör man se om mer fysisk aktivitet kan integreras i skolan. Studier har visat att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på inlärning och skolarbete (Ericsson & Karlsson, 2012).
5.2 Metoddiskussion
Man skall vara medveten om att ingen statistisk signifikant skillnad mellan årskurserna eller kön kan påvisas i denna studie då endast deskriptiv statistik redovisats.
Som i alla enkätstudier är det också en risk att de medverkande personerna inte svarar sanningsenligt. Det är en vanlig felkälla som kan vara svår och i många fall omöjlig att avgöra (Carlsson, 1990). Att vara fysiskt aktiv kan ses som en positiv egenskap och detta gör att det fylls i en högre aktivitetsnivå än vad som egentligen
utförs. Eventuellt har barn denna ålder inte heller kunskap om vad fysisk aktivitet kan vara. Många kan anse att det bara är när man utför en idrott.
Utformningen av enkäten bör kontrolleras ytterligare för att minska antalet bortfall. Största problemet låg i fråga 2,5 och 6 (bilaga1). Att skapa a och b
varianter av fråga 2 kan underlätta för förståelsen av frågorna. Ordval och begrepp kan ses över för att missförstånd skall minimeras (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Via en visuell kontroll av de icke godkända enkäterna kunde ingen
gemensam nämnare för vilka som ej fyllt i enkäten korrekt hittas. Lätt att anta kunde annars vara att de var de ungdomarna som ej var intresserad av fysisk aktivitet var de som inte engagerat sig eller läst frågorna ordentligt. Några av eleverna svarade på enkäten före sportlovet och andra efter sportlovet. Om eleverna varit extra aktiva under denna vecka kan upplevelsen av deras generella fysiska aktivitet öka och därav blir svaren ej korrekta i enkäten.
För att få ut djupare fakta och högre svarsfrekvens kunde färre frågeställningar och mer ingående frågor ges på ett fåtal ämnen (Ejvegård, 2003).
Studien skulle även kunna vidareanvändas för att jämföra flickor i åk 7 mot flickor i åk 9 eller pojkar i åk 7 mot flickor i åk 9 etc.
6. Slutsats
Majoriteten av 7:e och 9:e klassarna i denna studie ansåg att det är viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid men trots detta nådde inte alla upp till de
rekommendationerna som finns. I motsats till andra studier tenderade flickor i Östersund att vara mer aktiva än pojkar och aktivitetsnivån ökade med stigande ålder. Tidsbrist och bristande intresse var de två största orsakerna till att
rekommendationerna inte uppnås oavsett att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.
7. Referenser
Alricsson, M., Landstad, B. J., Romild, U., & Werner, S. (2006), Self-related health, physical activity and complaints in Swedish high school students. The Scientific World Journal, 6, 816-826.
Alricsson, M., Landstad, B. J., Romild, U., & Gundersen, K. T. (2008). Physical activity, health, BMI and body complaints in high school students. Minerva Pediatrica, 60, 19-25.
Bremberg, S., & Eriksson, L. (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia Förlag.
Carlsson, B. (1990). Grundläggande forskningsmetodik. För medicin och beteendevetenskap (2 uppl.). Stockholm: Liber Utbildning AB.
Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise and Physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Report, 100, 126-131.
Cerin, E., Leslie, E., Sugiyama, T., & Owen, N. (2010). Perceived barriers to leisure-time physical activity in adults: An ecological perspective. Journal of Physical Activity and Health, 7, 421-459.
Cuenca-García, M., Huybrechts, I., Ruiz, J. R., Ortega, F. B., Ottevaere, C., González-Gross, M., … Castillo, M. J. (under tryckning). Clustering of Multiple Lifestyle Behaviors and Health-related Fitness in European Adolescents. Journal of Nutrition Education and Behavior. doi: 10.1016/j.jneb.2013.02.006.
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Engström, L-M. (2008). Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age-a 38-year follow-up study.
Physical Education and Sport Pedagogy, 13, 319-343.
Ericsson, I., & Karlsson, K. (2012). Motor skills and school performance in children with daily physical education in school - a 9-year intervention study.
Scandinavian Journal of Medecine & Science in Sports. doi: 10.1111/j.1600- 0838.2012.01458.x
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda, forska och rapportera (9 uppl.) Malmö: Liber AB.
FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Statens folkhälsoinstitut 2008:4
Galán, I., Boix, R., Medrano, M. J., Ramos, P., Rivera, F., Pastor-Barriuso, R., &
Moreno, C. (2013). Physical activity and self-reported health status among adolescents: a cross-sectional population-based study.BMJ Open. 3.
Huppertz, C., Bartels, M., Van Beijsterveldt, E. C., Boomsma, D. I., Hudziak, J.,
& De Geus, J. E. (2012). Effect of shared environmental factors on exercise behaviors from age 7 to 12 years. Medecine and Sience in Sports and Exercise, 44, 2025-2032.
Kolle, E., Steene-Johannessen, J., Andersen, L. B., & Anderssen, S. A. (2010).
Objectively assessed physical activity and aerobic fitness in a population-based sample of Norwegian 9- and 15-year-olds. Scandinavian Journal of Medicine &
Science in Sports, 20, 41-47.
NNR. Nordic Nutrition Recommendations. (2004). Integrating nutritional and physical activity. 4. Uppl. Rapport 2004:013. Köpenhamn: Nordiska Rådet.
Raustorp, A., Mattson, E., Svensson, K.., & Ståhle, A. (2006). Physical activity, body composition and physical self-esteem: a 3-year follow-up study among adolescents in Sweden. Scandinavian journal of Medicine & Science in Sports, 16, 258-266.
Riksidrottsförbundet. (2004). Fakta och argument. Varför fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomar. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet. (2005). Ungdomars tävlings- och motionsvanor. FoU- rapport 2005:6. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Rowland, TW. (1991). Effects of obesity on aerobic fitness in adolescent females.
American Journal of Diseases of Children, 145, 764-768.
Sallis, J. F.,Prochaska, J. J., & Taylor, W. C. (2000). A review of correlates of physical activity of children and adolescents. Medicine and Science in Sports and Exercise, 32, 963–975.
Shields, C., Spink, K., Chad, K., & Odnokon, P. (2010). The confidence to get going: The moderating effects of depressive symptoms on the self-efficacy- activity relationship among youth and adolescents. Psychology and Health, 25, 43-53.
Socialstyrelsen, & Allmänna förlaget. (1990). Kost, Aktivitet och Hälsa hos barn och ungdom. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Fritidsaktiviteter bland unga – hälsoeffekter.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Skolbarns hälsovanor 2009/2010. Mat och fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning. A2011:06. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Taylor, W. C., Blair, S. N., Cummings, S. S., Wun, C. C., & Malina, R. M.
(1999). Childhood and adolescent physical activity patterns and adult physical activity. Medicine and Science in Sports and Exercise, 31, 118-123.
Trost, S. G., Pate, R. R., Sallis, J. F., Freedson, P. S., Taylor, W. C., Dowda, M.,
& Sirard, J. (2002). Age and gender differences in objectively measured physical activity in youth. Medicine and Science in Sports and Exercise, 34, 350-355.
Trudeau, F., & Shepard, R. J. (2008). Physical education, school physical activity, school sports and academic performance. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 5, 10.
Wiles, N., Haase, A., Lawlor, D., Ness, A., & Lewis, G. (2011). Physical activity and depression in adolescents: Cross sectional findings from the ALSPAC cohort. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 47, 1023-1033.
Wolf, A. M., Gortmaker, S. L., Cheung, L., Gray, H. M., Herzog, D. B., &
Colditz, G. A. (1993). Activity, inactivity, and obesity: racial, ethnic, and age differences among schoolgirls. American Journal of Public Health, 83, 1625- 1627.
World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization.
Bilaga 1.
Institutionen för hälsovetenskap Idrottsvetenskapliga programmet
Bakgrund
Är du flicka eller pojke?
Flicka
Pojke
Vilken årskurs går du i?
Åk 7
Åk 9
Fysisk aktivitet
Frågorna gäller endast fysisk aktivitet utförd efter skoltid, exempelvis kvällar och helger.
Fysisk aktivitet är all aktivitet som får ditt hjärta att slå snabbare och som gör dig andfådd.
Fysisk aktivitet kan man hålla på med i idrottssammanhang, när man leker med kamrater eller då man går till/från skolan.
Några exempel på fysisk aktivitet är att springa, gå snabba promenader, åka skridskor eller rullskridskor, simma, spela fotboll, cykla eller dansa (definition från Statens folkhälsoinstitut).
Sätt ett kryss i rutan som stämmer bäst in för dig, i fråga 8 och 10 kan flera alternativ kryssas för.
1,
Anser du att det är viktigt att vara fysiskt aktiv?
Ja
Nej
Vet ej
2,
Hur ofta är du fysik aktiv efter skoltid?
0 dagar/per vecka
1-2dagar/per vecka
3-4dagar/per vecka
5 eller fler dagar/per vecka
3,
Hur många timmar per vecka är du fysiskt aktiv efter skoltid?
0 timmar
ca halvtimme
ca 1 timme
ca 2-3 timmar
ca 4-5 timmar
ca 6 timmar eller mer 4,
På vilken intensitet ligger huvudsakligen den fysiska aktiviteten du utför?
Lätt (promenad)
Måttlig (rask promenad)
Intensiv (du har hög puls blir andfådd och svettigt)
Mycket intensiv (du har hög puls och blir mycket andfådd och svettig)
Blandning av ovanstående alternativ
5,
Om ditt svar var 0 dagar/v och 0h/v, vilken är den främsta orsaken till att du inte är fysiskt aktiv?
För långt till lämplig anläggning
För dyrt med den aktivitet jag är intresserad av
Jag är ej intresserad av att vara fysiskt
aktiv
Jag har ej tid till att vara fysisk aktiv
Jag är sjuk/skadad
Den aktivitet jag är intresserad av finns
ej i Östersunds kommun
6,
Om ditt svar var 3-4 dagar/v och/eller 2- 3h/v eller mindre, vilken är den främsta orsaken till att du inte är mer fysiskt aktiv?
För långt till lämplig anläggning
För dyrt med den aktivitet jag är intresserad av
Jag är ej intresserad av att vara fysiskt
aktiv
Jag har ej tid till att vara fysisk aktiv
Jag är sjuk/skadad
Den aktivitet jag är intresserad av finns
ej i Östersunds kommun 7,
Om du svarat att du är fysiskt aktiv efter skoltid, är du det genom en förening?
(om du ej är fysiskt aktiv hoppar du över denna fråga och går vidare i formuläret)
Endast via en förening
Både via förening och själv
Jag är bara aktiv själv 8,
Om du svarat att du är fysiskt aktiv efter skoltid, vilken/vilka aktivitet ägnar du dig åt?
(om du ej är fysiskt aktiv hoppar du över denna fråga och går vidare i formuläret)
Innebandy Rullskidor
Fotboll Bandy
Hockey Längdskidor
Utförsåkning Ridning
Friidrott Basket
Promenader Stavgång
Skridskor Yoga
Dans Kampsport
Simning Löpning
Cykling Skoterkörning
Gymnastik
Gymträning (styrketräning)
Gymträning (olika former av pass)
Träning med spelkonsol ex. Wii el PS
Träning hemma med redskap som vikter, gåband etc.
Annan träning ………..
9,
Anser du att dina föräldrar och vänner ger dig stöd i att vara fysiskt aktiv?
Ja
Nej 10,
Skulle du vara mer fysiskt aktiv om du fick mer stöd av vänner, föräldrar etc.?
Ja om mina föräldrar gav mig mer stöd
Ja om mina vänner gav mig mer stöd
Nej det skulle inte göra någon skillnad
Bilaga 2.
Institutionen för hälsovetenskap Idrottsvetenskapliga programmet
Fysisk aktivitet ger barn och ungdomar många positiva effekter. Minskad övervikt, ökad koncentrationsförmåga och bättre benhälsa är några av dessa hälsoeffekter.
Jag är student som läser sista terminen på idrottsvetenskapliga programmet,
Mittuniversitetet och ska under våren skriva en c-uppsats om fysisk aktivitet och skulle vilja undersöka ungdomar i årskurs 7 och 9 i Östersunds kommuns angående fysiska aktivitetsvanor efter skoltid.
Detta skall göras i form av en enkätundersökning där syftet är att undersöka hur ofta (dagar och timmar) högstadieeleverna är aktiva, i vilken form och intensitet aktiviteten utförs samt vilken orsak/er till att vissa väljer att vara aktiv respektive inaktiv.
Resultatet från denna enkätundersökning kommer att sammanställas och naturligtvis kommer medverkande skolor att få ta del av den och kan även användas ur hälsosynpunkt för kommunen. Att se hur ungdomarnas fysiska aktivitet i Östersunds kommun är jämfört mot andra kommuner och vart tid och pengar bör läggas för att utveckla och stötta ungdomarnas fysiska aktivitets vanor i framtiden.
Medverkan är frivillig men era svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat. De uppgifter som lämnas hanteras konfidentiellt. Resultaten redovisas i form av tabeller och diagram på gruppnivå där ingen enskild persons svar kan utläsas.
Enkäten lämnas ut och tas omhand direkt på plats.
Har du några frågor rörande enkäten eller undersökningen i övrigt, kontakta ansvarig nedan:
Andrea Eriksson
Idrottsvetenskapliga programmet, Mittuniversitetet, Östersund Mobil: 070-024 77 37
e-mail: aner1022@student.miun.se
