Copingstrategier vid långvarig smärta
En litteraturstudie
Copingstrategies for chronic pain
A literature study
Ann-Louis Englund
Mirjam Torstenson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Desirée Burenlind och Helena Simonsson Examinerande lärare: Barbro Renck
SAMMANFATTNING
Titel: Copingstrategier vid långvarig smärta – en litteraturstudie Copingstrategies for chronic pain – a literature study Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Ann-Louis Englund & Mirjam Torstenson Handledare: Desirée Burenlind & Helena Simonsson Sidor: 21 sidor samt bilaga
Nyckelord: Långvarig smärta, copingstrategier, omvårdnad
1. INTRODUKTION ... 4
2.1 Långvarig smärta ... 4
2.2 Påverkan av långvarig smärta ... 4
2.3 Coping och copingstrategier ... 5
2.4 Behov hos personer med långvarig smärta ... 6
2.5 Sjuksköterskans roll ... 6 2.6 Problemformulering ... 7 2.7 Syfte ... 7
3. METOD ... 8
3.1 Databassökning ... 8 3.2 Urval ... 9 3.2.1 Urval 1 ... 9 3.2.2 Urval 2 ... 9 3.2.3 Urval 3 ... 103.3 Databearbetning och analys ... 10
3.4 Forskningsetiska överväganden ... 10
4. RESULTAT ... 11
4.1 Problemfokuserad coping ... 11 4.2 Känslofokuserad coping ... 12 4.3 Meningsfokuserad coping ... 135. DISKUSSION ... 14
5.1 Resultatdiskussion ... 14 5.2 Metoddiskussion ... 15 5.3 Klinisk betydelse ... 165.4 Förslag till fortsatt forskning ... 16
5.5 Slutsats ... 16
1. INTRODUKTION
Smärta är ett vanligt symtom och ett folkhälsoproblem, där långvarig smärta kan medföra påverkan av personens hälsa och funktion vilket kan ge ökat behov av insatser från hälso- och sjukvården (Andersson 2010). Kunskapen om vad som händer i hjärnan vid akut och långvarig smärta har ökat, denna kunskap har inte resulterat i nya läkemedel utan i en ökad förståelse för att alternativa behandlingsmetoder behövs (Magnusson & Mannheimer 2015).
2. BAKGRUND
2.1 Långvarig smärtaInternational Association for the Study of Pain[IASP](2018) beskriver smärta som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada. Werner (2010) förklarar att smärtsystemets ursprungliga uppgift är att varna för begynnande eller aktuell vävnadsskada. Beskrivningen av smärta delas in i olika smärttyper där identifiering av smärtintensitet, bakomliggande faktorer, varaktighet samt uppkomst analyseras. Bakomliggande faktorer delar vidare in smärta i fem typer: fysiologisk smärta där det inte finns någon vävnadsskada, fysiologisk inflammatorisk smärta såsom menstruationssmärta, patologisk inflammatorisk smärta såsom smärta i somatiska eller viscerala strukturer, neuropatisk smärta till exempel vid nervsjukdomar, somatoforma smärttillstånd innefattande bland annat hypokondri. Varaktighet av smärta delas in i akut respektive långvarig smärta, där akut smärta är övergående och avtar efter att vävnadsskadan har läkt. Långvarig smärta beskriver ett tillstånd som kvarstår i mer än tre till sex månader efter förväntad läkningsprocess. Det kan innebära muskuloskeletala smärttillstånd där bland annat artros ingår, huvudvärk som till exempel migrän samt neuropatiska smärttillstånd innefattande smärta från diskbråck eller smärta efter genomgången stroke. En möjlig förklaring till långvarig smärta är att kraftfulla och återkommande nociceptiva signaler (stimulering av smärtreceptorer) kan ge en varaktig påverkan och känslighet i det nociceptiva systemet som inte försvinner då vävnadsskadan läkt, kroppens smärtsystem blir således överaktiverat (Werner 2010). Vad som utvecklar och påverkar långvarig smärta är komplext, långvarig smärta utan en tydlig förklaring till uppkomst är en stor stressor där denna stressor ökar muskelspänningar som därmed underhåller smärtan (Andersson 2010).
Smärta är ytterst en personlig upplevelse där både biologiska, kognitiva samt emotionella faktorer samverkar. En vävnadsskada ger en aktivering av nociceptiva signaler som i sin tur ökar intensiteten av smärtan samt dess utbredning, vidare uppstår psykodynamiska effekter såsom ångest och stress vilket leder till en reaktion hos personen (Werner 2010). Magnusson och Mannheimer (2015) beskriver smärtupplevelsen som en kombination av fysisk påverkan – ”det gör ont” samt en känslomässig upplevelse – lidandet, dessa registreringar sker i olika delar av hjärnan. Smärtbeteende innebär hur smärtupplevelsen uttrycks, både verbalt och med kroppsuttryck (Magnusson & Mannheimer 2015), Werner (2010) menar att det till exempel kan ske genom gråt, suckar, förändrat rörelse- och andningsmönster samt ansiktsuttryck.
2.2 Påverkan av långvarig smärta
Långvarig smärta leder till svårigheter och utmaningar i det dagliga livet där det finns samband mellan den funktionsnedsättning som smärtan ger och hur livskvaliteten påverkas (Nygaard Andersen et al. 2014). Smärthantering beskrivs vara en daglig kamp och kan ge en känsla av ensamhet (Crowe et al. 2017).
värdighetsansträngning, den påtvingade nyorienteringen samt förmedling av upplevelsen att ha långvarig smärta” (SBU 2006, s. 144). Den smärtsamma kroppen handlar om att smärtan leder till fokus på den kroppsdel som gör ont vilket upptar en stor del av personens tankar och därmed energi. Trötthet och påverkan på sömnen kan bli konsekvenser av minskad energi. Att söka efter lindring riktar sig till vad individen själv kan göra för att härda ut men även mot samhällsresurser, exempel på detta kan vara att få egenkontroll, ta hjälp av läkemedel samt betydelsen av att få en diagnos. Värdighetsansträngning innefattar förlust av frihet och värdighet, det inbegriper även hopp eller förtvivlan angående smärtans påverkan på framtiden. Den påtvingade nyorienteringen handlar om att tvingas tänka nytt och fortsätta framåt då konsekvenserna annars blir för svåra. Att förmedla smärtupplevelsen är ett behov, dock tas berättelsen av den upplevelsen inte alltid emot. För att skapa möjlighet till en förståelse av smärtupplevelsen måste den känslomässiga betydelsen tas i beaktning, samt konsekvenserna den medför i personens tillvaro och verklighet (SBU 2006).
Att leva med långvarig smärta rymmer många olika upplevelser, en beskrivning som förekommer är att personer upplever smärtan som osynlig men verklig (Crowe et al. 2016). Smärtan beskrivs som något som inte syns utåt och kan därmed inte heller bevisas för andra, många personer upplever därför en känsla av att inte bli tagna på allvar, även vid kontakt med sjukvården möts de av oförståelse (Crowe et al. 2016). Smärtan upplevs och uttrycks unikt hos varje person, vilket betonar vikten av att se hela människan vid diagnostisering och behandling av långvarig smärta inom hälso- och sjukvården (SBU 2010). De psykosociala konsekvenserna kan ha sin grund långt tillbaka i sjukdomshistorien, vilket gör att val av behandling och omvårdnad måste vara väl genomtänkt för att kvaliteten i det vardagliga livet ska kunna optimeras (Nygaard Andersen et al. 2014).
2.3 Coping och copingstrategier
Lazarus och Folkman (1984) beskriver coping som att konstant förändra kognitiva och beteendemässiga ansträngningar för att kunna hantera yttre eller inre krav som upplevs svåra eller överstiger de befintliga resurserna hos en person. Coping följer inte specifika karaktärsdrag utan är en pågående process som konstant förändras. Tankar och handlingar inom coping är alltid riktade mot en specifik omständighet eller ett förhållande. För att förstå vad coping innebär krävs därför en vetskap om vad för situation en person befinner sig i och försöker hantera. I vissa situationer kommer en person att använda sig av mer än en sorts copingstrategi och i andra situationer av helt andra copingstrategier, detta är en del av coping som en process som ständigt förändras. Vid en förändring i relationen mellan en person och miljön runt omkring, oavsett om förändringen kommer inifrån eller utifrån, sker en värdering och omvärdering av situationen. Omvärderingen kan i sig ge en ökad förståelse för vad som sker, förändra betydelsen av situationen samt hjälpa till i hur personen ska gå vidare, detta beskriver Lazarus och Folkman (1984) som en copingprocess.
Vilka copingstrategier en person faktiskt använder är starkt beroende av de resurser som finns tillgängliga samt eventuella begränsningar som hindrar dem att använda resursen (Lazarus & Folkman 1984). Det räcker inte bara att ha tillgång till flera resurser utan en person måste även hitta skickliga vägar till att använda dem. Exempel på resurser som personer kan ta hjälp av för att hantera krav och svåra situationer kan vara hälsa och energi, problemlösning, sociala förmågor samt ett positivt synsätt (Lazarus & Folkman 1984).
agera. Problemfokuserad coping innehåller strategier som riktar sig mot miljön men även strategier som riktar sig inåt, mot jaget och syftar då till att hjälpa personen att hantera situationen. Känslofokuserad coping omfattar kognitiva strategier riktade till att minska emotionell nöd, eller beteendemässiga strategier riktade till att få tankarna ifrån situationen och det som upplevs jobbigt. Känslofokuserad coping skapar ofta en verklighetsförändring då det inte går att vara medveten om vad som händer samtidigt som fakta förnekas.
Folkman (1997) tog senare fram ett nytt copingområde som benämns meningsfokuserad coping. Gemensamt i detta område är att söka efter en positiv mening och omdefiniera betydelsen av en händelse, här menar Folkman (1997) att vägar för att uppnå positiv mening kan vara genom att använda tro, värderingar och mål.
Lazarus och Folkman (1980) har utvecklat The Ways of Coping, ett mätinstrument med 68 påståenden gällande olika copingstrategier som en person använder sig av vid en specifik och påfrestande situation. Copingstrategierna är av en beteendemässig och kognitiv karaktär och delas sedan in i två kategorier: problemfokuserad och känslofokuserad coping.
2.4 Behov hos personer med långvarig smärta
Bland en del personer finns en motvillighet till att endast använda mediciner som smärtlindring, delvis på grund av medicinernas konsekvenser, rädsla för beroende och att det inte räcker för att lindra smärtan långsiktigt (Budge et al. 2012; Crowe et al. 2017). En del beskriver även oron över att om de tar mediciner varje gång det gör ont så finns det ingenting kvar att ta när smärtan blir värre och de verkligen behöver smärtlindring (Budge et al. 2012). Istället uttrycks en vilja av att vara oberoende och själv kontrollera hur smärtan ska hanteras (Crowe et al. 2017). Att utveckla självförtroende och uthållighet i coping är av stor betydelse för att klara av att hantera smärtan, likaså beskrivs behovet av information och stöd som stort och att stöd kan inhämtas genom hälso- och sjukvården (Crowe et al. 2017). Dwarswaard et al. (2015) skriver om psykosocialt stöd med syfte att stärka de emotionella och psykologiska resurserna som behövs för att hantera en kronisk sjukdom och att det stödet finns att hämta hos vårdpersonal, familj och vänner.
2.5 Sjuksköterskans roll
2.6 Problemformulering
Långvariga smärttillstånd är komplexa och personer som drabbas har ofta ett ökat vårdbehov. Långvarig smärta kan leda till flera stressorer som påverkar personen både fysiskt, psykiskt och socialt, vidare rymmer smärtupplevelsen flera dimensioner och är ytterst individuell. En vanlig uppfattning är att smärtan är verklig för den drabbade och att den är osynlig för omgivningen, vilket kan skapa en rädsla och känsla av att inte bli tagen på allvar. Flera personer uttrycker en önskan att inte enbart vara beroende av mediciner som smärtlindring, utan hitta andra vägar för att hantera smärtan. En möjlig väg för att hantera yttre och inre stressorer är coping, där personer kan använda sig av sina egna resurser för att hantera långvarig smärta. Sjuksköterskan samt övrig vårdpersonal ska i vårdmötet utgå ifrån en personcentrerad omvårdnad där behov och resurser identifieras hos personen. Vidare i vårdmötet kan personer med långvarig smärta behöva stöd i att identifiera sina resurser, vilka strategier de redan använder för att hantera smärtan samt att få guidning i andra möjliga strategier. För att sjuksköterskan ska kunna bistå personer i detta behövs en kunskap kring vilka copingstrategier som finns vid hantering av långvarig smärta.
2.7 Syfte
3. METOD
En viktig del i omvårdnadsforskningen är de resultat som tagits fram genom litteraturstudier, vilka kan leda fram till ny kunskap eller bidra med stöd till redan framtagna teorier och områden. En litteraturstudie som metod innebär att söka, granska och sammanställa befintlig forskning (Forsberg & Wengström 2013).
En tidig del i forskningsprocessen är att utforma en strategi för att kunna ta fram relevant material. Flödesschema som strategi beskriver hur forskningsprocessen går till från val av problemområde till sammanställning av resultat (Polit & Beck 2017).
1. Identifiera problemområde och formulera syfte. 2. Välj sökstrategi och databaser samt identifiera sökord.
3. Sök och identifiera potentiella primärkällor. Dokumentera sökning.
4. Granska artiklar för relevans och lämplighet utifrån syftet. (Irrelevanta och opassande artiklar exkluderas).
5. Läs valda artiklar i sin helhet. 6. Bearbeta information från artiklarna. 7. Granska kritiskt artiklarnas kvalitet.
8. Analysera och samordna information, leta efter teman. 9. Sammanfatta resultat.
Fri översättning av flödesschema enligt Polit och Beck (2017)
3.1 Databassökning
Intresse för valt område ligger till grund för formulering av syfte enligt steg 1 i Polit och Becks (2017) flödesschema. I steg 2 valdes databaserna CINAHL, som har ett fokus på omvårdnad och PsycINFO, som i huvudsak inriktar sig på beteendevetenskap samt psykologi (Karlsson 2012). Utifrån syftet identifierades bärande sökord som i CINAHL headings ledde fram till chronic pain och coping. I PsycINFO blev det sökorden chronic pain och coping behavior genom Thesaurus. Under detta steg valdes även inklusions- och exklusionskriterier.
Artiklar som inkluderades i litteraturstudien svarade mot litteraturstudiens syfte, var vetenskapligt granskade (peer reviewed), publicerade mellan september 2013 och september 2018, innehöll deltagare som var 18 år eller äldre och skrivna på engelska. Review artiklar exkluderades.
Tabell 1. Resultat från artikelsökning i databaserna CINAHL och PsycINFO.
Databas Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL 180903 S1 MH Chronic Pain 1862 S2 MH Coping 2460 S3 S1 AND S2 69 22 9 8 PsycINFO 180903 S1 MH Chronic Pain 1808 S2 MH Coping Behavior 4689 S3 S1 AND S2 54 24 (6)* 8 (2)* 7 (2)* Urval, summa 40 15 13 MH = major heading Varav ( )* = externa dubbletter.
3.2 Urval 3.2.1 Urval 1
Urval 1 söktes fram efter steg 4 i flödesschemat genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt, vilket gav en uppfattning över artiklarnas innehåll och relevans, dessa jämfördes sedan mot studiens syfte. Efter relevansgranskningen återstod 46 artiklar, av dessa var 6 stycken externa dubbletter, vilket lämnade 40 artiklar till urval 1, se tabell 1. Artiklar som exkluderades fokuserade på hur olika faktorer påverkade copingstrategier, på effekter av coping där inga konkreta strategier framkom, de beskrev närståendes hanteringsstrategier eller skrevs utifrån ett
sjuksköterskeperspektiv. Även artiklar vars syfte var att översätta och validera självskattningsformulär exkluderades, vidare har artiklar på ⅓ - 1 sida exkluderats då de bedömts vara otillräckliga.
3.2.2 Urval 2
snabbt deltagarna återvände till sitt arbete eller hur smärtan förändrades över tid. Efter urval 2 återstod 17 artiklar varav två stycken var externa dubbletter, se tabell 1.
3.2.3 Urval 3
På de 15 artiklar som följde med efter urval 2 utfördes en kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna av Polit och Beck (2017): “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”, vilket motsvarade steg 7 i flödesschemat. En artikel hade flera bristfälliga delar i sin metodbeskrivning, bland annat saknades en beskrivning på hur de rekryterat sina deltagare samt varför en stor del av deltagarna inte deltog i hela studien, på grund av detta ansågs artikeln vara av låg kvalitet och togs bort. Ytterligare en artikel togs bort då metoden var bristfälligt beskriven och det bland annat inte gick att utläsa hur urvalet av deltagare gjorts. Efter kvalitetsgranskningen återstod 13 artiklar som bedömdes vara av medelhög till hög kvalitet, dessa redovisades i en artikelmatris, se bilaga 1.
3.3 Databearbetning och analys
Steg 8 i flödesschemat motsvarade att analysera och samordna information från de 13 artiklar
som återstod efter urval 3. Databearbetningen och dataanalysen av artiklarnas resultat gjordes efter en deduktiv ansats, Lazarus och Folkmans (1984) samt Folkmans (1997) teorier om coping. Att analysera efter en deduktiv ansats innebär att utgå från en redan befintlig teori eller teoretisk referensram (Priebe & Landström 2012). Lazarus och Folkmans (1984) teorier om problemfokuserad och känslofokuserad coping, samt Folkmans (1997) teori om meningsfokuserad coping användes som huvudkategorier. Samtliga artiklar lästes först enskilt och sedan gemensamt för att säkerställa att allt relevant resultat togs fram och tolkades på ett korrekt sätt. Varje artikel gavs en egen färg, olika strategier som framkom ur en artikel skrevs ner på post-it lappar i samma färg som artikeln. Alla post-it lappar med olika strategier placerades sedan under en av de tre huvudkategorierna. Vidare söktes gemensamma områden under varje huvudkategori för att samla och strukturera strategier som var av samma karaktär. Genom Steg 9 sammanställdes resultatet.
3.4 Forskningsetiska överväganden
4. RESULTAT
Resultatet bestod av sex kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar och tre artiklar med mixad metod. Resultatet delades in i tre huvudkategorier: problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och meningsfokuserad coping (Figur 1).
Figur 1: Översikt av huvudkategorier 4.1 Problemfokuserad coping
Problemfokuserad coping innehåller strategier riktade mot miljön eller mot jaget med syfte att aktivt hantera smärtan. Kategorin är uppbyggd av tio artiklar.
En viktig strategi som beskrevs var att använda sig av fysisk aktivitet (Ferreira-Valente et al. 2014; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Pietilä Holmner et al. 2018; Sheedy et al. 2017), genom att öka daglig fysisk aktivitet (Pietilä Holmner et al. 2018), genom att fortsätta vara fysiskt aktiv (Sheedy et al. 2017) samt att träna för att minska smärtan (Igwesi-Chidobe et al. 2017). Att öka beteendeaktivering beskrevs som ytterligare en strategi (Ferreira-Valente et al. 2014).
Att planera i förväg ansågs vara en betydelsefull strategi för att klara av att genomföra aktiviteter utan att bli hindrad av smärtan (Banerjee et al. 2014; Lindgreen et al. 2016). Lindgreen et al. (2016) beskrev hur aktiviteter hanterades i flera steg med vila däremellan, några vilade då smärtan uppstod medan andra planerade vilan som en förebyggande åtgärd.
Konfronterande coping innebar att aktivt förändra situationen och involverade en viss risktagning (Banerjee et al. 2014). Bunzli et al. (2016) beskrev om förmågan av att ta kontroll över smärtan. Fortsätta försöka, ta sig igenom det svåra och inte låta smärtan begränsa tillvaron och att genom det sträva framåt beskrevs som viktiga strategier (Sanders et al. 2015; Sheedy et al. 2017). Att kämpa emot smärtan beskrevs på följande sätt av en person:
I don’t know if it's determination or just not willing to give in … it's almost like … something's trying to stop me doing stuff so I'm trying to fight against that. It's not like I´m super strong. It's just I just don't want this to get me. (Sheedy et al. 2017, s. 20)
(Pietilä Holmner et al. 2018; Sanders et al. 2015). Flera strategier var att skydda sig själv från smärtan (Ferreira-Valente et al. 2014), minimera aktiviteter som kan trigga smärtan samt hitta alternativa och kreativa lösningar (Biguet et al. 2016; Sanders et al. 2015). Som en person beskrev: “I have learned to do things differently” (Biguet et al. 2016, s. 1261).
En vanlig problemfokuserad strategi var att be om hjälp (Biguet et al. 2016; Bunzli et al. 2016; Ferreira-Valente et al. 2014; Pietilä Holmner et al. 2018), vilket kunde innebära att personer som försökt hantera smärtan självständigt, inte klarat av det och därmed insett att de behövde hjälp av andra för att komma vidare (Bunzli et al. 2016). Några tog hjälp av läkemedel för att klara av dagliga aktiviteter (Igwesi-Chidobe et al. 2017; Lindgreen et al. 2016; Miller-Matero et al. 2017), Igwesi-Chidobe et al. (2017) beskrev även användning av alternativa läkemedel såsom örter.
Att aktivt söka kunskap och information om smärtan och dess påverkan hjälpte personer att hantera tillvaron trots den ständiga närvaron av smärta (Pietilä Holmner et al. 2018). Kunskap kunde nås genom att få veta orsaken till smärtan (Bunzli et al. 2016) eller att få en diagnos vilket skapade möjligheten att förhålla sig till situationen och lägga upp en plan för hantering och återhämtning (Sheedy et al. 2017). Att ta hjälp av personliga erfarenheter av smärta beskrevs också som en problemlösande copingstrategi (Bunzli et al. 2016; Lindgreen et al. 2016; Sanders et al. 2015), genom vetskapen av att tidigare ha tagit sig igenom smärtan ökades tron på att även klara av att hantera den i framtiden (Bunzli et al. 2016). Erfarenheter bidrog även till en medvetenhet om hur kroppen begränsas av smärtan vilket gav vägledning i hur smärtan skulle minimeras samt hanteras på bästa möjliga sätt (Lindgreen et al. 2016). En person beskrev: “I am a bit wiser [and] sort of know how my body works a little bit better … “ (Sanders et al. 2015, s. 7).
4.2 Känslofokuserad coping
Känslofokuserad coping innehåller strategier med syfte att minska smärtans inverkan. Kategorin är uppbyggd av tolv artiklar.
Kognitiva strategier som användes för att hantera smärta var katastroftänkande och ignorering av smärtan (Ferreira-Valente et al. 2014; Gagnon et al. 2014; Miller-Matero et al. 2017). Ytterligare ett sätt att hantera smärtan var genom distansering (Banerjee et al. 2014; Gagnon et al. 2014; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Miller-Matero et al. 2017) vilket kunde visa sig genom att dölja smärtan för omgivningen (Igwesi-Chidobe et al. 2017).
Undvikande var en vanlig hanteringsstrategi (Banerjee et al. 2014; Biguet et al. 2016; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Miller-Matero et al. 2017; Sheedy et al. 2017) vilket kunde visa sig genom att undvika social sammanhang (Igwesi-Chidobe et al. 2017) eller att undvika allt som kunde påminna om smärtan (Biguet et al. 2016).
En betydelsefull strategi var att söka råd och känslomässigt stöd (Banerjee et al. 2014; Biguet et al. 2016; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Lindgreen et al. 2016; Pietilä Holmner et al. 2018; Sanders et al. 2015; Sheedy et al. 2017). Stöd kunde fås i gruppsammanhang med personer som genomgick liknande situationer (Pietilä Holmner et al. 2018), från vänner (Igwesi-Chidobe et al. 2017; Lindgreen et al. 2016; Sheedy et al. 2017) eller från familj (Igwesi-Chidobe et al. 2017; Lindgreen et al. 2016). Ytterligare en möjlighet att få stöd var genom vårdpersonal (Lindgreen et al. 2016; Sheedy et al. 2017), som en person uttryckte: “a good part of the coping mechanism, is that you´ve got someone you can rely on” (Sheedy et al. 2017, s. 21).
4.3 Meningsfokuserad coping
Meningsfokuserad coping innehåller strategier med syfte att skapa en positiv mening i livet med smärta. Kategorin är uppbyggd av tolv artiklar.
Att acceptera sin smärta beskrevs som en viktig meningsfokuserad strategi (Biguet et al. 2016; Gagnon et al. 2014; Lindgreen et al. 2016; Pietilä Holmner et al. 2018; Sheedy et al. 2017), vilket kunde innebära att acceptera de begränsningar som smärtan medförde (Lindgreen et al. 2016; Pietilä Holmner et al. 2018), att inte längre kämpa emot smärtan samt att förhålla sig till den nuvarande smärtan (Pietilä Holmner et al. 2018).
I fem av studierna beskrevs förmågan till en positiv omvärdering av smärtan som en betydande strategi som gav mening i en för övrigt svår situation (Banerjee et al. 2014; Biguet et al. 2016; Ferreira-Valente et al. 2014; Lindgreen et al. 2016; Sheedy et al. 2017). Positiv omvärdering innebar att omvärdera och skapa nya realistiska mål och förväntningar på framtiden (Bunzli et al. 2016; Lindgreen et al. 2016) samt hitta ny mening i vardagliga aktiviteter (Biguet et al. 2016). Att använda sig av en inre verbal dialog så kallad “self-talk” var ett sätt att omvärdera smärtans negativa påverkan (Ferreira-Valente et al. 2014; Miller-Matero et al. 2017). Vidare beskrevs ett positivt och optimistiskt tankesätt som en användbar copingstrategi (Oakman et al. 2016; Pietilä Holmner et al. 2018; Sheedy et al. 2017). Sanders et al. (2015) beskrev betydelsen av att behålla värdefulla aktiviteter där meningen med aktiviteten vägde tyngre än att den kunde medföra konsekvenser som ökad smärta.
5. DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier vid långvarig smärta. I resultatet framkom att personer med långvarig smärta använde sig av ett flertal strategier. Dessa kategoriserades under problemfokuserad coping med syfte att aktivt hantera smärtan, känslofokuserad coping med syfte att minska smärtans inverkan samt meningsfokuserad coping med syfte att skapa en positiv mening i livet.
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet visade att personer med långvarig smärta använde sig av flera olika problemfokuserade copingstrategier, bland annat fysisk aktivitet (Ferreira-Valente et al. 2014; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Pietilä Holmner et al. 2018; Sheedy et al. 2017) samt att söka kunskap och information om smärtan (Bunzli et al. 2016; Pietilä Holmner et al. 2018; Sheedy et al. 2017). En studie av Brendbekken et al. (2015) visar att en kombination av fysisk aktivitet och utbildning samt stöd i hur smärtan ska hanteras gav en ökad förmåga till hantering av långvarig smärta. Arman och Hök (2016) visar på en djupare dimension där endast råd och utbildning i smärthantering inte var tillräckligt. Resan till hälsa hos personer med långvarig smärta kunde börja först när de fick erfara betydelsen av att bli omhändertagen (Arman & Hök 2016). Utifrån kompetensbeskrivningen av Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskrivs sjuksköterskans roll i att skapa en förtroendefull relation i vårdmötet. Vidare behöver sjuksköterskan ha kunskap gällande de komplicerade svårigheter och behov som hen kan möta i omvårdnaden (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Utifrån ovan beskrivna komponenter kan det därför vara tänkbart att en person med långvarig smärta först behöver få uppleva en känsla av omhändertagande i vårdmötet. Då detta uppnåtts kan en större förtrolighet skapas och personen med långvarig smärta kan därmed lättare börja ta till sig av den information och kunskap som sjuksköterskan besitter kring smärthantering.
Lazarus och Folkman (1984) beskriver att känslofokuserad coping innehåller strategier för att minska den emotionella nöd som smärta medför, många av strategierna utgår från defensiva processer. Newton-John et al. (2014) menar att tillgång till en egen motståndskraft hjälpte personer att hantera smärta på ett mer tillfredsställande sätt. Vidare förklaras motståndskraft som att förlita sig till sina egna resurser och genom detta kunna minska behovet av att söka all hjälp från omgivningen. Genom att använda den egna motståndskraften minskar både den rädsla som ofta leder till ett undvikande samt inställningen att smärta endast är en begränsning (Newton-John et al. 2014). I litteraturstudiens resultat framkom katastroftänkande (Ferreira-Valente et al. 2014; Gagnon et al. 2014; Miller-Matero et al. 2017), distansering (Banerjee et al. 2014; Gagnon et al. 2014; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Miller-Matero et al. 2017) och undvikande (Banerjee et al. 2014; Biguet et al. 2016; Igwesi-Chidobe et al. 2017; Miller-Matero et al. 2017; Sheedy et al. 2017) som vanliga strategier för att hantera smärta. En möjlig slutsats är att personer med långvarig smärta behöver hjälp med att identifiera sina inre resurser. De kan då bli medvetna om sin egen motståndskraft och använda sig av den vid nya smärtgenombrott. Utifrån detta är det tänkbart att användandet av smärthanteringsstrategierna katastroftänkande, distansering och undvikande kan minska.
personer hitta tillbaka till sig själva, identifiera sina behov och inre känslor vilket skapade möjligheter till självhantering av sin smärta. Vidare beskriver Arman och Hök (2016) att personer som upplevde ett lidande, till exempel genom smärta, hade en inre drivkraft att ta hand om sin egen hälsa men att de kunde behöva stöttning längs vägen. I en studie om kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) styrker Disler et al. (2011) betydelsen av känslomässigt stöd och omtänksamhet från vårdpersonalen samt att deras vägledning kunde hjälpa personer hantera sin sjukdom med ökat självförtroende. Utifrån detta kan slutsatsen dras att oavsett vilket kroniskt sjukdomstillstånd personer är drabbade av påverkas de av flertalet stressorer av samma karaktär. Detta kan tyda på att känslomässigt stöd är lika viktigt för alla och att det kan öppna upp en möjlighet till att lättare våga prova nya strategier och därmed öka medverkan i sin egen vård.
Att acceptera smärta framkom i resultatet som en viktig meningsfokuserad strategi (Biguet et al. 2016; Gagnon et al. 2014; Lindgreen et al. 2016; Pietilä Holmner et al. 2018; Sheedy et al. 2017), vilket bland annat innebar att inte längre kämpa emot smärtan samt att förhålla sig till den nuvarande smärtan (Pietilä Holmner et al. 2018). I en studie av Kostova et al. (2014) beskrivs acceptans som en process innehållande flera stadier där några behövde nå botten för att sedan kunna inse att det inte längre fanns något annat alternativ än att acceptera smärtan som en del av sig själv. Genom acceptans av smärtan möjliggjordes nya vägar till att utveckla fler betydelsefulla strategier (Kostova et al. 2014). Ojala et al. (2014) menar att personer anpassat sig till sin kroniska smärta men att de valde att inte benämna det som acceptans. Då smärtan sågs som något oönskat och obehagligt upplevdes det märkligt att använda ordet acceptans (Ojala et al. 2014). Med tanke på detta kan det kan därför vara viktigt att förtydliga vad begreppet och strategin acceptans egentligen handlar om. Det innebär inte att ge upp eller att låta smärtan ta överhanden, utan det handlar om ett förhållningssätt gentemot smärtan.
Resultatet visade att positiv omvärdering av smärtan var en betydande strategi för att se en mening i en svår situation (Banerjee et al. 2014; Biguet et al. 2016; Ferreira-Valente et al. 2014; Lindgreen et al. 2016; Sheedy et al. 2017). Även Folkman och Moskowitz (2000) förklarar positiv omvärdering som en strategi för att se en svår situation i ett positivt ljus, vidare beskrivs människor vara kodade till att vända negativa följder av förlust till att istället uppmärksamma sina resurser och leta efter positiva aspekter i livet. I en studie av Ojala et al. (2014) förstärks och utvecklas betydelsen av positiv omvärdering genom att personer förändrade synen på sig själva, där smärtan fortsatt var en del av dem men inte längre definierade vilka de var som personer. En tänkvärd betydelse är att positiv omvärdering i en svår och stressfylld situation bör komma inifrån och få ta den tid som behövs. Det ska inte vara ett tankesätt som påtvingas av omgivningen. Eftersom smärta är en personlig upplevelse är det viktigt att inte denna förminskas med “klämkäcka ord” utan bemöts med respekt, förtroende och empati.
5.2 Metoddiskussion
Resultatet analyserades utifrån en deduktiv ansats och utgick från Lazarus och Folkmans (1984) samt Folkmans (1997) kategorier av copingstrategier. Artiklarnas resultat kunde placeras in under de förutbestämda kategorierna vilket styrker lämpligheten i valet av teori. Det kan däremot vara intressant att lyfta att resultatet kunde sett annorlunda ut ifall det kategoriserats förutsättningslöst och då utifrån en induktiv ansats. Alla artiklar var skrivna på engelska vilket kan ha lett till vissa feltolkningar men för att minimera dessa tolkades resultatet först enskilt, sedan tillsammans för att nå en gemensam slutsats. Citaten skrevs på engelska för att behålla innebörden och inte gå miste om nyanserna i berättelsen. Allt resultat som redovisas har hämtats ur artiklarnas resultat, eventuell förförståelse åsidosattes under studiens gång vilket minimerade risken för påverkan av resultatet.
Resultatet bestod av både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt tre med med mixad metod. De kvalitativa artiklarna gav en djupare och mer beskrivande insikt i de olika copingstrategierna samt hur de uttrycktes. De kvantitativa artiklarna kunde stärka strategierna genom att de använde sig av ett större urval och därmed kan överföras till en större population. Studiens resultat bestod av fyra kvantitativa artiklar och tre artiklar med mixad metod, där majoriteten av data hämtats från skattningsformulär. De copingstrategier som framkommer ur skattningsformulär är förutbestämda vilket begränsar möjligheten att få fram en större variation av strategier. Resultatet baserades på studier gjorda i USA, Australien, Nigeria, Irland, England, Sverige, Portugal och Indien, vilket visar på att coping används på liknande sätt runt om i världen och är överförbart till personer med långvarig smärta oavsett nationalitet. Religionens betydelse som copingstrategi framkom huvudsakligen från en artikel, vilket kan förklaras utifrån att religion är en naturlig del av kulturen i vissa länder men mindre uttalad och uppmärksammad i andra. Ytterligare en möjlig förklaring är att religion och dess betydelse inte tas upp som en copingstrategi i alla frågeformulär eller intervjuer. En artikel bidrog bara med en strategi vilken framkom ur en väldigt smal målgrupp, nämligen kvinnliga rökare med fibromyalgi, detta begränsar strategins trovärdighet och överförbarhet vilket kan ifrågasätta studiens del i resultatet.
5.3 Klinisk betydelse
Genom resultatet framkom olika copingstrategier av varierande karaktär vilka kan vara till nytta för sjuksköterskan samt annan vårdpersonal att ha kunskap om när de vårdar personer med långvarig smärta. I vårdmötet har sjuksköterskan användning av att kunna identifiera och bekräfta vilka strategier som personen använder, samt att stötta och vägleda till eventuellt nya och mer gynnsamma strategier.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Flera förslag till fortsatt forskning identifierades med syfte att få ökad kunskap och förståelse i vad coping som process innebär. Ett område är hur personer kan tillgodose sig olika copingstrategier och vilka strategier som kan vara gynnsamma, relaterat till varierande personlighetsdrag samt i vilken situation de befinner sig i. Ett annat forskningsområde som kan utvecklas är hur sjukvården kan kombinera coping med andra behandlingsmetoder vid långvarig smärta.
5.5 Slutsats
REFERENSLISTA
* artiklar som ingår i resultatet
Andersson, I. (2010). Långvarig smärta - en introduktion. I Werner, M. & Leden, I. (red.). Smärta och smärtbehandling. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 387-400.
Arman, M. & Hök, J. (2016). Self-care follows from compassionate care - chronic pain patients´ experience of integrative rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30, 374-381. doi: 10.1111/scs.12258
*Banerjee, U., Bhattacharya, NK. & Sanyal, N. (2014). Stress, Coping and Emotional Processing in chronic Pain: A Comparative Analysis. Journal of Projective Psychology & Mental Health, 21(2), 104-112.
*Biguet, G., Nilsson Wikmar, L., Bullington, J., Flink, B. & Löfgren, M. (2016). Meanings of “acceptance” for patients with long-term pain when starting rehabilitation. Disability and Rehabilitation, 38(13), 1257-1267. doi:10.3109/09638288.2015.1076529
Brattberg, G. (2010). Psykologisk smärtbehandling och patientutbildning. I Werner, M. & Leden, I. (red.). Smärta och smärtbehandling. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 410-426. Brendbekken, R., Harris, A., Ursin, H., Eriksen, HR. & Tangen, T. (2015). Multidisciplinary Intervention in Patients with Musculoskeletal Pain: a Randomized Clinical Trial. International Journal of Behavioral Medicine, 23(1), 1-11. doi: 10.1007/s12529-015-9486-y
Budge, C., Carryer, J. & Boddy, J. (2012). Learning from people with chronic pain: messages for primary care practitioners. Journal of Primary Health Care, 4(4), 306-312. https://doi.org/10.1071/HC12306
*Bunzli, S., McEvoy, S., Dankaerts, W., O´Sullivan, P. & O´Sullivan, K. (2016). Patient Perspectives on Participation in Cognitive Functional Therapy for Chronic Low Back Pain. Physical Therapy, 96(9), 1397-1407. doi:10.2522/ptj.20140570
Crowe, M., Whitehead, L., Seaton, P., Jordan, J., Mccall, C., Maskill, V. & Trip, H. (2016). Qualitative meta-synthesis: the experience of chronic pain across conditions. Journal of Advanced Nursing, 73(5), 1004-1016. https://doi.org/10.1111/jan.13174
Crowe, M., Gillon, D., Jordan, J. & McCall, C. (2017). Older peoples´strategies for coping with chronic non-malignant pain: A qualitative meta-synthesis. International Journal of Nursing Studies, 68, 40-50. https://doi.org/10.1016/j.ljnursta.2016.12.009
Disler, RT., Gallagher, RD. & Davidson, PM. (2011). Factors influencing self-management in chronic obstructive pulmonary disease: A integrative review. International Journal of Nursing Studies, 49, 230-242. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.11.005
*Ferreira-Valente, MA., Ribeiro, LP. & Jensen, MP. (2014). Associations Between Psychosocial Factors and Pain Intensity, Physical Functioning, and Psychological Functioning in Patients With Chronic Pain. The Clinical Journal of Pain, 30(8), 713-723. doi: 10.10.1097/AJP.0000000000000027
Folkman, S. (1997). Positive psychological states and coping with severe stress. Social Science & Medicine, 45(8), 1207-1221. https://doi.org/10.1016/S0277-9536(97)00040-3
Folkman, S. & Moskowitz, JT. (2000). Positiv Affect and the Other Side of Coping. American Psychologist Association, 55(6), 647-654. doi: 10.10037//0003-066X.55.6.647 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur. *Gagnon, CM., Matsuura, JT., Smith, CC. & Stanos, SP. (2014). Ethnicity and Interdisciplinary
Pain Treatment. World Institute of Pain, 14(6), 532-540. doi:10.111/papr.12102 *Igwesi-Chidobe, CN., Kitchen, S., Sorinola, IO. & Godfrey, EL. (2017). “A life of living
death”: the experiences of people living with chronic low back pain in rural Nigeria. Disability and Rehabilitation, 39(8), 779-790. doi:10.3109/09638288.2016.1161844 International Association for Study of Pain [IASP] (2018). IASP Taxonomy - Pain Terms.
https://www.iasp-pain.org/Taxonomy?navItemNumber=576 [2018-09-23]
Karlsson, EK. (2012). Informationssökning. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 95-114.
Kostova, Z., Caiata-Zufferey, M. & Schulz, PJ. (2014). The process of acceptance among rheumatoid arthritis patients in Switzerland: A qualitative study. Pain Research and Management, 19(2), 61-67. https://doi.org/10.1155/2014/168472
Lazarus, RS. & Folkman, S. (1980). An Analysis of Coping in a Middle-Aged Community Sample. Journal of Health and Social Behavior, 21(3), 219-239. doi:
10.2307/2136617
Lazarus, RS. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping [Elektronisk]. New York: Springer
*Lindgreen, P., Rolving, N., Vinther Nielsen, C. & Lomborg, K. (2016). Interdisciplinary Cognitive-Behavioral Therapy as Part of Lumbar Spinal Fusion Surgery
Rehabilitation. Orthopaedic Nursing, 35(4), 238-247.
doi:10.1097/NOR.0000000000000259
Linton, S. J. (2013). Att förstå patienter med smärta. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
*Miller-Matero, LR., Chipungu, K., Martinez, S., Eshelman, A. & Eisenstein, D. (2017). How do I cope with pain? Let me count the ways: awareness of pain coping behaviors and relationships with depression and anxiety. Psychology, Health & Medicine, 22(1), 19-27. https://doi.org/10.1080/13548506.2016.1191659
Newton-John, TRO., Mason, C. & Hunter, M. (2014). The Role of Resilience in Adjustment and Coping With Chronic Pain. Rehabilitation Psychology, 59(3), 360-365. doi: 10.1037/a0037023
Nygaard Andersen, L., Kohberg, M., Juul-Kristensen, B., Gram Herborg, L., Sgøaard, K. & Kaya Roessler, K. (2014). Systematic review Psychosocial aspects of everyday life with chronic musculoskeletal pain: A systematic review. Scandinavian Journal of Pain, 5(2), 131-148. https://doi.org/10.1016/j.sjpain.2014.01.001
*Oakman, J., Kinsman, N. & Briggs, AM. (2017). Working with Persistent Pain: An Exploration of Strategies Utilised to Stay Productive at Work. Journal of Occupational Rehabilitation, 27, 4-14. doi:10.1007/s10926-016-9626-5
Ojala, T., Häkkinen, A., Karppinen, J., Sipilä, K., Suutama, T. & Piirainen, A. (2014). Chronic pain affects the whole person - a phenomenological study. Disability and Rehabilitation: an international, multidisciplinary journal, 1-9. doi: 10.3109/09638288.2014.923522
*Pietilä Holmner, E., Stålnacke, B-M., Enthoven, P. & Stenberg, G. (2018). “The acceptance” of living with chronic pain - an ongoing process: a qualitative study of patient experiences of multimodal rehabilitation in primary care. Journal of Rehabilitation Medicine, 50,73-79. doi:10.2340/16501977-2286
Polit, D. & Beck, C. (2017). NURSING RESEARCH: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer health-Lippincott Williams & Walkins.
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 31-52.
*Sanders, T., Nio Ong, B., Roberts, D. & Corbett, M. (2015). Health maintenance, meaning, and disrupted illness trajectories in people with low back pain: a qualitative study.
Health Sociology Review, 24(1), 1-14.
http://dx.doi.org/10.1080/14461242.2014.999399
SFS 2018:694. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
*Sheedy, J., McLean, L., Jacobs, K. & Sanderson, L. (2017). Living well with chronic pain.
Advances in mental health, 15(1), 15-27.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2018-09-25]
*Weingarten, TN., Vincent, A. Luedtke, CA., Beebe, TJ., Welch, TL, Chong, EY., Schroeder, DR. & Warner, DO. (2016). The Perception of Female Smokers with Fibromyalgia on the Effects of Smoking on Fibromyalgia Symptoms. Pain Practice, 16(8), 1054-1063. doi:10.1111/papr.12402
Werner, M. (2010). Introduktion och kort historik. I Werner, M. & Leden, I. (red.) Smärta och smärtbehandling. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 13-26. Werner, M. (2010). Smärtfysiologi. I Werner, M. & Leden, I. (red.) Smärta och
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare och årtal
Titel och tidsskrift
Syfte Metod (datainsamling, urval, bortfall,
dataanalysmetod) Huvudresultat Banerjee, U., Bhattacharya, NK. & Sanyal, N. 2014 Stress, Coping and Emotional Processing in Chronic Pain: A Comperative Analysis Journal of Projective Psychology & Mental Health Bedöma och jämföra dimensionerna av daglig stress, coping och känslomässig bearbetning mellan personer med kronisk smärta och personer utan smärta.
Metod: Kvantitativ
Datainsamling: Skattningsskalor (Daily Hassles
Checklist, Ways of Coping Questionnaire och Emotional Processing Scale)
Urval: Strategiskt urval Antal: 60
Bortfall: Redovisas ej
Dataanalysmetod: Deskriptiv och analytisk
statistik
Strategier som beskrevs var konfronterande coping, distansering, flykt och undvikande, självkontroll, socialt stöd, planerad problemlösning och positiv omvärdering. Biguet, G., Nilsson Wikmar, L., Bullington, J., Flink, B. & Löfgren, M. 2016 Meanings of “acceptance” for patients with long-term pain when starting rehabilitation. Disability and rehabilitation Förklara innebörden av acceptans i förhållande till den egna kroppen och känslan av självuppfattning hos individer som inleder ett smärtrehabiliterings program.
Metod: Kvalitativ med en förklarande
fenomenologisk ansats. En del av en longitudinell studie.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer
vid inledningen av ett rehabiliteringsprogram.
Urval: Strategiskt urval där alla som deltog vid
ett smärtrehabiliteringsprogram var tillfrågade att delta, inklusionskriterier fanns.
Antal: 9 Bortfall: 1
Dataanalysmetod: Förklarande fenomenologisk
analys.
Bunzli, S., McEvoy, S., Dankaerts, W., O´Sullivan, P. & O´Sullivan, K. 2016 Patients Perspectives on Participation in Cognitive Funktional Therapy for Chronic Low Back Pain. Physical Therapy
Att jämföra olika perspektiv hos deltagare som rapporterade skillnader i förbättring efter KBT.
Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie.
Datainsamling: Enskilda, semistrukturerade
intervjuer.
Urval: Två “cognitive functional therapy”
program valdes, ett i Irland och ett i Australien utifrån ett bekvämlighet och för att fånga en mångfald. Ett strategiskt urval gjordes för att nå en jämn representation av deltagarna.
Antal: 14
Dataanalysmetod: Koder identifierades
induktivt.
Deltagarna hanterade smärtan genom att ta kontroll över smärtan, tro på att de kunde hantera den, förstå smärtan och inte vara rädd för den. Förändra förväntningarna på framtiden och att be om hjälp framkom också som strategier.
Ferreira-Valente, MA., Pais-Ribeiro, JL. & Jensen, MP. 2014 Associations Between Psychosocial Factors and Pain Intensity, Physical Functioning, and Psychological Functioning in Patients With Chronic Pain. The Clinical Journal of Pain
Att värdera vikten av coping,
självförtroende och socialt stöd vid anpassning av kronisk smärta.
Metod: Kvantitativ med en tvärsnitts- och
korrelationsdesign.
Datainsamling: Skattningsskalor (bland annat
Chronic Pain Coping Inventory 16 och Coping Strategies Questionnaire 14).
Urval: Bekvämlighetsurval bland
öppenvårdspatienter vid 7 stycken hälsoinstitut i norra, centrala och södra Portugal.
Antal: 324
Bortfall: 11 deltagare genomförde inte två av
skattningsskalorna.
Dataanalysmetod: Deskriptiv och analytisk
statistik?
Strategier som användes mest frekvent var en ökning i
beteendeinriktade aktiviteter, be och hoppas, avleda
uppmärksamhet från smärtan. Strategier som användes flest dagar senaste veckan var träning och stretching, uthållighet i uppgifter, avslappning samt vila.
Gagnon, CM., Matsuura, JT., Smith, CC. & Stanos, P. 2014 Ethnicity and Interdisciplinary Pain Treatment Pain Practice Att identifiera etniska skillnader i en interdisciplinär smärtbehandling utifrån demografiska och psykosociala faktorer.
Metod: Kvantitativ. Retrospektiv kartläggning
av potentiell data.
Datainsamling: I den första kartläggningen gav
deltagarna demografisk information om sig själva, därefter följde självskattningsformulär både vid start och vid avslut av programmet. (Multidimensional Pain Inventory, Center for Epidemiologic Studies Depression scale, Pain Anxiety Symptoms Scale, Chronic Pain Acceptance Questionnaire, Coping Strategies Questionnaire-Revised)
Urval
Bekvämlighetsurval där deltagarna rekryterades ur ett 4-6 veckors smärtbehandling program i Chicago.
Antal: 116 Bortfall: 0
Dataanalysmetod: Statistisk analys utifrån
sannolikhetsteori.
Deltagarna använde sig av copingstrategier så som distraktion, distansering, ignorering, engagera sig i aktiviteter och be.
Igweisi-Chidobe, CN., Kitchen, S., Sorinola, IO. & Godfrey, EL. 2017
“A life of living death”: the experiences of people living with chronic low back pain in rural Nigeria.
Att undersöka upplevelserna hos personer som lever med kronisk ländryggssmärta i ett
landsbygdssamhäl le i Nigeria.
Metod: Kvalitativ
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer,
där de flesta intervjuerna hölls på deltagarnas modersmål. Efter 30 intervjuer hade mättnad uppnåtts.
Urval: Strategiskt urval Antal: 30
Dataanalysmetod: Tematisk analys med
användning av en ramverks-strategi.
Spiritualitet, tro och hopp var vanliga och betydelsefulla copingstrategier. Även
Lindgreen, P., Rolving, N., Vinther Nielsen, C. & Lomborg, K. 2016 Interdisciplinary Cognitive-Behavioral Therapy as Part of Lumbar Spinal Fusion Surgery Rehabilitation: Experience of Patients With Chronic Low Back Pain. Orthopaedic Nursing Beskriva den upplevda erfarenheten hos patienter som återhämtar sig från ländryggsoperatio n. Undersöka potentiella likheter och skillnader i smärthanteringsbe teende mellan mottagare och icke-mottagare av interdisciplinär CBT-grupprehabiliterin g.
Metod: En komplementär kvalitativ studie med
en fenomenologisk teori och en kognitiv beteendemodell som teoretiska ramverk.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: Strategiskt urval för att få variation. Antal: 10
Dataanalysmetod: En beskrivande
fenomenologisk analys samt en jämförande innehållsanalys.
Strategier som användes var att planera i förväg, sätta upp realistiska mål, vila mellan olika aktiviteter, acceptera smärtan och anpassa sig till dess begränsningar. Även stöd från familj, vänner och vårdpersonal beskrevs som en strategi.
Miller-Matero, L.R., Chipungu, K., Martinez, S., Eshelman, A. & Eisenstein, D. 2017 How do I cope with pain? Let me count the ways: awareness of pain behaviors and relationships with depression and anxiety. Psychology,
Health & Medicine
Att undersöka färdigheter i smärthantering hos patienter med kroniska
smärttillstånd.
Metod: Mixad metod, kombination av
kvalitativa intervjuer och kvantitativa skattningsformulär.
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer
samt självskattningsformulär (Hospital and Anxiety and Depression Scale, Coping Skills Questionnaire-Revised.
Urval: Strategiskt urval? Antal: 78
Bortfall: 1
Dataanalysmetod: Deskriptiv och analytisk
statistik
De vanligaste strategierna som rapporterades via
Oakman, J., Kinsman, N. & Briggs, AM. 2017 Working with Persistent Pain: An Exploration of Strategies Utilised to Stay Productive at Work. Journal of Occupational Rehabilitation Att undersöka de personliga erfarenheterna hos individer med varaktig muskeloskeletal smärta kring de strategier som för närvarande används, och de som potentiellt behövs i framtiden för att upprätthålla en produktiv anställning.
Metod: Mixad metod bestående av kvantitativa
mätningar följt av intervjuer.
Datainsamling: Kvantitativa mätningar via
internet (översikt över deltagarnas egenskaper samt skattningsskalorna Work Activity
Limitations Survey, Stanford presenteeism score och Workplace Limitations Questionnaire) kombinerat med telefonintervjuer
Urval: Bekvämlighetsurval inför den
kvantitativa delen och sedan ett strategiskt urval inför den kvalitativa delen.
Antal: 50 svarade på enkäterna, varav 35 gick
vidare till att bli intervjuade.
Dataanalysmetod: Kvantitativ data
analyserades med beskrivande statistik för att identifiera deltagarnas egenskaper. Kvalitativ data analyserades med Grounded Theory samt induktiv innehållsanalys.
Strategier som deltagarna beskrev användbara var bland annat att distrahera sig från smärta genom att bli uppslukad av sitt arbete samt att använda sig av positivt tänkande och ignorera sin smärta så den inte är i fokus. Pietilä Holmner, E., Stålnacke, B-M., Enthoven, P. & Stenberg, G. 2018 “The acceptance” of living with chronic pain - an ongoing process: a qualitative study of patient experiences of multimodal rehabilitation in primary care. Journal of Rehabilitation Medicine Att utforska patienters erfarenheter av att delta i en multimodal rehabilitering i primärvården. Metod: Kvalitativ
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: Strategiskt urval.
Antal: 12
Dataanalysmetod: Kvalitativ innehållsanalys
Sanders, T., Nio Ong, B., Roberts, D. & Corbett, M. 2015 Health maintenance, meaning, and disrupted illness trajectories in people with low back pain: a qualitative study. Health Sociology Review Beskriva de varierande upplevelserna hos personer med ländryggssmärta, genom att
beskriva hur dessa personer försöker bevara sin hälsa trots smärta och funktionsnedsättni ng.
Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie, en del av en
större Cohort studie.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer
vid tre uppföljande tillfällen.
Urval: Strategiskt urval utifrån de i Cohort
studien som gav samtycke till ytterligare uppföljning.
Antal: 37
Dataanalysmetod: Data kodades i olika steg för
att få fram kategorier och underkategorier.
Deltagare beskrev både att minska eller överge aktiviteter som ansågs kunna trigga smärta, att sätta gränser, att hitta och l ära sig andra övningar och aktiviteter men även att fortsätta försöka, inte ge upp och att hålla fast vid aktiviteter som ansågs betydelsefulla. Deltagarna beskrev även strategier som att acceptera smärtan, att lära sig att leva med den och att ställa realistiska förväntningar på sig själv. Sheedy, J., Mclean, L., Jacobs, K. & Sanderson, L. 2017
Living well with pain. Advances in mental health Att undersöka erfarenheten av motståndskraft hos individer som är välfungerande eller visar motståndskraft i att leva med kronisk smärta.
Metod: Mixad metod med sekventiell design. Datainsamling:Självrapporteringsskalor (The
depression and stress Scale, Roland Morris Disability Questionaire). Semistrukturerad intervju.
Urval: Strategiskt urval, deltagarna rekryterades
från en multidisciplinär allmänmedicinsk klinik
Antal: 6 Bortfall: 0
Dataanalysmetod: Beskrivande statistik som
kvantitativ analys, temaanalys i sex steg av den kvalitativa datan.
Deltagarna beskrev strategier som att acceptera smärtan, ta hand om sig själv, tänka
positivt, söka och ta emot socialt stöd, hitta motivation till att fortsätta framåt genom att delta i meningsfulla aktiviteter och inte ge efter för smärtan. Även strategier som att ge upp och att undvika situationer beskrevs.
Weingarten, TN., Vincent, A., Luedtke, CA., Beebe, TJ., Welch, TL., Chong, EY., Schroeder, DR. & Warner, DO. 2016 The Perception of Female Smokers with Fibromyalgia on the Effects of Smoking on Fibromyalgia Symptoms. Pain Practice Att undersöka relationen mellan tobaksanvändning och fibromyalgisymto m.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling: Frågeformulär och
skattningsskalor (Fibromyalgia Impact Questionnaire, Fagerstrom Test for Nicotine Dependence, Smoking Cessation Quit Contemplation Ladder, Patient Health
Questionnaire-9, Generalized Anxiety Disorder-7 och Fibromyalgia Symtoms and Smoking Survey).
Urval: Bekvämlighetsurval där deltagarna
rekryterades bland patienter på ett behandlingscenter för fibromyalgi.
Antal: 48 Bortfall: 2
Dataanalysmetod: Deskriptiv och analytisk
statistik.
Deltagarna beskrev
copingstrategier som distraktion och avslappning, vilket dom nådde genom att röka.
